Årsmötesbeslut 46 - Folkrättens genomslag Underlag till styrelsemöte 1-2 augusti 1998

Till: Styrelsen
Från: A-utskottet
Datum: 1998-l1-19



Årsmötesbeslut 46 - Folkrättens genomslag

När en stat godkänner en internationell överenskommelse (vilket vanligen sker genom att dess parlament ratificerar densamma), är staten folkrättsligt bunden av överenskommelsen i förhållande till andra länder. Om traktatet sedan ska bli en integrerad del av ett lands rättsordning, finns det två huvudprinciper för hur det kan implementeras; dels den dualistiska dels den monistiska principen. Båda tillvägagångssätten är vanliga. Den dualistiska principen innebär att en internationell överenskommelse inte blir en del av landets rättsordning redan genom ratifikationen, utan endast om den införlivas med den nationella rätten. Detta kan ske genom transformation (= staten utformar en författning som tillgodoser traktatets krav) eller inkorporation (= staten stiftar en lag som förklarar att traktatstexten skall gälla såsom nationell lag). Den monistiska principen innebär att en internationell överenskommelse betraktas som en del av den interna rättsordningen i samma ögonblick den blir ratificerad.

Oavsett om en stat tillämpar den dualistiska eller monistiska principen, har staten, som nämnts ovan, en folkrättslig skyldighet att följa de traktat som den ratificerat. Detta utan hänsyn till vad som stadgas i statens nationella lagstiftning. Följdaktligen är folkrätten "överhög" gentemot nationell lagstiftning. men så länge det inte finns tillräckliga, opartiska, sanktioner är det givetvis svårare för det internationella samfundet att få trilskande stater att fullfölja deras folkrättsliga förpliktelser.

Tillskapandet av en permanent internationell brottmålsdomstol (ICC) tidigare i år, innebär definitivt förbättrade möjligheter att i framtiden kunna beivra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Domstolens jurisdiktion sträcker sig över brott som folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggression. Fördragsslutande stater och andra stater som på annat sätt godkänt ICC:s stadga (samt i viss, mycket begränsad mån, även icke-fördragsslutande stater), kommer att underställas domstolens jurisdiktion - oavsett hur landets nationella lagstiftning ser ut. Det är således irrelevant onm staten tillämpar den dualistiska eller monistiska principen.

Amnesty International arbetar bland annat för att stater ska ratificera internationella människorättsdokument. När en stat ratificerar ett traktat, förbinder sig staten att respektera och följa traktatet i fråga. Om en stat undertecknar traktatet med avsikt att ratificera det vid ett senare tillfälle, är staten skyldig att inte vidta åtgärder som strider mot traktatets syfte. Amnesty International anser de mänskliga rättigheterna vara universella och stå över nationell lagstiftning. För Anmesty International spelar det således ingen roll, om och i så fall hur traktat integreras i en stats nationella lagstiftning.


A-utskottet föreslår

att styrelsen beslutar att frågan är utredd, samt

att styrelsen beslutar att den internationella rörelsen inte föreslås ta upp frågan som kampanjfråga antingen enskilt eller t ex i samband med frågan om permanent internationell brottmålsdomstol.