Amnesty och Humanfonden Underlag till styrelsemöte 1-2 augusti 1998

Till: Styrelsen
Från: Erik Zachrison
Datum: 1998-11-26



Amnesty och Humanfonden

Jag har tagit del av Jesús uttalande i radions P1 den 28 september 1998 om Humanfonden. Jesús linje - om den blir Amnestys policy - bryter ny mark och avviker kraftigt från det som varit Amnestys linje sedan 1990 då fonden startade.

Visst kan vi se över och ändra Amnestys inställning till Humanfonden men då tycker jag att det bör föregås av en intern debatt. Effekten av uttalandet - även om det är prematurt och personligt - blir att vi sprider oro bland våra egna sparare, andra organisationer och hos vår partner Banco Fonder.

Eftersom Humanfonden för Amnesty är så oerhört viktig anser jag det väsentligt att vår information utåt är klar och tydlig. Vi har en utarbetad policy som det tagit år att formulera, stöta och blöta.

Så här har vår linje varit

Amnesty som organisation tar inte ställning till Humanfondens placeringar. Amnesty har t ex ingen uppfattning i fråga om alkohol eller tobak. Vi hänvisar till Humanfondens styrelse som ju lagt fast fondens placeringspolicy. Amnesty tar endast emot bidrag från spararna i fonden.

Jag har under flera år suttit i fondens styrelse på ett personligt mandat vald av andelsägarna (jag är själv andelägare). Ingen ersättning har utgått. Innan jag accepterade styrelseuppdraget fick jag klartecken av Amnestys ledning. Jag har klargjort (både muntligen och skriftligen) att jag inte representerar Amnesty, och detta har accepterats. För Humanfonden och dess ägare Banco har det varit viktigt att i styrelsen ha med folk som känner den ideella sektorn väl. Detta för att tillföra den ideella profilen man valt för fonden. Jag är övertygad om att fonden tack vare en majoritet av styrelseledamöter ur de ideella organisationerna lyckats undvika flera "blindskär" och kunnat behålla ett högt anseende bland spararna och på marknaden.

Nu finns inte Humanfondens styrelse längre. På nyåret 1999 skall ett sk Hjärtefondsråd bildas för att säkerställa en nära kontakt med de ideella organisationerna. Amnesty skall under december 1998 ta ställning till att ev ingå i detta råd. Se ett särskilt mail om detta råd.

Placeringspolicyn

En fond som kallar sig Humanfonden måste förstås ha en uppfattning vad gäller fondens placeringar. Från början 1990 stod i riktlinjerna att fonden i sina placeringar skulle undvika "sådana som kan verka direkt stötande för någon i fonden ingående organisation". Tidigt sade t ex Astma & Allergiförbundet att man inte kunde acceptera att fonden placerade i Swedish Match (tobaksindustrin). Flera andra ansåg att vapenindustrin skulle undvikas. Således exkluderades företaget Celsius. Alkoholindustrin valdes också bort (Spendrups). Under resans gång uppkom så frågan: vad är vapenindustri? Vad är alkoholindustri? Var går gränsen? Styrelsen fastställde då efter en noggrann genomgång att gränsen borde ligga vid ca fem procent. Alltså: har ett företag en omsättning inom vapenindustri som överskrider fem procent av företagets
totala omsättning betraktas det i detta sammanhang som ett vapenföretag. Fondens etiska placeringsregler finns sammanfattade i en liten skrift som bifogas.

Exemplet Ericsson

Ericsson, ett av börsens största företag, hade vid denna genomgång fyra procent av sin omsättning hänförlig till vapen- och försvarsindustrin. Det klassades alltså inte av Humanfonden såsom varande ett vapenföretag. Humanfondens innehav i Ericsson uppgick 14 september 1998 till åtta procent av Humanfondens totala innehav på 1.5 miljarder kronor. Det är det näst största innehavet i ett enskilt papper efter Astra. Vapendelen i Ericsson uppgår till fyra procent (se ovan). Alltså är Humanfondens "Ericsson-innehav i vapen" fyra procent av åtta procent eller 0.3 procent. ”Amnestys andel” av detta är
ca 20 procent av 0.3 procent eller 0.06 procent.

Humanfonden i Amnesty

Sedan start har Humanfonden smält in på ett naturligt sett hos Amnesty. Fonden har successivt byggts upp med nya sparare. Jag tror det är ett sparande som är positivt särskilt för Amnestys målgrupp med många unga och välutbildade. Idag sparar över 10 000 personer för Amnesty i fonden. Vi står för ca 20 procent av fonden. Fonden har till och från diskuterats i sektionens styrelse men mest i uppskattande ordalag. Under det senaste året har beslutats att i sektionens årliga budget ”skriva ner” det förväntade utfallet från fonden för att Amnesty inte skall bli alltför beroende och utsatt om bidraget från fonden skulle falla.

Humanfonden har aldrig under 90-talet varit uppe till debatt på ett årsmöte i Amnesty.

Spararens ansvar

Nu finns inte andelägarstämman kvar där den enskilde spararen kunde komma med åsikter i placerings-
frågor. För ytterst är det ju faktiskt spararen som måste bestämma sig: är fondens placeringsregler etiska? Finner han/hon inte det flyttar spararen förstås sina pengar. Amnestys roll är att ta emot två procent från de sparare som bestämt sig för just denna fond.

Tar vi emot 10 000 kronor i gåva från en givare frågar vi ju aldrig: hur har du tjänat ihop dessa pengar? Har det gjorts på ett etiskt sätt?

Framtiden

Jag föreslår att Amnesty tar plats i Hjärtefondsrådet. Vi kanske inte alltid får gehör för vår uppfattning men kan ändå hävda att vi försökt få stöd för vår linje. Observera dock att rådets uppfattning i placeringsfrågor endast är rådgivande till Banco Fonder. Detta enligt Hjärtefondsrådets stadgar.


Erik Zachrison
Avgående insamlingsansvarig och sekretariatets handläggare för Humanfonden