Alt. 1. Förslag till budget 1999 (10 bilagor) Underlag till styrelsemöte 1-2 augusti 1998

Förslag till budget 1999
(10 bilagor)

1. Inledning
Det är den av årsmötet 1996 fastställda handlingsplanen för åren 1996-2000 som utgör grunden för planeringen av sektionens verksamhet. Med utgångspunkt från målsättningarna i handlingsplanen, och från andra aktuella årsmötes- och styrelsebeslut lägger sekretariatet fram ett budgetförslag. Budgetunderlaget utgörs av två delar: en som beskriver den föreslagna verksamheten, och en som beskriver process och struktur (budgetmanualen). Denna sammanställning utgör den förra.

1.1 Ny planerings- och budgetprocess
Styrelsen beslutade vid junimötet 1997 att anta D-utskottets förslag till ny planerings- och budgetprocess, som tillämpades för fösta gången under budgetarbetet för 1998. I stort innebär den nya modellen, som beskrivs utförligare i dokumentet om budgetens process och struktur, att kopplingen till handlingsplanen blir tydligare, och att budgeten utformas som en långsiktig ekonomisk plan, där handlingsplanens delmål kopplas till siffror. Vidare frångås den gamla indelningen i bas och rörlig budget, och istället görs en uppdelning i en fast del och i två disponibla delar. Den fasta delen kommer i stort att vara sig lik från år till år och ska innehålla sådana kostnader som är nödvändiga för att svenska sektionen ska kunna upprätthållas. Den första av de två disponibla delarna innehåller sådana kostnader, som tillsammans med de fasta, upprätthåller den nuvarande verksamhetsnivån. Den andra av de två disponibla delarna omfattar all form av utökning eller extrainsatser och den verksamheten ska vara direkt kopplad till intäkterna, och får inte sättas igång innan man är säker på att finansiering finns. Bägge de disponibla delarna blir disponibla först när styrelsen fattat ett sådant beslut. I budgetförslaget för det nästkommande året skall både den fasta delen och de två disponibla delarna (disp 1 och disp 2) ingå. Planerade kostnader för ytterligare minst ett år ska också finnas med.
Beslut om de disponibla delarna fattas på styrelsemötena i december, juni och september. I december måste också beslut fattas om verksamheten i den fasta delen och viss verksamhet i disp delen för ytterligare ett år framåt. I december 1998 blir det alltså aktuellt att fatta beslut om den fasta verksamheten 2000.

1.2 Handlingsplanens huvudmål

Verksamhetens inriktning

Grunden för budgeten 1999 är sektionens handlingsplan 1996-2000, fastställd av årsmötet 1996. De åtta målen i handlingsplanen är:

  1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga
    rättigheter innebär
  2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
  3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
  4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
  5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete
  6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet
  7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
  8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder.

För år 1999 har styrelsen prioriterat mål 2, som handlar om medlemsvärvning med särskild tonvikt på att söka aktivera medlemmar; mål 4 kampanjarbetet och särskilt utvecklingen av sektionens beredskap att snabbt kunna agera, utveckling av samarbetet med andra organisationer, analys av sektionens styrka och möjligheter samt intensifiering av MEK/MSP-arbete; mål 6 planering och utvärdering samt mål 7 om organisationen innebärande en översyn av sektionens organisation. Övriga mål ges en lägre prioritet men arbetet inom dessa områden ska ändå fortgå. Det gäller mål 1 om att öka medvetenheten om mänskliga rättigheter genom utökat samarbete med andra organisationer; mål 3 om massmedia och kontakter med andra opinionsbildare; mål 5 om medlems- och personalutbildning samt mål 8 om internationellt arbete.

1.3 Särskilda årsmötes- och styrelsebeslut
Förutom att avspegla handlingsplanens intentioner skall verksamhetsplaneringen också omfatta övriga årsmötes- och styrelsebeslut. Ett exempel är den av årsmötet 1996 beslutade Ungdomssatsningen som förutom kampanjen 1997 även medfört kostnader 1998.
Årsmötet 1998 gav styrelsen flera uppdrag som påverkar prioriteringarna. De är att utbildning i Amnestys åtagande ska prioriteras i medlemsutbildningen, att Amnesty via Polishögskolan ska verka för att undervisning om mänskliga rättigheter läggs in utbildningen av poliser, att starta försöksprojekt för att aktivera enskilda medlemmar, att göra en översyn av den demokratiska processen inom sektionen samt med högsta prioritet arbeta för att förbättra samarbetsrelationen mellan styrelsen och sekretariatet.

1.4 Sekretariatets verksamhetsplan
Sekretariatet ska under 1999 bland annat beakta årsmötesbeslutet om att kunskap om Amnestys åtagande erbjuds i medlemsutbildningen, göra en översyn av MEK/MSP-arbetet, söka förnyad kontakt med Polishögskolan, arbeta fram ett nytt aktionsmaterial för enskilda aktivister samt förbättra svenska sektionens arbete med snabba aktioner genom att skapa ett nätverk med ca 10-15 grupper i ett inledande skede. Fortsatt stöd till ungdomsgrupperna planeras också. Utöver detta kommer sekretariatet att fortsätta arbetet med att förmedla bearbetat aktions- och kampanjmaterial till grupperna och att ge stöd och service till grupper och medlemmar samt arbeta med opinionsbildande arbete och lobby.
En sammanfattning av verksamhetsplanen finns i bilaga 7.

1.5 De ekonomiska ramarna
Sekretariatet lade fram ett förslag till intäktsramar till styrelsens junimöte, ett förslag på 40 mkr som på sekretariatets anmodan minskades till 38 mkr.

Intäkterna
Det är bedömningar av sektionens intäkter, samt möjligheten att använda reserver som byggts upp under tidigare år, som bestämmer kostnadsramarna för verksamheten. Intäktsbudgetförslaget på 38 mkr innebär en minskning av intäkterna med 1 000 tkr (-2,6%) jämfört med 1998 års budget. Intäktprognosen för 1998 tyder på att fler av de stora intäktsslagen får ett sämre utfall än budgeterat, bl.a. traditionella insamlingsaktiviteter som givarbrev som inte ger lika stor utdelning som tidigare, minskat antal medlemmar etc. Detta samt att Humanfonden enligt styrelsens beslut i maj 1998 ska budgeteras på ett mer "säkert sätt", vilket för 1999 innebär att budgeten för Humanfonden ska uppgå till 95% av 1997 års utfall, föranledde beslutet att lägga sig på en lägre intäktsnivå för 1999 än 1998.

Kostnaderna
Budgetförslaget för 1999 är balanserat. Enligt de regler som finns för beräkning av det egna kapitalet (bunden samt fri reserv) är reserven för närvarande ca 1,4 mkr högre än som krävs. Dock avser man inte att lösa upp något av den fria reserven för 1999. Med en ram på 38 mkr och en IS-avgift på 13 378 tkr blir utrymmet för sektionsverksamheten
24 622 tkr, vilket är 1 153 tkr (4,5%) lägre än 1998 och 2 281 tkr (8,5%) lägre än 1997.
Denna utveckling är i högsta grad oroväckande och kräver en närmare granskning och ett åtgärdspaket.

1.6 Sammanfattning av budgetförslaget
Uttryckt i siffror kan budgetförslaget sammanfattas enligt följande (tkr):

Intäkter
Medlemsavgifter 14 060
Gruppavgifter 400
Försäljning 320
Prenumerationer 445
Gåvor o bidrag 22 525
Övrigt (räntor) 250
Summa intäkter 38 000

Kostnader
Programverksamhet 10 450
Personalkostnader 9 282
Sekretariatskostnader 4 890
Sektionskostnader 24 622
IS-avgift 13 378
Summa kostnader 38 000

2. Intäkterna
Som framgår av sammanställningen ovan indelas intäkterna i sex klasser: medlemsavgifter, gruppavgifter, försäljning, prenumerationer, gåvor o bidrag samt övriga. En sammanställning av intäktsbudgeten finns i bilaga 3 .

Sammanfattning av intäktsbudgetens innehåll
Intäktsprognosen för 1998 pekar på ett resultat på 38,7 mkr i jämförelse med budgeterade 39 mkr, förutsatt att Humanfonden hamnar på budgeterade 5,2 mkr. I prognosen är intäktsslaget spontana gåvor ökat med 3,7 mkr och inkluderar ett stort arv på 3,8 mkr. Detta stora arv tycks dock ha "ätits upp" av intäktsminskningar på andra intäktsslag t.ex. insamlingsaktioner där september månads givarbrev har utgått på grund av Radiohjälpsinsamlingen samt att givarbreven inte ger lika mycket som tidigare.
Även avgifterna från medlemmar har minskat pga minskat antal medlemmar.

Osäkerheten kring Humanfondens utveckling gör den svårbudgeterad och dessutom har den börjat utgöra en allt större del av den totala budgeten (14% 1999). För att minska beroendet av Humanfonden har styrelsen beslutat att from år 2002 budgetera intäkterna från Humanfonden som 70% av det senast kända årsutfall samt att godkänna en infasning på 4 år.

Utifrån beaktande av ovanstående förslår styrelsen en intäktsnivå på 38 mkr för 1999.

2.1 Intäkterna

Medlemsavgifter
I förslaget är det budgeterat för 67 500 medlemmar (40 750 helbetalande och 26 750 delbetalande) vilket är 3 950 (5,5%) färre än årets budget, men ca 1 300 medlemmar fler än årets utfall. Medlemsavgiften för 1999 är oförändrade dvs 240 kr för helbetalande och 160 kr för delbetalande.

Gruppavgifter
Intäktsförslaget bygger på befintligt antal grupper dvs 256 gruppavgifter på 1 500 kr och 34 undgomsgruppavgifter på 500 kr. Tendensen är ett minskat antal arbetsgrupper och ett ökat antal ungdomsgrupper. Målsättningen för 1999 är att antalet ungdomsgrupper ska öka till mellan 60 - 70.

Försäljning
Annonser är ett nytt intäktsslag och avser de intäkter Amnesty Press får från annonser och bilagor (100 tkr).

Prenumerationer
Pådraget läggs ner from 1999, därav de uteblivna intäkterna. Ett nytt aktionsmaterial kommer att arbetas fram.
Prenumerationerna på landinformation beräknas upphöra i takt med att fler och fler istället tar fram önskad information via Amnestys hemsida.

Gåvor och bidrag
I intäktsbudgeten för 1998 utgör denna kategori 56 % av de totala intäkterna. Denna procentsats är ökad något till 59% i budgetförslaget för 1999.
Företagssamarbete är ett nytt intäktsslag och avser de intäkter i form av ekonomiskt bidrag vi fått genom samarbete med SCA Fine Paper om en kontorspappersserie. När det gäller Insamlingsaktioner och Almanackan har dessa två intäktsslag skrivits ned i förhållande till 1998, som en följd av årets prognosticerat låga utfall. Basen i insamlingsaktioner är de sex givarbreven. Ett av breven går i en större upplaga även till de medlemmar som inte är givare. Övrig nyrekrytering av givare sker genom externa ibladningar och dr-brev.
Intäktsslagen spontana gåvor, AmnestyGiro och AmnestySupport är något ökade i jämförelse med 1998 års budget utifrån prognosticerat utfall 1998. Årets utfall på spontana gåvor kommer att ligga långt över budget bl.a.på grund av ett arv på ca 3,9 mkr. De senaste åren har visat en stadig ökning av AmnestyGiro och AmnestySupporter.
Intäkterna från Humanfonden är uträknade på 95 % av utfallet 1997, i enlighet med tidigare beslut.

Ett utökat arbete med vårt register skulle ytterligare kunna förbättra och förfina insamlingsarbetet. Det billigaste och effektivaste sättet att hitta både nya givare och medlemmar är dels att bearbeta vårt eget register, dels att försöka hitta motsvarande grupper utanför vårt register. Vidare skulle ännu bättre uppföljning och utvärdering av de mer kostsamma aktiviteterna kunna ske. Allt för att få högre intäkter till lägre kostnad. Ett registeranalysprojekt (se punkt 3.3 intäktsgenererande aktiviteter) är en förutsättning för detta arbete.

Övriga intäkter
Denna intäktsklass består framförallt av ränteintäkter. En oförändrad likviditet och oförändrat lågt ränteläge föranleder ett förslag om en oförändrad budget jämfört med 1998 års prognosticerade utfall.


3. Kostnaderna
I kostnadsbudgeten sammanfattas den verksamhet, och kostnaden för den, som planeras för det aktuella året. Den är ett konkret, beloppssatt uttryck för hur det aktuella året skall bli ett led i genomförandet av målsättningarna i den fyraåriga handlingsplanen. En sammanställning av verksamhetsbudgeten med fördelade kostnader finns i bilaga 6. En programbudget med uppdelning i fast och dispdelar fördelade på beslutstillfällen finns i bilagorna 4 och 5.

Sammanfattning av kostnadsbudgetens innehåll

Med en IS-avgift som 1999 blir på ungefär samma belopp som för 1998, och med en uppräkning av personalkostnaderna, kommer dessa fasta kostnader att utgöra en väsentligt större del av kostnaderna 1999 jämfört med i år. När det gäller sekretariatskostnaderna har dessa minskat i förslaget i jämförelse med budget 1998 (7,8%) , bl a som en konsekvens av årets minskning av sekretariatets lokalyta. Det är emellertid viktigt att påpeka att de sammanlagda kostnaderna för IS-avgiften, sekretariatet och dess personal lämnar ett kraftigt minskat utrymme för programverksamhet 1999. I siffror talar vi om en minskning med ca 960 tkr. I förslaget ligger därför en minskning av antalet tjänster på sekretariatet med 1,0 tjänst jämfört med 1998.

3.1 IS-avgiften
Den avgift som ska betalas 1999 baserar sig på genomsnittet av 1996 och 1997 års intäkter. 1998 var det år då ICM-beslutet från 1995 om ändrade beräkningsregler för IS-avgiften trädde i kraft. Tidigare har enbart intäkterna från år -2 legat till grund för avgiften. Det som skall betalas under 1999 uppgår till 13 378 tkr (dvs 35% av samtliga kostnader), upplösningen med avseende på 1997 är 481 tkr, och avsättningen med avseende på år 2000 472 tkr.
Beräkningsreglerna innebär att behovet av reserveringar till IS-reserven minskar vid stagnerande intäkter.


3.2 Sektionskostnaderna
Sektionskostnaderna (programkostnader + sekretariatskostnader + personalkostnader) beräknas till 24 622 tkr, vilket är en minskning jämfört med 1998 med 1 153 tkr (4,5%).

Personalkostnaderna
Personalkostnaderna omfattar 24,5 fasta tjänster och uppgår till 9 352 tkr, en ökning med ca 4% i jämförelse med budget 1998. Denna summa inkluderar neddragning med 1,0 fast tjänst samt en uppskattad uppskrivning av lönerna med 3% utöver avtalet.

Sekretariatskostnaderna
Sekretariatskostnaderna beräknas minska från 4 473 tkr till 4 127 tkr, alltså med 346 tkr (7,8%).

Investeringar 1999
Under de senaste åren har omfattande investeringar i datorer och programvaror skett. Det har t ex investerats i ett dokumenthanterings- och kommunikationssystem, i ett nytt medlemsregister och i ett nytt ekonomisystem. Under 1997 har bl a dokumenthanterings- och kommunikationssystemet uppgraderats vilket har inneburit ytterligare investeringar på budgeterade 250 tkr. Avskrivningarna 1998 är budgeterade till 1 004 tkr. Från och med 1997 har man kortat ner avskrivningstiden på inventarier för att bättre motsvara den ekonomiska livslängden. Omläggningen av avskrivningstider 1997 innebar att utrymmet för datorinvesteringar minskade för 1998. 1999 års budgetförslag uppgår till 763 tkr och lämnar ett utrymme för datorinvesteringar på lite drygt 400 tkr.

Programverksamheten
Budgetens allmänna inriktning och gjorda prioriteringar återspeglas framförallt genom vilka projekt som planeras under året. Utrymmet för programverksamheten minskar som nämnts ovan med 960 tkr (8,4%). Det är naturligtvis inte möjligt att genomföra en neddragning i programverksamheten med så pass mycket utan att det märks. Prioriteringsarbetet har därför inte så mycket handlat om vilka nya aktiviteter som skall tas in i verksamheten utan vilka aktiviteter som skall lyftas ut, skäras ned eller förändras.

I budgetförslaget om 38 mkr har kraftiga nedskärningar jämfört med 1998 gjorts inom programområdena: Samordningsgrupper (16%), Medlemsutbildning (19%), Amnesty Press (21%) , Medlemmarna (24%) och Insamlingsarbete (13%) . Vad gäller de två sistnämnda kostnadsslagen motsvaras kostnadssänkningen till viss del av en motsvarande sänkning av förväntade intäkter.
Andra större förändringar av befintlig programverksamhet avser:

Flyktingfrågor , avgiften/bidraget till RGB höjt till 300 tkr
Arbetsgrupper , här ligger också kostnaderna för "Grupptrycket", 100 tkr, som tidigare redovisats som en sekretariatskostnad
Pådraget , läggs ned och ersätts under 1999 av utveckling av nytt aktionsmaterial

Det administrativa bidraget till Amnestyfonden på 175 tkr utgår under 1999. Sektionsstyrelsen ska tillsammans med fondstyrelsen se över detta bidrag och inlemma ett eventuellt beslut i det avtal som finns mellan sektionen och fonden. En fortsatt ungdomssatsning i form av 0,5 projekttjänst har lagts in i budgetförslaget.

Fast / disponibelt efter beslut
Sekretariatet har vid bestämningen av vad som är basverksamhet, och alltså ska in i den fasta delen, och vad som är disponibelt utgått från ett styrelsebeslut juni 1998 om fast verksamhet. Följande 4 områden definierades som fast del:
  1. Medlemsservice (förmedling av aktionsfall till grupperna, förmedling av kampanjmaterial till grupperna)
  2. Stöd till den demokratiska processen (styrelsen, sekretarfunktion, årsmötet, sekretarfunktion)
  3. Förvaltning/administration (ekonomi, insamling, register, ADB)
  4. Extern information (mediekontakter, landinformation, information om medlemskap i Amnesty)

Man har gjort bedömningen att det går åt ca 8 tjänster för att upprätthålla "kärnverksamheten". Ännu kvarstår dock arbetetet att närmare definiera "prislappen" på den fasta delen.
Eftersom den fasta budgeten avser den grundläggande verksamheten kommer den att vara i stort densamma år från år. Genom att fastställa vad som skall anses utgöra sektionens fasta budget kan också budgetarbetet mer koncentras på den verksamhet som är avgörande för den allmänna inriktningen. Det finns dock verksamhet som definitionsmässigt är disponibel, men i praktiken fungerar som fast verksamhet under verksamhetsåret och om vilken beslut måste fattas i god tid innan budgeten tas. Styrelsen fattade beslut om sådan verksamhet på junimötet enligt förteckningen nedan.

Kortkampanjen
Pådraget*
Amnesty Press
Stöd Rådgivningsbyrån
EU-föreningen
Årsrapporten
Almanackan
Medlemsvärvning
Personal

(*När det gäller Pådraget har styrelsen på sitt septembermöte 1998 beslutat att detta aktionsmaterial ska upphöra 1999.)
3.3 Intäktsgenererande verksamhet utanför ramen

AU gav sekretariatet i uppdrag att till styrelsemötet i september presentera en kostnadsbudget om 38 mkr, men därutöver även presentera ett antal projekt inom IMM-området (insamling, medlemsvärvning, marknadsföring) om vilka beslut skulle kunna tas under verksamhetsåret 1999 i den mån finansiering var möjlig. Bakgrunden till detta resonemang är det stora arv om ca 4 mkr som i år inkommit till sektionen och som styrelsen på junimötet delvis ville investera i intäktsgenererande verksamhet. Den verksamhet, utanför ramen på 38 mkr, styrelsen på sitt septembermöte fattat beslut om innefattar i prioritetsordning:

1. Lokalt insamlingsprojekt i Göteborg 200 tkr
2. Registeranalysprojekt 100 - 200 tkr
3. Registeranalys (SPAR, MOSAIC) 130 tkr

Styrelsen fattade ett preliminärt beslut på septembermötet om det lokala insamlingsprojektet i Göteborg (beskrivning finns i styrelsedatabasen under beslutsunderlag september 1998). Kostnaden för registeranalysprojektet är beroende av när på året projektet kan starta, därav kostnadsintervallet. Både registeranalysprojektet och SPAR/MOSAIC finns beskrivna i dokument som finns i styrelsedatabasen (beslutsunderlag juni 1998). Om de två sistnämnda av de intäktsgenererande verksamheterna ska styrelsen kunna fatta beslut när som helst under verksamhetsåret 1999, de är alltså inte kopplade till kostnadsbudgetens disponibla delar.
Mot bakgrund av att intäktsökningen för 1998 avseende arvet i skrivande stund redan har "ätits upp" av andra intäktsminskningar samt att en preliminär kostnadsprognos visar att vi kommer att överskrida kostnadsbudgeten för 1998, ser det i nuläget inte ut som om det kommer att finnas något utrymme för ovan beskrivna intäktsgenererande aktiviteter om man inte gör omprioriteringar i budgetförslaget eller tar av den fria reserven.

4. Intäkternas och kostnadernas utveckling

4.1 Intäkterna (bilaga 8)
De senaste åren har intäktsökningarna avtagit och intäkterna istället till och med börjat minska. Ökningen mellan 94-95 var 12,4 %, medan ökningen mellan 95-96 var 7,6 %. Utfallet 1996 var ca 1 100 tkr under budget. Intäktsprognosen för 1998 innebär en ökning med endast 0,5 % jämfört med utfallet 1997.
En intäktsbudget för 1999 på 38 mkr innebär en minskning med 1,7% jämfört med prognosen för 1998, och en minskning med 1,3% jämfört med utfallet 1997. Budgetförslaget, som innebär en neddragning av verksamheten, visar ånyo att sektionens framtida finansiella tillväxt fortfarande är en viktig fråga, vilket är en anledning till att man vill prioritera investeringar i nya intäksgenererande aktiviteter.

4.2 Kostnaderna (bilaga 9)
Kostnaderna har under perioden 1986 till 1996 legat i genomsnitt ca 300 tkr under intäkterna. Utvecklingen under den senaste tioårsperioden innebär att sekretariatskostnaderna nu utgör en minskande del av kostnaderna och att personalkostnadernas del minskat tom 1995 för att därefter öka igen.
Programkostnaderna nådde sin topp på 36% år 1996 för att därefter återigen minska till 28% år 1999. IS-avgiften har fluktuerat mycket under åren. 1996 var dess andel av kostnaderna 29% för att därefter ha ökat till 35% år 1999.

5. Sektionens reserver
Sektionens egna kapital består av två delar, bundna och fria reserver. Den totala reserven ska enligt styrelsebeslut maj 1998 följa den internationella normen, som innebär att den ska uppgå till 75% av budgeterade personalkostnader och 25% av övriga kostnader, vilket tolkas som sekretariatskostnader inkluderande avskrivningar. Den bundna reserven ska vara 13% av de budgeterade kostnaderna. Den ingående reserven 1998 uppgick till 9 583 tkr, 5 070 tkr bundet och 4 513 tkr fritt, (bilaga 10). Budgetförslaget för 1999 innebär att den totala reserven ska uppgå till 8 183 tkr, varav den bundna reserven är 4 940 tkr. Om resultatet för 1998 blir balanserat (dvs intäkterna och kostnaderna är lika stora) innebär det att reserven 1999 är 1 400 tkr högre än "minimibeloppet". Eftersom budgetförslaget för 1999 är balanserat är det inte budgeterat något ianspråktagande av den fria reserven, vilket innebär att reserverna vid årets slut även 1999 motsvarar de ingående.


6. Ekonomisk verksamhetsplan 2000 (bilaga 4)

Den nya planerings- och budgetprocessen innebär att redan i december 1998 ska ett preliminärt beslut tas om den fasta verksamheten och viss verksamhet i disp 1-delen. Det viktiga i det här läget är inte så mycket pengarna som verksamheten i sig. För att få en flexibel budget där man ska kunna stoppa verksamhet, alternativt starta verksamhet, utan större problem krävs det planering och framförhållning, och denna nya modell ger möjlighet till det. En av bitarna i det är just att lägga enbart den absoluta basverksamheten i den fasta delen, och sen lägga den övriga verksamhet som krävs för att upprätthålla den nuvarande nivån i disp 1. På så sätt får man varje år tillfälle att på ett tidigt stadium stoppa eller förändra verksamhet om man så skulle önska.

Den grundläggande principen bakom den ekonomiska verksamhetsplanen för 2000 är fördelningen mellan den fasta verksamheten och disp 1, som representerar upprätthållandet av 1999 års budgeterade nivå. Det är viktigt att komma ihåg att verksamhetsplanen är ett försök att i någon mån bestämma kostnadsnivån för år 2000, siffrorna gör inte på något sätt anspråk på att vara exakta.

I handlingsplanen är följande verksamhet prioriterad år 2000:
  • utveckla informationshanteringen så att fler enkelt kan ta del av information och kunskap (mål 7)
  • utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner (mål 8)
  • öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen och med andra sektioner och grupper (mål 8)
  • stödja de olika grupperna i deras kontakt med amnestykollegor i andra länder (mål 8)
  • utveckla arbetet med Amnestys EU-förening (mål 8)

I den ekonomiska verksamhetsplanen för år 2000 har dessa områden beaktats. Övriga områden värda att notera är Land- och temakampanjer där ökningen gäller den planerade internationella tortyrkampanjen år 2000, Aktionsmaterial , som avser det material som ersätter Pådraget, Registeranalys , som förväntas bli en permanent verksamhet år 2000.

Bilagor

1. Ekonomisk rapport tom oktober 1998 med helårsprognos
2. Budget 1999 - sammanfattning
3. Intäktsbudget 1999
4. Ekonomisk verksamhetsplan 1999 - 2000
5. Programbudget 1999
6. Budget 1999 med fördelade programkostnader
7. Sekretariatets verksamhetsplan 1999, kort version
8. Intäkter 1985 - 1999
9. Sammanställning kostnadsslag 1986 - 1999
10. Översikt 1998/1999 (IS-reserv, eget kapital)