Årsmötet och MR-konferensen 1999 - några frågeställningar Underlag till styrelsemöte 1-2 juli 1998

Till: styrelsen
Från: sekretariatet
Datum: 15 september 1998

.

Årsmötet och MR-konferensen 1999 - några frågeställningar
(2 bilagor)

Årsmötet 1998 beslutade om nyordning avseende sektionens årsmöten innebärande att sektionen vartannat år ska ha traditionellt årsmötet och vartannat år ett årsmöte utan motioner och förslag men med en MR-konferens. Nästa år dvs 1999 ska vi ha en MR-konferens i anslutning till årsmötet. Sekretariatet har fått i uppdrag att arbeta fram förslag till innehåll i MR-konferensen. Eftersom detta är något helt nytt finns en rad frågor som måste besvaras och val som måste göras innan vi når fram till målet. I detta underlag tas en del frågeställningar upp som vi vill att styrelsen tar ställning till innan vi arbetar vidare.

Idéer om tema för MR-konferensen
Konferensen ska vara motiverande, stimulerande och lärorik. Av bilaga 1 framgår tankar kring MR-konferensen, som utgjorde beslutsunderlag för årsmötet 1998.

Det finns flera olika teman att välja bland och här presenteras utkast kring några idéer.


* MR-kränkningar som Amnesty arbetar mot och MR-frågor som Amnesty främjar - inledning, olika seminarier och ev avslutande paneldebatt.
Man kan tänka sig allmän inledning om vårt åtagande och dess utveckling. Därefter en rad mindre seminarier under vilka man fördjupar sig i olika delar av åtagandet och då särskilt de nytillkomna delarna. I seminarierna kan man presentera t ex olika företeelser såsom t ex könsstympning eller barnsoldater, vilka internationella överenskommelser som finns inom det området, vilka andra organisationer som arbetar med detta, vad AI gör, arbetsmetoder, trender inom området mm. Till dessa seminarier och till inledningen inbjuds andra NGO:s som arbetar med de olika företeelserna. Man kan diskutera hur vi kan samarbeta med dem och därigenom stärka arbetet.

Tankar finns om en särskild konferens på temat USA-kampanjen. Idén till konferens kom ursprungligen från AMD och Hälso- o sjukvårdsgruppen. Tanken är att arrangera en konferens som tar upp temat dödsstraffets medicinska aspekter (vad gör dödsstraffet med människan, dödsstraffet=tortyr, medicinsk personal inblandning osv). Utländska gäster, forskare/experter på ämnet ska inbjudas och seminariet ska vara öppet. Specialgrupperna är intresserade av att integrera konferensen med årsmöteskonferensen och kommer förstås att vara med och planera denna innehållsligt. Detta mycket väl rymmas inom ett åtagandetema och skulle kunna vara ett av flera seminarier under MR-konferensen.

* Tortyr - inför kampanjen 2000
Med erfarenheter från Konferensen om tortyr som sektionen arrangerade 1996 och från vårt arbete mot tortyr. Även här kan man ha en uppläggning med inledning, seminarier och samling.


* Omvärldsorientering, trender
Samma uppläggning som mandat- och tortyrtemana. Man bör då veta vilka trender som är intressanta att ta upp. Internationellt hade man i juli ett seminarium om trender avseende de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna.

* Den internationella handlingsplanen och vart AI är på väg
Man kan välja ut delar ut handlingsplanen som verkar särskilt intressanta att diskutera. ett första utkast till internationell plan är utlovad till oktober.

* Amnesty i Sverige
Seminarier på olika teman t ex
- Sektionens egen handlingsplan för 2000 -2004
- Aktivismen
- Organisationen
- Erfarenhetsutbyte kring frågor som grupperna vill ta upp
- Kamanjarbete
- Insamling och medlemsvärvning
- etc
Även för detta tema kan man bjuda in externa föreläsare.

Fråga: Vilket tema förordar styrelsen?

Intern alternativt extern konferens?
MR-konferensen kan vara antingen endast för AI-medlemmar eller även för andra NGO:s m.fl. Vad den blir 1999 beror på vilket eller vilka teman styrelsen väljer.

Beroende på vilket tema man väljer får man diskutera om man ska bjuda in t ex personer från andra NGO:s att delta i konferensen även som åhörare och inte enbart som föreläsare. Det kan då öppna för ett stort antal deltagare, även om man i inbjudan kan begränsa antalet per organisation. Det vore intressant av kunna inbjuda fler personer än bara föreläsare, då det skulle ge ett mer blandat deltagande, som skulle kunna befrämja diskussion och kontakter.

Fråga: Hur ser styrelsen på att bjuda in deltagare inte bara som föreläsare från andra NGO:s till MR-konferensen?

Disposition av mötet
Tidsramen för årsmötet och MR-konferens kan sammantaget vara från fredag kl 15 - söndag kl 16. Man kan också tänka sig att lägga några seminarier före kl 15 på fredagen fast det inte är att förorda.

Tid till förfogande
- fredag 15 - 18.30 och 19.30 -21
- lördag 9-12 och 14 -18.30 och 19.30-21
- söndag 9-12 och 13-16.

Tidsåtgång för årsmötesdelen ca 5 timmar eventuellt mer
Inledning ca 45 minuter
Året som gått ca 2 timmar (kan behövas betydligt mer om extra medlemsmöte inte genomförs)
Val inkl presentation ca 2 timmar.

Om vi ska bjuda in andra NGO:s är det troligen att föredra att ha MR-konferensen först och årsmötet efter det. För detta talar också valet. Årsmötet skulle då öppnas på lördag em. eller kväll och valet kunna förrättas på söndagen. Kanske kan man då även få in en del amnestyinterna möten och seminarier på lördagskvällen. Söndagen skulle kunna inledas med året som gått för att följas av presentation av nominerade och därefter val. Årsmötet skulle troligen kunna avslutas kl 15 på söndagen. Å andra sidan kan det vara olämpligt att förrätta val på söndagen, då en del deltagare måste påbörja hemresan tidigt på söndagen. Man kan även tänka sig att integrera de två mötena även om det ter sig komplicerat. Mer tankearbete krävs beträffande detta.

Vill man inrymma den traditionella manifestationen på lördagen får årsmötet kanske inledas först på söndagen. I bilaga 2 finns gammal dagordning avseende de delar av årsmötet ska finnas med 1999.

Fråga: Har styrelsen någon preferens avseende om MR-konferens eller årsmötet läggs först alternativt sist även om detta inte är utrett i alla sina konsekvenser?

Avgifter och deltagande
Deltagaravgiften för årsmötet i Växjö var extremt låg pga idogt arbete från distriktet med sponsring. Hur hög den blir 1999 vet vi inget om ännu. Tidigare år har den legat på drygt xx kronor.

Fråga har väckts huruvida man ska kunna anmäla sig enbart till MR-konferens alt årsmöte, vilket i så fall kan tänkas påverka avgiften. Tanken i förberedelsearbetet till årsmötesreform var att inte separera de två möten utan se dem som en enhet. Man kan naturligtvis diskutera om man ska ha två separata möten. Det får då stora konsekvenser på administration av anmälningar, avgifter och inkvartering, mat o dyl. Detta måste man diskutera med arrangerande distrikt. Man ska här även ha i åtanke de resonemang som ligger bakom årsmötesreformen nämligen behovet hos medlemmar att få träffas för erfarenhetsutbyte och för att få diskutera olika frågor, vilket det alltid upplevts såsom varandes för lite tid till på de traditionella årsmötena.

Fråga: Även om detta inte är utrett i alla sina konsekvenser - har styrelsen någon preferens om att separera mötena avseende anmälan och avgift för AI-medlemmar?

Projektgrupper
Sekretariatet håller i arbetet med MR-konferens och ger stöd till arrangerande distrikt. En projektgrupp för samordning av såväl årsmöte som konferens kommer att behövas under ledning av staben på sekretariatet. I den kan ingå representanter från personal, medlemmar och då gärna från Stockholmsdistriktet och eventuellt från ett eller flera utskott. Om styrelsen fastnar för ett tema med flera seminarier kan projektgrupper bildas för att arrangera dessa seminarier i samråd med den som samordnar hela konferensen. I sådan grupper kan ingå t ex specialgrupper.

Grov tidsplan
Arbetet med konferensen måste sätta igång omgående.
- Styrelsemötet september idéer presenteras och principbeslut fattas
- DO-mötet september idéer presenteras
- Oktober projektgrupper börjar arbeta
- Styrelsen beslutar om innehåll och eventuellt om uppläggning och gäster om möjligt i oktober
- Oktober gäster bjuds in.
- December styrelsen presenteras förslag till dagordning mm.

Förslag till beslut
Styrelsen föreslås ge sekretariatet vägledning för det fortsatta arbetet genom att besvara ovan ställda frågor.



Bilaga 1


Om MR-konferens från styrelsens förslag till årsmötet 1998, vilket antogs av årsmötet

Sektionen står värd för en nationell konferens om mänskliga rättigheter nedan kallad MR-konferens. Under 90-talet har Amnestys åtagande ändrats inte bara till innehåll utan också karaktär. Från att enbart ha arbetat med samvetsfångar har Amnesty utvecklats till att betona sambandet mellan alla de olika rättigheterna och även betona att ingen rättighet kan anses vara viktigare än någon annan. Det handlar om en odelbar helhet, även om Amnesty som organisation har specialiserat sig på arbete med främst de medborgerliga och politiska rättigheterna. Genom att utöka kunskapsutbytet med andra humanitära organisationer kan Amnesty förbättra sitt arbete för de medborgerliga och politiska rättigheterna. MR-arbetet som helhet kommer också att stärkas genom ett ökat kunskapsutbyte mellan organisationer på MR-området.
På detta sätt etableras i Sverige en plattform där svenska ideella organisationer kan mötas regelbundet och diskutera mänskliga rättigheter generellt och trender speciellt. Till exempel hade ett lämpligt tema 1994 varit kvinnors rättigheter (inför 95 års kvinnokonferens) och ett tema 1997 hade kunnat vara bruket av barnsoldater.

Genom att göra det möjligt för organisationer med olika intressen och olika erfarenheter inom MR-området att mötas skulle kunskapsinhämtandet för svenska sektionens del öka, både bland medlemmar, förtroendevalda och anställda. En nationell MR-konferens ger svenska Amnesty den vitalisering som organisationen är i starkt behov av för att kunna öka sitt inflytande dels när det gäller nationella och internationella händelser som rör mänskliga rättigheter och dels när det gäller beslut inom Amnesty International

En nationell MR-konferens som samlar det stora flertalet av de svenska humanitära aktörerna runt ett tema har ett mycket starkt PR-värde för svenska Amnesty.

Konferensprogrammet utarbetas av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och ideellt arbetande amnestymedlemmar. Styrelsen får till uppgift att utse arbetsgruppen i god tid före konferensen. Seminarieledare/föredragshållare under konferensen ska komma från olika humanitära organisationer, eller vara professionellt engagerade inom det för konferensen relevanta området.

Styrelsens kommentar till varför den förordade förändringen enligt alt B
Styrelsen tror att vi får en betydligt bättre debatt inom sektionen om debatten i mindre utsträckning än idag styrs av motioner och därmed förbundna krav på beslut. Om vi vartannat år slipper diskutera motioner och förslag ges mer tid till förutsättningslösa diskussioner kring aktuella och angelägna frågor. Allt oftare framförs krav på genomgripande diskussioner om vår organisations framtid, hur vi vill att den ska se ut och hur vi vill att den ska arbeta. Vi tror att ett årsmöte utan motioner skulle ge oss något av den tid vi behöver för att kunna föra en sådan diskussion. Styrelsen ser också att vårt behov av fortbildning är stort. I takt med att Amnestys åtagande utökas och i takt med att organisationen växer ökar behovet av en medlemskår med god kännedom om det internationella mr-systemet, om olika former av mr-kränkningar och givetvis om hur en organisation som Amnesty kan och bör utvecklas i olika delar av världen. Vi tror att alternativ B också skulle sörja för att detta behov tillgodoses. Det är särskilt på denna punkt vi ser goda möjligheter till samarbete med andra organisationer.
Bilaga 2

Så här brukar det se ut avseende de årsmötesdelar som ska finnas med 1999

15.00-15.45 INLEDNING Val av funktionärer
1. Välkomna till Växjö - två ordförande
2. Mötet öppnas av sektionens ordförande - två sekreterare
3. Fastställande av dagordning - två justerare
4. Godkännande av arbetsordning - rösträknare
5. Upprättande av röstlängd - redaktionsutskott
6. Fråga om mötet ska vara offentligt
7. Fråga om mötet utlysts stadgeenligt
8. Val av funktionärer
9. Genomgång av arbetsordningen

15.45-16.00 ANFÖRANDE

16.00-18.00 AMNESTYÅRET 1997

10. Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut
11. Revisorernas berättelse avseende sektionen
12. Generalsekreterarens rapport
13. Granskningskommitténs rapport
14. Frågestund med sektionens styrelse
15. Fråga om ansvarsfrihet för sektionens styrelse
16. Amnestyfondens verksamhetsberättelse och bokslut
17. Revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden
18. Frågestund med Amnestyfondens styrelse
19. Fråga om ansvarsfrihet för Amnestyfondens styrelse