Förslag till fortsatt arbete för demokratiutredningsgruppen (DUG) Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2000

Till: Styrelsen
Från: Hanna Roberts, kontaktperson för DUG
Datum: 2000-06-12


Förslag till fortsatt arbete för demokratiutredningsgruppen (DUG)

Årsmötet 1998 beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att göra en grundlig och djupgående utvärdering av sektionens beslutsprocesser. Årsmötet ansåg att en helhetssyn på sektionens demokratiska process behövdes. Enligt beslutet skulle demokratiutredningsgruppen (DUG) avlägga en delrapport till årsmötet 1999 och en slutrapport med förslag på förändringar till årsmötet 2000.

Intentionen med beslutet var att sektionens beslutsprocesser grundligt skulle hinna diskuteras av medlemmarna innan beslut fattades. Demokratiutredningsgruppen tillsattes dock så pass sent att tidsnöd uppstod. Styrelsen har på grund av detta redan förlängt demokratiutredningsgruppens uppdragstid med ett år och årsmötet 2000 beslutade att ge årsmötet 2001 möjligheten att fatta beslut.

Demokratiutredningsgruppen avlade en delrapport till årsmötet 2000 och skall avlägga en slutrapport med förslag till eventuella förändringar till årsmötet 2001.

Gruppen bestod av Patrik Cedemar, Gunilla Löfström, Peter Nässén och Christine Pamp. Rose-Marie Asker var med under gruppens första månader. Maja Åberg har varit demokratiutredningsgruppens kontaktperson på sekretariatet.

Gruppen presenterade i sin delrapport ett antal förslag till
den fortsatta utredningen (se bilaga 1) och genomförde ett seminarium under årsmötet 2000.

Då första fasen av DUGs arbete är avklarat (dvs delrapporten med förslag till fortsatt arbete) och då medlemmarna i gruppen upplevt att delar av medlemskåren ifrågasatt gruppens arbete, förslog gruppen inför årsmötet 2000 att en helt ny grupp tillsätts med en tillhörande referensgrupp (se bilaga 1 punkt 10.13). Styrelsen diskuterade detta i mars 2000 och ansåg att det inte fanns några skäl till att ifrågasätta gruppens arbete och ansåg dessutom det mycket olyckligt att gruppen inte skulle kunna fortsätta med sitt arbete, inte minst med tanke på vikten av kontinuitet.

Undertecknad fick i uppdrag att kontakta gruppen för att i samråd med dem finna en lämplig lösning, och träffade Gunilla Löfström och Christine Pamp den 10 juni 2000 då gruppens framtid diskuterades.

Förslaget till det fortsatta arbetet går ut på att två av gruppens medlemmar fortsätter arbetet och att gruppen i detta andra skede av arbetet endast består av dessa personer. I stället för ett tidsödande arbete med att samla ihop en referensgrupp anordnas två referensseminarier; ett tidigt i september 2000 och ett i mitten av januari 2001, med speciellt inbjudna, väl förberedda deltagare.

Styrelsen tar på sig ett större ansvar att stötta gruppen i dess arbete: gruppen har fortfarande en kontaktperson i styrelsen, styrelsen tar ansvar att bemöta ev kritik mot gruppen och ser till att gruppen har det stöd från sekretariatet som kan behövas under ca 6 månaders tid. Styrelsens medlemmar bör också diskutera demokratifrågor när de besöker distriktsmöten under hösten 2000 och våren 2001.

Demokratiutredningsgruppen lägger fram ett förslag till styrelsens januarimötet. Styrelsen tar därefter över demokratiutredningen och föreslår årsmötet 2001 ett alternativ. DUGs medlemmar kommer att finnas tillgängliga på årsmötet 2001 gällande frågor av sakupplysningskaraktär.


Styrelsen föreslås besluta:

-att demokratiutredningsgruppen fortsättningsvis består av Gunilla Löfström och Christine Pamp,

-att styrelsens kontaktperson för demokratiutredningsgruppen är Hanna Roberts,

-att ställa sig bakom ovannämnda förslag till fortsatt arbete för demokratiutredningsgruppen.




Bilaga 1:
Kapitel 10. Förslag till den fortsatta utredningen

Under vårt arbete med att se över svenska sektionens demokrati har vi uppmärksammat en del aspekter som bör utredas vidare och eventuellt föranleder förändringar i vår organisation.

10.1. Löpande demokratiöversyn
Den pågående demokratiöversynen är den första i sektionens 35-åriga historia. Det är vår uppfattning att demokratin ? såsom organisationens grundpelare ? bör utsättas för en löpande översyn.

10.2 Beslutande årsmöten
Sektionen beslutade 1997 om en årsmötesreform som i praktiken har halverat den tid som under årsmötet används till diskussion och beslutsfattande. För att inte demokratin ska bli lidande av den här förändringen anser vi att man bör utreda möjligheten att antingen förlänga de beslutande årsmötena eller att renodla dem till att endast behandla motioner och förslag.

10.3 Prioriteringar
Våra begränsade resurser utsätts vid varje beslutande årsmöte för medlemmarnas ökade krav på verksamhetens omfattning. Enkäten visar att en majoritet av medlemmarna anser att årsmötet bör avgöra vilken prioriteringsordning som skall råda vid verkställandet av besluten. Sektionen bör därför beakta möjligheten att införa en prioriteringsprocess i slutet av varje beslutande årsmöte.

10.4 Ansvar för verkställighet
Enkäten visar också att medlemmarna lägger stor vikt vid att beslut implementeras. När årsmötet fattar beslut som ålägger frivilliga i sektionen med arbetsuppgifter råder ofta en osäkerhet kring ansvaret för verkställandet. Sektionen bör därför se över möjligheten att alltid koppla ansvar för verkställande till varje enskilt beslut.

10.5 Deltagande på distans
En majoritet av de som har besvarat demokratiutredningsgruppens enkät anser att vi bör utreda möjligheterna att dels delta i årsmötet på distans (med hjälp av ny teknik), dels att delta i valen på distans. Dessa möjligheter bör därför vidare utredas.

10.6 Förberedelsekommitté
Förslag på årsmötespresidium (ordförande i plenum samt ordföranden i beredningsgrupperna) väljs vid sittande årsmöte efter förslag från styrelsen. Det är vår mening att den här gruppen istället borde utses av föregående årsmöte. Gruppen skulle kunna ta över de politiska förberedelserna för årsmötet som idag ligger på sektionens styrelse. Därmed skulle årsmötespresidiet få betydligt längre förberedelsetid och bättre möjligheter att sätta sig in i de aktuella frågorna inför årsmötet. De skulle ha möjlighet att diskutera inkomna motioner med förslagsställarna. Detta skulle bland annat öka möjligheterna till en realistisk dagordning. En sådan här "förberedelsekommitté" finns redan internationellt.

10.7 Regionalisering
Svenska sektionen är idag indelad i distrikt. Ur en demokratisk synvinkel skulle en regionalisering kunna underlätta styrelsens förankringsprocess. Därför anser vi att en genomarbetad analys bör göras av för- och nackdelarna med dagens länsvisa indelning i förhållande till en indelning i större regioner.


10.8 Gruppernas ekonomiska bidrag
Enligt enkätsvaren anser inte medlemmarna att det är något större problem att bidragen från grupper och distrikt utgör en allt mindre del av sektionens intäkter. Efter årsmötesbeslutet 1996 har det inte framgått tillräckligt klart vilken målsättning sektionen har beträffande gruppernas bidrag till distrikten respektive sektionen. Det finns därför anledning att föra en sådan diskussion inom organisationen och slutligen på något sätt fastslå hur målsättningen ska utformas.

10.9 Representativitet
Enligt enkäten förespråkar en majoritet av medlemmarna det direktdemokratiska system som vi har idag. Systemet har dock nackdelar och även dagens system är i praktiken en hybrid av både direktdemokrati och ombudsmannaskap. Det bör finnas goda möjligheter att utveckla ett demokratiskt system som kombinerar fördelarna från den direkta demokratin med dem från ett representativt system. Till exempel skulle man kunna tänka sig en lösning som innebär att alla medlemmar har både förslags- och yttranderätt på årsmöten, emedan besluten fattas av valda ombud. Möjligheterna till ett förbättrat system som tar hänsyn till medlemmarnas önskemål bör utredas.

I detta sammanhang bör också hänsyn tas till samordningar, specialgrupper och övriga nätverk som idag inte har någon plats i sektionens formella demokrati.

10.10 Personalens roll i beslutsfattandet
Personalen har laglig rätt till facklig representation utan rösträtt i styrelsen. Svenska Amnesty har istället valt en modell där personalen som kollektiv inom sig utser en fullvärdig styrelsemedlem med personlig suppleant. I och med att tjänstemännen också bereds möjlighet att delta i valen på årsmötet har de, såsom grupp, stort inflytande på styrelsens slutgiltiga sammansättning. En knapp majoritet av medlemmarna har genom enkäten uttryckt att det här betraktas som ett problem. Förhållandet bör ses över eftersom det leder till att sektionen har »olika sorters» medlemmar med olika stort inflytande i de demokratiska processerna.

10.11 Styrelsens arbete
I en så stor organisation som svenska Amnesty bör styrelsen inte ägna någon kraft alls åt rent operativa arbetsuppgifter. En hel del sådana arbetsuppgifter utförs dock, vilket riskerar att på olika sett försvåra ett effektivt ledarskap. Det finns ett behov av att styrelsens och andra beslutsorgans funktion och arbetssätt ses över ordentligt i syfte att minska belastningen av operativa arbetsuppgifter i arbetet.

10.12 Förtroenderåd
Svenska Amnesty väljer styrelse enligt en modell som innebär att styrelsen inte nödvändigtvis återspeglar medlemskåren. En möjlighet för att säkerställa styrelsens förankring i organisationen är därför att till styrelsen knyta ett förtroenderåd, ett antal förtroendevalda som styrelsen kan konsultera mellan årsmötena. I dagens organisation skulle distriktsombuden kunna fylla en sådan funktion. Ett annat alternativ är att årsmötet väljer en större krets medlemmar att ingå i ett förtroenderåd.

10.13 Referensgrupp
Inför demokratiutredningens fortsatta arbete föreslår vi att man till demokratiutredningsgruppen knyter en referensgrupp bestående av representanter från sektionens samtliga strukturer.Vi menar att en sådan grupp kan fungera som ett bollplank i utredningsarbetet. Gruppen bör tillsättas av årsmötet för att få en, ur demokratisk synvinkel, stabil plattform att föreslå förändringar utifrån.