- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Rapport från EU-föreningens årsmöte 13-14 juni i Oeiras, Portugal Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2000
Till: Styrelsen
Från: Elisabeth Löfgren och Christian Gräslund
Datum: 14 juni 2000
Rapport från EU-föreningens årsmöte 13-14 juni i Oeiras, Portugal
Elisabeth Löfgren och Christian Gräslund deltog i årsmötet som representanter för den svenska sektionen. Årsmötet föregicks av ett möte med EU-sektionernas kontaktpersoner som endast Elisabeth Löfgren deltog i.
1 Uppföljning
Svenska sektionen kommer få stora möjligheter att föra fram Amnestys synpunkter i en rad frågor till olika EU-kommittéer när Sverige övertar ordförandeskapet nästa år. Detta innebär en stor arbetsbelastning och bör beaktas i budgetarbetet. Redan förberedelserna detta år kommer att medföra mindre kostnader, som inte är budgeterade.
Budgeten för år 2001 förutsätter att sektionerna ökar sina bidrag med 25 %.
Rapport från mötet med EU-föreningens kontaktpersoner.
Av EU-föreningens 16 sektioner (som bekant har Belgien två sektioner),
var alla representerade utom den irländska sektionen och den fransktalande belgiska. Dessutom deltog Daen ZAGORAC från Amnesty i Slovenien och Eva Weber eftersom de har ingått i arbetsgruppen med ansvar för EUs utvidgning.
Mötet inleddes med en presentation och inledning av tre arbetsområden
1. FNs kommission för de mänskliga rättigheterna (MRK) .
Denna punkt presenterades av Koosje Verhaar från den holländska sektionen. Erfarenheterna från lobbyarbetet inför MRK varierar mycket mellan sektionerna, främst är det en resursfråga. De mindre sektionerna har ofta inte möjlighet att ta många kontakter och följa upp med respektive utrikesdepartement. Arbetssättet i den svenska sektionen liknar mycket det holländska. Gemensamt för flera av oss var att Amnestys lobby verkade ha haft större genomslagskraft i år. Innan MRK trodde vi knappt att Saudiarabien skulle komma upp, men tack vare Amnestys starka påtryckningar under den pågående kampanjen omnämndes landet och de MR-kränkningar som förekommer i bl.a. EUs gemensamma uttalande.
2.High Level Working Group on Asylum
Denna fråga hade jag (Elisabeth) blivit ombedd att presentera och jag redogjorde för det samarbete som den svenska sektionen har med andra NGOs, samt de referensgruppsmötetn som hålls av UD.
3. MSP
Här gjordes presentation av Michael Crowley från IS.
För dem som tvivlar på huruvida detta är en viktig fråga för Amnesty kan nämnas att EU-länderna står för 40% av världens vapenexport.
Huvudfrågor för Amnesty är den illegala vapenhandeln, och vidareexport till tredje länder där EUs uppförandekod (Code of Conduct for Arms Export) inte ger tillstånd. Som i så många andra frågor så finns det ett regelverk, men problemet är efterlevnaden. Flera Amnestysektioner är mycket aktiva inom detta arbetsområde.
KAMPANJEN MOT TORTYR
Vi gav en lägesbeskrivning av förberedelserna i sektionerna och viss (känd) kritik framfördes till representanterna från IS.
Ett förslag som kommer från den finländska sektionen är att Amnesty under kampanjen skall försöka få EU att antaga riktlinjer vad gäller arbetet mot tortyr, liknande dem man har angående dödsstraffet.
Detta blir i hög grad ett uppdrag för den svenska sektionen under det svenska ordförandeskapet.
DEN EUROPEISKA STADGAN (OM GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER)
Det här återkommer senare i rapporten.....
FRANSKA ORDFÖRANDESKAPET
En lägesbeskrivning gavs av kontaktpersoneen från den franska sektionen.
De har varit alldeles för sena i sina förberedelser och kommer att presentera sitt "Memorandum" till den franska regeringen först i samband med lanseringen av årsrapporten den 14 juni.
De tema som tas upp är: EU stadgan, tortyr, dödsstraff, asylpolitik,EUs utvidgning, MR-försvarare, MR-klausulen, vapenexport, EUs Human Rights Forum och de olika samarbetsavtal som Eu har med andra länder.
För den som är intresserad harElisabeth detta memorandum (på franska).
2 Årsmötet
2.1 Inledning
Årsmötet inleddes med formalia, som val av funktionärer, genomgång av arbetsordning samt genomgång av protokoll från föregående årsmöte och styrelsens rapport om hur besluten hade förverkligats. Den engelska sektionen beklagade att den ännu inte orkat ta på sig koordineringen av MSP-arbetet som utlovat.
2.2 Styrelsens rapport till årsmötet
Under det gångna verksamhetsåret hade Brigitte Ernst avgått som direktör och ersatts av Dick Oosting. Ytterligare två tjänster hade nybesatts, vilket betyder att sekretariatet i stort sett förnyats. Man påpekade också att presskontakter inte kunde skötas på frivillig väg, och att man därför föreslog en halvtidstjänst för detta. Övriga delar av rapporten kommer igen under olika rubriker i det följande.
2.3 Årsrapport för 1999
Inom ramen för AI:s allmänna kampanj- och aktionsverksamhet hade EU- föreningen arbetat med att få EU-institutionerna att agera enligt AI:s påpekanden. Man nämnde speciellt toppmötet i Tampere och försöken att få fram AI:s önskemål vid flyktingpolitikens harmonisering.
2.4 Bokslut för 1999
Tre sektioner hade inte betalat hela sin avgift till EU-föreningen. Den franska sektionen hade däremot kunnat ge ett frivilligt extra bidrag på ca 880 BEF. Det totala överskottet blev därför ca 1110 BEF, vilket föreslogs skulle täcka den extra personalkostnaden under 2000. De totala utgifterna för EU-föreningen uppgick till 13 360 BEF.
2.5 EU:s utvidgning
Med anledning av att Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Ungern
(i första förhandlingsgruppen) söker inträde i EU har en arbetsgrupp bildats med uppgift att se över hur motsvarande Amnesty-strukturer och - sektioner skulle kunna ges möjlighet att samarbeta med EU-föreningen och på sikt bli medlemmar. Alla dessa länder utom Polen är lågprioriterade av IS, vilket innebär att EU-föreningen inte kan få särskilt mycket stöd från den internationella rörelsen vid den tänkta utvidgningen. Man enade sig slutligen om följande:
I.
Styrelsen för EU-föreningen ska ta fram ett program för att bygga upp förmågan hos de ovan nämnda sektionerna/strukturerna. Etablerade sektioner ska ges möjlighet att delta i utbildning, samarbete och stöd till de presumtiva medlemmarna.
De presumtiva medlemmarna ska deltaga i den fortsatta utvidgningsprocessen och ges möjlighet att vara representerade vid EU- föreningens årsmöten från och med 2001.
2.6 Inbjuden talare
EU-kommissionären Antonio Vitorino talade vältaligt om det pågående arbetet med den europeiska stadgan om grundläggande mänskliga rättigheter. På en fråga om asylrätten ska gälla för länder inom EU, gjorde han det provocerande uttalandet att tillämpningen av Genèvekonventionen skulle vara som att använda en atombomb.
2.7 Policy plan 2000 - 2004
Planen bestäms av viktiga utvecklingar:
Harmoniseringen av asylfrågor
Utarbetande av en stadgan om grundläggande mänskliga rättigheter
Tillämpning av sanktionsklausulen som finns i Amsterdam- överenskommelsen
Utvidgningen av EU
Den ökande betydelsen av ekonomiska aktörer
Överföring av materiel och kunskap för militär, säkerhetstjänst och polis (MSP)
EU-föreningens huvudverksamhet ska som tidigare bestå av lobby och informationsspridning. Vikten av nära samarbete med IS underströks.
Följande prioriteter beslutades:
Aktion
1. Flyktingar
2. Förebyggande arbete och kapacitet för krishantering
3. Större kampanjer
4. Institutionella frågor inom EU
5. MSP
Organisation
1. Utvidgning och utveckling
2. Medier
3. Samarbete med mellanstatliga organisationer och med IS
4. Utbildning av IS och sektionerna
Årsmötet insåg att det var nödvändigt att ta hänsyn till att dessa prioriteringar skulle kräva ökade resurser.
2.8 Handlingsplan 2000 - 2001
Handlingsplanen följer direkt av ovanstående prioriteringar. De större kampanjer och aktioner som EU-föreningen speciellt bör uppmärksamma avsåg:
Handelsavtal med Saudiarabien, kampanjen mot tortyr samt uppföljning av EU-aktiviteter inom ramen för FN:s kommission om mänskliga rättigheter.
Andra aktioner som borde uppmärksammas i viss utsträckning avsåg:
Afghanistan, ASEAN, Republiken Kongo, engelsktalande Karibien, Haiti, Indien, Indonesien.
Det framhölls att ett andra Forum för Mänskliga Rättigheter skulle arrangeras i slutet av år 2000.
2.9 Budget för 2001
En begränsad utvidgning av EU-föreningen samt en halvtidstjänst för presskontakter gör att budgeten måste ökas med 25.5 %. Möjligheterna med bidrag från EU eller frivilliga bidrag från några sektioner avfördes. Vi förespråkade också denna linje. Budgeten för år 2001 kommer att uppgå till 17800 BEF.
2.10 Val av styrelse
Fyra nya styrelsemedlemmar valdes:
Kees Bleichrodt (kassör) samt Mireille Boisson, Victor Nogueira och Marian Pink. De tre första var omval. Styrelsen består således av sex ledamöter.
Den avgående ordföranden Willy Laes avtackades med översvallande lovord.
2.11 Övrigt
IEC-medlemmen Samuel Zan AKALOGO informerade om rekrytering av en efterträdare till Pierre Sanè.
Nästa år fyller Amnesty 40 år. IS kommer inte att ordna något speciellt, men uppmanar sektionerna att uppmärksamma jubileet.
2.12 Nästa möte
EU-föreningens årsmöte 2001 äger rum 19 - 20 maj i Ittre, Belgien.