Brev från MEK/MSP -gruppen Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 1998

TILL STYRELSEN för AIs svenska sektion
INFÖR STYRELSEMÖTET I JUNI

(via styrelsesekreteraren, med kopia till
generalsekreteraren, GS assistent,
och specialgruppssamordnaren)


HAR MEK/MSP-GRUPPEN EN FRAMTID?

Bakgrund

MEK/MSP är en Amnesty-akronym som betyder Militärt, Ekonomiskt och Kulturellt utbyte samt Militära,
Säkerhets- och Polisiära överföringar. På internationell nivå har Amnestyarbetet med MEK/MSP-frågor givits hög prioritet av ICM. I svensk debatt ägnas MEC/MSP-områdena stor uppmärksamhet. Utrikesdepartementet, studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Näringslivets Internationella Råd och Musik vid Siljan är exempel på fora där
diskussionen om mänskliga rättigheter förts framåt med Amnestys medverkan.

IS har flera handläggare som arbetar med MEC/MSP-frågor. I flera Amnestysektioner (exempelvis Danmarks, Nederländernas, Storbritanniens) arbetar specialistgrupper på var sitt delområde inom MEK/MSP, ibland med starkt stöd från vederbörande sektion. Det förekommer också projekt som har egen styrelse och drivs av sektionens kansli.
I Sverige finns en specialgrupp för allt MEK/MSP-arbete.


GRUPPENS ARBETSOMRÅDEN

Samverkan med militär

Efterfrågan på Amnestys medverkan i militär utbildning är stor (exempel: Försvarshögskolan, SWEDINT, Baltic Peace). Det rör sig om önskemål på ett hundratal arbetsdagar per år eller mer. Vad sektionen kan ställa upp med är otillräckligt:
- det behövs en kader av Amnestyinstruktörer. Sektionen har ännu inte anordnat någon kurs för medlemmar som kan vara intresserade av att hävda de mänskliga rättigheterna i militär utbildning,
- det behövs större administrativa resurser: En redan hårt belastad handläggare på sekretariatet lägger nu ner ett omfattande arbete på att hävda de mänskliga
rättigheternas betydelse i militär verksamhet, och får dessutom, på ad-hoc-bas, övertala Amnestymedlemmar att
delta som instruktörer i övningar,
- det behövs pengar för exempelvis gästföreläsare, egna resor, uppehälle och förlorade arbetsinkomster,
- det behövs en eller flera militära Amnestygrupper (initiativ till sådana kan tas bara inom försvarsmakten, inte av Amnesty; jämför brittiska Military Profession Group, som drivs av entusiastiska anställda i försvarsmakten, både aktiva och pensionerade).

Samverkan med polis

Efterfrågan på Amnestys medverkan i utbildning av poliser är oklar. Amnestys begränsningar liknar dem som finns i samverkan med militären:
- det finns inga Amnestyinstruktörer,
- det finns inga pengar,
- det finns inga Amnestygrupper inom polisen.

Samverkan med näringsliv

Detta arbetsområde har sina egna problem, även om några av begränsningarna är desamma som i arbetet med militär
och polis (det finns inga pengar, och inte heller någon Amnestygrupp inom det svenska näringslivet vare sig i eller utanför Stockholm; jämför brittiska sektionens Business Group, som drivs av entusiastiska företrädare för näringslivet, och danska Amnesty Business Club, som drivs i regi av den danska sektionens kansli).

Problemen är dels interna, dels externa. Internt finns det ingen inom styrelse eller sekretariat som har till särskild uppgift att leda eller ens samordna sektionens alla kontakter med olika delar av svenskt näringsliv. Det behövs inte bara resurser utan också målinriktad ledning. Utan det kan naturligtvis det utåtriktade arbetet bli varken offensivt eller effektivt, och man kan t.o.m. fråga sig om det finns särskilt stort intresse inom sektionen för arbete gentemot företag och näringsliv. I det externa arbetet vet gruppen inte hur långt den kan gå utan att lägga krokben för sig själv eller Amnesty i allmänhet. Dessutom finns ett huvudproblem, nämligen vad Amnesty har att erbjuda. Någon godkännandestämpel kan det inte bli tal om, bara mer eller mindre välkomna synpunkter på olika företags verksamhet samt Amnestyinformation om olika länder - men denna är inte anpassad till företagens behov. Den etikrevision som Amnesty så varmt förespråkar finns det
ännu ytterst få företag som är kompetenta att utföra, åtminstone i Sverige. Internationella AI-riktlinjer finns, men är inte tillräckligt fast förankrade i verkligheten.

Allmänt tal räcker inte långt som svar på konkreta frågor. Frågeställaren kan få intrycket att Amnesty givit sig in på ett område som det inte vet tillräckligt om, och åtskilliga lovande kontakter verkar ha runnit ut i sanden av det skälet.

Kulturellt utbyte

Sektionens roll i kulturellt utbyte är oklar, och inget ärende av den arten har nått MEK/MSP-gruppen.

Överföringar

Amnesty motsätter sig överföringar inom arbetsområdena för militär, polis och säkerhetstjänst. Med överföringar menas här exempelvis utbildning av terrorister eller tillverkning av tortyrredskap för bruk i annat land. Sådana överföringar förekommer såvitt känt varken till eller från Sverige.


SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Specialgruppen för MEK/MSP har valt bort åtskilliga områden för att kunna koncentrera sitt arbete på några få, som bedömts ha särskild betydelse. Ett litet antal medlemmar har lagt ner ett kolossalt arbete på att bryta väg, men det är svårt att se hur gruppen på egen hand skall komma längre än den gjort när det gäller att hävda de mänskliga rättigheterna i olika delar av vårt samhälle. Utvecklingen håller på att gå ifrån oss och vår trovärdighet står på spel.

Jag får därför föreslå

att styrelsen snarast befullmäktigar en person att ansvara för kontaktarbetet mellan sektionen och svenskt näringsliv,

att arbetsuppgifterna gentemot militär och polis handhas av sekretariatet tills de kan föras över på militär- och polisgrupper,

att arbetsuppgifter rörande kultur och överföringar fördelas när de uppstår samt

att den nuvarande MEK/MSP-gruppen ges nytt namn, ett definierat ansvarsområde och behövliga resurser.


Lidingö den 27 maj 1998
Jan-Erik Lundeberg




f.k. till: MEC/MSP-gruppens e-postlista.