Möte med sektionens styrelse den 13-14 juni 1998 Protokoll från 1-2 juni 1998

PROTOKOLL NR 3/98/99

Möte med sektionens styrelse den 13-14 juni 1998

Ledamöter Närvarande
Jesús Alcalá X
Eric Ericson X
Christian Gräslund X
Jesper Hansén X
Robert Hårdh X
Susann Olsson X
Hanna Roberts X
Johanna Strandh X
Cecilia Kaijser X

Suppleanter
Åsa Fahlbeck §§
Jenny Wessblad X
Maja Åberg anmält förhinder

Övriga
Kristina Båth-Sågänger §§
Gabi Björsson, valberedningen §§
Colm Ó Cuanacháin, IEC §§
Charlotte Dunge §§
Hans Hagwall §§
Anette Holmquist §§
Kerstin Höijer §§
Lars-Olof Olofsson §§
Ann-Marie Orler §§
Madeleine Seidlitz §§ 26
Tony Öhrling, Granskningskommittén §§

Åhörare
Henry Berglund
Berit Eriksson
Roland Eriksson
Nils Hyll
Bertil Ottoson
David Langlet
Jan-Erik Lundeberg
Paula Schmidt

Mötesordförande
Jesús Alcalá §§ 18-36
Jesper Hansén §§ 37-




§ 18 Val av justerare och rapportör till grupputskicket

Beslut att välja Eric Ericson till justerare av protokollet och som rapportör till
grupputskicket.


§ 19 Val av ordförandereserv till nästa styrelsemöte

Beslut att välja Christian Gräslund till ordförandereserv till nästa styrelsemöte


§ 20 Fastställande av dagordning

Beslut att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av
protokollet.


§ 21 Protokoll från styrelsens möte den 7-8 maj 1998

Styrelsen tar del av det ojusterade protokollet från styrelsens möte den
7-8 maj 1998.

Beslut att justera protokollet och lägga det till handlingarna.


§ 22 Protokoll från det extra styrelsemötet den 2 juni 1998

Styrelsen tar del av protokollet från det extra styrelsemötet den 2 juni 1998.

Beslut att protokollet läggs till handlingarna.


§ 23 Rapport från sekretariatet (punkt 2.1)

Ann-Marie Orler rapporterar följande:
Pressmeddelanden om bl a "Fria Lika"- kampanjen och Body Shop den
13 maj, samt Himmelska Fridens Torg i Kina den 2 juni.
Konferensen om inrättandet av en internationell brottsmålsdomstol pågår i
Rom 15/6-17/7. ICC (Coalition for an International Criminal Court), där
Amnesty ingår, har sammanställt en mapp med bakgrundsinformation till
journalister; denna mapp försöker nu sekretariatet att sprida till olika redaktioner.
Årsrapporten är inlämnad till tryckeriet och levereras i början av vecka 25.
Personalen:
- Olle Torefelt har sagt upp sig som marknadsförare.
- Sofia Nordenmark har sagt upp sig från sitt vikariat som kampanjsamordnare.
- Mats Anderssons vikariat som gruppkontakt är förlängt t o m den 31 augusti.
- Anette Holmquist började vikariera för Annika Sabel, som är föräldra-
ledig, den 8 juni. Vikariatet pågår t o m den 31 maj 1999.
- Elisabeth Lundgren arbetar extra ca 10 tim/vecka i registret.
- Tjänsten som marknadsförare har utannonserats; 40 personer har sökt
tjänsten och fem har kallats till intervju.
- Tjänsten som ekonomiansvarig är ännu inte tillsatt. Den person som
anställdes efter rekryteringen, tackade senare nej p g a privata skäl. Sek-
retariatet är nu i kontakt med en annan sökande som var mycket intressant
under rekryteringen.
- Vikariatet som pressekreterare, som innehas av Ingrid Falk, löpte ut den
31 maj, men i avvaktan på besked om tillsättningen fortsätter Ingrid att
vikariera. Detsamma gäller Anki Wetterhall och Karin Lindstrand, som
vikarierar på Ingrid Falks tjänst med MR-information.
- SCA/Fine Paper, som är en division av SCA, sponsringsavtal: besök
avlades i Sundsvall och Timrå på SCA:s
anläggningar i samband med en slutlig förhandling. SCA, som har mark-
nadsandelar i sju länder där samarbete skulle ske med Amnestysektionerna,
har tillmötesgått de viktigaste kraven. Vad gäller fördelningen av ersätt-
ningen sektionerna emellan, så är detta ännu olöst. Annars står alla sek-
tioner bakom avtalet. Den 15 juni är deadline för alla sektioner att
lämna besked i fördelningsfrågan och huruvida man är med i avtalet eller
ej. IEC och IS undertecknar också avtalet då vissa delar berör dem. IS'
Blair Gibb (fund raising) och IEC:s kassör Mary Gray har ställt sig bakom
avtalet och ansvarar för frågor som rör andra sektioner samt uppgörelsens
internationella perspektiv.
- Den fjärde skriftliga påminnelsen till de 10 000 personer som ej förnyat
sitt medlemskap är på gång nu. I fjol vid denna tid utgjordes samma grupp
av 11 800 personer, men då utgick man även från ett högre medlemsantal.
Beträffande bidragsgivarna så går breven fortsatt dåligt; maj månads brev
ligger 150 000 kronor sämre än brevet i maj 1997, och har börjat sämst av
de tre breven i år. Ett tusen givare är borta. Humanfonden går bra och skulle
den sista maj ha gett 7.1 miljoner i utdelning, att jämföra med de 5.7 miljoner
AI fick den 31 december 1997. Nu har antalet sparare (till AI:s förmån) för
första gången blivit fler än 10 000.
- Sekretariatet arbetar, via kontrakt med dataföretaget Know-it, med att få
till stånd ett försöksprojekt för att kunna ta emot gåvor över Internet genom
s k säkra transaktioner. Know-it har även byggt upp vårt register. Dess-
utom färdigställs nu en skrift, som ska finnas som broschyr på begravnings-
byråer för att informera om möjligheterna att testamentera pengar, aktier,
bostadsrätter, etc till Amnesty.
- Två medarbetare har deltagit i insamlingsbranschens årliga insamlings-
seminarium i Saltsjöbaden, med föredrag och workshops, med syfte att
lära sig hur givare kan förmås att ge mer och oftare.
- Ungefär femtio företag är nu Amnesty Supporters och ger en gåva
varje månad.
- Det intersektionella samordnarmötet om Indien i höst, som den svenska
sektionen erbjudit sig att stå värd för, blir inte av p g a IS' tidsbrist, men
däremot planeras ett möte om Syrien och länderna runtom.
- Den 2 juni hölls ett möte för personal inom UN och SIV för att disku-
tera vikten av utbildning om bl a torterade flyktingars beteende, som i
vissa sammanhang kan misstolkas. Mötet initierades av Röda Korset,
Rådgivningsbyrån och Amnesty; Anki Wetterhall deltog.
- Anki Wetterhall deltog i ett möte i Helsingfors om Country Linking pro-
jekt med Ryssland som föremål. Fyra personer från IS och representanter
från de övriga sektioner som ingår i projektet (Finland, Norge, Holland,
Frankrike, Polen och Australien) deltog också i mötet.
- Bangladesh-samordnaren har ansökt om bidrag ur Olof Palmes Minnes-
fond och fått 25 000 kronor, trots att inget speciellt projekt angetts. Detta
föranleder en diskussion om förhållningssätt till bidrag av detta slag.
- Katarina Bergehed rapporterar från region väst att den regionala samord-
naren deltog i årsmötet i Växjö för regionens räkning, att besök har avlagts på
brittiska sektionen och IS den 18-19 maj i utbildningssyfte, att det har
hållits möte med Body Shop angående samarbetet och aktiviteter under
kampanjen. Paneldebatt, med ledamöter från samtliga riksdagspartier,
under temat "Hur ska Sverige arbeta för de mänskliga rättigheterna?"
arrangerades den 16 maj. En manifestation mot dödsstraffet hölls i
centrala Göteborg den 25 maj och följdes av en manifestation på årsdagen
av massakern på Den Himmelska Fridens Torg den 4 juni.
- Elisabeth Lundgren meddelar att det under sista helgen i augusti ska
hållas ett intersektionellt möte om "Local groups of the year 2000" för de
anställda som jobbar med grupperna. Diskussioner kommer att hållas
kring gruppernas framtid och problem, som t ex nyrekrytering, planering,
fund raising, och kring aktionsfall, med dessas möjligheter och problem.
Arrangörerna är franska sektionen, franskspråkiga kanadensiska sektionen
och IS. De har bett svenska sektionen bidra med ytterligare 300 USD, utöver
ordinarie deltagaravgift, för att kunna finansiera de mindre sektionernas deltagande.
- Sekretariatet har varit i kontakt med RFSL och UNHCR med anledning av lagänd-
ringen den 1 januari 1997, beträffande uppehållstillstånd p g a skyddsbehov, t ex från
förföljelse p g a homosexualitet. Hittills har ingen person fått uppehållstillstånd med
hänvisning denna paragraf.
-Enkäten till flyktingombuden, som skickades ut under våren, har besvarats av sjutton
ombud, fjorton flykting- och tre distriktsombud. Enkäten ger följande: två grupper ut-
märker sig, de fyra som har relativt lång erfarenhet efter att ha tillträtt på 80-talet eller
tidigare, och de åtta som tillträtt under 90-talet, fem av dessa under det senaste året;
detta påverkar deras svar. De senare uttrycker en stark önskan om information och
utbildning och är allmänt osäkra på vad som förväntas av dem, samt vilka befogenheter
de har. Den första gruppen är ganska nöjd med arbetssätt, etc, men önskar sig förbätt-
rad kommunikation.
En tredje grupp ifrågasätter flyktingombudens arbete som det ser ut idag, framförallt
p g a minskat antal flyktingar och aktiva inom Amnesty; de föreslår att koncentrationen
inom flyktingverksamheten ska ligga på opinionbildningsområdet.
- Det har återigen gjorts ett generellt uttalande i ett enskilt fall, denna gång om att Jor-
danien inte anses vara ett säkert första asylland för irakier, eftersom de riskerar att
därifrån skickas tillbaka till Irak. Europadomstoleni Strasbourg har nu tagit upp detta
fall, varför Sverige nu är anmält både där och hos Tortyrkommittén.
- Det har förts diskussioner med SIV och andra frivilligorganisationer om samarbete
kring landinformation; men formerna är ännu oklara. Tanken är att överföra och samla
information i SIV:s databank som just har startats upp. Ett redaktionsutskott har före-
slagits, men Amnesty har sagt nej av trovärdighetsskäl - man kan endast gå i god för
den egna informationen.
- Rådgivningsbyrån (RGB) har upplyst oss om att de skulle kunna "utnyttjas" av oss på
ett mer omfattande sätt än hittills och att Amnesty i likhet med Rädda Barnen skulle
kunna hänvisa alla sina fall till dem. Rena landinformationsförfrågningar skulle ligga
kvar på sekretariatet. Regelbunden kontakt med RGB skulle dock förhindra att vi gick
miste om några Amnestyfall.
- Ansvarig för projektet "Amnesty International Open University" är Brian
Phillips, kampanjansvarig för Europa på IS, och man har tidigare avlagt besök i Slove-
nien, Polen, Ungern, Tjeckien och Kroatien. Den senaste resan, som Elisabeth Löfgren
deltog i, tillsammans med Brian Phillips, den den norska sektionens pressekreterare samt
Edin Tuzlak från Amnesty i Kroatien, gick till Kroatien och Bosnien varade i 12 dagar.
Resans syfte var att informera om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,
berätta om Amnestys verksamhet, samt engagemanget under kriget. Möten hölls med MR-
organisationer, föreläsningar hölls för lärare och studenter, man besökte ungdomscentra och
hade kontakter med media, t ex genom en heltimmes TV-intervju i Sarajevo.
- Elisabeth Löfgren rapporterar vidare att riksdagsgruppen haft sitt sista möte för mandat-
perioden och att Lena Klevenås, ordförande sedan fyra år och en positiv samarbetspartner
åt Amnesty och MR-gruppen, ej återfinns på valbar plats inför valet.
- Under ett par dagar skrev hundratalet riksdagsledamöter under i "Get up - sign up"-boken,
som presenterades under sista mötet.
Beträffande Europarådet gäller fortsatt lobbying mot den parlamentariska församlingen och
dödsstraffet i Ukraina.
Militärövningen Nordic Peace äger rum på Gotland denna höst; Amnesty kommer att delta
i roller som Amnesty och "Human Rights Monitors", vilket innebär att sex personer behövs
på Gotland vecka 41.
En europeisk uppförandekod för vapenexport har nu antagits. Den håller inte "Amnestymått",
men är ändå ett steg i rätt riktning.
- Ungdomslägret i Norge är inställt, men eventuellt ordnas något för de 38 svenskarna, som
anmält sig, på Gripsholms folkhögskola istället, den 29 juni till 2 juli.

Madeleine Seidlitz, som är sektionens representant i Rådgivningsbyrån (RGB), berättar att den är i kris med ett minus på 300 000 kr i år. Emellertid har svenska sektionens bidrag till RGB ökat från ett årligt bidrag på 60 000 till 100 000 kr, vilket underlättar något. Kristina Båth-Sågänger, suppleant i RGB:s styrelse, säger att RGB borde ha bättre framförhållning - deras ekonomi står och faller med medlemsorganisationernas bidrag. Underskottet var budgeterat. Löner kan för närvarande betalas ut, men personalpolitiken har varit inkonsekvent - först har personal sagts upp och sedan återanställts. Om pengar inte finns tillgängliga den 1 juli kommer två personer behöva varslas, för att sägas upp till årsskiftet. Det påpekas av Madeleine Seidlitz att Amnesty har givit ett lägre bidrag i år än de övriga medlemsorganisationerna, men detta kan delvis hänföras till att de övriga har möjlighet att söka statliga medel och EU-medel enkom för att kunna ge pengarna vidare som bidrag till Rådgivningsbyråns verksamhet. Johanna Strandh påpekar att Amnesty har mycket underlag beträffande Rådgivningsbyråns situation men att frågan om statliga medel i detta avseende är en gråzon för Amnestys del - eventuellt måste man fatta ett nytt beslut. Styrelsen har uttryckt att Amnesty inte kan kvarstå som medlem i RGB om den ansöker om statliga medel. Madeleine Seidlitz berättar att RGB har sökt medel från företag, men att det hittills inte har gett något. Ordföranden och Johanna Strandh undrar samfällt om hon vill hantera situationen genom att ge RGB de 300 000 kr de behöver - och sedan diskutera vad de ämnar göra åt sitt underskott? Madeleine Seidlitz vill inte ansöka om statliga medel; hon anser att Amnesty bör ge RGB pengarna de behöver, men samtidigt också kräva mer av dem. Hon har tolkat deras önskan som att de gärna vill arbeta på ett annat sätt med Amnestys fall, inte att de vill ha mer arbete. RGB har sagt att de gärna tar alla fall från Amnesty. Hon ser det inte som realistiskt att lägga alla ärenden inom området på RGB och samtidigt minska personalen från fyra till endast två. Cecilia Kaijser efterlyser en diskussion kring frågan om Amnesty ska ha kvar denna service som organisation, eller om alla enskilda fall ska hänvisas till RGB i enlighet med RGB:s önskan? Maja Åberg har tidigare påpekat att många redan i Amnestys växel hänvisas till RGB, vilket visar att de verkligen avlastar sekretariatet. Annars skulle sekretariatet behöva motsvarande resurser. Susann Olsson upprepar frågan om hur de resonerar på RGB när de uppmanar Amnesty att ge dem mer jobb samtidigt som de oroar sig för sin ekonomiska situation och redan ligger flera hundratusen minus? Ordföranden svarar att Amnesty som bidragsgivare måste ta fullt ansvar, vilket inkluderar att förbättra RGB:s personalpolitik. Caritas och Svenska Kyrkan har redan gett extra bidrag och har meddelat att de inte kan bidra med mer. Rädda Barnen har också redan bidragit med 440 000 kr, men nu meddelar RGB att deras hopp står till mer medel från just Amnesty (som redan gett 150 000 kr) och Rädda Barnen, som eventuellt kan bidra med mer, eftersom de mottar statliga medel.

Johanna Strandh, som besökte EU-föreningens årsmöte i Dublin den 2-3 maj,
berättar att rapporten finns länkad till styrelsens databas, samt att protokollet
snart kommer att vara länkat. Årsmötet beslutade bl a att pressekreterartjänsten
inte skulle inrättas. Vidare redogör Johanna Strandh för att den holländska sektio-
nen har sagt att man har medel till diverse pressaktioner, precis som i fjol, men
också att utvecklandet av pressaktiviteter på sådan ad hoc- basis inte uppskattas
av övriga sektioner. De fastställda ramarna ska gälla och inkludera allt nödvändigt
från början, anser dessa.

Beträffande EU:s Human Rights Policy var det årsmötets konklusion att det trots
intresse inte fanns några pengar. Om det fanns möjlighet att förverkliga projekt med
medel utanför budgeten, d v s genom en så kallad voluntary fund, så är det troligt att
det återigen skulle ske på den holländska sektionens villkor, vilket de övriga sektio-
nerna inte önskar.

Amnestyfonden hade utbildningsmöte för sin styrelse den 26 maj, som
Hanna Roberts och Jenny Wessblad deltog i, och ordinarie styrelsemöte vecka 23.
Fonden har uttalat sin oro för Radiohjälpskampanjen och uppmanar styrelsen och
sekretariatet att satsa tid och energi på kampanj och insamling.

Ordföranden välkomnar åhörarna, samt tackar Charlotte Dunge för hennes
deltagande i budgetdiskussionerna.

Kerstin Höijer berättar att sekretariatet för ett år sedan fick i uppdrag av
styrelsen att utröna vad som utgör den fasta verksamhet som krävs för att
upprätthålla den svenska sektionen. Resultatet återfinns i "Förslag om fast
verksamhet" (28 maj 1998), inklusive en bilaga, som styrelsen tar del av.
Kerstin Höijer förklarar att delen fast verksamhet är liten, och att styrelsen
har manöverutrymme, för att kunna skära i budgeten om de finner det nödvän-
digt, i disponibel del I. Hon förklarar också att de angivna nivåerna är miniminivåer.
Ett eventuellt nedskärningsbeslut utförs under 2-3 år. Styrelsen framför att
den måste veta exakt vad som är disponibelt, varför den finner de tre årliga
budgettilläggen bra. Christian Gräslund efterlyser ett utökat och bättre
beslutsunderlag än dagens till slutbudgetens läggande i december. Ordförande
finner miniminivåerna bra och att de ger kontroll över budgetarbetet, varför han
frågar efter eventuella invändningar.

att anta juni månads disponibla del 2 enligt sekretariatets förslag, men

att undanta punkterna 5,6 samt 9 i bilaga 3: "Verksamhet 1999 för beslut
1998",

att anslå ett garantibelopp på sammanlagt 300 000 kronor till Rådgivnings-
byrån och

att uppdra till sekretariatet att göra omfördelningar inom budget för att finansiera detta,

att utse Susann Olsson till sammankallande i B-utskottet och uppdra åt henne
att få fram medlemmar till utskottet.

att Jenny Wessblad ska ingå i C-utskottet i vilket Johanna Strandh är sam-
mankallande samt åt Johanna att få fram medlemmar till utskottet.

att följande personer ingår i D-utskottet, i vilket Eric Ericsson är sammankal-
lande, Hanna Roberts, Charlotte Dunge, Anna-Karin Wesslenius och Magnus Brattgård.