Ev. nominering till EU-föreningens styrelse Underlag till styrelsemöte 1-2 november 1996

Till: Styrelsen
Från: Åsa Reckner Olsson och Johanna Strandh, A-utskottet
Datum: 24 november 1996


STÄLLNINGSTAGANDE TILL EV. NOMINERING TILL AMNESTYS EU-FÖRENINGS STYRELSE

(1 bilaga)

Inledning
AIs EU-förening ska vid sitt nästa årsmöte (AGM) i juni 1997 välja in två styrelseledamöter. En av de nuvarande avser att kandidera för omval, medan den andra styrelseposten står öppen för nya kandidater. Nomineringstiden utgår i april 1997.

Problemformulering
Den svenska sektionen har hittills inte varit representerad i EU-föreningens styrelse. Vi anser att styrelsen bör ta ställning till om sektionen ska nominera en förtroendevald till EU-föreningens styrelse.

Bakgrund
I .o.m. Sveriges EU-medlemskap har den svenska sektionen blivit en av 16 medlemssektioner i EU-föreningen. EU-föreningens styrelse utökas fr.o.m. AGM 1997 till sex ledamöter. Dessa väljs för två-årsperioder och kan omväljas två gånger. Styrelsen håller möten fyra till sex gånger per år. Ledamöterna har specificerade ansvarsområden att praktiskt arbeta med mellan styrelse-mötena och arbetsbördan varierar mellan olika områden. Exempel på arbetsområden är EUs asyl- och flyktingpolitik, regeringskonferensen och kampanjarbete. Arbetet innebär en nära kontakt med handläggarna på EU-kontoret, samt en del resor till medlemssektionerna. Utgifter för resor, logi, etc. samt övriga utgifter i samband med styrelsearbetet, täcks av EU-före-ningen. Nominering av styrelseledamöter skall göras av respektive medlemssektions styrelse. Kandidaterna måste vara förtroendevalda och ej anställda. Ingen i den nuvarande styrelsen är samtidigt ledamot i den egna sektionsstyrelsen; enligt en av styrelseledamöterna är arbetet för omfattande för att detta ska rekommenderas. Det föreligger inga specificerade krav på kompetens eller erfarenhet för att kandidera, men i praktiken har de flesta tidigare styrelse-ledamöter haft en mångårig AI-erfarenhet och i allmänhet även erfarenhet av lobbyverksamhet. De flesta har även haft en viss erfarenhet av EU-föreningen. I bilaga 1 finns exempel på vad EU-föreningen gör idag.

Diskussion
Det åligger samtliga medlemssektioner i EU-föreningen att bidra till arbetet, bl.a. genom att delta i styrelsearbetet, och den svenska sektionen kommer självklart att förr eller senare vara representerad i styrelsen. Den fråga som har aktualiserats i.o.m. att en plats i styrelsen är vakant fr.o.m. verksamhetsåret 1997/1998, är alltså inte om svenska sektionen ka nominera någon till EU-föreningens styrelse utan när detta ska ske första gången. För att nominera någon redan nu talar det faktum att det för sektionen, såsom nybliven medlem i EU-föreningen, vore värdefullt att tidigt bli engagerad och insatt i EU-föreningens arbete. Den svenska sektionen har utan tvekan kompetens att bidra med. Det som kan tala emot en nominering är ev. svårigheter att finna en lämplig person som uppfyller ovan nämnda inofficiella kriterier. Det torde f.f.a. vara svårt att finna någon med erfarenhet av EU / EU-föreningen. Emellertid lär inte kunskapen om detta öka i sektionen om vi inte aktivt söker delta i verksamheten.

Förslag till beslut

Vi föreslår
att styrelsen tar ställning till om den anser det värdefullt att redan till kommande verksamhetsår försöka bli representerad i EU-föreningens styrelse.

Om styrelsen anser detta, föreslår vi vidare
att styrelsen diskuterar vilken erfarenhet, kunskap och eventuellt samtidigt förtroende-uppdrag en kandidat bör ha,
att styrelsen diskuterar hur man rent praktiskt bör går tillväga för att ta fram en kandidat att nominera.




Åsa Reckner Olsson Johanna Strandh
A-utskottet A-utskottet



Källor:
Elisabeth Löfgren, EU-kontaktperson, svenska sektionen
Albert Gans, EU-kontoret i Bryssel, f.d. representant i AGM för flamländska sektionen
Niels Erik Markussen, styrelseledamot i EU-föreningens styrelse, danska sektionen


Bilagor:
1. En kort presentation av verksamheten inom AIs EU-förening.
-----------------------------------------------------------------------------------------
Bilaga 1 961124



EN KORT PRESENTATION AV VERKSAMHETEN INOM AIS EU-FÖRENING.

Nedanstående presentation utgör en kort sammanfattning av några av de arbetsområden som under nuvarande verksamhetsår har varit och är aktuella för EU-föreningen och dess medlemssektioner. I texten finns även exemplifierat några av de insatser som den svenska sektionen har gjort under den senare halvan av 1996, huvudsakligen genom vår EU-kontaktperson Elisabeth Löfgrens försorg. Sammanfattningen är uppdelad i fyra rubriker; tre av dessa - AI-agendan, EU-policy och EU-agendan - motsvarar den indelning som återfinns i EU-föreningens långsiktiga handlingsplan (Long Term Policy Paper).


AI-agendan

De AI-kampanjer som för närvarande prioriteras av EU-föreningen är dels Turkietkampanjen, dels den kommande flyktingkampanjen. Utöver detta bevakar även EU-föreningen utveck-lingen i Burundi / Rwanda / Zaire och i det forna Jugoslavien, samt övervakar vad som händer inom EU som berör dessa områden.

Den svenska sektionen har genom sin kontaktperson framför allt arbetat med Turkiet. EU-parlamentariker har kontaktats med anledning av Turkietkampanjen och Turkietrapporten har skickats till en EU-parlamentariker från varje politiskt parti som är representerat i parlamentet. En särskild rapport om Turkiet har skickats till medlemmarna i tre av EU-parlamentets utskott: the Subcommittee on Human Rights, the Committee on Foreign Affairs och the Committee on External Economic Relations. Turkiet har även högsta prioritet i riksdagens MR-grupp. Elisabeth Löfgren skriver varje månad brev för MR-gruppens räkning och hon har även skrivit ett underlag till en flerpartimotion i riksdagen. Denna tar bl.a. upp krav på aktioner mot Turkiet inom EU, med anledning av tullunionen mellan EU och Turkiet. Flera svenska EU-parlamentariker har kontakt med MR-gruppen och dessa har också visat ett stort intresse för Turkiet.


EU-policy

Det kanske viktigaste under denna rubrik är den pågående internationella regerings-konferensen (IGC), där Maastrichtavtalet ska omförhandlas. Amnesty har fastställt ett memorandum med tydligt definierade krav. Övergripande är att man önskar se en högre grad av öppenhet och större möjligheter till inblick i EUs verksamhet och beslutsfattande, inte minns vad gäller EUs MSP-överföringar. Vad gäller GUSP, EUs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, anser Amnesty att denna visat sig otillräcklig vad gäller EUs agerande vid grava MR-övergrepp, t.ex. i det forna Jugoslavien. Man anser även att EU generellt saknar en konsekvent MR-policy i arbetet gentemot parter utom unionen. EU bör ta MR-hänsyn vid samtliga beslut på EU-nivå, såväl inom GUSP som inom andra samarbetsområden. Amnesty kräver också en förbättrad MR-situation inom EUs gränser för samtliga som uppehåller sig i unionen samt att EUs asylpolitik bör innebära ett bättre skydd för flyktingar än den gör idag,
då en harmoniseringen har lett till att den lägsta standard som finns representerad bland medlemsstaterna följs snarare än den högsta. Revideringen av Mastrichtavtalet bör verka mot en ytterligare försämring av skyddet för flyktingar och andra asylsökande.

Ett uppenbart problem för att kunna verka för en förbättring på dessa punkter är dock att Amnesty har en klar brist på insyn i IGCs arbete och agenda. Svenska sektionen har genom Elisabeth Löfgren vid ett par tillfällen skrivit till statssekreterare Gunnar Lund, som är Sveriges chefsförhandlare i regeringskonferensen, för att försöka få till stånd ett möte. Med breven har Amnestys memorandum bifogats. Två tidpunkter av vikt för EU-organisationen är dock kända: de två European Summits som planeras till december 1996 samt juni 1997.

Flyktingarnas situation uppmärksammas alltså i sammanhang med regeringskonferensen, men inte enbart i samband med denna. Inom EU diskuteras begreppet temporary protection för flyktingar vilket Amnesty är kritiskt mot. När Europakommisionen framlägger ett officiellt förslag om detta avser AI att reagera. Kommissionen ämnar även att till Ministerrådet lämna ett förslag till en bindande konvention som sammanfattar ett flertal resolutioner om asyl-politiken. Amnesty är kritiskt även mot denna konvention och avser att reagera även när detta förslag lämnas. För övrigt samarbetar EU-kontoret med Refugee Working Group, man följer Europaparlamentets rapporter om EUs asylpolicy i övrigt, man bevakar hur EUbeslut om asylrätten implementeras på nationell nivå samt följer EUs arbete som rör situationen för flyktingar från det forna Jugoslavien. EU-föreningen avser även att publicera ett dokument om lobbyverksamhet i asylfrågor. Cecilia Möller, som är den på sekretariatet som ansvarar för flyktingfrågorna inom EU, representerar svenska sektionen i EU-föreningens referensgrupp för asylfrågor.

EU-föreningen har även med anledning av EUs otillräckliga agerande vid grava och omfattande MR-övergrepp börjat att engagera sig i ett arbetsområde kallat Crisis Response and Prevention of Gross Human Rights Violations. Man avser att producera ett policydokument samt att samarbeta med IS, vissa AI-sektioner, utomstående experter och vissa NGOs. Ett seminarium om detta planeras.


EU-agendan

EU-föreningen följer allt EU-arbete som påverkar de mänskliga rättigheterna och bevakar därför EU-organens möten, de frågor som där behandlas eller är uppe till besluts, bl.a. vad gäller handelsavtal, de delegationer som reser ut från EU m.m. Beslut och annat som bör föranleda åtgärder från Amnestys sida sammanfattas i s.k. Recommended Actions (RACs). En översikt över pågående aktioner med kompletterande uppgifter om senaste fakta i målet delges de olika kontakpersonerna kvartalsvis genom en s.k. Quarterly Action Plan, QAP. Denna innehåller även information om RACs med anledning av aktuella AI-kampanjer, EU-policyfrågor såsom regeringskonferensen m.m.

Exempel på RACs under senhösten 1996 är aktioner som avser att följa upp de samarbetsavtal och de förhandlingar om utvidgat samarbete mellan EU och enskilda länder i Medelhavs-regionen som följt på Barcelonakonferensen november 1995, samt en aktion med anledning av EU-OAU ministermötet i november 1996 som fokuserar på situationen i Nigeria.

Den svenska sektionen har under 1996 verkat för EU-föreningen genom att skriva till samtliga i EU-parlamentet representerade svenska politiska partier och skicka över Amnestys årsrapport till dem. Sektionen har även verkat i följande fall:

Europaparlamentet skickade en delegation till Sofia under samma tid som Bulgarien var aktuell i en Amnestyaktion. Kontaktpersonen har med anledning av detta skrivit till de tre svenska EU-parlamentariker som åkte till Bulgarien.
Situationen i Burma har varit och är uppmärksammad i EU-parlamentet och bland EUs medlemsländer. Trots den kritiska attityd EU uttryckt att unionen har, har dock ett flertal medlemsländer börjat uppmuntra ekonomiska investeringar i Burma. Till följd av en RAC på Burma har Elisabeth Löfgren skrivit brev till UD samt tillsammans med samordnarna besökt UD:s två Burmahandläggare. Ett brev med en rapport har även skickats till medlemmarna i följande utskott inom EU: the Committee on Development and Cooperation, the Subcommittee on Human Rights, the Committee on Foreign Affairs, the Committee on External Economic Relations samt till ASEAN-delegationen, som Burma har observatörsstatus i. EU-parlamentet har under aktionens gång uttalat sig mycket kritiskt om situationen i Burma.


Övrigt

Den svenska sektionen har även skrivit till ett flertal personer på UD, inklusive till utrikesminister Lena Hjelm-Wallén, med anledning av 1997 års MR-kommission vilken delvis berör EU då alla förberedelser sker inom EUs ram. Man har även bett om ett möte med utrikesministern. Riksdagens MR-grupp har även skrivit på en appell om en Internationell Permanent Brottmålsdomstol, vilken har skickats till EU.



Denna sammanställning har gjorts då A-utskottet anser att det är viktigt att styrelsen hålls informerad om den verksamhet som bedrivs inom Amnestys EU-samarbete. Presentationen är på intet sett komplett utan bör ses som ett smakprov på några av de aktioner som pågår eller som har genomförts under f.f.a. senare halvan av 1996. Om ytterligare information önskas kan i första hand Elisabeth Löfgren kontaktas. Inom A-utskottet bevakas EU-föreningens arbete av undertecknad samt av Johanna Strandh. Vi hjälper självklart också till att besvara frågor i den mån vi kan.


För A-utskottet

Åsa Reckner Olsson

E-mail: [email protected]