Strategi för Svenska Amnestys utvecklingssamarbete Underlag till styrelsemöte 1-2 november 1996

Till: styrelsen
Från: C-utskottet
Datum: 9 november 1996




Diskussionsunderlag inför
Strategi för Svenska Amnestys utvecklingssamarbete

Bakgrund
Enligt ICM 1995 (beslut 29, 1a) definieras utveckling (development) på följande sätt:
- utveckling är ett dynamiskt och strategiskt program, som resulterar från en tydlig planeringsprocess och som syftar till att öka den lokala närvaron , till effektiv aktivism , till
stabilitet och kontinuitet i aktioner , och till att antalet människor ökar som formellt och informellt bidrar till Amnestys mandat .

Enligt Principer för svenska sektionens utvecklingssamarbete (ORG 30/01/93) gäller (något förkortat) att:
- den totala slagkraften i MR-arbetet ska stärkas genom att stärka lokala sektioner och grupper
- alla nivåer i sektionen ska delta i internationellt utvecklingssamarbete
- allt internationellt samarbete måste godkännas av respektive sektions/strukturs styrelse
- samarbete får inte skapa beroendesituationer
- samarbete är ömsesidigt utbyte och bör planeras noga, följas upp och utvärderas
- inga pengar får överföras utan IECs godkännande, förutom för material och reskostnader

Enligt Handlingsplanen (ORG 50/016/96) ska styrelsen, bl a:
- öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen och med andra sektioner och grupper
- stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger i andra länder
- utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner
- vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen
- stärka sektionens profil internationellt
- utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av Amnestyrörelsen

Problem
Mål 8 i Handlingsplanen anger ambitionerna för sektionens samarbete med Amnesty i andra länder, dvs vad vi vill göra, medan dokumentet Principer för svenska sektionens utvecklingssamarbete anger de principiella möjligheter och begränsningar som gäller för detta samarbete, dvs vad vi kan göra. Dessa två dokument är för närvarande vägledande för sektionens utvecklingssamarbete med Amnesty i andra länder. Vi saknar fortfarande en vägledning för hur vi ska göra det.

Även om sektionen har haft och har kontakt med ett flertal sektioner och strukturer inom organisationen, så har detta i stor utsträckning skett spontant efter personliga kontakter med medlemmar från dessa länder. Sektionens utvecklingssamarbete har inte följt någon strategi och de olika projekten har inte haft någon tydlig målsättning som de kunnat utvärderas mot. Projekten har varit helt olika utformade och det har därför varit svårt att dra nytta av de erfarenheter som har gjorts vid de olika projekten.

Metod
För att förbättra möjligheterna till att dra nytta av erfarenheter från tidigare projekt bör en modell med speciella tematiska utvecklingsprogram utvecklas. Inom ramen för ett utvecklingsprogram kan olika projekt drivas tillsammans med olika sektioner/strukturer på lång sikt. På så sätt utvecklas en specifik kompetens inom den svenska sektionen för dessa program där erfarenheter från tidigare projekt lättare kan utnyttjas för kommande projekt inom ramen för ett visst program.

De sektioner/strukturer som den svenska sektionen bör fördjupa utvecklingssamarbetet med kan delas in i två områden:
1) Vår sektionsgruppering (Ghana, Elfenbenskusten, Mauritius, Nigeria, Sierra Leone, Tanzania, Senegal, Benin, Togo, Zambia, Sydafrika, Färöarna, Finland, Island, Norge och Storbrittanien).
2) Vårt närområde (Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och Norge).

Vi har en skyldighet att utveckla kontakterna inom vår sektionsgruppering. Syftet med att dela in AI-världen i olika grupperingar är bland annat att underlätta för svagare sektioner att delta i de policyskapande debatterna inom rörelsen. Ett annat syfte är också att främja utvecklingssamarbete mellan sektioner inom grupperingen.

Östersjöregionen täcks visserligen av andra sektionsgrupperingar, men vi har geografiska och organisatoriska förutsättning som gör att det kan vara lämpligt att utveckla kontakterna kring Östersjöregionen. Sektionen har nyligen fattat ett årsmötesbeslut som förhoppningsvis kan leda till ökade ekonomiska resurser i distrikten. Samtidigt är det förhållandevis enkelt att stärka kontakter med geografiskt närbelägna sektioner och strukturer.

Det är fullständigt omöjligt att försöka samarbeta med samtliga dessa sektioner och strukturer samtidigt. För att vi på ett effektivt och kontinuerligt sätt ska kunna omsätta Handlingsplanen i praktiken behöver vi dels en analys av den svenska sektionen, dels en analys av potentiella samarbetssektioner och -struktureren så att vi på bästa sätt utnyttjar sektionens komparativa fördelar och använder våra resurser där de får störst effekt . Det vill säga vad är den svenska sektionen bra på och vem har störst nytta av det.

Eftersom samarbetet inom sektionsgrupperingen till viss del har en policyskapande karatär bör dessa kontakter främst ske genom styrelsen. I vårt närområde är det däremot viktigare att kunna träffas på olika nivåer inom sktionerna. En särskilt viktig poäng är just att träffas och dela erfarenheter. Vi har vissa erfarenheter som kan komma andra till godo, likväl som andra sektioner har skaffat sig erfarenheter som vi kan ha nytta av. Eftersom det nu kan finnas ett ekonomiskt utrymme för intresserade distrikt (som kan gå samman och bilda regioner eller skapa gemensamma utvecklingssamarbetsgrupper) att skapa egna kontakter med andra sektioner/strukturer bör detta uppmuntras.

De södra distrikten kan t ex på grund av sin geografiska närhet utöka sina kontakter med Polen, distrikt i mellersta med Baltikum, och de norra distrikten med Finland och kanske även Ryssland (St. Petersburg-området). Detta kan även ske tillsammans med Tyskland, Danmark och Norge. När det gäller distriktens roll i utvecklingssamarbetet är det naturligtvis upp till distrikten att välja en nivå som är långsiktigt hållbar och som är förankrad såväl inom distrikten som som i styrelsen.

Med tanke på styrelsens förslag till budget 1997 där utrymmet för utvecklingssamarbete är mycket begränsat ger det en möjlighet att diskutera igenom inom sektionen hur vi på bästa sätt fördjupar vårt samarbete med andra sektioner i utvecklingssyfte. Det är därför lämpligt att styrelsen låter ett underlag baserat på ovanstående gå ut till personer inom sektionen med erfarenhet och/eller intresse av internationella utvecklingsfrågor för att sedan följa upp med ett seminarium likande Lundamötet i våras för att finna en samsyn kring en strategi för sektionens utvecklingssamarbete.

Sammanfattning
Den svenska sektionen ska bedriva ett aktivt och långsiktigt utvecklingssamarbete.
Detta samarbete ska vara utformat i långsiktiga program bestående av separata delprojekt.
Såväl program som delprojekt ska föregås av målformulering och följas upp med utvärdering.
Utvecklingssamarbete ska i första hand ske med vår sektionsgrupperingen och vårt närområde.
Styrelsen ska prioritera kontakterna med sektionsgrupperingen.
Distrikten ska ges större möjlighet att ta ansvar för kontakter med sektioner i närområdet.
Styrelsen ska (genom C-utskottet) skicka ut ett diskussionsunderlag baserat på ovanstående till berörda inom sektionen och arrangera ett seminarium kring internationella utvecklingsfrågor.

Förslag till beslut
att styrelsen ger C-utskottet i uppdrag att förbereda ett diskussionsunderlag baserat på ovanstående som skickas ut till personer med intresse och/eller erfarenhet av internationella utvecklingsfrågor.
att styrelsen ger C-utskottet i uppdrag att arrangera ett seminaruim kring internationella utvecklingsfrågor.