Förslag till arbetsordning och årsmöteshandbok Underlag till styrelsemöte 1-2 november 1996

Till: styrelsen
Från: sekretariatet
Datum: 18 november 1996


FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING OCH ÅRSMÖTESHANDBOK

Arbetsordning och årsmöteshandbok har inte förändrats innehållsmässigt från förra året, vissa korrigeringar i texten har dock gjorts efter nogrann korrekturläsning av Britt Gunnarsson. Utöver dessa små korrigeringar har följande ändringar och tillägg gjorts i Arbetsordningen:

4.4 ändringsförslag tillagt, förut stod det bara tilläggsförslag.
5.1 ordningen omkastad av ordförandens två första uppgifter
8.4 ....flest röster vinner (konsekvent ordval, se punkt 10, tidigare användes "segrar")
8.5 vad som menas med kvalificerad majoritet beskrivs i "förklaringar", behöver alltså ej stå här.




ÅRSMÖTESHANDBOK
FÖRE ÅRSMÖTET
Årsmötet är sektionens högsta beslutande organ. Årsmötet tar beslut i frågor om policy, arbetssätt, organisation och ekonomi. Besluten är avgörande inte endast för arbetet inom sektionens styrelse, sekretariat, grupper, distrikt, samordningsgrupper etc utan påverkar i någon mån också hela den internationella Amnestyrörelsen.
Före årsmötet skall du därför förbereda dig väl genom att läsa igenom motioner, förslag och övriga årsmöteshandlingar, diskutera frågorna i din grupp och på det distriktsmöte, där årsmötesfrågorna tas upp. Ta också del av debatten i Amnesty Press. Samla argument för och emot och försök så långt som möjligt att ta ställning i de olika frågorna.
För att årsmötet skall fungera smidigt behöver du känna till gängse föreningsteknik. Arbetsordningen är de regler som styr proceduren i årsmötesförhandlingarna. Läs noga igenom förslaget till arbetsordning så att du vet hur årsmötesförhandlingarna kommer att föras.

ÅRSMÖTESDELTAGARE
Alla som betalat sektionens medlemsavgift för föregående eller innevarande år samt uppfyllt kraven på anmälan och inbetalning av årsmötesavgift, har yttrande- och rösträtt vid årsmötet.
När du begär ordet eller röstar vid votering, skall du visa ditt röstkort, som är personligt och försett med ditt deltagarnummer. Röstkortet får du i receptionen, där du skall registrera dig när du kommer till årsmötet.

ÅRSMÖTET BÖRJAR
Efter årsmötets öppnande fastställs dagordning och arbetsordning. Därefter förrättas val av funktionärer: årsmötesordförande, sekreterare, beredningsgruppernas ordförande och sekreterare, justerare, rösträknare och redaktionsutskott. (Se dagordningen)
De tilltänkta funktionärerna brukar tillfrågas förväg, eftersom många av uppdragen är ganska betungande.
Sekreterarna ansvarar för årsmötesprotokollet, som är ett beslutsprotokoll. Endast besluten i plenum redovisas, inte diskussionerna som föregår besluten.
Rösträknarna räknar röster vid voteringar och val. Justerarna kontrollerar att protokollet på ett riktigt sätt återger de beslut som fattats och de frågor som behandlats. Därför bör justerarna anteckna alla beslut under årsmötet.
Vid nästa punkt på dagordningen, genomgång av arbetsordning, går ordföranden igenom den fastställda arbetsordningen för undvikande av tidsödande procedurfrågor i de fortsatta förhandlingarna.
    Följande punkter på dagordningen tar upp sektionens och Amnestyfondens verksamhetsberättelser, revisionsberättelser samt ansvarsfrihet för sektionens och fondens styrelseledamöter.
    Årsmötets uppgift är att granska verksamheten och kontrollera att den är riktigt beskriven i berättelsen. Därefter skall årsmötet ta ställning till att godkänna den samt bevilja styrelseledamöterna ansvarsfrihet. Om styrelsen grovt misskött verksamheten eller ekonomin, kan årsmötet vägra ge den ansvarsfrihet, vilket dock är mycket sällsynt. I sådana fall kan styrelsen avsättas eller välja att avgå.
    Frågestunderna är till för att deltagarna skall ges möjlighet att ställa frågor till sektionens och fondens styrelser kring verksamheten. För att frågestunden skall bli meningsfull, är det viktigt att du är förberedd genom att ha läst verksamhetsberättelserna och tänkt igenom de frågor du vill ställa.

    DISKUSSIONSMÖTEN/SEMINARIER
    Beroende av den tid som står till förfogande, anordnas informations- och diskussionsmöten. Dessa möten annonseras i förväg till årsmötesdeltagarna, och syftar till att ge styrelsen möjlighet till information om och avstämning av olika frågor. Tänk gärna efter i förväg vilket diskussionsmöte du vill deltaga i.
    I samband med eller i anslutning till årsmötet kan också andra möten, seminarier och utbildningar hållas. Arrangörer kan till exempel vara styrelse, sekretariat, samordnings- och specialgrupper. En del av dessa möten annonseras i förväg, andra under årsmötets gång.

    BEREDNINGSGRUPPER
    Alla motioner och förslag till årsmötet behandlas först i beredningsgrupperna, innan beslut tas i plenum. Förhandlingarna sker bakom stängda dörrar (årsmötet brukar besluta att endast plenumförhandlingarna skall vara offentliga) och inga slutgiltiga beslut fattas. Indelningen i beredningsgrupper brukar följa arbetssättet på de internationella rådsmötena, ICM (A= Åtagandet, B=Arbetsmetoder, C=Organisation och D=Ekonomi), men även andra indelningar är möjliga.
    Beredningsgrupperna brukar arbeta parallellt och styrelsen ger förslag till hur motionerna skall fördelas mellan dem. Styrelsen kan även föreslå att årsmötet i beredningsgrupperna debatterar andra frågor än sådana som är föremål för motioner eller förslag.
Du väljer själv i vilken beredningsgrupp du skall deltaga. Om ni är fler deltagare från samma arbetsgrupp är det bra om ni fördelar er på olika beredningsgrupper, så att fler områden blir bevakade.
Beredningsgruppen leds av en ordförande, som till sin hjälp har en rapportör. Rapportören är föredragande i plenum, när besluten tas kring de motioner och förslag, som beredningsgruppen har behandlat. Man brukar tillfråga dem som skall vara ordförande och rapportör i förväg, så att de får en möjlighet att förbereda sig.
Beredningsgruppens uppgift år att ta ställning till motioner och förslag, som ligger inom gruppens område, för att på så sätt underlätta beslutsfattandet i plenum. Genom rapportörerna får deltagarna i plenum en redogörelse för de diskussioner som ägt rum i beredningsgrupperna
samt förslag till beslut i olika frågor. Beslutsförslagen redovisas i rapporter från de olika beredningsgrupperna. Rapporterna skrivs ut och kopieras så att varje deltagare har dem, när besluten skall tas i plenum. I plenum är beredningsgruppens förslag huvudförslag.
Alla som deltar i en beredningsgrupp skall tänka på att grupperna inte får hamna i tidsnöd. Alla motioner och förslag inom gruppens område skall hinna bli behandlade så allsidigt som möjligt. Försök därför att fatta dig kort i debatten, så att fler inlägg kan göras och frågorna kan belysas från olika håll. Var dock inte rädd för att yttra dig även om du är årsmötesnybörjare. Din åsikt är lika betydelsefull som alla andras vid årsmötet.

PLENUM
Av dagordningen framgår när behandling och beslut sker i plenum, då alla årsmötesdeltagare är samlade. Årsmötet i plenum skall behandla:
- motioner
- styrelsens förslag
-val av styrelse, fondstyrelse,revisorer,
valberedning m m 		- andra ev underlag som styrelsen sänt ut
- uttalanden i vissa frågor. Dessa har redaktionsutskottet förberett
- förslag till handlingsplan/lägesrapport kopplad till handlingsplan.
Observera att det i plenum är berednings- gruppernas förslag till beslut som är huvudförslag, d v s det är de som ligger som grund för debatt och beslut. Den motion som ändrats av beredningsgruppen kan dock - om någon begär det - tas upp igen i plenum.
Eventuella motioner och förslag som inte hunnit behandlas av plenum inom den tid som anges i kallelsen, bordläggs till nästkommande årsmöte.
Det är samtliga årsmötesdeltagares ansvar att se till att tiden för årsmötet inte överskrids, och att den debatt som ägt rum i beredningsgrupperna inte i onödan upprepas i plenum.



VALBEREDNINGEN
Valberedningens uppgift är att få fram kandidater till bl.a. sektionens styrelse. De som kandiderar har som regel under en längre tid varit aktiva i grupper och distrikt och nominerats av dessa. Styrelsekandidaterna bör vara föreningsvana personer som är beredda att avsätta mycket tid för uppgiften. Vanligt är att nya kandidater till styrelsen först blir nominerade som suppleanter för ett år.
Valberedningens förslag till styrelse finns med i årsmöteshandlingarna, där även andra kandidater som nominerats inom den tid som anges i kallelsen presenteras. Valberedningen presenterar också sitt förslag för årsmötet i plenum (se dagordningen) och redogör för övriga nomineringar.
Tänk på att om du nominerar någon till styrelsen, skall du först fråga om han eller hon accepterar kandidaturen. Du bör dessutom vara beredd att presentera din kandidat inför årsmötet i plenum. Kandidaterna ges dessutom möjlighet att presentera sig själva och årsmötesdeltagarna har möjlighet att ställa frågor till dem.
Förklaringar
Acklamation : Öppen röstning genom ja-rop.
Ajournering: Kort paus i mötet.
Arbetsordning: Detaljerad beskrivning av årsmötets arbetsregler.
Beredningsgrupp: Arbetsgrupp vid årsmötet med uppgift att diskutera motioner och förslag
samt lämna beslutsförslag till årsmötet i plenum.
Bordläggning: Beslut i en fråga uppskjuts till ett senare tillfälle, vanligtvis till nästa årsmöte.
Dagordning: Förteckning över de ärenden som skall behandlas vid årsmötet och beräknad tidpunkt.
Gruppröstning: Det innebär att omröstningen sker i två omgångar.I den första omgången sker
votering som vanligt. I den andra omgången röstar ombud för arbetsgrupperna. (Se stadgarna par. 8.5)
Varje arbetsgrupp får då 10 röster och avgörandet sker genom att de båda röstningsomgångarna
summeras. Detta röstningsförfarande är ytterst ovanligt och har under de senaste åren tillämpats endast en gång.
Majoritet:
Enkel majoritet: När det förslag, av två eller flera, som får flest röster vinner
Absolut majoritet: När ett förslag måste ha minst hälften av alla avgivna röster för att vinna.
Kvalificerad majoritet: När ett förslag måste ha minst 2/3 av alla avgivna röster för att vinna.
Nominering: Namnförslag till förtroendeposter.
Ordningsfråga kan gälla sammanträdesordningen, pauser eller streck i debatten.
Plenum: Det forum vid årsmötet där alla årsmötesdeltagare är samlade och där frågorna slutligen avgöres
genom röstning.
Presidium: De funktionärer som leder årsmötets arbete i plenum.
Replik: Om en talare missförstås eller blir personligen angripen, har han eller hon rätt till replik.
Man begär "replik" och talarlistan bryts. Ett sådant inlägg skall vara mycket kort och replikrätten
får inte utnyttjas till en serie replikskiften, där andra inte kan gripa in.
Reservation: Varje deltagare har rätt att reservera sig mot ett beslut som man ogillar. Det innebär
att reservanten har en avvikande mening och vill dokumentera den. Man skall då ropa
"Jag reserverar mig" i samband med att ordföranden meddelar beslutet. Reservationen, som
skall inlämnas skriftligt före årsmötets slut, protokollförs.
Röstkort : Ett personligt kort försett med deltagarnummer, som alla årsmötesdeltagare med
yttrande- och rösträtt får.
Röstlängd: Förteckning över alla årsmötesdeltagare som har yttrande- och rösträtt.
Sakupplysning: Om någon vill ge en sakupplysning som är viktig i den fråga som just behandlas,
begär man att få ge en sakupplysning och får då omedelbart ordet. Sakupplysningen får dock inte
vara ett inlägg i debatten.
Slutjustering: Årsmötesprotokollet granskas och godkänns av de valda justerarna.
Streck i debatten: När någon begär streck i debatten innebär det att denna kan begränsas.
Man kan begära streck när talarna upprepar argument eller debatten pågår så länge att inget
nytt tillförs den. När streck har satts, får inga nya förslag läggas fram. Se vidare Förslag till
arbetsordning punkt 7.
Votering: Omröstning.


Förkortningar
AI: Amnesty International
AMD : Aktionsgruppen mot dödsstraff
APEL : Arbete på eget land (se WOOC)
BA : Blixtaktioner (se UA)
EJEs : Extra - Judicial Executions (Utomrättsliga avrättningar)
FN : Förenta Nationerna
ICM : International Council Meeting (Internationella Rådsmötet)
IEC : International Executive Committee (Internationella styrelsen)
IGOs : Intergovernmental Organizations (Mellanstatliga organisationer)
IS : Internationella sekretariatet
KK : Kortkampanjen
MEK/MSP : Militära, ekonomiska och kulturella förbindelser/Överföring av kunskap och
utrustning till annat lands militär, säkerhetstjänst och polis
MR: Mänskliga rättigheter
NGEs : Non-Governmental Entities (fristående grupper, t ex gerillagrupper)
NGOs : Non-Governmental Organizations (Icke-statliga organisationer)
POC : Prisoner of Conscience (Samvetsfånge)
RAN :Regionalt aktionsnät
SCM : Standing Committee on the Mandate (Permanent mandatkommitté)
SCRA : Standing Committee on Research and Action (Permanent kommitté för
utrednings- och kampanjfrågor)
SCOD : Standing Committee on Organisation and Development (Permanent kommitté. för organisations- och utvecklingsfrågor)
SCHIFM : Standing Committee on Human, Information and Financial Matters (Permanent kommitté för resursfrågor)
SDC : Section Development Committee. Internationell kommitté som beslutar om medel för utvecklingsprojekt i sektionerna.
SYSTEC : Internationell kommitté för utvärdering av Als arbetsmetoder.
UA: Urgent Action (se BA)
VCF: Voluntary Contributions Fund (Fond för frivilliga bidrag från sektionerna till den internationella rörelsen)
WOOC: Work On Own Country (se APEL)



FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING

1. ÅRSMÖTESHANDLINGAR
1.1 Inför årsmötet föreligger förslag till dagordning och arbetsordning verksamhetsberättelse och bokslut för sektionen och Amnestyfonden, motioner, styrelsens yttranden över motionerna, styrelsens förslag - däribland förslag till handlingsplan/lägesrapport kopplad till handlingsplan (jämna år) - samt valberedningens förslag.
1.2 Motioner kallas de förslag som kommit från medlemmar, grupper och distrikt.
1.3 Styrelsens förslag har antagits av sektionens styrelse för att föreläggas årsmötet.

2. BEREDNINGSGRUPPER
2.1 För att förbereda beslut om motioner och förslag arbetar årsmötet i en eller flera beredningsgrupper.
2.2 Varje beredningsgrupp leds av en ordförande och skall ha minst en sekreterare/rapportör.
2.3 Beredningsgruppen skall yttra sig över samtliga motioner och förslag inom sitt område. Den kan tillstyrka eller avstyrka motionerna/förslagen och kan också föreslå tillägg eller ändringar. Dessa skall dock ej strida mot motionens/förslagets huvudtanke.
2.4 Innan beredningsgruppen yttrar sig över motioner och förslag, skall ärendet föredragas av motionären/förslagsställaren.Om dessa inte är närvarande vid årsmötet skall de se till att någon utses att föredra motionen.
Föredragningen skall innehålla följande punkter.
- redovisning av ärendets bakgrund och
tidigare diskussioner i frågan
- redovisning av fakta, erfarenheter och skälen
till motionen/förslaget
- redovisning av slutsatser, beslutsförslag och konsekvenser.
2.5 Beredningsgruppens förslag till beslut skall redovisas i en skriftlig rapport som behandlas i plenum.


3. PLENUM
3.1 Alla årsmötesbeslut fattas i plenum.
3.2 Innan beslut fattas i plenum skall
ordföranden i plenum i samråd med ordförandena i beredningsgrupperna göra upp en tidsplan för behandling av motionerna i plenum. Ordföranden skall därvid beakta att stadgeändringsförslag bör behandlas av plenum i ett tidigt skede.
    3.3 Innan beslut fattas i plenum föredras ärendet av beredningsgruppens rapportör.
    3.4 I plenum är beredningsgruppens förslag huvudförslag.

    4. DEBATTREGLER
    4.1 Debattreglerna gäller i såväl beredningsgrupper som plenum.
    4.2 Efter föredragning av ett ärende kan talartiden begränsas.
    4.3 Ordet begärs genom uppräckning av röstkortet.
    4.4 I debatten kan både formella och sakliga förslag förekomma. Formella förslag berör beslutstekniken och tas alltid upp till beslut först. Formella förslag kan vara:
    - Bordläggning (frågans behandling uppskjutes till nästa årsmöte eller till annan tidpunkt under samma möte)
    - Remiss (frågan hänskjuts till en utredningsgrupp, styrelsen eller en person).
    Sakliga förslag kan vara:
    - ursprungsförslag
    - avslagsförslag
    - tilläggsförslag och ändringsförslag.
    Tilläggs- och ändringsförslag skall inte stå i strid med ursprungsförslagets huvudtanke.
    4.5 Till årsmötet kan föreslås:
    - att bifalla/avslå ursprungsförslaget
    - att bifalla/avslå beredningsgruppens förslag
    - att bifalla/avslå ändringsförslag
    - att bifalla/avslå nytt förslag
    - att anse motionen besvarad (om förslaget redan är genomfört eller är under genomförande)

    5. ORDFÖRANDENS ROLL I PLENUM
    5.1 Ordföranden ansvarar för förberedelserna och diskussionen under mötet i plenum (se 3.2).
    Ordföranden skall:
    - leda diskussionen
    - föra talarlista
    - notera alla förslag som framförs
    - ställa proposition
    - leda beslutsfattandet
    När ordföranden själv vill delta i debatten, skall han/hon anmäla sig på talarlistan. Då ordföranden i plenum har ordet, bör klubban överlämnas till den andre ordföranden.

6.1 TALARLISTAN
6.1 Talarlistan skall följas, men den bryts när någon begär
- ordningsfråga
- sakupplysning
- replik.

7.STRECK I DEBATTEN
7.1 När någon begär streck i debatten, skall ordföranden fråga mötet om streck skall dras.
7.2 När streck är beslutat, skall de som önskar ordet anmäla sig på talarlistan. Den får därefter brytas endast för ordningsfråga eller sakupplysning. Replik bör ej beviljas.
7.3 Sedan streck har satts, får inga nya förslag ställas.

8. RÖSTNING
8.1 Röstning sker genom acklamation (bifall) eller votering. Vid personval sker röstning
genom sluten omröstning, om så begärs.
8.2 Vid acklamation kan den som anser att
ordföranden har uppfattat utfallet felaktigt begära votering innan klubban faller. Omröstning sker
då genom handuppräckning med röstkort (försöksvotering). Den som då anser att ordföranden har missbedömt utfallet, kan begära rösträkning (votering med rösträkning). Rösträknarnas besked gäller. Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör.
8.3 Om så begärs sker gruppröstning. Då röstar i en andra omgång endast befullmäktigade ombud för arbetsgrupperna, varvid varje arbetsgrupp har tio röster. Avgörandet sker genom summering av de båda röstningsomgångarnas resultat.
8.4 Det förslag som fått flest röster vinner (enkel majoritet).
8.5 Förslag om stadgeändring eller bordläggning till nästa årsmöte kräver kvalificerad majoritet för att antas.
8.6 Den som önskar reservera sig mot ett beslut, skall dels anmäla det i samband med att beslutet är fattat, dels avge skriftlig reservation.
8.7 De förslag som inte behandlas inom den tid som angivits i kallelse till årsmöte bordlägges till nästkommande årsmöte.

9. PERSONVAL
9. Nominering av kandidater till poster som årsmötet skall tillsätta, skall vara presidiet
    tillhanda senast kl 12.00 den dag valet påbörjas.
    9.2 Valberedningen redogör för sitt förslag och övriga nomineringar.
    9.3 Kandidaterna presenteras för årsmötet:
    a) de kandidater som valberedningen föreslagit presenteras av valberedningen eller av kandidaterna själva
    b) övriga kandidater presenteras av förslagsställaren, av förslagställaren utsedd
    person eller av kandidaterna själva.
    9.4 Efter presentationen lämnar ordföranden ordet fritt för frågor och plädering.




    10 . PROPOSITIONSORDNING
    10.1 Att ställa proposition är att fråga mötesdeltagarna vilket förslag de föredrar. En proposition skall alltid besvaras med ja.
    10.2 Ordföranden föreslår en propositionsordning som skall godkännas av mötet. Om någon är missnöjd med ordförandens förslag, kan han/hon lägga fram ett motförslag.
    10.3 Ett huvudförslag
    Om endast ett förslag föreligger, ställer ordföranden proposition först på bifall och sedan på avslag. "Bifalles förslaget?" De som vill bifalla svarar "ja". "Avslås förslaget?" De som vill avslå svarar "ja".
    10.4 Två huvudförslag
    Om två förslag föreligger, ställer ordföranden förslagen mot varandra.Först frågar ordföranden om det är bifall till förslag A, därefter om det är bifall till förslag B. Det förslag som fått flest röster vinner.
    10.5 Tre huvudförslag
    I den första omröstningen ställer ordföranden de olika förslagen mot varandra.Först frågar han eller hon om förslag A bifalles, därefter om förslag B och sedan om förslag C. Ordföranden meddelar vilket förslag han eller hon anser har vunnit, dröjer något med klubbslaget och klubbar sedan beslutet.Om någon begär votering före klubbslaget, sker en mer komplicerad omröstning:
    1. Ordföranden utser ett huvudförslag, t.ex.
    förslag A.
    2. Därefter ställer ordföranden

förslag B mot C.
3. Slutligen ställer ordföranden huvudförslaget A mot vinnaren i den föregående omröstningen.
10.6 Först behandlas huvudförslag, därefter tilläggs- eller ändringsförslag.
10.7 Oavsett propositionsordning skall bifall ställas mot avslag innan ett beslut kan anses vara fattat.


    11. PROTOKOLL
    11.1 Årsmötets protokoll skall kort ange
    ärendets innehåll samt redovisa besluten (beslutsprotokoll).

    11.2 Justerat protokoll skall utsändas till grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter mötet.


Stadgar för Svenska sektionen avAmnesty International
antagna av årsmötet i Göteborg 1996
1. SYFTE OCH ÅTAGANDE
Amnesty International är en politiskt, religiöst och ekonomiskt oavhängig rörelse som har till syfte att medverka till att FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna efterlevs i hela världen.
I sin strävan att uppnå detta, och med erkännande av varje människas skyldighet att verka för lika fri- och rättigheter för alla, har Amnesty International fastställt som sitt åtagande:
att främja medvetenheten om och hävdandet av den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationellt erkända människorättsdokument, de värderingar de omfattar samt alla mänskliga fri- och rättigheters oupplösliga enhet och inbördes beroende,
att motsätta sig allvarliga kränkningar av varje människas rätt att fritt hysa och uttrycka sin övertygelse, liksom hennes rätt att inte bli diskriminerad, samt kränkningar av varje människas rätt till fysisk och psykisk integritet. Särskilt skall organisationen med alla lämpliga medel och utan politiska hänsynstaganden motsätta sig:
a) att människor fängslas eller på annat sätt får sin rörelsefrihet inskränkt till följd av sin politiska eller religiösa uppfattning eller annan övertygelse, eller på grund av sitt etniska ursprung, sitt kön, sin hudfärg eller sitt språk, sitt nationella eller sociala ursprung, sin ekonomiska status, börd eller ställning i övrigt, under förutsättning att de inte har utövat eller förespråkat våld (i det följande benämns de "samvetsfångar"; Amnesty International skall verka för att samvetsfångar friges samt skall ge dem hjälp),
b) att politiska fångar hålls i förvar utan att inom rimlig tid ställas inför rätta, samt motsätta sig att sådana fångar utsätts för rättsligt förfarande som inte uppfyller internationellt erkända normer,
c) dödsstraffet och tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av fångar och människor som på annat sätt fått sin frihet inskränkt, oavsett om de har utövat eller förespråkat våld,
d) utomrättsliga avrättningar och "försvinnanden", oavsett om de drabbade har utövat eller förespråkat våld.

2. ARBETSSÄTT
För att uppnå ovannämnda syfte och fullgöra sitt åtagande skall Amnesty International:
a) alltid klargöra sin opartiskhet i fråga om länders anknytning till politiska ideologier och grupperingar,
b) på lämpligt sätt främja antagandet av författningar, konventioner och fördrag samt andra 		åtgärder som garanterar de rättigheter som åberopas i § 1 ovan,c) stödja och samarbeta med internationella organisationer och organ, som arbetar för
genomförandet av det som stadgas i § 1 ovan, samt ge offentlighet åt deras verksamhet,
d) ge ekonomisk och annan hjälp till
- samvetsfångar samt till personer för vilka de har försörjningsansvar,
- personer som nyligen har varit samvetsfångar eller som på goda grunder kan befaras bli det, om de döms eller återvänder till sitt hemland, samt till personer för vilka dessa har försörjningsansvar,
- tortyroffer vilkas medicinska behov har klart samband med tortyren,
e) där så är nödvändigt och möjligt tillhandahålla juridisk hjälp till samvetsfångar och till personer som på goda grunder kan befaras bli samvetsfångar, om de döms eller återvänder till sitt hemland,
f) ge offentlighet åt såväl samvetsfångars fall som andra fall, där personer på annat sätt blivit utsatta för kränkningar enligt § 1 ovan,
g) undersöka och offentliggöra människors "försvinnande", i de fall det finns skäl att tro att
de kan vara offer för kränkningar enligt § 1 ovan,
h) verka för asylsökandes rättssäkerhet och motsätta sig att personer sänds från ett land till ett annat, där de med skäl kan befaras bli samvetsfångar eller riskera tortyr eller dödsstraff,
i) anamma varje annan lämplig arbetsmetod de.
för att trygga sitt syfte och fullgöra sitt åtagan

3. VERKSAMHET
3.1 Amnesty International är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, d v s gruppers och enskilda medlemmars, aktiva medverkan.
3.2 Svenska sektionen är en del av Amnesty International och arbetar i enlighet med dess regler och riktlinjer.
3.3 Sektionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och enskilda medlemmar.
3.4 Sektionen skall förse medlemsgrupper och enskilda medlemmar med aktionsfall eller ge dem andra uppgifter, som främjar arbetet för i § 1 angivet syfte och åtagande.
3.5 Sektionen skall informera om kränkningar av mänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella deklarationer och konventioner, som åberopas i § 1 ovan.

4. MEDLEMMAR OCH ARBETSGRUPPER
4.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals syften. Medlem blir man genom att erlägga av årsmötet beslutad avgift. Styrelsen har rätt att i särskilda fall utesluta medlem. Styrelsens beslut om uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet. Medlem som uteslutits av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.
4.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av årsmötet beslutad avgift till sektionen. Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutad avgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om arbetsgrupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals syften, har styrelsen rätt att upplösa gruppen. Styrelsens beslut om upplösning skall fattas med 2/3 majoritet. Arbetsgrupp som upplösts av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.
4.3 Vid en grupps nedläggning skall efter avvecklingen dess resterande tillgångar tillfalla svenska sektionen.

5. ORGANISATION
5.1 Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt och f) grupper.
5.2 Arbetet för i § 1 angivna syften utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen för dessa stadgar självständigt utformar sin verksamhet. Till stöd för arbetsgruppernas verksamhet kan styrelsen tillsätta samordnings-, aktions-och andra specialgrupper.
5.3 För stöd och service till distriktets grupper, samordnande av verksamheter inom distriktet och för distriktets representation i budgetprocessen tillsätter varje distrikt årligen genom val ett eller flera distriktsombud.
5.4 Årsmöte och extra medlemsmöte är sektionens högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet.
5.5 För att genomföra styrelsens beslut och ge service till distrikt, grupper och medlemmar skall sektionen upprätthålla ett sekretariat.

6. ÅRSMÖTE
6.1 Sektionens årsmöte skall hållas senast den 15 maj på tid och plats som styrelsen bestämmer.
6.2 Kallelse till årsmöte, med påminnelse om motionstiden och nomineringar avseende stadgeenliga val, skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast fjorton veckor före årsmötet.
6.3 Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner, 		men kan under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp även senare inkomna motioner till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner.
6.4A Följande handlingar skall utsändas till alla medlemmar senast sex veckor före årsmötet:
- styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning
- svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning
- revisorernas berättelser avseende sektionen resp fonden
6.4B Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet:
- förslag till dagordning och arbetsordning
- motioner som inkommit inom föreskriven tid samt styrelsens yttranden över dessa
- i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan
- styrelsens övriga förslag
- finansutskottets granskningsrapport om det föregående årets verksamhet
- valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen)
- distriktens förslag avseende valberedningen
6.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna:
- upprättande av röstlängd
- fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning
- val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) redaktionsutskott
- beslut om beredningsgrupper
- val av: a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för
beredningsgruppen
- sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen
- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen
- fondstyrelsens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden
- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsen
- motioner och styrelsens förslag
- avgifternas storlek
- val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år),
b) kassör för en tid av två år väljs (vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år
- val av del av fondstyrelse: a) fyra ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året och b)
två suppleanter för en tid av ett år
- val av finansutskott: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant
- val av revisorer för sektionen resp fonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor
- val av valberedning: a) tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och b) tre suppleanter
6.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet.

7. EXTRA MEDLEMSMÖTE
7.1 Extra medlemsmöte hålles, när styrelsen finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av sektionens medlemmar eller minst hälften av arbetsgrupperna begär det. Vid sådant extra möte får endast de ärenden behandlas för vilka mötet utlysts.
7.2 Kallelse till extra medlemsmöte skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast tre veckor före mötet. Styrelsens förslag till dagordning och övriga handlingar bifogas kallelsen.
7.3 Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grupper, distrikt och mötesdeltagare senast tre veckor efter medlemsmöte.

8. BESLUT VID ÅRSMÖTE OCH EXTRA MEDLEMSMÖTE
8.1 Årsmöte resp extra medlemsmöte är beslutsmässigt när kallelse skett enligt stadgarna.
8.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att
medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagt medlemsavgift för innevarande eller föregående år.
För yttrande- och rösträtt vid årsmötet fordras att medlemmen erlagt av styrelsen fastställd årsmötesavgift.
Anmälan till årsmötet skall ske till den dag som styrelsen fastställt som senaste anmälningsdag. I händelse av att flera anmält sig till årsmötet före sista anmälningsdag än vad som av praktiska skäl kan tas emot av årsmötesarrangörerna, ges tidigare anmälda förtur framför senare anmälda. Dock skall alltid minst en deltagare från varje arbetsgrupp garanteras deltagande, förutsatt att anmälan inkommit i tid.
8.3 De ordinarie ledamöterna och suppleanterna i sektionens styrelse resp fondens styrelse har inte rösträtt i fråga om styrelseledamöternas ansvarsfrihet.
8.4 Vid årsmöte resp extra medlemsmöte avgörs frågor som gäller bordläggning till nästa årsmöte, ev. behandling av för sent inkomna motioner eller stadgeändring med 2/3 majoritet. Upplösning av sektionen avgörs med 4/5 majoritet av två på varandra följande årsmöten. Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster. Övriga frågor avgörs med enkel majoritet.
Om votering är begärd sker denna öppet, utomvid personval då sluten omröstning kan begäras. 		Vid lika röstetal gäller den mening som den vid voteringen fungerande mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör.
8.5 Om så begärs, röstar i en andra omgång endast befullmäktigade ombud för arbetsgrupperna, varvid varje arbetsgrupp ges tio röster. Avgörandet sker genom summering av de båda röstningsomgångarnas resultat. Ombuden erhåller för denna röstning särskilda röstkort.
8.6 Yrkande om bordläggning av ärende inom samma möte avgörs med enkel majoritet. Ärendets behandling anstår till annan tidpunkt som mötesordföranden bestämmer.

9. STYRELSE
9.1 Styrelsen består av: ordförande, kassör, personalrepresentant och ytterligare sex ordinarie ledamöter samt tre suppleanter, varav en är personlig ersättare för personalrepresentanten.
9.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extra medlemsmöte förrätta fyllnadsval.
9.3 Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International.
Personalrepresentanten deltar i beslut om alla frågor, utom sådana som är föremål för förhandlingar. Personalrepresentant och dess suppleant kan återväljas. Personalrepresentant skall inte samtidigt vara styrelsens sekreterare.
9.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden.
9.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt.
9.6 För styrelsebeslut fordras att minst fem närvarande ordinarie ledamöter är ense. Deltar inte personalrepresentanten i beslutet, räcker det med att fyra ledamöter är ense. Vid lika röstetal gäller den mening som sektionens ordförande eller - vid dennes frånvaro - mötesordförande biträder.
9.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter.
9.8 Styrelsen äger att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt.
9.9 Styrelsen äger att inom sig utse arbetsutskott.
9.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma.

10. SVENSKA AMNESTYFONDEN
10.1 Sektionens styrelse har att utse två ledamöter i fondstyrelsen. Dessa skall också ingå i sektionens styrelse.
10.2 För Svenska Amnestyfonden gäller särskilda stadgar.


11.FÖRVALTNING OCH REVISION
11.1 Sektionens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår.
11.2 Styrelsens förvaltning och sektionens räkenskaper skall granskas av de revisorer och det finansutskott som utsetts av årsmötet. Dessa har rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör sektionens verksamhet och ekonomi.
11.3 Revisionsberättelse skall föreligga inom åtta veckor efter verksamhetsårets utgång.


12. STADGEÄNDRINGAR
12.1 Förslag till ändring av sektionens stadgar skall vara styrelsen tillhanda tio veckor före årsmötet och skall med styrelsens yttrande utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet.
12.2 Ändring av stadgarna kan endast beslutas av årsmöte. Sådant beslut skall för att vara giltigt fattas med 2/3 majoritet. 		13. UTESLUTNING UR AMNESTY INTERNATIONAL SAMT AVVECKLING OCH UPPLÖSNING AV SVENSKA SEKTIONEN
13.1 Sektionen kan genom beslut av internationella styrelsen (IEC) uteslutas ur Amnesty International. (Uteslutning kan överklagas till Membership Appeals Committee.)

13.2 I händelse av uteslutning ur Amnesty International skall sektionen, då beslutet är definitivt, snarast avvecklas och resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International.
13.3 Förslag om upplösning av sektionen skall behandlas av årsmötet under förutsättning att förslaget utsänts till alla medlemmar senast fjorton veckor före mötet.
13.4 Beslut om upplösning skall för att vara giltigt fattas med 4/5 majoritet av två årsmöten i följd.
13.5 I händelse av upplösning skall efter avvecklingen sektionens resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. Om även Amnesty International upplösts, skall tillgångarna ges till ändamål , varom beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet, och handlingar av hemlig natur förstöras.