- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Motioner och förslag Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2003
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 5 mars 2003
MOTIONER OCH FÖRSLAG
Årsmötet föreslås arbeta i två beredningsgrupper och motioner och förslag delas upp enligt följande:
Beredningsgrupp 1 - Policy och arbetsmetoder
1.1 Motion om geografisk balans inom Amnesty
1.2 Motion om möjligheter till internationell samverkan på grupp- och samo-nivå
1.3 Motion om spridningen av blixtaktioner
1.4 Motion gällande Country Action Programmes
1.5 Motion om formatering av Amnestys information
1.6 Stadgeändringsförslag till årsmötet 2003 - förslag från styrelsen
1.7 Stadgeändringsförslag avseende representation/insyn mellan Fond- och Sektionsstyrelserna - förslag från styrelserna för Sektionen och Fonden
Beredningsgrupp 2 - Organisation och ekonomi
2.1 Motion angående sektionens reservfonder
2.2 Slå vakt om gräsrötterna!
2.3 Motion om mångfald i medlemskåren
2.4 Medlemsavgifter för 2004 och 2005 - förslag från styrelsen
2.5 Öppna upp mr-konferensen 2004 för beslut om ny handlingsplan - förslag från styrelsen
2.6 Utvärdering av mr-konferens som årsmötesform - förslag från styrelsen
2.7 Gruppavgift för åren 2004-2005 - förslag från styrelsen
2.8 Svenska sektionens resolution till ICM - förslag från styrelsen
MOTIONER OCH FÖRSLAG
Beredningsgrupp 1
Beredningsgrupp 1
1.1 Motion om geografisk balans inom Amnesty
Då det finns ett känt och till stor del utrett fall inom Amnestys åtagande bör detta tas upp av Amnesty och tilldelas minst en grupp,
ÄVEN OM
• det finns ett mycket stort antal liknande fall i det aktuella landet och många av dessa redan är föremål för Amnestys insatser,
• det sannolikt finns ett stort antal okända eller outredda fall i andra länder,
• åtgärden ökar obalansen i Amnestys insatser, så att vi får oproportionerligt många aktionsfall i ett land vars förhållanden är tämligen välkända eller lätta att utreda,
FÖRUTSATT ATT
• den drabbade med all sannolikhet kan få ett viktigt stöd för sin sak genom Amnestys insats,
• åtgärden inte utgör ett direkt hinder för de centrala organens fortsatta ansträngningar att få fram uppgifter från mera svårutredda områden.
Det uppdras åt styrelsen att internationellt verka för denna grundläggande princip.
BAKGRUND:
Grupp 168 har genom en tillfällighet fått kännedom om ett fall där en afroamerikan sitter i dödscell i USA efter en ytterst bristfällig rättegång. Det mesta pekar på att han är oskyldig till ett sådant brott som kan leda till dödsstraff. Gruppen har genom kontakt med fången fått ett omfattande material, bland annat med kopior av rättsmedicinska intyg, utdrag från rättegången, intyg från försvararen, utskrifter av vittnesmål, med mera. Gruppens medlemmar arbetar med fallet som enskilda medborgare men skulle önska att man kunde agera som amnesty-grupp, bland annat av ekonomiska skäl. (Så länge det inte är ett Amnesty-fall går det inte att använda medel som samlats in i Amnestys namn.) Det har emellertid klargjorts att Amnesty av balansskäl inte är berett att ta upp flera fall av det här slaget i USA.
Mot detta kan hävdas att Amnesty arbetar för individer. Om en drabbad person kan få hjälp genom våra insatser, då bör den hjälpen ges om fallet ligger inom Amnestys åtagande, och detta oavsett hur många andra drabbade i det aktuella landet som redan är föremål för Amnestys insatser. Ett fall som detta skulle inte belasta några centrala utredningsresurser.
Grupp 168
1.2 Motion om möjligheter till internationell samverkan på grupp- och samo-nivå
Från det internationella utskott som kallas SCRA föreligger ett omfattande förslag om internationell samverkan genom utnyttjande av IT. Systemet är i första hand tänkt att utvecklas för arbetet med ett begränsat antal problemområden. Det är väl genomarbetat, mycket detaljerat och kommer förmodligen att kräva rätt betydande centrala resurser. Om det genomförs kommer det sannolikt att innebära en avsevärd effektivisering av Amnestys arbete med berörda områden.
Liknande fördelar borde emellertid också kunna uppnås genom en mera oreglerad samverkan utan större insatser från de centrala organen, och detta då i första hand för de länder som inte kommer att omfattas av det projekt som SCRA föreslår.
Amnesty har tidigare underrättat varje grupp om vilka andra grupper som arbetade med ett visst fall, och lämnat ut deras adresser. Samordnare har fått aktuella listor med adresser till andra samordnare med samma inriktning. Det här har sedan stegvis avvecklats eftersom det ansetts medföra en alltför stor arbetsbelastning för sekretariaten. Adresser till systergrupper går i Sverige endast ut efter direkt förfrågan från den engagerade gruppen. Många torde inte ens veta om att de kan (och bör) göra en sådan förfrågan. Det här innebär sannolikt avsevärda effektivitetsförluster. I det stora flertalet grupper finns det numera minst en medlem som har tillgång till e-post. Att upprätthålla regelbundna kontakter med en systergrupp i Kanada och en annan i Nya Zeeland är numera skäligen enkelt. Många grupper som arbetar med likartade fall i ett visst land, till exempel personer som är dömda i samma rättegång, skulle ha mycket att vinna på att samordna och synkronisera sina insatser.
Vad som krävs för att få igång nätverk av detta slag är dels ett generellt godkännande, dels ett återinförande av automatiskt utsända adresslistor minst en gång om året. Eftersom sådana listor rimligen redan ligger i centrala datorer skulle själva utskicket knappast innebära någon större arbetsbelastning. För våra ”klienter” skulle en ökad internationell samverkan av detta slag kunna innebära avsevärda förbättringar.
Det uppdras åt styrelsen att nationellt och internationellt verka för de förändringar av rutinerna som kan underlätta uppbyggnaden av informella nätverk inom Amnesty.
Grupp 168
1.3 Motion om spridningen av blixtaktioner
Vid MR-konferensen i Ljungskile kom frågan upp om spridningen av Amnestys Blixtaktioner. Det noterades att dessa ofta är anmärkningsvärt svårtillgängliga, långt nere i en beställnings-hierarki på Amnestys hemsida. En sakkunnig från Internationella Sekretariat upplyste deltagarna om att detta var avsiktligt. Målet var att undvika en total dominans av vädjanden från Västeuropa, Nordamerika och Australien, detta i avsikt att ge brev från övriga världen en ökad betydelse.
Det kan ifrågasättas om detta är förenligt med Amnestys grundläggande principer. Omkring 95 procent av Amnestys aktivister finns i den så kallade Västvärlden. Detta torde inte vara okänt för dem som vi vädjar till. Det finns ingen anledning att försöka dölja faktum. Amnestys primära uppgift i de här sammanhangen är att så snabbt och effektivt som möjligt stoppa pågående övergrepp, inte att ge en (falsk) bild av geopolitisk balans. Mottagarna torde själva ha möjlighet att notera, och eventuellt ta intryck av, vädjanden från den egna kulturkretsen. Amnestys verksamhet i västvärlden får inte, med hänvisning till strategiska skäl, utvecklas till en tävlan om vem som kan hoppa kortast. Det är också viktigt att konstatera att Blixtaktionerna fyller flera uppgifter:
- de ger i många fall de tidigaste signalerna om en försämring av läget i ett visst land,
- de utgör ett utmärkt material för undervisning om mänskliga rättigheter,
- de ger viktig och aktuell bakgrundsinformation om läget för dem som arbetar med Aktionsfall i det berörda landet.
Det uppdras åt styrelsen att nationellt och internationellt verka för att Blixtaktionerna får en mera lättillgänglig placering på hemsidorna och en större spridning inom rörelsens, samt att motverka att strategiska överväganden och åtgärder ges högre prioritet än organisationens grundläggande mål.
Grupp 168
1.4 Motion gällande Country Action Programmes
Amnesty Internationals framtida arbete kommer att organiseras enligt ett antal Country Action Programs, CAP. Inom den här arbetsformen har CAP Intranet Space en viktig uppgift. Intranet är en sluten motsvarighet till internet, som bara släpper in vissa användare till sina hemsidor. Dessa CAP-hemsidor förväntas innehålla e-postlistor, chat-utrymmen, adresser, dokument, lagtexter, aktionsförslag, sammanställningar av aktionsfall, uppgifter om vilka grupper som har vilka fall, samlingar av information om ett visst land osv. Detta ger naturligtvis goda utgångs-punkter för en mångfald aktiviteter. Endast tre kategorier kommer emellertid att ha tillgång till dessa CAP-hemsidor: det internationella sekretariatets personal, de anställda på sektio-nernas sekretariat och de frivilliga samordnarna för respektive land. Aktivisterna på gruppnivå kommer alltså inte att släppas in och kan endast via mellanled få tillgång till delar av den omfattande informationen.
FÖR denna ordning talar möjligen behovet att begränsa antalet deltagare för att därmed öka säkerheten. Man vill på dessa sidor kunna publicera saker som inte bör bli allmänt kända.
FÖR förslagets restriktioner talar också en eventuell önskan att begränsa antalet tänkbara chattare och slippa en störtflod av bagatellfrågor.
MOT förslaget talar att effektiviteten i arbetet på dessa prioriterade länder i hög grad blir beroende av om samordnarna eller (där sådan saknas) sektionens sekretariat förmår förmedla och levandegöra informationen och diskussionerna från hemsidan till berörda grupper och aktivister.
MOT förslaget talar också att ansvaret på samordnaren blir större, vilket försvårar den nyrekrytering som redan nu är ett problem. Kunskapsklyftan växer mellan samordnare och de engagerade aktivister som är rekryteringsbas för nya samordnare.
MOT förslaget talar slutligen att det här tvingar även de mest ambitiösa grupperna att delvis arbeta i blindo: de har inte tillgång till all den information som finns och som de behöver för att göra ett fullgott arbete. De degraderas i värsta fall till att skriva rutinmässiga vädjanden enligt förelagda förslag.
Två saker är värda att notera. För det första att AI i allt väsentligt är en organisation som arbetar öppet. Den enda och avgörande sekretessen gäller våra centrala utredares källor, och de kommer knappast att anges på en CAP-hemsida. För det andra att det i dag ställs mycket ringa krav på en samordnare. Man kan bli samordnare utan att ens ha Amnesty-bakgrund. Existerande "minimikrav" tillämpas inte i praktiken (vilket tidigare redovisats i Amnesty Debatt). När det gäller de länder eller regioner för vilka ett CAP har skapats, måste emellertid, som en del av omställningen till CAP, flera betydelsefulla, såväl kvalitativa som kvantitativa krav ställas upp, annars kommer inte CAP-satsningen att leda framåt. Vi riskerar bara att informationen till aktivisterna stryps. Detta leder till minskad lokal kreativitet, sämre resultat, dålig arbetstillfredsställelse och avhopp.
Eftersom CAP som arbetsform och "CAP-hemsidor" beräknas vara verklighet under 2004, föreslår vi av ovan redovisade skäl att årsmötet uppdrar åt styrelsen:
* att utreda vilka krav som måste ställas på samordnare/samordning (eller där samordnare saknas, på sekretariatet) för att aktivister som deltar i arbetet inom ett visst CAP ska ha full tillgång till det erfarenhetsutbyte som sker, samt den information som finns tillgänglig på respektive CAP-hemsida;
* att tillse att dessa krav införes i takt med att CAP införes;
* att utreda möjligheten att ansvariga aktivister på gruppnivå och styrelseledamöter bereds tillträde till en viss CAP-hemsida, efter särskild ansökan och prövning;
* att införa ett tillförlitligt och för alla berörda parter tillgängligt system för uppföljning av respektive samordnares/samordnings (eller i förekommande fall sekretariatsansvarigs) uppfyllelse av ovan nämnda krav.
Ingemar Öhberg, Bo Lindblom
1.5 Motion om formatering av Amnestys information
En mycket stor andel av Amnestys information är nu i första hand tillgänglig via IT, antingen från någon hemsida eller sänd som e-post. För mottagaren finns i många fall ett behov att göra en utskrift eller att sända texten vidare som e-post. I båda fallen utgör det ett besvärande hinder att texterna är formaterade för andra system och behov, med spaltindelningar, tabbar, låsta radavstånd, plats för bilder och tabeller, mycket spatiös layout, m.m. Eftersom dessa formateringar ofta är gjorda i program som mottagaren inte har, eller inte är bekant med, krävs en tidsödande manuell bearbetning innan texten kan användas. För IT-kommunikation vore det en stor fördel om informationen i stort sett sändes som icke-formaterad råtext. Möjligen kunde man som ett alternativ tänka sig att mottagarna försågs med en handledning om hur man enkelt kan göra sig av med all denna formatering.
Det uppdras åt styrelsen att låta sakkunnig personal eller frivilliga göra en översyn av hur de IT-sända texter är utformade som ska användas av rörelsens aktivister.
Bo Lindblom
1.6 Stadgeändringsförslag till årsmötet 2003 - förslag från styrelsen
(1 bilaga)
Inledning
Efter beslutet på ICM i Dakar 2001 om Amnesty Internationals nya åtagande behöver den svenska sektionens stadgar revideras för att överensstämma med de internationella. Den grupp som styrelsen tillsatt för att se över stadgarna föreslår dessutom ytterligare ett antal förändringar/förtydliganden. Nedan har vi delat in stadgeändringsförslagen under olika rubriker. Som bilaga finns en utskrift av förslaget till nya stadgar i sin helhet.
I. Stadgeändring efter ICM-beslut 2001
Gruppen föreslår att den svenska sektionens stadgar revideras så att de överensstämmer med det nya åtagandet och de internationella stadgarna. Förslaget innebär att de internationella stadgarnas 1. Vision and Mission, 2. Core Values och 3. Methods översätts och ersätter de svenska stadgarnas 1. Syfte och åtagande och 2. Arbetssätt. Detta innebär att numreringen i resterande del av de svenska stadgarna ändras, så att § 3 blir § 4, § 4 blir § 5 o s v. Nedan används den föreslagna nya numreringen genomgående med den gamla inom parentes.
Översättningen innebär också "följdrevideringar" av de paragrafer där man refererar till den tidigare § 1. Det gäller § 4.4, 4.5, 5.1 och 6.2 (3.4, 3.5, 4.1 och 5.2), t ex föreslås att "syfte" genomgående ersätts med "åtagande".
II. Stadgeändringar avseende § 5 (4) Medlemmar och arbetsgrupper samt § 6 (5) Organisation
Förändringarna rör medlemmar, arbetsgrupper och organisation och är att betrakta som dels rena förtydliganden, dels nödvändiga uppdateringar som en följd av förändringar i organisationen.
Revidering av § 4.4 (3.4): Ordet "medlemsgrupper" ersätts av "grupper" som är mer generellt och bättre sammanfattar de olika typer av grupper som nämns i de följande paragraferna.
Revidering av § 5.1, 5.2 och 6.2 (4.1, 4.2 och 5.2): Förtydligande att med 2/3 majoritet avses 2/3 "av samtliga röstberättigade styrelseledamöter". Gruppen anser att detta bör gälla i så viktiga frågor som upplösning/uteslutning. Denna paragraf har företräde framför § 10.6 (9.6), som beskriver de normala förutsättningarna för att styrelsen ska vara beslutsmässig.
Revidering av § 6.1 (5.1): Förtydligande att sektionen verkar genom "f) arbetsgrupper och g) samordnings- och specialgrupper". Gruppen noterar en viss inkonsekvens hos stadgarna att placera § 5 (4) Medlemmar och arbetsgrupper före § 6 (5) Organisation , och t ex tala om registrering av arbetsgrupp i § 5.2 (4.2) och först i § 6.1 (5.1) organisatoriskt introducera begreppet "arbetsgrupper", men föreslår trots detta ingen förändring på den punkten.
III. Stadgeändringar avseende § 7. Årsmötet
De föreslagna förändringarna innebär att kallelsen till årsmötet, samt sektionens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning, ska kunna göras tillgängliga för medlemmarna på andra sätt än att behöva skickas med Amnesty Press. Bakgrunden till detta förslag är att stadgarna på denna punkt formulerades i en tid då Amnesty dels hade betydligt färre medlemmar, dels utkom med en månatlig medlemstidning. Den nuvarande utgivningen av Amnesty Press med fyra nummer per år innebär att de två första numren måste komma ut under årets tre första månader för att uppfylla stadgarnas krav. För att undvika en ojämn utgivning av Amnesty Press och för att undvika oerhört kostsamma utskick till sektionens samtliga medlemmar i samband med årsmötet, föreslår gruppen att det räcker med att göra materialet tillgängligt, t ex via webben, för medlemmarna och sända ut det till de medlemmar som begär det. Naturligtvis kan Amnesty Press även fortsättningsvis användas som utskickskanal då detta sammanfaller i tid med tidningsutgivningen, vilket bör vara fallet med t ex kallelsen.
Revidering av § 7.2 och 7.4 (6.2, 6.4a och 6.4b): Formuleringarna "eller på annat sätt göras tillgänglig för (medlemmarna)", "samt göras tillgängliga för medlemmarna" är tänkta att innefatta det ovan beskrivna. Notera att den tidigare uppdelningen av § 7.4 (6.4) i a) och b) har försvunnit.
IV. Stadgeändringar avseende Svenska Amnestyfonden
I den händelse den pågående utredningen om samarbetet mellan sektionen och Amnestyfonden kommer fram med förslag som förändrar styrelserepresentationen måste ett förslag till stadgeändring tas fram.
Tillsvidare föreslår gruppen inga revideringar av stadgarna på denna punkt.
V. Stadgeändringar avseende § 12 (11) Förvaltning och revision
Årsbokslutet är oftast klart till början av februari. Därefter genomförs revisionen och slutrevision hålls omkring vecka 8. Revisorn skriver inte på revisionsberättelsen förrän styrelseledamöterna skrivit på årsredovisningen. Styrelseledamöterna skriver på årsredovisningen i början av mars. Således kan den definitiva revisionsberättelsen tidigast föreligga i mitten av mars (ca vecka 11) inte vecka 8 som sägs i stadgarna. Förutsatt att styrelsemötet som behandlar årsredovisningen även i framtiden kommer att hållas senast i början av mars bör stadgan ändras.
Revidering av § 12.3 (11.3): "Revisionsberättelse skall föreligga inom tolv (tidigare åtta) veckor efter verksamhetsårets utgång."
VI. Förtydligande avseende stadgarnas röstetal som inte föranleder stadgeändring
Det kan finnas skäl för att föreslå förtydliganden vad gäller tolkning av angivet röstetal (2/3 respektive 4/5 majoritet) i stadgarnas § 8.4, 13.2 och 14.4 (7.4, 12.2 och 13.4). Detta gäller avgivna röster på årsmötet (jmfr § 5.1, 5.2 och 6.2 ovan, som avser styrelsen) och bör enligt gruppen alltid tolkas som 2/3 eller 4/5 majoritet "av antalet avlagda röster". Gruppen anser emellertid att detta inte behöver skrivas in i stadgarna, utan förtydligas i arbetsordningen för årsmötet och av ordförande på årsmötet i samband med genomgången av densamma.
Förslag till beslut
Styrelsen föreslås besluta
att anta ovanstående förslag till revideringar av stadgarna
Bilaga
Förslag till nya stadgar för svenska sektionen av Amnesty International
1. VISION OCH ÅTAGANDE (ny paragraf)
Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter.
För att uppnå denna vision har Amnesty International som sitt åtagande att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av rätten till fysisk och psykisk integritet, åsikts- och yttrandefrihet och av rätten att inte bli diskriminerad.
2. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR (ny paragraf)
Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för det enskilda offret, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.
3. ARBETSSÄTT (ny paragraf)
Amnesty International riktar sig till regeringar, mellanstatliga organisationer, väpnade politiska grupper, företag och andra enskilda aktörer utan anknytning till staten.
Amnesty International strävar efter att avslöja kränkningar av de mänskliga rättigheterna på ett noggrant, snabbt och outtröttligt sätt. Organisationen undersöker systematiskt och opartiskt fakta i enskilda fall och mönster av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Resultaten offentliggörs och medlemmar, sympatisörer och anställda utövar offentliga påtryckningar mot regeringar och andra för att stoppa kränkningarna.
Utöver arbetet mot specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna kräver Amnesty International att alla regeringar ska upprätthålla rättsstatliga principer och ratificera och uppfylla normer för mänskliga rättigheter. Organisationen bedriver omfattande utbildnings- och informationsverksamhet avseende mänskliga rättigheter samt uppmanar mellanstatliga organisationer, enskilda individer och alla samhällsorgan att stödja och respektera de mänskliga rättigheterna.
4. VERKSAMHET (tidigare § 3, ny numrering i resten av stadgarna)
4.1 Amnesty International är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, d v s gruppers och enskilda medlemmars, aktiva medverkan.
4.2 Svenska sektionen är en del av Amnesty International och arbetar i enlighet med dess regler och riktlinjer.
4.3 Sektionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och enskilda medlemmar.
4.4 Sektionen skall förse
4.5 Sektionen skall informera om kränkningar av mänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella
5. MEDLEMMAR OCH ARBETSGRUPPER
5.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals
5.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av årsmötet beslutad avgift till sektionen. Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutad avgift. Arbetsgrupp skall även erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om arbetsgrupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals syften, har styrelsen rätt att upplösa gruppen.
5.3 Vid en grupps nedläggning skall efter avvecklingen dess resterande tillgångar tillfalla svenska sektionen.
6. ORGANISATION
6.1 Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt
6.2 Arbetet för i § 1
6.3 För stöd och service till distriktets grupper, samordnande av verksamheter inom distriktet och för distriktets representation i budgetprocessen tillsätter varje distrikt årligen genom val ett eller flera distriktsombud.
6.4 Årsmöte och extra medlemsmöte är sektionens högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet.
6.5 För att genomföra styrelsens beslut och ge service till distrikt, grupper och medlemmar skall sektionen upprätthålla ett sekretariat.
7. ÅRSMÖTE
7.1 Sektionens årsmöte skall hållas senast den 15 maj på tid och plats som styrelsen bestämmer.
7.2 Kallelse till årsmöte, med påminnelse om motionstiden de år årsmötet behandlar motioner och styrelsens förslag och nomineringar avseende stadgeenliga val, skall av styrelsen utsändas till , eller på annat sätt göras tillgänglig för, medlemmarna senast tolv veckor före årsmötet.
7.3 Motioner och styrelsens förslag behandlas av årsmötet endast udda år. Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner, men kan under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp även senare inkomna motioner till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner.
7.4 Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare samt göras tillgängliga för medlemmarna senast sex veckor före årsmötet:
- styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning (från tidigare § 6.4a)
- svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning (från tidigare § 6.4a)
- revisorernas berättelser avseende sektionen resp fonden (från tidigare § 6.4a)
- förslag till dagordning och arbetsordning
- i förekommande fall motioner som inkommit inom föreskriven tid samt styrelsens yttranden över dessa
- i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan
- styrelsens övriga förslag
- granskningskommitténs rapport om det föregående årets verksamhet
- valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen)
- distriktens förslag avseende valberedningen
7.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna:
- upprättande av röstlängd
- fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning
- val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) redaktionsutskott
- sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen
- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen
- fondstyrelsens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden
- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsen
- val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år), b) kassör för en tid av två år (väljs vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år
- val av del av fondstyrelse: a) fyra ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året och b) två suppleanter för en tid av ett år
- val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant
- val av revisorer för sektionen resp fonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor
-val av valberedning: a) tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och b) tre suppleanter
Udda år ska dagordningen även innehålla:
- beslut om beredningsgrupper
- val av : a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppen
- motioner och styrelsens förslag
- avgifternas storlek
7.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet.
8. EXTRA MEDLEMSMÖTE
8.1 Extra medlemsmöte hålles, när styrelsen finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av sektionens medlemmar eller minst hälften av arbetsgrupperna begär det. Vid sådant extra möte får endast de ärenden behandlas för vilka mötet utlysts.
8.2 Kallelse till extra medlemsmöte skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast tre veckor före mötet. Styrelsens förslag till dagordning och övriga handlingar bifogas kallelsen.
8.3 Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grupper, distrikt och mötesdeltagare senast tre veckor efter medlemsmöte.
9. BESLUT VID ÅRSMÖTE OCH EXTRA MEDLEMSMÖTE
9.1 Årsmöte resp extra medlemsmöte är beslutsmässigt när kallelse skett enligt stadgarna.
9.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagt medlemsavgift för innevarande eller föregående år. För yttrande- och rösträtt vid årsmötet fordras att medlemmen erlagt av styrelsen fastställd årsmötesavgift.
Anmälan till årsmötet skall ske till den dag som styrelsen fastställt som senaste anmälningsdag. I händelse av att flera anmält sig till årsmötet före sista anmälningsdag än vad som av praktiska skäl kan tas emot av årsmötesarrangörerna, ges tidigare anmälda förtur framför senare anmälda. Dock skall alltid minst en deltagare från varje arbetsgrupp garanteras deltagande, förutsatt att anmälan inkommit i tid.
9.3 De ordinarie ledamöterna och suppleanterna i sektionens styrelse resp fondens styrelse har inte rösträtt i fråga om styrelseledamöternas ansvarsfrihet.
9.4 Vid årsmöte resp extra medlemsmöte avgörs frågor som gäller bordläggning till nästa årsmöte, ev. behandling av för sent inkomna motioner eller stadgeändring med 2/3 majoritet. Upplösning av sektionen avgörs med 4/5 majoritet av två på varandra följande årsmöten. Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster. Övriga frågor avgörs med enkel majoritet. Om votering är begärd sker denna öppet, utomvid personval då sluten omröstning kan begäras. Vid lika röstetal gäller den mening som den vid voteringen fungerande mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör.
9.5 Om så begärs, röstar i en andra omgång endast befullmäktigade ombud för arbetsgrupperna, varvid varje arbetsgrupp ges tio röster. Avgörandet sker genom summering av de båda röstningsomgångarnas resultat. Ombuden erhåller för denna röstning särskilda röstkort.
9.6 Yrkande om bordläggning av ärende inom samma möte avgörs med enkel majoritet. Ärendets behandling anstår till annan tidpunkt som mötesordföranden bestämmer.
10. STYRELSE
10.1 Styrelsen består av: ordförande, kassör och ytterligare sex ordinarie ledamöter, två suppleanter samt personalrepresentant med personlig ersättare. Personalrepresentanten har närvaro- och yttranderätt.
10.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extra medlemsmöte förrätta fyllnadsval.
10.3 Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. Personalrepresentanten deltar ej i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller i styrelsens beredning och beslut i frågor som kommer att förhandlas med de fackliga organisationerna. Personalrepresentanten deltar ej heller i beredning, beslut och uppföljning av de tjänstetillsättningar som styrelsen ej delegerat.
10.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden.
10.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt.
10.6 För styrelsebeslut fordras att minst fyra närvarande ordinarie ledamöter är ense. Vid lika röstetal gäller den mening som sektionens ordförande eller - vid dennes frånvaro - mötesordförande biträder.
10.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter.
10.8 Styrelsen äger att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt.
10.9 Styrelsen äger att inom sig utse arbetsutskott.
10.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma.
11. SVENSKA AMNESTYFONDEN
11.1 Sektionens styrelse har att utse två ledamöter i fondstyrelsen. Dessa skall också ingå i sektionens styrelse.
11.2 För Svenska Amnestyfonden gäller särskilda stadgar.
12.FÖRVALTNING OCH REVISION
12.1 Sektionens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår.
12.2 Styrelsens förvaltning och sektionens räkenskaper skall granskas av de revisorer och den granskningskommitté som utsetts av årsmötet. Dessa har rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör sektionens verksamhet och ekonomi.
12.3 Revisionsberättelse skall föreligga inom
13. STADGEÄNDRINGAR
13.1 Förslag till ändring av sektionens stadgar skall vara styrelsen tillhanda tio veckor före årsmötet och skall med styrelsens yttrande utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet.
13.2 Ändring av stadgarna kan endast beslutas av årsmöte. Sådant beslut skall för att vara giltigt fattas med 2/3 majoritet.
14. UTESLUTNING UR AMNESTY INTERNATIONAL SAMT AVVECKLING OCH UPPLÖSNING AV SVENSKA SEKTIONEN
14.1 Sektionen kan genom beslut av internationella styrelsen (IEC) uteslutas ur Amnesty International. (Uteslutning kan överklagas till Membership Appeals Committee.)
14.2 I händelse av uteslutning ur Amnesty International skall sektionen, då beslutet är definitivt, snarast avvecklas och resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International.
14.3 Förslag om upplösning av sektionen skall behandlas av årsmötet under förutsättning att förslaget utsänts till alla medlemmar senast fjorton veckor före mötet.
14.4 Beslut om upplösning skall för att vara giltigt fattas med 4/5 majoritet av två årsmöten i följd.
14.5 I händelse av upplösning skall efter avvecklingen sektionens resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. Om även Amnesty International upplösts, skall tillgångarna ges till ändamål, varom beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet, och handlingar av hemlig natur förstöras.
1.7 Stadgeändringsförslag avseende representation/insyn mellan Fond- och Sektionsstyrelserna - förslag från styrelserna för Sektionen och Fonden
OBS!! Kort inledning som bygger på underlaget måste skrivas!
Årsmötet föreslås besluta att:
I stadgarna för Svenska Amnestyfonden
Under punkten 2.b) stryka följande meningar "Två av ledamöterna skall bestå av personer ur sektionens styrelse och utses av denna. Övriga ledamöter förutom personalrepresentanten och dennes ersättare utses av sektionens årsmöte." och ersätta dessa med "samtliga ledamöter, förutom personaAlrepresentanten och dennes ersättare, utses av sektionens årsmöte."
Under samma punkt införa följande stycke: Fondstyrelsen har att utse en kontaktperson med närvaro- och yttranderätt vid Sektionsstyrelsens sammanträden. Sektionsstyrelsen äger på motsvarande vis rätt att utse en kontaktperson med närvaro- och yttranderätt vid Fondstyrelsens sammanträden.
I stadgarna för Svenska Sektionen av Amnesty International
Under punkt 6.5 första stycket, nionde strecksatsen a) ersätta ordet "fyra" med ordet "sex" varvid meningen får följande lydelse ” a) sex ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året...."
Stryka punkten 10.1 i dess helhet och ersätta den med följande " Sektionsstyrelsen har att utse en kontaktperson med närvaro- och yttranderätt vid Svenska Amnestyfondens sammanträden. Svenska Amnestysfondens styrelse äger på motsvarande vis rätt att utse en kontaktperson med närvaro- och yttranderätt vid Sektionsstyrelsens sammanträden.”
Beredningsgrupp 2
2.1 Motion angående sektionens reservfonder
1980 beslöt årsmötet att av sektionens ev. överskott varje år avsätta en viss del till en s k bunden reservfond. Bindningen innebär att reserven endast får tas i anspråk efter årsmötes- eller extra medlemsmötesbeslut. Syftet med fonden var i första hand att vid ekonomisk krissituation (läs inställda betalningar) skydda den kvarvarande personalens uppsägningslöner. Detta behov kvarstår knappast längre, då den statliga lönegarantin har tillkommit efter detta beslut.
Däremot kan behov uppstå att få ta reserven i anspråk för att få driva en "nedbantad" verksamhet under en tillfällig ekonomisk svacka. Då uppstår problemet med att styrelsen ensam saknar mandat att lägga en sådan budget utan årsmötes- eller extramedlemsbeslut. Det första alternativet kan passa dåligt i tiden och det andra drar med sig onödigt stora kostnader.
Jag föreslår därför
att årsmötet beslutar att den bundna reservfonden slopas och att sektionens hela reserv i fortsättningen betraktas som disponibel för styrelsens budgetarbete.
Kristianstad den 14 oktober 2002-10-14
Tony Öhrling
2.2 Slå vakt om gräsrötterna!
Det finmaskiga nätet av många små grupper som arbetar för Amnesty runt om i Sverige utgör en viktig bas för Svenska Amnestys arbete. Genom många aktiviteter av skiftandes slag syns och hörs Amnesty i det svenska samhället. Fokus riktas mot brott mot mänskliga rättigheter och övergrepp runt om i världen och lokala Amnestymedlemmar bidrar till att hålla en bred debatt levande.
För att leva och utvecklas behöver gräsrötter näring. Vi tycker inte att Svenska Amnesty vårdar sina grupper. Grupperna hade lättare att skapa engagemang och känna delaktighet när arbetet inriktades mot enskilda fall men när aktionerna blir bredare och allmännare fordras också nytt sätt att arbeta för att engagera.
Vi föreslår att Svenska Amnesty omgående utreder hur man på ett bättre sätt kan stödja och stimulera grupperna ute i landet. En seriös undersökning vars resultat skall ligga till grund för ett nytt arbetssätt – som gynnar Amnestys uppdrag. Kanske genom att nyttja e-post och internet, kanske genom att nyttja distrikten kanske genom att synliggöra grupperna och deras arbete på annat sätt.
Grupp 327 i Alvesta
genom
Gunbritt Öhlén
Bruksvägen 10
342 35 Alvesta
2.3 Motion om mångfald i medlemskåren
Svenska sektionen av Amnesty International förespråkar principen om "allas lika rättigheter och möjligheter oavsett ras, kön, religion, sexuell läggning, social, etnisk eller kulturell tillhörighet".
Svenska sektionen av Amnesty International motsätter sig alla former av rasism och diskriminering och har vid flera tillfällen kritiserat stater och deras organ när de kränker denna fundamentala princip.
Det finns idag en lagförslagsprocess för ett utvidgat skydd mot diskriminering där även diskriminering utanför arbetslivet och högskolan blir straffbar. Samtidigt ser vi ett hårdare samhällsklimat både i Sverige och i Europa där främlingsfientliga krafter, rasistiska och särskilt islamofobiska diskurser fått ett allt större utrymme i den allmänna debatten och där vissa individers rättigheter på grund av deras etniska, kulturella eller religiösa tillhörighet inte brar tummas på utan även fråntas dem.
Vi ser även hur strukturer och värderingar i samhället fortlever och upprätthåller en ordning där individer och grupper på grund av ras, kön, religion, social, etnisk eller kulturell tillhörighet inte i realiteten åtnjuter lika rättigheter och möjligheter.
För att öka trovärdigheten i den kritik som svenska sektionen riktar mot andra aktörer måste svenska sektionen se över sin interna policy när det gäller mångfald och jämställdhets/genus-frågor. Detta inte minst med tanke på det utvidgade åtagandet och den kommande Kvinnokampanjen. Vi måste uppmärksamma oss själva på att inte aktivt eftersträva att öka mångfalden och jämställdheten inom organisationen är även det en form av diskriminering och bidrar inte på något sätt till att skapa ett samhälle där allas mänskliga rättigheter är respekterade.
Kvinnorättsgruppen i Lund föreslår således att årsmötet antar följande motion:
"Ett mångfalds och jämställdhets/genus- perspektiv skall genomsyra hela den svenska sektionen organisation och all dess verksamhet. Som ett led i detta skall sekretariatet, på uppdrag av styrelsen och i samråd med den kompetens som finns i sektionen, upprätta både mångfald och jämställdhetsplaner för hela sektionen. Fundraisingteamet skall i uppdrag från styrelsen och i samråd med kompetens i sektionen lägga fram en medlemsvärvningsstrategi där mångfald, även i fråga om kön, är ett klart utsatt mål för sektionens medlemssammanssättning och däribland de aktiva medlemmarna.
Kvinnorättsgruppen i Lund
2.4 Medlemsavgifter för 2004 och 2005 - förslag från styrelsen
Årsmötet ska besluta om medlemsavgifter för 2002 och 2003. De avgifter det handlar om är medlemsavgifter för hel- respektive delbetalande.
Medlemsavgifter
Medlemsavgiften är en viktig del av sektionens intäkter. Under 2003 beräknas medlemsavgifter stå för 36 procent av de totala intäkterna.
Sedan 1998 har avgiften för medlemskap i Svenska sektionen av Amnesty International legat på 240 kronor per för helbetalande och 160 kronor för delbetalande.
Vid budgetmötet 2002 diskuterades medlemavgifternas storlek och budgetmötet gav styrelsen rekommendationen att höja medlemsavgiften inför 2004 och 2005.
Styrelsen har efter budgetmötet ingående diskuterat frågan, och väljer att lägga förslag om oförändrade medlemsavgifter.
Det finns många argument, både för och emot en höjning. De som väger tyngst i styrelsens argumentation för en oförändrad avgiftsnivå är dels att det enligt styrelsen är av stor vikt att ha en låg tröskel för medlemskap i Amnesty, dels det faktum att Amnesty redan ligger högt, jämfört med andra organisationer. En hög avgift kan dels leda till medlemstapp, men än viktigare också leda till ökad svårighet vid nyrekrytering av medlemmar.
Ett ytterligare argument för en bibehållen nivå är sektionens fortsatta satsning på autogiro, där 240 kronor blir en jämn ”tjuga” per månad, vilket i sig uppfattas som en låg tröskel för medlemskap. Medlemmar som betalar via autogiro bearbetas sedan för att höja sin månatliga gåva och det är idag många som ger mer än de 20 kronorna.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta
att den helbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 240 kr/år för åren 2004-2005
att den delbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 160 kr/år för åren 2004-2005
2.5 Öppna upp mr-konferensen 2004 för beslut om ny handlingsplan - förslag från styrelsen
Det internationella rådsmötet i Mexiko år 2003 förväntas anta en sexårig handlingsplan. Den svenska sektionen ska som en följd av det beslutet utarbeta och anta en samstämmig och egen handlingsplan. Styrelsen önskar att den svenska sektionen antar sin handlingsplan så snart som möjligt efter det internationella rådsmöte, vilket lämpligen är årsmötet 2004.
Deltagarna vid årsmötet i Växjö 1998 beslutade att införa en tvåårscykel för sektionens årsmöten. Motioner och styrelsens förslag behandlas endast jämna år. Detta skulle innebära att svenska sektionen skulle arbeta efter den nya handlingsplanen i ett och ett halvt år innan den formellt antogs av årsmötet.
För att förekomma en sådan försening vill styrelsen att årsmötet beslutar om att öppna nästa årsmöte, maj 2004, för att diskutera och fatta beslut om svenska sektionens handlingsplan.
Förslag till beslut
att årsmötet beslutar att öppna mr-konferensen 2004 för en diskussion och ett beslut om svenska sektionens handlingsplan.
2.6 Utvärdering av mr-konferens som årsmötesform - förslag från styrelsen
Deltagarna vid årsmötet i Växjö 1998 beslutade, paragraf 60, att införa en tvåårscykel för sektionens årsmöten. Tvåårscykeln innebär att sektionen samlas till årsmöte varje år. År 1 har man ett årsmöte med motioner och förslag från styrelsen, år 2 omdisponeras årsmötet så att man ägnar en dag till att avhandla beslut och formalia (val, ansvarsfrihet osv). År 2 behandlar årsmötet inte motioner. Resterande en och en halv dag används till MR-konferens.
Styrelsen önskar nu utvärdera denna årsmötesform som började tillämpas från år 1999.
Förslag till beslut
att årsmötet uppdrar åt styrelsen att utvärdera årmötesformen och inkomma med rapport och förslag till årsmötet 2005.
2.7 Gruppavgift för åren 2004-2005 - förslag från styrelsen
Sedan 1997 har gruppavgiften till sektionen varit 1.500 kronor per år. Avgiften har kompletterats av en avgift till det egna distriktet, en avgift som i dagsläget varierar från 0 kronor upp till 5.500 kronor. Årsmötet 2000 beslutade "att ge styrelsen i uppdrag att utreda hur uttaget av avgifter från grupperna till sektion och distrikt på bästa sätt kan harmoniseras så att en långsiktigt stabil lösning kan nås" (beslut 51) och vårt förslag bygger på tankarna i detta beslut. Det beslut som årsmötet fattar gäller för åren 2004 och 2005 (eftersom årsmötet 2004 kommer att utgöras av en människorättskonferens och inte ta ställning till avgifternas storlek).
Ska avgiften betalas till sektionen eller till distriktet?
Tidigare betalades gruppavgiften endast till sektionen, men efter ett årsmötesbeslut är avgiften sedan 1997 uppdelad i en del till sektionen och en del till distriktet. Syftet med denna förändring var att ge distrikten större möjligheter att utvecklas. Även om vissa distrikt fortfarande har en högst begränsad verksamhet, så anser vi att principen att en del av gruppavgiften går till arbetet på distriktsnivå är sund. Vi föreslår således att avgiften även i fortsättningen bör vara indelad i en del till sektionen och en del till distriktet.
Ska alla grupper betala lika mycket i total avgift?
Idag varierar den totala gruppavgiften (sektionens avgift + distriktets avgift) mellan 1.500-7.000 kronor och vi anser inte att detta är tillfredställande. Vi anser att det är värt att sträva efter att alla grupper tar ett lika stort ekonomiskt ansvar och tycker därför att det vore lämpligt att årsmötet beslutade om en lägsta nivå som distriktens avgifter ska ligga på. Distrikten kan dock välja att ta ut en avgift som ligger högre än lägsta nivån. För de distrikt som idag har relativt höga avgifter innebär förslaget nästan ingen skillnad jämfört med idag. De distrikt som har mycket låga avgifter kommer att få in betydligt mer pengar än idag. Vi anser att resurserna i första hand bör användas för att utveckla arbetet på distriktsnivå, men visar det sig att ett distrikt inte har användning för sina pengar bör de skickas till sektionen eller fonden. Principen bör vara att pengar i så liten utsträckning som möjligt ska ligga overksamma på konton.
Hur hög ska den totala avgiften vara?
Den genomsnittliga avgiften för sektionens grupper ligger i dagsläget ungefär kring 4.000 kronor - en nivå som vi tycker är rimlig. Vi föreslår därmed att avgiften till sektionen höjs till 2.000 kronor och att distrikten ges i uppgift att ta ut avgifter på minst 2.000 kronor från sina grupper under 2004-2005.
Vilken avgift ska ungdomsgrupper och nybildade grupper betala?
Avgiften från ungdomsgrupperna ligger idag på 500 kronor. Några distrikt tar ut avgifter från sina ungdomsgrupper, men de flesta gör det inte. Ungdomsgruppernas förutsättningar skiljer sig markant från övriga gruppers, fr.a. genom en mycket hög naturlig omsättning av medlemmar (i genomsnitt så hög som 70 % per år). Därför anser vi det befogat att även i fortsättningen ha en låg avgift för ungdomsgrupper. Vad gäller nybildade arbetsgrupper, så anser vi att vi bör ge dem en möjlighet att under det första året bygga upp sin verksamhet utan några större insamlingskrav. Vi föreslår därmed en oförändrad avgift till sektionen på 500 kronor för ungdomsgrupper och nybildade arbetsgrupper för åren 2004-2005. Vi föreslår inte att distrikt ska ta ut avgifter från ungdomsgrupper och nybildade arbetsgrupper, men det finns inget som hindrar distrikt från att själva fatta sådana beslut.
Vi föreslår årsmötet besluta
att gruppavgiften 2004-2005 ska vara 2.000 kronor per år.
att avgiften för ungdomsgrupper 2004-2005 ska vara 500 kronor per år.
att avgiften för nybildade arbetsgrupper 2004-2005 ska vara 500 kronor per år.
att distriktens avgifter för grupper 2004-2005 ska vara minst 2.000 kronor per år.
2.8 Svenska sektionens resolution till ICM - förslag från styrelsen
AI Svenska sektionen - Internationella rådets återkommande möten
Notera: Ändringar skrivs med fetstil. Struken text med kursiv.
1.Internationella rådet:
1. Beslutar att ändra § 14:
Det Internationella rådet skall bestå av av medlemmarna i Amnestys Internationella styrelse och av representanter för sektionerna och skall sammanträda med tre [struket ordet två ] års mellanrum vid en tidpunkt som bestäms av Internationella styrelsen. Endast representanter för sektionerna skall ha rösträtt i Internationella rådet.
Internationella rådsmötet
2 . BESLUTAR att ändra § 28:
Medlemmar i Amnestys internationella styrelse, med undantag av den styrelsemedlem som valts enligt § 26 (b)
a) skall inneha sin post under en period av tre [struket ord: "två" ] år och
b) skall vara valbara för omval under högst två [struket ord "tre" ] på varandra följande perioder.
Förklarande not:
Det finns flera skäl att förändra Internationella rådets återkommande möten till vart tredje år.
De internationella rådsmötena är ytterst dyrbara. Kostnaderna för ett ICM belöper sig till ca £ 750 000. Den besparing som görs för det enda ICM som inte längre hålls vart sjätte år skulle lösgöra medel för åtminstone tio andra globala möten med ett mer varierat deltagande än delegaterna vid ett ICM.
Vidare beslöt 2001 års ICM att etablera ett Ordförandeforum (Chairs Forum). Under tidigare diskussioner uttryckte några sektioner farhågor för att de föreslagna treårsperioderna skulle minska medlemmarnas engagemang i internationellt beslutsfattande. Med hänsyn till dessa befogade farhågor kommer Chairs Forum att tillåta alla sektioner att göra insatser under åren mellan Internationella rådets möten.
Dessutom är tiden för att genomföra studier, översyner etc. mellan de Internationella rådsmötena i dag i praktiken mycket begränsad. Med tanke på tillbörlig tid för översättningar, konsultationer inom hela rörelsen och inom den egna sektionen/strukturen utförs många studier/översyner under tidspress, något som skulle kunna påverka kvaliteten av konsultationerna och även själva slutprodukten. Ofta är en studie inte avslutad under den utmätta tvåårsperioden mellan två Internationella rådsmöten något som förmodligen undviks med tre år mellan mötena.
Till sist, då AI nu påbörjar en period med en sexårig Integrerad strategisk plan (ISP) är det förnuftigt att ge planen tre år (i stället för två) att hinna slå igenom före nästa ICM så att dess resultat kan ses. Vi behöver ge oss själva mer tid att agera och utvärdera vår verksamhet.
Den föreslagna ändrade tidscykeln bör införas före nästa ICM, som alltså skulle hållas 2006. Detta betyder att den nya tidscykeln även gagnar ISP, eftersom 2009 års ICM skulle besluta om nästa ISP.
De föreslagna ändringarna påverkar § 28 med ändringen från en tvåårsperiod till en treårig för att inneha en post inom Amnestys Internationella styrelse, men vi anser inte att §15 berörs av denna bedömning.