Frågeställningar runt sektionens IT-stöd Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2003

Till: Styrelsen
Från: Hanna Roberts, Sekretariatet
Datum: 24 februari 2003


Frågeställningar runt sektionens IT-stöd

Inledning
I oktober 2000 beslutade sekretariatet om interna riktlinjer för arbetet med Amnestys medlemssidor på webben. Riktlinjerna knöt an till sekretariatets teamstruktur och angav bl a vilka team som ansvarade för vilken information och till vilka målgrupper i sektionen. Sedan dess har styrelsen antagit en kommunikationspolicy, där man går ett steg längre. Alla anställda på sekretariatet ansvarar nu för att information inom ens ansvarsområde läggs ut på webben. I kommunikationspolicyn sägs också att "alla anställda och aktiva medlemmar har ett ansvar att ta till sig och söka information som krävs för att kunna utföra sina respektive arbeten".

Samtidigt som ambitionsnivån när det gäller sektionens informationshantering höjts avsevärt, måste vi konstatera att resurserna är begränsade, särskilt i år då tjänsteutrymmet inom IT-området minskat. Sekretariatet kan helt enkelt inte hantera mer information än man har resurser till, och då menar vi i första hand avlönad och oavlönad personal. Prioriteringar är med andra ord nödvändiga. Ett visst stöd för sådana prioriteringar finns i sektionens handlingsplan, i verksamhetsplaner och andra styrdokument, men ofta måste vi som organisation, och utifrån våra begränsade resurser, agera "när tillfälle ges", även inom områden som inte prioriterats. Ett exempel på detta är arbetet med företag och mänskliga rättigheter som i framtagandet av den nuvarande handlingsplanen inte prioriterades, men som tack vare Amnesty Business Group ändå blivit något av en profilfråga för sektionen.

Vi efterfrågar inte operativa beslut utan vill göra styrelsen uppmärksam på de överväganden sekretariatet, och ytterst generalsekreteraren, måste göra i prioriteringarna inom IT-området. Vi har dessutom ställt ett antal frågor vi tycker styrelsen bör reflektera över.

Historia och nuläge
De senaste 15 åren har för sekretariatet präglats av en total omställning vad gäller sättet att arbeta med IT, i stort sett i linje med den allmänna minst sagt enorma omvandlingen i samhället.

Drivkrafter i denna förvandling har framförallt varit kravet på att vara en någorlunda modern arbetsplats, allmänhetens och den "passiva medlemskårens" krav på service och den internationella rörelsens krav på IT-samordning. Däremot har en mängd medlemmar (alla medlemsstrukturer är representerade) numera tagit del av och börjat använda de tjänster som finns inbyggda i de utvecklade IT-systemen.

De ovan nämnda kraven har lett till punktvisa stora investeringar, en anpassning av den årliga budgeten för underhåll och drift av dessa investeringar samt en konstant, men i jämförelse med omställningen ganska marginell, förstäkning av personalresurserna på området fram till och med år 2002 (från och med 2003 ligger sekretariatet på 1992-års nivå med en och en halv dedicerad tjänst för IT).

Sekretariatets IT-användning har gått från 1988-års slutna minidatormiljö med ca 10 uppkopplade sekretariatsanvändare ( hälften av de anställda) till ett internt pc-baserat nätverk med 100-1000 anslutna användare (därav alla anställda - på tre orter), sammankopplat internt med IS och alla de stora sektionerna samt anslutet via ett externt nätverk för "masskommunikation " med tusentals Internetanvändare av e-post och minst 500 dagliga externa webbanvändare.

Från att ha varit något sekretariatet nästan klarade sig utan har IT-användandet utvecklats till något hela sektionens verksamhet delvis står och faller med.

Arbetet med att utveckla IT-användandet har under de senaste 15 åren delvis skett i parallella spår. Dels har sekretariatet med hjälp av styrelsen kontinuerligt arbetat på att motsvara de krav som ställts från "arbetslivet", allmänhetens och den "passiva medlemskårens" ökade krav samt IS och den internationella rörelsen önskningar. Dels har styrelsen under 90-talet tillsammans med olika aktiva medlemsstrukturer arbetat med frågan hur sektionen sprider IT-användandet internt. Som i många andra frågor har de centrala (sekretariat och styrelse) delarna av sektionen tilldelats i stort sett alla de budgeterade resurserna, medan de aktiva medlemsstrukturerna har fått förlita sig på "en slags självhushållning". Inga strukturella gemensamma utvecklingsprojekt har genomförts. Däremot tenderar de aktiva medlemsstrukturerna i en ökande och allt högre grad utnyttja de tjänster som finns inbyggda i de "centrala" systemen. Detta medför att dessa medlemsstrukturer i större utsträckning än tidigare är med och delar på de "centrala" resurserna. Resurser som under 2003 kraftigt har reducerats vad gäller underhåll, drift, utbildning, inköpta konsulttjänster, personalresurser och övertidsersättningar.

Det är i detta sammanhang de framlagda "vägvalsfrågorna" skall ses.

Sekretariatets basverksamhet
I juni 1998 fattade styrelsen beslut om nivån för den fasta verksamheten. Beslutet hängde samman med uppdelningen av budgeten i fast och disponibel del och är den gällande definitionen av vad vi skulle kunna kalla basverksamheten för sekretariatet. Den fasta verksamheten omfattar 7,5 tjänster. Intressant att notera att tjänsteutrymme för själva sekretariatets infrastruktur, det vi skulle kunna kalla kontorsadministration (växel/reception, vaktmästeri, distribution) saknas, alternativt går att utläsa ur andra funktioner. IT-stödet finns endast angivet som "Register, ADB" och nivån anges vara beroende av omfånget på övrig verksamhet.

Funktion Tjänst Nivå

- Medlemsservice
- Kampanj inkl lobby
2.5 tjänster - Förmedla aktionsfall till arbetsgrupperna
- Förmedla information till mellanstrukturen (samo, specialgrupper och distrikt)
- Förmedla bearbetat kampanjmaterial för en kampanj/år
- Förmedla obearbetat aktionsmaterial till samo, specialgrupper och arbetsgrupper
- Besvara frågor från grupper och medlemmar
- Förmedla blixtaktioner
- Erbjuda viss funktionärsutbildning
- Lobbyarbete gentemot UD
- Pressekreterare, extern information
- Medlemsinformation
- Flyktinginformation
2 tjänster - Ge information till dem som efterfrågar den, internt och externt
- Aktivt sprida information till media via pressmeddelanden
- Veckoutskick till prenumeranter på landinfo
- Utgivning av medlemsblad
- Förmedla landinfo till flyktingadvokater och myndigheter
- Styrelsesekreterare 0.5 tjänst - Distribuera underlag till styrelse och årsmöte
- Föra protokoll till styrelse och årsmöte
- Ekonomi, personal och insamling
- Register, ADB
- Ledning och samordning
2.5 tjänster Nivåerna för dessa stödfunktioner är beroende av omfånget på övrig verksamhet.
Totalt antal tjänster 7.5 tjänster
Det som hänt sedan 1998 är att IT-utvecklingen och våra egna beslut har gjort samtliga anställda till producenter och potentiella distributörer av information. I beskrivningen av basverksamheten talas om rutiner som sedan en längre tid försvunnit från sekretariatet, t ex "veckoutskick till prenumeranter på landinfo", men i de flesta fall tas aktiviteter upp som fortfarande är aktuella, även om informationshanteringen förändrats. Bör beskrivningen av den fasta verksamheten förändras? Ger den en relevant bild av vad som bör vara sekretariatets prioriteringar även inom IT-området?

Styrelse - sekretariat
Liksom sekretariatet har hjälp av frivilliga och praktikanter för att kunna utföra sina uppdrag, så tillsätter styrelsen grupper bestående av aktiva medlemmar. Det kan röra sig om uppdragsgrupper, men också mer eller mindre permanenta grupper. Den internationella kommittén, ISP-gruppen och den förberedande ICM-gruppen är några aktuella exempel. Det sägs ibland att sådana grupper inte tar så mycket resurser, eftersom de "jobbar elektroniskt", men i det här sammanhanget är det just det som är poängen. Hur mycket stöd vad gäller IT och informationshantering kräver dessa grupper och hur ska de prioriteras i förhållande till styrelsens övriga arbete? Är styrelsen beredd att maximera antalet tillsatta grupper under ett verksamhetsår?

Den aktiva medlemskåren
Alla delar av sektionen bör utnyttja samma infrastruktur för IT-stöd och informationshantering. Parallella system måste undvikas och arbete som utförs av externa samarbetspartners, som webbyråer o d, måste gå att integrera i sektionens IT-stöd. Vi bör alltså arbeta för enhetlighet och integration, samtidigt har vi för få resurser. De begränsade resurserna på IT-området kan här komma att leda till frustrationer. Alla aktiviststrukturer kan inte få samma stöd. Prioriteringar måste göras.

Styrelsen slog på januarimötet 2003 fast att specialgrupperna är en viktig kompetensresurs som måste synliggöras i organisationen. Vidare sas att det är handlingsplanen, pågående kampanjer och aktioner och sektionens övriga prioriteringar som styr resursfördelningen till specialgrupperna. Bör detta, i IT-termer, tolkas som att specialgrupperna bör prioriteras framför andra aktiviststrukturer i sektionen? Och bland specialgrupperna de som arbetar med frågor som står högst på sektionens dagordning? Vilket stöd kan i så fall övriga aktiviststrukturer förvänta sig? Vad gör vi med de aktiviststrukturer som i brist på centrala resurser utvecklar ett IT-stöd utanför sektionens IT-infrastruktur? Ger vi dem riktlinjer eller lämnar dem därhän?

Den internationella rörelsen
Det finns en utökning av arbetet inom området som inte beror på en allmän IT-utveckling eller sektionens sätta att hantera sin informationshjantering, utan emanerar från IS och den internationella rörelsen. Högre krav på bl a säkerhet ställs från internationellt håll. Databaser åtkomliga via centralt distribuerade lösenord som kan användas av flera användare är inget man rekommenderar. Hur hanterar vi en utveckling där aktivisterna förutsätts få sig tilldelade individuella lösenord? Vi talar här om ett register på sekretariatet över kanske ett par tusen aktivister/användare som ständigt måste uppdateras.

Elektroniskt eller på papper?
Inte bara veckoutskicken till landinfoprenumeranterna utan en hel del annat material finns idag tillgängligt enbart i elektronisk form. Handlingsplanen säger att allt aktionsmaterial ska tillhandahållas via internet, men det ska också "tillhandahållas på traditionellt sätt när detta är effektivt eller demokratiskt nödvändigt". Med "traditionellt sätt" menas rimligtvis "utsänt i papperform". Eftersom pappersutskicken kräver mer personella resurser och portokostnaderna ökar, måste man fråga sig när denna form av informationshantering är effektiv och demokratisk nödvändig. Skulle all kommunikation i pappersform med t ex grupper och distrikt kunna ske via webben? Finns det undantag och vilka är de?

Sammanfattning av frågeställningar
Hur definieras sekretariatets basnivå?
Finns det i den nivån några basala tjänster som sekretariatet ska erbjuda den aktiva medlemskåren (webbsidor, mailinglistor, diskussionfora, delregister)?
Ska sekretariat och styrelse fortsätta att fokusera på central nivå (sekretariat-styrelse) med tyngdpunkten på sekretariat-styrelse, allmänhet-passiv medlemskår, den internationella rörelsen?
Vad ska i detta sammanhang "styrelsen" innefatta (uppdragsgrupper etc)?
Skall det rent allmänt finnas en riktning och en ambition att övergå till elektronisk/digital kommunikation och distribution av information?

Bilagor

Bil 1 - Milstolpar i svenska sektionens IT-utveckling 1986-2003
Bil 2 - Antal anslutna användare

Bilaga 1 - Milstolpar i svenska sektionens IT-utveckling 1986-2003

1986-1993
Inköp av en ökande mängd Macintosh-datorer för arbete med diverse kontorsprogram.

1987-88
Miljoninvestering i ett nytt medlems- och givarregister samt kontorsprogram baserat på ett minidatorsystem med 10-talet terminaler.

1989
IS börjar sända ut dokument via e-post.

1992
Sekretariatet anställer en dokumentalist/arkivarie med fokus på elektroniska dokument.

1993
Sekretariatet tar emot IS-dokument via e-post.
Miljoninvestering i ett nytt dokumenthanteringssystem (Notes) och ett nytt pc-baserat nätverk med e-postfunktion.

1994
BBS i Gislaved upprättas.
Sektionen skaffar e-post via Internet.
Domänen amnesty.se registreras.
IS producerar hemsida för Indonesien-kampanjen.

1995
Hela sekretariatet samt styrelsen kopplas upp mot sekretariatets Notes-nätverk.
Sektionen skaffar permanent hemsida på Internet.
Årsrapporten läggs ut på svenska på nätet.

1996
IT-strategi beslutas.
Beslut om ny att ny IT-strategi ska arbetas fram.
Miljoninvestering i ett pc-baserat medlems- och givarregister.
Fler användare kopplas upp till sekretariatets Notes-nätverk (t ex Amnestyfonden, Kina- och Turkietsamordningen, Stockholmsdistriktet och AMD).

1997
Start för att årsmötet "dokumenteras" på webben.
AI-snack lanseras av ett par medlemmar men införlivas inte i sektionens IT-stöd.
BBS:en försvinner.
Intern hemsida på Internet lanseras.
IS bestämmer sig för Notes.
Konsultjänster "permanentas".

1998
Sekretariatet skaffar fast lina till Internet.
Webbsidor skapas via Notes vilket gör det möjligt för dynamiska webbsidor och innehållshantering i större skala .
Grupptrycket på webben.
Replikering mellan Amnestyservrar (AI-Star, svenska Weeklymailing-databasen).

2000-2001
Miljoninvestering i autogiro. Utveckling av det pc-baserade medlems- och givarregistret.

2000
IS tar över den svenska Weeklymailing-databasen.

2001
Investering i personalresurs för nätverk, säkerhet, servrar.
Personalresurs för dokumentalist/arkivarie med fokus på elektroniska dokument
försvinner.
Ny intern hemsida lanseras.

2002
Kommunikativ plattform och kommunikationspolicy framhäver IT och innehållshantering.
Årsmötet "live" via Internet.

2003
Neddragningar i personalresurser med en heltidstjänst, övertidsersättningar, konsulttjänster samt underhåll- , drift- och utbildningsbudgetar.

Bilaga 2 - Antal anslutna användare

Egen e-postadress med egen mailbox eller forwardadress eller lösen mot interna webbsidor:

Anställda 30
Praktikanter, frivilliga sekretariatet eller Göteborg 19

Styrelsen 10
AIK 4
Fondstyrelsen 5

Per Wiktorsson
Gunilla Löfström
Susann Olsson
Åsa Olofsson
Sune Montan
Stefan Johansson
Mattias Davidsson
Brita Grundin
Bertil Ottoson
Ulf Karlberg
Ingrid Peterson
Johan Sundqvist
Kristina Wikander
Torbjörn Söderberg
Gillian Thylander
Postorder
Grupp 131
Grupp 204
Grupp 330
Grupp 338
Lundaavdelningen
Lundagrupperna
Malmögrupperna
Västeråsgrupperna
Distrikt Göteborg
Distrikt Stockholm
Iransamordningen
Kinasamordningen
ABG
Policygruppen
Fackliga gruppen
Juristgruppen
Juristgruppen Uppsala
Juristgruppen Örebro
Juristgruppen Göteborg
Juristgruppen Lund
Juristgruppen Stockholm
Juristgruppen Umeå
International Lawyers Group
HBT
AMD
Kvinnorättsgruppen
Amnesty2003

Egna webbsidor under amnesty.se:

Distrikt Kalmar Kronoberg
Gotlandsdistriktet
Distrikt Älvsborg Bohuslän
Uppsaladistriktet
Distrikt Gästrkland Dalarna
Distrikt Syd
Göteborgsdistriktet
Stockholmsdistriktet
Distrikt Södra Norrland
Jönköpingsdistriktet
Region Väst
Grupp 60
Grupp 86
Grupp 93
Grupp 204
Grupp 330
Grupp 338
Tibetgruppen
Fackliga gruppen
AMD
ABG
Ungdomsgruppen
Hälso- och sjukvrdsgruppen
Juristgruppen
Kvinnorättsgruppen
Kinasamordningen
International Lawyers Group

Mailinglistor under amnesty.se:

Global Egypt Network
Nordic Egypt Network
Death Penalty USA
AMD
HBT
HRD
SARAH
Fackliga gruppen
Kvinnorättsgruppen
Tortyrgruppen
Göteborgsdistriktet
Uppsalagrupperna
Kinasamordningen
Grupp 338