Rapport angående insamlingsverksamheten för svenska sektionen och svenska Amnestyfonden. Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2003

Till: Styrelsen
Från: Amelie Bendz, Magnus Breidne, Christine Pamp
Datum: 11 februari 2003

Rapport angående insamlingsverksamheten för svenska sektionen och svenska Amnestyfonden

Bakgrund
I november 2002 tillsatte styrelsen för svenska sektionen av Amnesty International samt svenska Amnestyfondens styrelse en utredningsgrupp, bestående av Amelie Bendz, Magnus Breidne och Christine Pamp. Gruppens uppdrag var att se över möjligheterna till utökat samarbete mellan sektionen och fonden beträffande insamlingsverksamheten.

Enligt de fastställda direktiven gavs gruppen också möjlighet att föreslå andra förbättringsåtgärder kring de båda organisationernas insamlingsverksamhet.

Metoder för utredningsarbetet
Under vårt arbete har vi använt oss av verksamhetsberättelser och protokoll från sektionen och fonden samt anteckningar från »samverkansgruppens» möten. Vi har tittat extra på arbetet medAmnesty Guard samt inhämtat åsikter från personer inom fondens och sektionens styrelser. Vi har också inhämtat åsikter och information från ansvarig tjänsteman för insamlingsteamet. Slutligen har vi tittat på intäkterna från insamlingsverksamheten för sektionen respektive fonden under de senaste tio åren.

Gemensamma ingångsvärden
Utredningsgruppen har under sitt arbete kunnat konstatera en rad olika förhållanden som har varit mer eller mindre avgöranden för våra slutgiltiga förslag.

• Det gemensamma målet är att öka den totala insamlingspotentialen
Det har tydligt visat sig att alla parter är överens om att det bör finnas möjligheter att öka den totala insamlingen för både fonden och sektionen. Fonden har ett mycket bra insamlingsmaterial som kompletterar sektionens material. Om dessa olika material kan integreras i insamlingsarbetet kan den totala insamlingen öka.

• Fonden har en viktig roll i svenska sektionen av Amnesty International
Fonden ansvarar för all biståndsverksamhet inom svenska Amnesty. Kvalitén är hög och utöver fondens arbete förekommer inget biståndsarbete inom sektionen. Under vårt arbete har vi inte fått några som helst indikationer på att det skulle finnas någon vilja att ta bort eller nedprioritera svenska Amnestyfonden eller dess verksamhet. Tvärt om. Det råder stor enighet om att fonden skall finnas kvar som stiftelse, tydligt separerad från sektionsstyrelsen. Fonden har en stark ställning inom vår organisation och viljan tycks snarare vara att stärka fondens verksamhet inom sektionen, men också fondens roll internationellt där biståndet riskerar att minska dramatiskt.

• Samstämmighet kring gemensam insamling
Det finns en stor samstämmighet från alla håll om att den bästa lösningen för att öka de totala intäkterna från insamlingen är en gemensam insamlingsverksamhet för sektionen och fonden och att en gemensam insamling skulle gagna Amnestyrörelsen i Sverige som helhet. Endast en av alla dem vi inhämtat synpunkter ifrån har ställt sig skeptisk inför en sådan sammanslagning. Alla är också överens om att de insamlingsregler som gäller för de båda organisationerna är både föråldrade och otydliga och snarare begränsar än tänjer möjligheterna för en kreativ insamlingsverksamhet. Det finns också en gemensam oro för att olika insamlingskampanjer i Amnestys namn samt två olika postgirokonto riskerar att förvirra både gamla och nya givare.

Identifierade problem
• Sjunkande intäkter
Både sektionen och fonden har under de senaste åren kämpat mot sjunkande intäkter från insamlingsverksamheten. Det är naturligt att sådant som tidigare har varit potentiella problem blir mer konkret i en situation där båda parter drabbas av sämre ekonomi. Det är tydligt att problemen har konkretiserats i och med den ekonomiska nedgången.

• Oro kring fondens intäkter på längre sikt
Trots den samstämmighet som råder kring fondens roll i sektionen har det i våra kontakter med enskilda personer framkommit att det finns en oro – framför allt inom fonden – för att en sammanslagning av insamlingsverksamheterna för sektion och fond på sikt kan leda till att fondens intäkter minskar och att biståndsverksamheten därmed får en mindre omfattning i sektionen. Trots denna oro är enigheten stor om att en sammanslagning är den bästa lösningen.

• Negativ konkurrens
Mycket tyder på att det under senare år har funnits en negativ konkurrens inom insamlingsområdet mellan de två organisationerna. Både styrelseledamöter och tjänstemän antyder att mycket onödig tid och kraft har gått åt till att hantera denna konkurrens. Dessa problem har också funnits med under arbetet med Amnesty Guard. Samtidigt är det viktigt att påpeka att just satsningen på Amnesty Guard visar på en tydlig önskan både hos fonden och sektionen att pröva ett fördjupat samarbete i insamlingsarbetet"

Gruppens slutsatser
Både fonden och sektionen anser att det finns många fördelar med en gemensam insamlingsverksamhet. Det finns problem som måste lösas innan en sådan förändring kan fungera helt friktionsfritt. Detta är också helt naturligt eftersom det är två organisationer med samma namn som båda är i behov av ökade intäkter från en relativt begränsad målgrupp. Vi har noterat sådana problem ovan, men framför allt har vi noterat en hel del viktiga gemensamma nämnare. Det är också i den här gemensamma värdegrunden som vi anser att man bör söka lösningarna på de problem som har identifierats och även på de problem som kan uppstå i framtiden.

Ingen kan sia om när den ekonomiska nedgången kan brytas och intäkterna åter kan vändas uppåt. Däremot är alla överens om att en gemensam insamlingsverksamhet för sektionen och fonden med stor sannolikhet kan leda till bättre kampanjer och ökade intäkter totalt sett.

Vi har fått förslag på olika nyckeltal för fördelningen av insamlade medel. Vi har också sett förslag på hur dessa skulle kunna fastställas och – kanske viktigast – hur de skulle kunna ändras. Utredningsgruppen har tittat på olika sådana lösningar, men vi tror att det är både negativt och onödigt att genom fastställda beslut begränsa fondens och sektionens möjligheter till ett dynamiskt samarbete kring insamling.

Fonden är en stiftelse, fristående från den svenska sektionen. Det finns ingen anledning att ha en sådan uppdelning av verksamheterna om man samtidigt begränsar fondens möjligheter att på olika sätt säkra sina intäkter. Om det däremot är lönsamt för fonden att samarbeta med sektionen bör det inte heller finnas anledning för fonden att söka intäkter på annat håll och därmed riskera att förstöra ett lönsamt samarbete.

På samma sätt bör det ligga i sektionens intresse att ta del av det material som fonden kan erbjuda för insamlingskampanjer. Det är ett värdefullt material som sektionen bör ha intresse av att »betala för». Det bör också ligga i sektionens intresse att främja fondens arbete kring biståndsfrågor eftersom det helt frigör sektionen från ansvar kring det området som annars skulle kräva medel från sektionens budget.


Förslag
Mot bakgrund av ovanstående vill utredningsgruppen föreslå styrelsen för svenska sektionen av Amnesty International samt svenska Amnestyfondens styrelse att snarast gå vidare enligt följande modell.
1. Svenska Amnestyfondens styrelse fattar beslut om anta sektionens erbjudande och därmed lägga ut sin insamlingsverksamhet på svenska sektionen.

2. Amnestyfondens styrelse och sektionsstyrelsen snarast inleder förhandlingar om fördelningen av de samlade intäkterna från insamlingsverksamheten under det första året. Amnestyfondens del i intäkterna bör inledningsvis inte understiga ett snitt av den nivå som fondens intäkter har legat på under, förslagsvis, de senaste tio åren*.

3. Sektionen omorganiserar sitt insamlingsarbete.

Utredningsgruppen föreslår vidare:

att överenskommelsen löper årsvis med årliga förhandlingar i samband med sektionens budgetarbete.
att överenskommelsen lämnar öppet för fonden att avbryta samarbetet och söka intäkter på annat håll om man inte anser att den årliga förhandlingen med sektionen ger en tillfredsställande fördelning.
att de nuvarande riktlinjerna för insamling skrotas i och med att överenskommelsen träder i kraft.
att Svenska Amnestyfondens 90-konto tillsvidare finns kvar och att de pengar som under en övergångsperiod kommer in där tas i beaktande vid den årliga förhandlingen.

Övrigt
En sådan här förändring i samarbetet mellan sektionen och fonden kan också föranleda andra praktiska förändringar. Samarbetet kring insamlingsfrågor bör därför följas av en diskussion kring sektionens representation i fondstyrelsen. Det kan också finnas anledning att titta på en motsvarande
representation från fonden i sektionsstyrelsen, framför allt i samband med budgetprocessen under
hösten.

* Om ett genomsnitt av fondens intäkter beräknas på de senaste tio åren så kommer resultatet att påverkas högst betydligt av intäkterna från Radiohjälpen. Detta bör beaktas vid förhandlingarna så att fondens intäkter hamnar på en rimlig och realistisk nivå.