Marsmötet 2015 Protokoll från 14-15 mars 2015

PROTOKOLL FÖR MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 14-15 MARS 2015

Tid: Lördag 14 mars kl. 10.00 - 18.15, Söndag 15 mars, kl.09.00 – 18.00

Plats: Sekretariatet, Stockholm

Mötesordförande: Karin Linkhorst och Tora Törnquist

Justerare: Maria Eklund

Närvarande

Andreas Boström (personalrepresentant, § 132-154)

Maria Eklund

Lars Gäfvert

Sofia Halth

Anders Hällbom

Karin Linkhorst

Elisabet Stålhane

Erik Thornberg

Tora Törnquist

Susanna Warhammar (personalrepresentant, suppleant, § 156-162)

Frånvarande

Amanda Jackson

Sekretariatet

Katarina Bergehed (§ 161)

Annica Blidegård (§ 143-147, 156-157)

Hannah Laustiola (§ 132-154, 156-162)

Katja Lefwerth (§ 149)

Anna Lindenfors (§ 132-154, 156-162)

Elisabeth Lundgren (§ 146-148, 156-157)

Mikael Willborg (§ 143-146, 158, 161)

Övriga

Anna Dahlbäck, granskningskommittén (§ 145)

Michael Falk, valberedningen (§ 150)

§ 132 Mötet öppnas

Mötet öppnas av Karin Linkhorst.

§ 132 Fastställande av dagordningen

Beslut

att fastställa dagordningen.

§ 133 Val av justerare

Då Amanda Jackson som skulle varit justerare inte hade möjlighet att närvara, väljs Maria Eklund till justerare.

Beslut

att välja Maria Eklund till justerare.

§ 134 Protokoll från tidigare styrelsemöte

Protokollet från föregående styrelsemöte gås igenom utan anmärkningar.

Beslut

att lägga protokollet från styrelsens januarimöte till handlingarna.

§ 135 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.

§ 136 Utvärdering av tidigare styrelsemöte

Tora Törnquist går igenom utvärderingen från föregående styrelsemöte. Endast fyra personer har svarat vilket gör det svårt att utvärdera mötet. Styrelsen efterfrågade även att ett snittbetyg för mötet anges, baserat på det medeltal som frågorna fått sammantaget.

§ 137 Rapport om per capsulambeslut

Följande beslut har fattats per capsulam (PC) sedan styrelsens senaste möte:

5 februari

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med AIK uppdatera AIKs direktiv så att de stämmer överens med styrelsens hantering av internationella frågor och återkomma med förslag till styrelsens forum senast den 30 juni.

att ge sekretariatet i uppdrag se över rekryteringsprocess för AIK inför 2015 och återkomma med förslag till styrelsens forum senast 30 juni.

§ 138 Rapport från sekretariatet

Anna Lindenfors berättar att Amnesty fick ytterligare 7,5 mkr av Postkodlotteriet för ett projekt i Nigeria som syftar till att ge stöd till ett nätverk som kan kallas in vid risk för tortyr.

§ 139 Rapport från styrelsemedlemmar

Ledamöterna rapporterar vad de har arbetat med sedan senaste styrelsemötet.

§ 140 Rapport från Amnestys internationella kommitté (AIK)

Karin Linkhorst rapporterar att det till detta möte finns ett PC-beslut om hur AIK:s direktiv ska uppdateras, vilket de även har informerats om. De ska även börja med förberedelseabetet inför det internationella rådsmötet (ICM) snart.

§ 141 Rapport från Amnestyfonden

Elisabet Stålhane rapporterar att Fonden hade möte samtidigt som styrelsen i januari samt förra helgen. De har jobbat mycket med sina arbetsformer och kommer nu att testa ett nytt arbetssätt. Fonden har även diskuterat det underlag om sektionen och Fonden som ska diskuteras vid detta möte som de ansåg behövde kompletteras med samma information om sektionen som nu finns om Fonden.

§ 142 Rapport internationella processer

Anna Lindenfors meddelar att sektionen deltagit i en preliminär utvärdering av hur Global Transition Programme, GTP, fungerat så här långt (interim assessment). Utvärderingen ska diskuteras på Chairs Assembly och Directors Forum (CADF) i slutet av mars och har genomförts av en extern utvärderare med hjälp av en enkät som personal på internationella sekretariatet (IS) och sektioner fått svara på.

I korthet kan sägas att personalen på regionkontoren liksom de sektioner som svarat på utvärderingen var mer positiva till GTP än personalen på IS i London. En del förändringar har skett vad gäller allokering av resurser mellan olika geografiska regioner. Målet var att 194 heltidsanställda skulle finnas i London och att resten skulle vara utlokaliserade, i dagsläget är det dock 304 stycken anställda i London. En fördel med GTP som framkommit är att vi nu finns i samma tidszon som media vilket gjort oss mer effektiva. Amnesty som organisation har också ökat vår förmåga att attrahera lokal kompetens.

Negativa erfarenheter är att överlämningen mellan gamla och nya kollegor inte fungerat bra, vilket lett till förseningar och avbrott i verksamheten. Integrationen inom subregionerna har varit positiv men länkarna mellan sektioner utanför regionerna eller till London har fungerat mindre bra. Otydlighet i roller och ansvar är ett återkommande problem som skapar spänningar inom regionerna. Utvärderaren poängterar att Amnesty just nu står mellan två system och att det är ett stort arbete att genomgå denna process som kommer att ta lång tid att avsluta, GTP behöver också förankras i organisationskulturen.

Styrelsen konstaterar att det är en mycket intressant rapport som är viktig att kommunicera till medlemmarna. Sekretariatet ombeds ta reda på eventuella restriktioner gällande hur rapporten får spridas.

§ 143 Årsredovisning och kommentar till det ekonomiska utfallet 2014

Annica Blidegård föredrar och meddelar att notapparaten har uppdaterats sedan underlaget skickades ut för att stämma bättre överens med K3 redovisningsregler.

De totala intäkterna 2014 uppgick till 106,1 mkr vilket endast var 0,8 mkr över budget. Humanfonden och testamenten gick däremot tillsammans 4,7 mkr över budget, således var det andra intäktsslag som minskat jämfört med budget, främst medlems- och givarvärvningen, det regelbundna givandet samt givarbreven. Intäktshistoriken tjugo år bakåt visar att sektionen haft en fantastisk intäktsutveckling de senaste åren. År 2014 var det dock bara en tvåprocentig ökning, så det syns en liten nedtrappning i takten. Antal medlemmar och givare var vid slutet av året 106 257 stycken, varav ca 10 000 nya medlemmar hade värvats under året.

På kostnadssidan var utfallet 102,8 mkr, vilket var 3,2 mkr under budget. MR-arbetet slutade 2,3 mkr under budget och överbudgeterat var framför allt stöd till MR-arbetet, utvecklingskostnader och prioriterat MR-arbete. Viktigt att poängtera är att det inte handlar om färre kampanjaktiviteter i sig utan mer planeringskostnader som fallit ut lägre än budgeterat. Även området “Stöd till organisationen” gick 1,2 mkr under budget och där rörde det sig främst om överbudgeterade IT-kostnader.

Till den internationella rörelsen gick totalt 40 mkr, vilket stod för 39% av de totala kostnaderna, jämfört med 42% förra året. Det var trots det en ökning med 3 mkr i obligatoriskt bidrag men något mindre frivilligt bidrag (AVC) eftersom sektionen la överskottet till reserverna. På grund av ett kostnadsutfall under budget samt överskottet hamnar vi 2014 nära gränsvärdet för Svensk insamlingskontrolls nyckeltal, med 75% till ändamålet samt 22% insamling och administration.

Redovisningsgruppernas insamling uppgick till 3,3 mkr varav ca 1,7 mkr skänktes till sektionen och 1,4 mkr gick till lokala aktiviteter. Antalet grupper som är egna juridiska personer minskar.

Styrelsen ställer flera frågor kring de minskade intäkterna från face-to-face (F2F) och Telefundraising (TF). En fråga rör huruvida det kan antas bero på turbulensen kring sexarbetsfrågan förra året, och/eller huruvida målen för F2F och TF är för högt satta. En annan fråga gäller vad de ökade kostnaderna för insamling beror på samt hur sektionens insamlingskostnader ser ut jämfört med andra organisationer.

Mikael Willborg förklarar att det inte beror på sexarbetsfrågan utan har mycket att göra med när på året en nedgång sker, om värvningen går sämre än beräknat i början av året påverkar det utfallet mycket mer negativt än om det sker i slutet av året. Apropå nivån på målen berodde det lägre utfallet även på andra orsaker, så som uppstarten i Östergötland vilken var tuff, liksom den satsning i Umeå som inte föll ut som planerat. Det är dock möjligt att målen bör omformuleras så att antalet värvningar som ska nås är desamma men att de ekonomiska målen är lägre, vilket skulle minska beroendet av när på året en värvning görs. Det kan även hända att det behövs ökade satsningar på rekrytering av värvare. Ingen enskild stor ny investering har gjorts gällande fundraising, de ökade kostnaderna beror därför främst på ökad konkurrens på gatorna samt på satsning i digitala kanaler vilket kräver investeringar. Svenska sektionens insamlingskostnader ligger i paritet med andra Amnestysektioner av liknande storlek, med undantag för TF på grund av leverantörsbytet, vilket dock var nödvändigt.

En fråga ställs om vad som innefattas i not 3 på sid 16 i förvaltningsberättelsen, om den avgående generalsekreterarens slutlön. Annica Blidegård meddelar att det är den sista månadslönen från januari 2014 och semesterersättning för 80 semesterdagar varav 30 st från innevarande år.

Viss diskussion uppstår kring huruvida detta bör förtydligas i noten i förvaltningsberättelsen då det finns en oro för att slutlön skulle kunna misstolkas för avgångsvederlag. Sekretariatet förklarar dock att slutlön är ett vedertaget begrepp för att beskriva den sista löneutbetalningen och den ersättning man får för innestående semesterdagar när man slutar. Styrelsen är nöjd med detta förtydligande.

Beslut

att godkänna årsredovisningen för 2014.

§ 144 Revisorernas rapport

Revisor Margaretha Morén deltar på telefon. Hon berömmer arbetet med bokslutet samt det löpande arbetet som båda varit väldigt välfungerande trots tillfällig underbemanning. I övrigt inga anmärkningar som revisorerna vill lyfta. Det finns vissa rutiner och förbättringsområden men dessa är mer radanmärkningar i en övrigt välfungerande verksamhet.

Sofia Halth undrar över uppföljningen av den specifika IT-revision från 2011 som nämns i rapporten och frågar om de förbättringsområden som nämns rör de finansiella applikationerna i våra system eller IT-systemen i helhet. Revisorn förklarar att det enbart rör de finansiella systemen och att de förbättringar som föreslås snarast handlar om att skapa och/eller formalisera rutiner och inte bör kräva någon större arbetsinsats.

Maria Eklund frågar apropå den granskning av FRII:s kvalitetskod och sektionens riskhantering revisorerna gjort, om vi utöver de grundkrav vi redan uppfyller på att göra riskhanteringsplaner i syfte att minimera riskerna, även bör utveckla våra riskhanteringsplaner i händelse av att någon risk faktiskt inträffar. Revisorn kan inte svara på denna fråga då det inte ligger inom hennes uppdrag, hon menar att uppdraget att granska FRII:s kod och de dokument som nämns däri endast avser att granska dokumentens förekomst, inte dess kvalité.

Beslut

att lägga revisorernas rapport till handlingarna.

§ 145 Granskningskommitténs preliminära rapport

Anna Dahlbäck från granskningskommittén (GK) deltar via telefon. Styrelsen ges möjlighet att komma med frågor eller förtydliganden kring GK:s preliminära rapport till årsmötet 2015.

En rekommendation från GK rör hanteringen av det arbetsdokument styrelsen och sekretariatet använder gemensamt för att hålla reda på implementeringen av styrelsebesluten, kallat ”Öppna beslut”. Styrelsen diskuterar möjligheten att underlätta för medlemmar och GK att följa med i uppföljningen av olika beslut och konstaterar att det är något som påtänkts förut och bör kunna åtgärdas relativt enkelt. Även när det gäller per capsulam-beslut behöver hanteringen bli mer transparent, något som kan inkluderas i det uppdraget.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta fram en ny modell för hantering av Öppna beslut som syftar till ökad transparens och följbarhet, för implementering senast vid novembermötet.

att lägga Granskningskommitténs rapport till handlingarna.

§ 146 Måluppfyllelserapport för 2014

Anna Lindenfors förtydligar inledningsvis att det löpande arbetet samt sådant sekretariatet jobbar med internt på arbetsplatsen inte syns i måluppfyllelserapporten. Avdelningscheferna presenterar därefter måluppfyllelsen på sina respektive områden.

Elisabeth Lundgren konstaterar att 2014 var ett tungt år för mänskliga rättigheter (MR), vilket återspeglas i rapporten. Överlag är det viktigt med uthållighet, att ha ett långsiktigt perspektiv och en medvetenhet om att många av de förändringar vi försöker uppnå sker över tid. Vi har blivit bättre på att formulera mål, även om det finns fler förbättringar att göra. Vi har också blivit bättre på att analysera vad Amnesty bidragit till även om det finns förbättringspotential där med. Avseende fundraising berättar Mikael Willborg att alla mål var gröna förra året, vilket i hög grad speglade att vi nått målet om 100 000 medlemmar tidigt på året. År 2014 satsade sektionen därför högt och har inte riktigt nått lika högt, vilket lett till att det är mer röda trafikljus än vad det borde vara, vilket alltså bör ses i ljuset av mer ambitiösa mål. Annica Blidegård noterar vidare att sekretariatet tittar på behovet av att skapa fler mål som speglar hela verksamheten, de som finns nu är inte så specificerade och därför svåra att mäta. Med anledning av revisorernas IT-granskning tillägger hon även att driften av vissa system lagts ut på våra leverantörer, något som medför säkrare system och gör att inte alla åtgärder som revisorerna nämnde behövs. Sektionen har även levt upp till de internationella finansiella målen.

Styrelsen diskuterar formen för rapporten, framför allt hur både styrelsen och medlemmarna som mottagare kan tänkas in från början, så att rapporten blir mer lättillgänglig och motsvarar deras behov. Sekretariatet anser att rapporten främst är ett arbetsdokument för dem, vilket avspeglas i dess utformning. Många i styrelsen menar dock att det finns ett värde i att både styrelsen och medlemmarna kan följa upp måluppfyllelsen bättre och att det även kan gagna sekretariatet. En del menar dock att det är bra att likt nu kunna se hela mängden mål och kommentarer för att verkligen kunna visa på bredden i det som görs och tydliggöra prioriteringar.

En ledamot önskar att det tydligare ska framgå att vi är en global rörelse och att vissa mål är fattade på en internationell nivå, att vi jobbar tillsammans för att nå dem. En annan ledamot framhåller att såväl uppdelningen mellan resultatmål och effektmål som avsikten med dem är oklar, och föreslår att det är något som tydliggörs inför nästa planeringsperiod.

Sekretariatet framför att styrelsen inte ser hela målkedjan, då aktiviteterna saknas syns enbart de mål som är den tänkta följden av olika handlingar, vilket kan leda till att målkedjan upplevs ologisk. Vidare är det en utmaning med så olika typer av verksamhet att hitta målkedjor som passar hela verksamheten. Sekretariatet tar med sig styrelsens diskussion inför det kommande planeringsarbetet.

Beslut

att lägga måluppfyllelserapporten till handlingarna.

§ 147 Översyn relation Svenska sektionen - Amnestyfonden

Elisabeth Lundgren föredrar och betonar attinformationsunderlaget ska ses som en del av en process där nya frågor dyker upp allteftersom. Amnestyfonden diskuterade underlaget vid sitt styrelsemöte förra helgen och har inkommit med synpunkter på sådant de önskar att underlaget kompletterades med inför nästa möte. Detta är således ett tillfälle för styrelsen att ställa frågor eller/och efterfråga mer information om något upplevs oklart eller saknas, före den workshop som ska hållas i juni då frågorna kommer diskuteras ingående. Hon poängterar även att det för Fondens del handlar om en existentiell fråga av avgörande betydelse och att Fonden därför är intresserad av att höra sektionsstyrelsens grundinställning till bistånd.

Någon efterfrågar ett förtydligande i kommande underlag kring innebörden i den juridiska relationen mellan sektionen och Fonden, särskilt gällande vilka sektionens skyldigheter gentemot Fonden är. Några frågor ställs även kring synen på bistånd internationellt inom Amnesty. Sekretariatet förklarar att IS inte heller tagit ställning till de strategiska aspekterna gällande biståndet och hur man ska jobba med det internationellt men att det är en pågående process. Styrelsen måste därför med sannolikhet fatta sitt beslut utan kännedom om inställningen till biståndet internationellt. Samtidigt gäller fortfarande det som rörelsen kom överens om i ett ICM-beslut från 2013, om att biståndet ska användas som ett strategiskt verktyg i rörelsen.

En ledamot menar att underlaget inte beskriver den strategiska, existentiella frågan om biståndet utan snarare fokuserar på den organisatoriska aspekten av biståndsarbetet. Andra ledamöter undrar vad olika handlingsalternativ skulle få för konsekvenser och önskar se ett utökat resonemang kring det, exempelvis i form av olika scenarier. Sekretariatet menar dock att det är viktigt att styrelsen först tar ställning i fråga om sin inställning till biståndet för att utifrån det diskutera vilka valmöjligheter som står till buds och vilka konsekvenser de skulle föra med sig. Det råder delad mening kring hur underlagen bör se ut i nästa omgång samt hur frågan ska diskuteras, men styrelsen kommer överens om att det är möjligt att en revidering av processplanen bör göras först och att detta bör diskuteras med Fonden.  

Beslut

att uppdra åt sekretariatet i samråd med PU diskutera en eventuell revidering av processen kring översynen av relationen mellan sektionen och Amnestyfonden, med Amnestyfonden, och återrapportera i forum innan majmötet.

§ 148 Aktivismen i svenska sektionen

Elisabeth Lundgren föredrar underlaget som är framtaget efter önskemål i styrelsens forum om att få en lägesbeskrivning om aktivismen.

Ingen diskussion uppstår men en kommentar framförs om att det mest centrala är att sätta siffrorna i ett sammanhang så att det går att jämföra över över tid och se trender, vilket skulle ge mer av en helhetssyn och inte bara jämföra med föregående år. Rapporten kunde på så sätt bli ett instrument för att följa upp om de insatser som görs är effektiva.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens novembermöte föreslå hur rapporteringen till styrelsen och sektionen kring aktivismen i svenska sektionen ska ske framöver och att i detta inkludera hur styrelsen bör hantera aktivistenkäten i fortsättningen.

§ 149 Genomgång av medarbetarenkäten

Katja Lefwerth från sekretariatet berättar att enkäten har en ny utformning sedan förra året. Hon menar att denna enkät är bra eftersom den ger goda verktyg för att följa upp resultatet under resten av året. Hon går igenom enkäten. Styrelsen ges möjlighet att ställa frågor.

§ 150 Valberedningens förslag till årsmötet  

Michael Falk från valberedningen föredrar valberedningens förslag på förtroendevalda till årsmötet och förklarar kort hur valberedningen arbetat.

Lars Gäfvert undrar vad valberedningen tycker om rörlighet mellan de olika organen och huruvida det händer att folk går från ett organ till ett annat. Michael Falk förklarar att valberedningen har diskuterat frågan men inte ännu kommit fram till något. Dock är det en fråga de ämnar reda ut framöver.

Elisabet Stålhane framhåller att det ofta beskrivs som att valen på årsmötet inte utgör några reella val då det vanligen finns lika många kandidater som platser. Hon undrar därför om det finns fler kandidater i år. Michael Falk svarar att han inte känner till någon som sagt sig vilja ställa upp vid sidan av valberedningens förslag. De nominerade som inte blev utsedda till kandidater är informerade om möjligheten att ställa upp vid sidan av valberedningens förslag men har däremot inte direkt uppmuntrats att göra det, då valberedningen menar att det inte är deras roll.

§ 151 Processen för framtagande av långsiktig inriktning

Anna Lindenfors presenterardetunderlagsomdelsbeskriverprocessenförframtagandeavlångsiktigriktning och dels består av den årsmöteshandling som ligger till grund för de diskussioner om riktningen som ska föras på årsmötet.

Viss diskussion uppstår om vad som egentligen menas med  begreppet “lokal relevans” och det framkommer att det finns olika sätt att tolka det på. Styrelsen är dock överens om att begreppet “arbete på eget land” som brukat användas, bör föras in i den text till årsmötet som beskriver vad lokal relevans handlar om. Syftet med diskussionen på årsmötet är dock att årsmötesdeltagarna ska diskutera hur brett eller smalt begreppet är och vad det innebär för sektionen, så en specifik definition behövs inte.

Styrelsen diskuterar även önskemål på justeringar i årsmöteshandlingen.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att göra ändringar i dokumentet ”Amnesty 2027 – Framtiden börjar nu” i enlighet med de medskick styrelsen har gett och stämma av den slutgiltiga texten med Planeringsutskottet innan årsmöteshandlingarna skickas ut.  

§ 152 Förslag till årsmötesdagordning samt seminarier och anföranden

Hannah Laustiola från sekretariatet går igenom förslaget till årsmötesdagordning samt vilka seminarier och anföranden som planeras och styrelsen diskuterar de seminarier de själva kommer att hålla i.

Beslut

att uppdra åt internationella utskottet att förbereda och genomföra ett seminarium om ICM på årsmötet.

att uppdra åt sekretariatet att förbereda och genomföra seminarier om den långsiktiga inriktningen och om de strategiska målen på årsmötet tillsammans med styrelsen.

§ 153 Rapport om förbättringsåtgärder påverkanstorg

Hannah Laustiola föredrar sekretariatets rapport kring planerade förbättringsåtgärder. Karin Linkhorst efterfrågar en mer utförlig rapport från påverkanstorget, något som sekretariatet redan tänkt på. I övrigt ställs en fråga kring styrelsens roll på torget, något som styrelsen kommer diskutera mer i detalj på majmötet.

§ 154 Övriga frågor

- Inför Chairs Assembly & Directors Forum (CADF)

Sofia Halth berättar att mötet är rådgivande och nu hopslaget med Directors forum, som ett förberedande möte inför ICM. Det finns en punkt på mötesagendan där deltagarna får ställa frågor till internationella styrelsen (IB) och Sofia Halth meddelar att hon kommer göra ett inlägg i styrelseforum där ledamöterna kan lyfta eventuella frågor de vill ställa.

§ 155 Uppföljning utvecklingssamtal med generalsekreteraren [endast för ledamöter valda av årsmötet]  

Ordförande och vice ordförande återrapporterar från sitt utvecklingssamtal med generalsekreteraren.

§ 156 Förslag till yttranden över inkomna motioner

Styrelsen går igenom de inkomna motionerna till årsmötet 2015 och diskuterar de föreslagna yttrandena samt föreslår förändringar och förbättringar i de senare.

§ 157 Uppföljning av årsmötesbeslut 2014

Styrelsen går igenom på vilket sätt besluten från årsmötet 2014 har följts upp och hur detta bäst beskrivs i den årsmöteshandling till årsmötet 2015 som ska gå ut i april samt föreslår förbättringar i texterna.

§ 158 Styrelsens förslag till årsmötet 2015

Styrelsen diskuterar följande förslag:

- Förslag om att tidigarelägga motionsstoppet

- Stadgarnas § 9.2 (och ev.7.4)

- Återkalla beslut om valberedningens valberedning

- ICM-resolution om Långsiktig riktning

- ICM-resolution om att stärka individarbetet

- Huvudpunkter strategiska målen

- Medlemsavgifternas storlek

Gällande förslaget om att ändra i stadgarnas § 9.2 om anmälan till årsmötet anser styrelsen att formuleringen av den föreslagna stadgeändringen inte är tillfredsställande och beslutar således att formulera om förslaget.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att hitta en alternativ formulering gällande stadgeändringen om anmälan till årsmötet och stämma av med Lars Gäfvert, Tora Törnquist och Anders Hällbom.

§ 159 Indelning påverkanstorg

Hannah Laustiola föredrar sekretariatets förslag på indelning av olika motioner och förslag i stationer på påverkanstorg vid årsmötet. Inga ändringar föreslås och förslaget läggs fram till årsmötet så som det ser ut.

§ 160 Utvärderingsplan

Frågan om att anta en utvärderingsplan för att utvärdera utredningen av styrelsens arbetsbörda hänskjuts till styrelsens webbforum.

§ 161 Förslaget till sexarbetspolicy

Katarina Bergehed från sekretariatet leder denna punkt som är uppdelad i två pass. Under första passet har styrelsen en workshop liknande den som hölls med medlemmarna ifjol, för att var och en ska få tid att diskutera och känna efter vad man själv tycker. I det andra passet diskuteras vad som händer framöver och hur frågan bör hanteras under årsmötet.

Workshop och lägesrapport

Katarina Bergehed förklarar att det ligger ett förslag till ICM att uppdra åt IB att anta en policy om sexarbete utifrån ett antal premisser. Förslaget till policy håller på att utarbetas och är än så länge konfidentiellt, endast ett fåtal personer i svenska sektionen har fått tillgång till det. Katarina går igenom olika aspekter av policyförslaget. Efter avslutad workshop återsamlas styrelsen för att diskutera fruktbara strategier framöver gällande CADF och ICM, det vill säga, på vilket sätt styrelsen bäst driver frågan utifrån det som medlemsrörelsen kom överens om vid årsmötet 2014.

Hantering av policyförslaget om sexarbete på årsmötet

Sekretariatet föreslår styrelsen att inte ta upp policyn i form av en beslutspunkt på årsmötet, framför allt eftersom nackdelarna med det förfarandet överväger fördelarna. Framför allt riskerar det skapa diskussion om förra årets beslut och underminera dess legitimitet, i synnerhet eftersom policyförslaget i sin kärna inte är förändrat. Samtidigt är det upp till styrelsen att avgöra om man tycker att man har tillräcklig vägledning av fjolårets beslut gällande hanteringen på ICM. Sekretariatet föreslår istället att frågan tas upp på ett sätt som möjliggör både att ge information och diskutera. Då policyförslaget ännu är konfidentiellt är det sannolikt den resolution som IB lagt till ICM angående policyn som är det material årsmötet kommer kunna ta del av. Styrelsen landar i att tillräcklig vägledning ges av förra årets årsmötesbeslut.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet i samråd med ordförande att ta fram förslag på taktik för hanteringen av sexarbetsfrågan på Chairs Assembly och Directors Forum och återkomma i styrelseforum snarast.

att uppdra åt sekretariatet att tillsammans med styrelsen genomföra ett informationspass om policyförslaget om sexarbete på årsmötet 2015,

att uppdra åt sekretariatet att ta fram Q & A om förslaget till sexarbetspolicy till styrelsens majmöte,

att godkänna utkastet till årsmötesdagordning med ändringar efter styrelsen diskussion.

§ 162 Mötet avslutas

Mötet avslutas av Tora Törnquist.

Karin Linkhorst

Mötesordförande

Tora Törnquist

Mötesorförande

Hannah Laustiola

Sekreterare

Maria Eklund

Justerare

Förklaringar:

AI - Amnesty International

AIK - Amnestys Internationella kommitté

CADF - Chairs Assembly & Directors Forum, möte för alla ordförande och generalsekreterare

CRM - Customer Relations Management, förenklat en medlemsdatabas

FRII - Frivilligorganisationernas insamlingsråd

GS- Generalsekreterare

HR - Human Resources

IB - International Board, internationella styrelsen

ICM - International Council Meeting, internationella rådsmötet

IS - International Secretariat, internationella sekretariatet

IU - Internationella utskottet i styrelsen

MR - mänskliga rättigheter

PC - per capsulam, beslut som fattas av styrelsen i deras webbforum mellan mötena

Q & A - Vanliga frågor och svar samlade i ett dokument