De strategiska målen 2016-2019 Underlag till styrelsemöte 14-15 mars 2015

Till: Styrelsen

Från: Sekreteriatet

Datum: 27 februari 2015

 

DISKUSSIONSUNDERLAG




De strategiska målen 2016-2019

 

Bakgrund och processen framöver

Efter input från sektioner och andra har IS nu omarbetat förslaget till globala strategiska mål 2016-2019. Tidigare styrelseunderlag har beskrivit vad svenska sektionen fått gehör för och inte, dvs i vilken mån det nya förslaget återspeglar de synpunkter som sektionen framfört.

 

De fem strategiska målen kommer nu att utvecklas och konkretiseras i så kallade Theory of Change (ToC). Analysen som ska ligga till grund för dessa genomförs de närmaste månaderna och sektionerna kommer ha möjlighet att diskutera och komma med input under framtagandet av dessa. De färdiga förslagen är att vänta någon gång under april-maj. För sektionens räkning betyder det att vi inte kan utgå ifrån att vi kommer att ha sett alla ToC i sin helhet  före årsmötet. Betydelsen av ToC ska inte underskattas då det är dessa som sätter ramarna för vårt konkreta arbete de kommande åren.

 

I dagsläget är det varken möjligt eller meningsfullt att göra en djupgående konsekvensanalys av strategiförslaget såsom det nu ser ut. Det är först när vi ser ToC som vi kan få en uppfattning om vad den nya globala strategin kommer att innebära för den svenska sektionens räkning.

 

Som angivits i tidigare underlag tolkar vi det som att man i denna remissrunda kommer att ha mer begränsade möjligheter att få till större förändringar i förslaget. Vi tror därför det är strategiskt att till årsmötet lägga fram några huvudpunkter svenska sektionen föreslås driva i den internationella rörelsen angående de strategiska målen. Dessa punkter bör inte vara för snäva utan ge visst handlingsutrymme åt ICM-delegationen.

 

Huvudpunkter för årsmötet att ta ställning till

Den internationella rörelsen har i remissrundan angivit att det är viktigt att prioritera och prioritera bort. Svenska sektionen efterlyste att IS tydlig anger vad man prioriterat bort/ nedprioriterat. Något sådant dokument har man dock inte tagit fram från IS sida och sektionerna har därmed relativt dålig vägledning i den frågan. Det öppnar också för olika tolkningar av strategiförslaget.

 

Ansatsen i den globala strategin är att beskriva Amnestys mål för sitt arbete i positiva termer snarare än att göra en utömmande lista på brott mot mänskliga rättigheter, mot vilka Amnesty arbetar. Mål 1 - Reclaiming freedoms - tar exempelvis avstamp i yttrande-, mötes- och organisationsfrihet, men kränkningar av dessa leder ofta till andra MR-kränkningar, såsom godtyckliga gripanden, tortyr, bristfälliga rättegångar osv. Människors krav på ökat inflytande leder till våldsamma attacker mot dissidenter, fredliga demonstranter, MR-försvarare och andra. En tokning är att det därför inte kan uteslutas att Reclaiming freedoms också kan innefatta “traditionellt” arbete mot en rad andra MR-kränkningar. En annan, mer bokstavlig tolkning skulle vara att det som inte explicit omnämns har prioriterats bort.  

 

Under rådande omständigheter har vi inte kunnat göra ett tydligt urval bland alla våra viktiga sakfrågor. Med detta sagt har vi ändå identifierat några frågor på MR-området som svenska sektionen särskilt bör värna om. Det handlar inte om att lägga till nya arbetsområden utan snarare om att tydliggöra och hitta rätt nivå och strategisk fokus bland de målformuleringar som redan finns. Vi föreslår att styrelsen föreslår årsmötet att ge sektionens ICM-delegation mandat att driva dessa under ICM.

 

Urvalet av frågorna har grundats på vårt tidigare remissvar som kompletterats av sekretariatets sakkunniga på de olika områdena. De tre frågor vi lyfter här är de frågor vi gör bedömningen skulle få störst konsekvenser för Amnestys arbete för mänskliga rättigheter och den svenska sektionens verksamhet. Det finns andra områden och frågor där vi inte fått gehör för våra invändningar men vi anser att dessa är av mindre vikt. Exempel på sådana frågor är vår invändning under mål 2 där vi anser att företagsansvar bör fortsatt inriktas på utvinningsindustrin. I den nya versionen anges inte vilken typ av företagsverksamhet som AI avser fokusera på men vår sakkunnige på området gör bedömningen att målet i sin helhet rimmar väl med det arbetet vi vill driva.När det gäller mål 5 är målet kraftigt omformulerat och innehåller nu formuleringar både kring aktivism och demokrati. Det är dock något otydligt vad dessa formuleringar egentligen betyder men där tror vi det är viktigt att hålla oss framme i utarbetandet av ToC för att se till att det går i önskvärd riktning.

 

På olika ställen i förslaget och försättsbrevet anges att AI ska undersöka relationen mellan djupare former av ojämlikhet och MR, samt hur korruption, utlandsinvesteringar och “kriget mot droger” inverkar på MR. Inledningsvis anges också att AI kommer att “utveckla sin analys av hur och varför MR-kränkningar sker, koppla orsaker till konsekvenser och problem till lösningar.” Detta kan uppfattas som att organisationen ska arbeta med en annan sorts systemkritik än vad vi i nuläget bedriver och som i så fall inrymmer policyutveckling och eventuellt också ett förändrat arbetssätt. Om så är fallet bör frågan behandlas i en demokratisk process skiljd från framtagandet av de globala, strategiska målen. Detta är dock en fråga som kräver en bredare diskussion och inte passar att ta upp till årsmötet som en underpunkt till de strategiska målen.

 

Processen på årsmötet

På årsmötet gör vi bedömmningen att det finnas behov av att både informera, konsultera och fatta beslut i frågan om de strategiska målen. Detta tror vi bäst görs enligt följande.

 

Workshop

En workshop där man inledningsvis förklarar dokumentet och klargör vid eventuella frågetecken. Därefter öppnar man upp för att gemensamt fundera kring de strategiska målen och gör en enklare SWOT-analys. Resultatet ses som ett medskick som tas i beaktande av projektgruppen som ska sammanställa vårt skriftliga svar till IS. Diskussionerna kommer även fungera som förberedande inför påverkanstorget.   

 

Årsmötesförslag

Styrelsen lägger fram fyra att-satser som återspeglar de fyra huvudpunkterna angivna nedan. Dessa diskuteras på påverkanstorget och sedan fattar årsmötet beslut i frågan.



Nedan följer förslaget till årsmötesförslag.





Till årsmötet

 

DEN SVENSKA SEKTIONENS POSITION ANGÅENDE DE STRATEGISKA MÅLEN 2016-2019

 

Bakgrund

Amnesty Internationals nuvarande strategiska plan (Integrated Strategic Plan) sträcker sig fram till och med 2015. Internationella rådsmötet (ICM) ska år 2015 anta en ny strategisk plan för 2016-2019. Detta har föregåtts av en konsultationsprocess i tre steg.

  1. Mars - maj 2014: Det första idéstadiet när sektioner och strukturer ombads göra omvärldsanalyser. I svenska sektionen gjordes detta på årsmötet 2014, i personalgruppen på sekreteriatet samt av sektionsstyrelsen.

  2. Augusti - december 2014: Under denna period kom ett första utkast på nya strategiska mål från Internationella Sekreteriatet (IS). Detta förslag diskuterades av medlemmarna på verksamhetsmötet i september 2014, av styrelsen och personalen. Även andra organisationer tillfrågades. Den 31 oktober skickades sektionens sammanställda remissvar in till IS.

  3. Januari - maj 2015: i januari fick vi version 2 av de strategiska målen från IS. Det är detta förslag vi nu lyfter till årsmötet. I augusti 2015 tas beslut om de strategiska målen tas ICM.

 

Version 2 av de strategiska målen

Efter input från sektioner och andra har IS nu omarbetat förslaget och kommit med ett ny version av våra globala strategiska mål 2016-2019. Det har skett en del förändringar i det nya förslaget. Svenska sektionen har delvis fått gehör för våra synpunkter och kommentarer.

 

När det gäller dokumentets form har det nya förslaget förenklats, fokuserats och smalnats av. Generelt sett innehåller det färre och mindre detaljerade mål (outcomes) som  beskriver de förändringar vi vill åstadkomma för rättighetsbärare. Hur arbetet ska bedrivas och av vem kommer att detaljeras i “Theory of Change”/strategier för vart och ett av målen. Dessa strategier är under utarbetning och diskuteras under våren av rörelsen. Det omarbetade dokumentet ska sannolikt uppfattas som att det i allt väsentligt, omfattar allt vårt arbete. Styrelsen tolkar det även som att sektionerna i denna remissrunda kommer ha begränsade möjligheter att få till större förändringar i förslaget. Vi tror därför att det är strategiskt att fokusera på några punkter som vi upplever som mest centrala att driva, dels i sektionens skriftliga svar till IS, dels under ICM.

 

Styrelsen föreslår årsmötet att ta ställning till några huvudpunkter som sektionen bör driva i den internationella rörelsen. Dessa punkter bör inte vara för snäva utan ge visst handlingsutrymme åt ICM-delegationen att efter bästa förmåga driva sektionens ståndpunkt. Efter att ha analyserat den nya versionen, dels med stöd i de åsikter som kom fram från medlemmarna i den första remissrundan, dels med hjälp av sekretariatet har styrelsen tagit fram tre huvudpunkter som årsmötet föreslås uppdra åt svenska sektionen att driva på ICM 2015.

 

Medborgerliga och politiska fri- och rättigheter

Mål 1 - Reclaiming freedoms handlar om hur stater möter människors krav på ökat inflytande med  våldsamma attacker och tillslag mot dissidenter, fredliga demonstranter, MR-försvarare och andra. Målet tar avstamp i yttrande-, mötes- och organisationsfrihet. I praktiken leder ofta kränkningar av dessa fri- och rättigheter till andra MR-kränkningar, såsom godtyckliga gripanden, tortyr, bristfälliga rättegångar, påtvingade försvinnanden osv. Detta framgår dock inte i vare sig text eller outcomes. Arbetet mot många av dessa MR- kränkningar, inklusive arbetet för samvetsfångar, är sedan länge Amnestys signum och styrelsen vill att svenska sektionen ska värna om fortsatt arbete på dessa områden.

 

Sexuella och reproduktiva rättigheter

I mål 2 - Securing equal rights for all - anges att kampen för jämställdhet är en global prioritet för Amnesty. Det ligger i linje med svenska sektionens hållning att kvinnors rättigheter ska vara en integrerad del av Amnestys arbete. Målet kring jämställdhet handlar om bättre lagar /implementering av lagar mot könsdiskriminering och könsbaserat våld, ökad tillgång till information och rättvisa, samt stärkt egenmakt för flickor och kvinnor. Sexuella och reproduktiva rättigheter (SRR) omnämns däremot inte, trots att SRR är en viktig förutsättning för jämställdhet men också för att HBTQ-personers rättigheter ska respekteras, skyddas och uppfyllas. Mycket arbete har påbörjats på detta område och bör inte släppas innan vi nått synbara resultat. Amnestys trovärdighet riskerar också att påverkas negativt om vi inte fullföljer påbörjat arbete, inte i minst i länder där det inte finns sektioner som kan driva arbetet vidare. Sektionen efterlyste i sitt remissvar i oktober 2014 specifika mål kring SRR men fick inte gehör för detta i den nya versionen. Vi anser därför att Amnesty även under 2016-2019 kommer att arbeta med SRR med samma fokus som under kampanjen Min kropp mina rättigheter."

 

Flykting & migration  

Under mål 3 i strategiförslaget samordnas inte längre arbetet kring flykting- och migration i ett eget mål utan återfinns enbart (vad gäller flykting) under målet som handlar om krisarbete ( "flyktingproducerande" situationer av konflikter). Fokus är således arbete för ökat skydd för internflyktingar och flykting i samband med kriser och förföljelse samt  vidarebosättning. Konsekvensen av detta tycks vara fråga om en nedprioritering av flyktingarbetet, som är en viktig del av sektionens arbete.

 

Styrelsen gör bedömningen att det är strategiskt för Amnesty att arbeta för legala vägar för att söka skydd och få en asylansökan prövad på ett rättssäkert sätt och utifrån den internationella flyktingrättens grundläggande princip om non-refoulement (dvs att inte återsända människor till ett land där de med skäl kan förväntas bli utsatta för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter). Styrelsen anser därför att sektionen bör verka för att Amnesty internationellt också fortsättningsvis ska arbeta med flyktingar utifrån rätten att söka asyl samt tillgång till en rättssäker asylprocess och utifrån principen om non-refoulement.



Styreslen föreslår årsmötet besluta:

 

att uppdra åt styrelsen att på ICM 2015 att verka för att godtyckliga gripanden, påtvingade försvinnanden, tortyr, bristfälliga rättegångar, utomrättsliga avrättningar, dödsstraffarbete samt arbete för samvetsfångar återspeglas i de strategiska målen 2016-2019,

 

att uppdra åt styrelsen att på ICM 2015 att verka för att sexuella och reproduktiva rättigheter återspeglas i de strategiska målen 2016-2019,

 

att uppdra åt styrelsen att på ICM 2015 att verka för att flykting- och asylfrågorna i de strategiska målen 2016-2019 inkluderar rätten att söka asyl, legala vägar för att söka skydd samt tillgång till en rättssäker asylprocess utifrån principen om non-refoulement.