- Skriv ut
- Uppdaterad 27 Feb 2015
Förslag på årsmötesförslag om resolution om långsiktig inriktning Underlag till styrelsemöte 14-15 mars 2015
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 27 februari 2015
DISKUSSIONSUNDERLAG
Förslag på styrelsens förslag på resolution om en långsiktig inriktning
Bakgrund
Vi lever alla i en föränderlig värld. För Amnesty International innebär det en värld med ökande konkurrens och där det blir allt svårare att höras och synas samtidigt som det ställs höga krav från omgivningen på snabba svar och lösningar på komplexa problem. Internt pågår stora processer för oss som global rörelse. Global Transition Program (GTP), dvs processen där vi utlokaliserar stora delar av det internationella sekretariatet genom öppnandet av regionala kontor, är en av de största förändringar vi som organisation har gått igenom. Förändringar kan skapa osäkerhet och otrygghet. Då är det extra viktigt med en stark uttalad och gemensamt ägd och definierad identitet där grundvärderingarna är tydliga och delas av hela rörelsen. Det hjälper oss att hålla riktningen och fokus genom en föränderlig tid. Styrelsen upplever att stadgan, där vår vision finns definierad, inte tillräckligt ger oss den vägledningen. Vi upplever inte heller att de fyraåriga globala målen är tillräckliga.
Global Transision Program (GTP), som nämndes ovan, sågs från början vara en operativ fråga, men som ganska snabbt visade sig innehålla många ideologiska frågeställningar. Hade detta varit en del av den långsiktiga inriktningen hade processen troligen varit lite smidigare genom ett större ägandeskap i hela rörelsen. Vi tror att rörelsen hade varit betjänt av att ha inkluderat en GTP i en långsiktig inriktning.
Liksom styrelsen har presenterat för detta årsmöte några vägvalsfrågor finns det liknande för den internationella rörelsen. Amnesty International har alltid protesterat mot kränkningar av mänskliga rättigheter och kommit med rekommendationer till stater hur de bör förbättra MR-situationen. Detta anses vara relativt opolitiskt. I och med att vi nu arbetar med alla rättigheter ställer det andra och kanske högre krav på oss vad gäller lösningar. Hur pragmatiska kan vi vara på vägen mot vårt mål, dvs att varje människor åtnjuter alla de mänskliga rättigheterna? Förslaget på sexarbetespolicy utgår ifrån metoden harm reduction, eller skademinimering/reducering som det heter på svenska. Metoden innebär ett pragmatiskt förhållningssätt och att istället för att utgå ifrån vad som är rätt eller fel utgå ifrån det som leder till minst skadeverkningar. Detta är relativt nytt för oss som organisation som gärna pratar om rätt och fel. Är det dit vi ska? Hur kan vi som MR-organisation möta utmaningen och ta oss an komplicerade problem som inverkar negativt på människors rättigheter? I vilken mån kan vi verka för ansvarsutkrävande kring "systemfel" såsom korruption, skattesystem osv utan att uppfattas som (parti)politiska? Hur kan vi vara relevanta och intressanta som organisation och utifrån ett MR-perspektiv bidra till konstruktiva lösningar på komplicerade problem utan att anses vara en politisk rörelse eller att bli för pragmatiska? Hur kan vi vara en organisation som balanserar mellan omvärldens krav på snabbhet, lösningar och samtidigt bibehåller våra kärnvärden som oberoende och opartiskhet? Hur håller vi balansen mellan att attrahera många samtidigt som vi vågar vara obekväma?
Styrelsen anser att vi i rörelsen behöver djupgående diskussioner i rörelsen, att gemensamt för hela rörelsen bygga en bild av vilken organisation vi ska vara på lång sikt.
Då motionsstoppet för ICM inföll i januari i år har styrelsen redan lämnat in en resolution i detta ärende. Det finns dock möjligheter att ändra i texten eller dra tillbaka resolutionen om årsmötet inte delar styrelsens uppfattning. Vidare kan det visa sig finnas behov av att sammanjämka denna resolution med liknande resolutioner som lämnats in av andra sektioner/strukturer eller av andra skäl göra ändringar i texten. Styrelsen vill därför be årsmötet om ett öppet mandat att på ICM verka för ett beslut i denna anda. Årsmötets beslut blir därför ett övergripande inriktningsbeslut som fungerar som stöd för ICM-delegationen i de internationella diskussioner som kommer att föras inför och under ICM.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta
att uppdra åt svenska styrelsen att på ICM 2015 verka för att Amnestyrörelsen arbetar fram en långsiktig inriktning.
Bilagor:
1. AI Sweden: A Long-term Position for the Movement
2. Amnesty Sverige: Ett långsiktigt ställningstagande för rörelsen
Bilaga 1.
AI SWEDEN: A LONG-TERM POSITION FOR THE MOVEMENT
****************************************************************************************
The International Council:
ACKNOWLEDGES the need for a movement wide long-term position to guide the work of Amnesty International,
DECIDES as an addition to the Strategic Goals no 5, that the International Board through a comprehensive consultation process should develop a long-term position for the movement, to be adopted at the ICM 2019
DECIDES that the long-term position should be jointly owned by the movement, reflect our common priorities and guide our work over a period longer than the 4-year Strategic Goals.
******************************************************************************************
Explanatory note
Since the concepts of Full Spectrum and One Amnesty were adopted to guide our work with Human Rights and the organization respectively, the movement has sought various ways of prioritizing and planning to facilitate the governance of the organisation. Strategic documents such as the International Strategic Plan, the Global Priorities Statements, Critical Pathways etc. have been used, as well as the present proposal of Strategic Goals for the coming four years. The policy and steering documents have thus, varied between a longer term strategic level and a shorter term operational level.
While these documents have served an important purpose, there exists in our view a gap between the vision of the movement as expressed in the statutes, and the plans and documents attempted at prioritizing and operationalizing the future work to realise our vision as well as the values embedded in our statute. Thus, it would be useful to create a sort of mid-level, in between the visionary statutes and the more “hands-on” Strategic Goals, or what might be called a “long-term position”, with a common aim steering our efforts. A long-term position would answer the broader questions that require choices and long-term thinking that cannot be answered by the Strategic Goals. Simultaneously, such aims would be too specific to belong in the statutes, as the statutes ought to keep a timeless character. Hence, a long-term position should be more precise than the statutes but less detailed than the Strategic Goals, in order to answer where we are heading as organisation and who we want to be.
In a world changing ever so fast, a long-term position would offer the movement well-needed predictability, stability and guidance. Thereby, it would facilitate the difficult choices at crossroads and offer guidance in the development of future sets of Strategic Goals. With a long-term position we believe that it will be easier to prioritize. The movement can be ensured that crucial areas of work are not “lost” because they do not fit in the current strategic work of one four year period if they remain in the long term position. It would further encourage long-term financial planning and investment, as well as enhanced accountability, as it would make it easier for the membership to follow and influence the planning and decision-making, as well as keeping the IB and the IS accountable, in the future. Finally, an important aim of developing a long-term position would be the strengthening of our common identity and sense of community.
Therefore, we urge the ICM to add under goal 5: Maximizing our resources and engagement in Amnesty International's Strategic Goals (2016-2019), that the International Board through an inclusive and comprehensive consultation process throughout the movement, during the coming four years should develop an overall long-term position that will be adopted at the ICM 2019. The position should be jointly owned by the movement and guide all our work for a period longer than the 4-year Strategic Goals.
Bilaga 2.
Amnesty Sverige: Ett långsiktigt ställningstagande för rörelsen
Det internationella rådsmötet:
INSER behovet av ett organisationsomspännande långsiktigt ställningstagande för att vägleda Amnestys arbete,
BESLUTAR, som ett tillägg till Strategiskt mål nr 5, att den internationella styrelsen genom en omfattande samrådsprocess ska utveckla ett långsiktigt ställningstagande för organisationen, för beslut av ICM 2019,
BESLUTAR att det långsiktiga ställningstagandet ska ägas samfällt av organisationen, avspegla våra gemensamma prioriteringar och vägleda vårt arbete över en period som sträcker sig längre än de fyraåriga Strategiska målen.
-----
Förklarande anmärkning
Sedan begreppen Full Spectrum och Ett Amnesty antogs för att vägleda arbetet med de mänskliga rättigheterna och med organisationen har det funnits ett behov av prioriterings- och planeringsmetoder av olika slag för att underlätta styrningen av organisationen. Strategiska dokument som International Strategic Plan, Global Priorities Statements, Critical Pathways och så vidare har använts, liksom det förslag till Strategiska mål för de kommande fyra åren som nu föreligger. Handlingsplaner och styrdokument har följaktligen växlat mellan den mer långsiktiga strategiska nivån och en kortsiktigare operativ nivå.
Dessa dokument har tjänat viktiga syften, men det finns, som vi ser det, en lucka mellan å ena sidan rörelsens vision såsom den uttrycks i stadgarna och å andra sidan de planerade åtgärder och dokument som syftar till att prioritera och verkställa det framtida arbetet med att förverkliga visionen och de värderingar som stadgarna präglas av. Därför vore det lämpligt att skapa en sorts medelväg, mellan de visionära stadgarna och de mer konkreta Strategiska målen – något som kan kallas ett långsiktigt ställningstagande, med ett gemensamt syfte som vägleder våra ansträngningar. Ett långsiktigt ställningstagande skulle besvara de mer omfattande frågor som kräver beslut och långsiktigt tänkande och som inte kan besvaras av de Strategiska målen. Samtidigt skulle dess syften vara för specifika för att höra hemma i stadgarna, eftersom dessa bör vara av mer tidlös karaktär. Ett långsiktigt ställningstagande bör följaktligen vara mer specificerat än stadgarna men mindre detaljerat än de Strategiska målen, för att besvara frågor om vart vi som organisation är på väg och vilka vi vill vara.
I en värld som förändras så snabbt som vår skulle ett långsiktigt ställningstagande erbjuda rörelsen välbehövlig förutsägbarhet, stabilitet och vägledning. Därigenom skulle det underlätta svåra vägvalsbeslut och erbjuda vägledning vid framtagandet av nya Strategiska mål. Med ett långsiktigt ställningstagande tror vi att det kommer att bli lättare att prioritera. Om centrala områden alltid finns fastslagna i det långsiktiga ställningstagandet kan rörelsen känna sig säker på de inte kommer att tappas bort bara för att de inte passar in under den innevarande fyraårsperiodens strategiska arbete. Det skulle vidare främja långsiktig ekonomisk planering och investeringar, och förbättra ansvarsskyldigheten, eftersom medlemskåren framgent lättare skulle kunna följa planering och beslutsfattande, och utkräva ansvar av det internationella rådsmötet och det internationella sekretariatet. Ett viktigt syfte, slutligen, med att utveckla ett långsiktigt ställningstagande skulle vara att stärka vår gemensamma identitet och känsla av samhörighet.
Följaktligen uppmanar vi ICM att under mål nr 5:Maximizing our resources and engagement in Amnesty International's Strategic Goals (2016-2019) lägga till att den internationella styrelsen genom en inkluderande och omfattande samrådsprocess som inbegriper hela rörelsen under de kommande fyra åren ska utveckla ett övergripande långsiktigt ställningstagande, för beslut av ICM 2019. Ställningstagandet ska ägas samfällt av organisationen och vägleda allt vårt arbete över en period som sträcker sig längre än de fyraåriga Strategiska målen.