Återkoppling processen med långsiktig inriktning Underlag till styrelsemöte 14-15 mars 2015

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 27 februari 2015

INFORMATIONSUNDERLAG

Återkoppling i processen med framtagande av långsiktig inriktning

Bakgrund

Styrelsen har under flera möten diskuterat det nya planeringssystem som bland annat kommer innebära framtagandet av en så kallad långsiktig inriktning. Sekretariatet har blivit ombett att ta fram olika typer av underlag som ska besvara “hur innehållet i den långsiktiga inriktningen ska tas fram med betoning på förankring, ägandeskap och utvärdering” och ett senare beslut specificerade även att förankringen skulle ske genom en konsultationsprocess. Ett annat beslut fastslog att sekretariatet skulle “förbereda och planera förankring av formen för det nya planeringssystemet inför årsmötet 2015”.

Vi ser årsmötet som starten på den här processen och tänker oss en 30 minuters introduktion i plenum följt av fyra workshops som diskuterar var och en av de frågor styrelsen identifierat (lokal relevans, fokusering, medlemsdemokrati och aktivismen). Dessa inleds med en fördjupad introduktion anpassad till varje område.

Det finns självklart också möjlighet att väcka nya frågor då årsmötet ska vara ett första tillfälle för att ge input.

De underlag som presenteras för årsmötet ägs av styrelsen som är tydlig avsändare av arbetet med att ta fram en långsiktigt inriktning. Det bör också avspeglas i styrelsens roll på årsmötet.

På styrelsens januarimöte diskuterades internationella aspekter av de vägval sektionen står inför och hur dessa är kopplade till Amnestys kärnvärden. Styrelsen såg ett behov av att komplettera de fyra identifierade frågeställningarna med det och sekretariatet fick således i uppdrag att i underlaget som nu presenteras “beakta styrelsens diskussion kring identitetsfrågor kopplat till den internationella rörelsen och våra kärnvärden”. Sekretariatet har valt att istället för att lägga till en femte fråga, integrera det internationella perspektivet i de fyra övriga. Inom varje avsnitt belyser vi därför frågeställningarna även genom ett internationellt perspektiv. Vi menar att detta är ett bra sätt att signalera, i enlighet med styrelsens diskussion, att de internationella frågorna inte är frikopplade från de nationella utan hänger tätt samman och därför bör diskuteras inom ramen för de andra frågorna.

På årsmötet kommer även en ges en illustrativ presentation över konsultationen och processen fram till nästa årsmöte då beslut tas. Konsultationsprocessen finns beskriven som bilaga till styrelsen i det här utskicket men kommer inte att skickas ut med årsmöteshandlingarna i den formen utan bearbetas för att bli mer kommunikativ och lättöverskådlig.

Till årsmöteshandlingarna kommer vi också att ta fram en sammanfattning av centrala styrdokument och beslut som fattats under det senaste dryga decenniet. Det dokumentet har till syfte att, som styrelsen efterfrågat, ge den bakgrund som behövs för att skapa en gemensam förförståelse för organisationens utveckling och var vi är idag, vilket är viktigt för att kunna gå in i diskussionerna om framtiden.

Med årsmöteshandlingarna skickas följande dokument:

Introduktion till arbetet med långsiktig riktning där även en kort förklaring till hur den hänger ihop med verksamhetsplaner och ettåriga planer.
Diskussionsunderlag på ca en sida per område med introduktion och frågeställningar.
Sammanfattning av de internationella styrande beslut och dokument som finns.
Ett illustrativt dokument som tydligt redogör för konsultationsprocessens olika steg.

Bilagor:

Årsmötesdokument om den långsiktiga inriktningen, introduktion + frågeställningar
Konsultationsprocessen

Bilaga 1.

AMNESTY 2027 - FRAMTIDEN BÖRJAR NU!

Att uttala vilka vi vill vara i framtiden spelar roll. Det påverkar hur vi faktiskt kommer att se ut och verka. Och det påverkar bilden av Amnesty och oss själva som medlemmar. Nu på årsmötet 2015 startar ett viktigt år - året när vi tillsammans ska börja formulera vad svenska sektionen ska vara om tolv år. Detta är ett arbete vi måste utföra tillsammans - som medlemmar i svenska Amnesty.

Vi befinner oss i en föränderlig värld, det som var osannolikt igår är en självklarhet idag. Situationen för mänskliga rättigheter och omständigheterna för Amnesty som organisation förändras. Detta ställer krav på oss att vara strategiska, välplanerade och samtidigt flexibla. Amnestys vision - att alla människor ska åtnjuta alla rättigheter i FN:s allmänna förklaring - berättar väldigt lite om vad svenska Amnesty ska vara och göra. I sektionens stadgar beskrivs vårt arbetssätt och vår verksamhet. Men vi behöver också definiera vilka vi vill vara i framtiden - vilken profil vi ska ha, vad som särskiljer oss från andra och vad vi ska satsa våra resurser på.

Vi tror att de förändringar som präglar vår värld är lättare att hantera med en stark och uttalad riktning.

Nu befinner vi oss i sluttampen av en strategisk period både nationellt och internationellt. Med detta öppnas möjligheter att förbättra vårt sätt att planera och följa upp arbetet i vår sektion. Vi är i behov av en långsiktig riktning som ska vägleda oss in i framtiden. Den ska berätta om vilka vi vill vara snarare än vad vi ska göra.

Riktningen är 12-årig för att visa svenska Amnesty vägen fram till 2027. Detta innebär att tre stycken fyraåriga strategiska planer ryms inom den långsiktiga riktningen, vilket passar väl in med de internationella planerna (som också är fyraåriga). De fyraåriga planerna bryts sedan ner i ettåriga operativa planer som behövs för att ta fram budget och styra verksamheten operativt.

Som sektion påverkas vi av både internationella och nationella styrdokument. Men inför 2016 har vi möjlighet att tydligare definiera vilka vi vill vara och för vem. Tillsammans kan vi sätta en långsiktig riktning genom att skapa samsyn kring viktiga frågor. Att ha samsyn ger trygghet och tydliggör när och vad vi kan påverka. Det sätter fokus på de frågor som verkligen spelar roll för organisationen. Alla medlemmars röster är viktiga.

I din hand har du ett diskussionsunderlag kring fyra vägvalsfrågor. På vårt årsmöte utgår samtalet från dessa. Vi kommer tillsammans att vända och vrida på vad de olika riktningarna kan innebära. Vi hoppas att du som årsmötesdeltagare vill dela med dig av perspektiv som uppmärksammar oss på fler vägval. Årsmötet 2015 är bara början på en gemensam process som pågår fram till årsmötet 2016. Under året kommer medlemmar tillfrågas via en enkät, på verksamhetsmötet och på aktivistseminariet. Det tillsätts även en referensgrupp som ger stöd under arbetets gång. Vid årsmötet 2016 antar den svenska sektionen en långsiktig riktning som ska gälla fram till 2027. Fördjupande information finns på medlem.amnesty.se/xxx.

Vi hoppas att du vill bidra i detta viktiga arbete - du behövs!

// Din styrelse

Vad innebär lokal relevans för svenska sektionen 2027?

Internationell solidaritet är en av de grundvärden som vi utgår ifrån enligt våra stadgar. Tillsammans med bland annat principerna om global täckning, opartiskhet och oberoende, låg detta länge till grund för att Amnesty inte arbetade på eget land. Men idag arbetar många sektioner med lokal relevans på olika sätt, från reaktivt arbete till utredningar på eget land.

Med lokal relevans inom Amnesty menas ett strategiskt arbete som utförs av en sektion eller struktur och rör det egna landet. Det kan baseras på specifika förhållanden i det egna landet eller ingå i en del av en internationell kampanj där temat berör sektionen nationellt.

Några exempel på lokalt relevant arbete:

kritisera ett lands vapenexport samtidigt som sektionen kräver ett globalt vapenhandelsavtal.
lobbyarbete på politiker för att få dem att agera inom t.ex. EU och FN.
genomföra en utredning kring en människorättsfråga inom det egna landet i linje med globala eller regionala prioriteringar
reaktivt arbete, dvs att kunna uttala sig om en aktuell händelse i det egna landet (t.ex. romer i Sverige, samers rättigheter, situationen i svenska häkten).

I den svenska sektionen har vi gradvis ökat vårt arbete med lokal relevans genom att identifiera kopplingar mellan internationella frågor och Sverige, och genom att påverka svenska beslutsfattare i utrikespolitiska frågor. Vårt arbete med asyl och migration är ett annat exempel. Mellan 2004 och 2010 bedrev den svenska sektionen även ett arbete på eget land inom SVAW-kampanjen (Stop Violence Against Women).

Största delen av vårt arbete utgår fortfarande från internationella frågor som inte har någon direkt koppling till Sverige. Viss beredskap finns att hantera frågor som rör svenska förhållanden, men få av dessa drivs aktivt idag. Våra aktivister, med få undantag, är inte heller involverade i arbete på eget land.

Bilden av att grova och systematiska människorättskränkningar inte begås i Sverige stämmer i en internationell jämförelse. Men kräkningar sker även här. Andra organisationer har intagit scenen och uttalar sig om MR-problem i Sverige. Svenska sektionens vägval när det gäller lokal relevans kommer få betydelse för hur andra uppfattar oss och hur vi uppfattar oss själva.

Samtidigt är det resursintensivt och kräver särskild kompetens att proaktivt bedriva ett arbete på eget land, med t.ex. utredningar av människorättskränkningar i Sverige. Ökat fokus på eget land innebär andra prioriteringar jämfört med idag och våra resurser skulle behöva fördelas annorlunda.

Hur lokalt relevanta vill vi vara om 12 år?
Vilken roll ska vi ha?
Vad krävs för att bli lokalt relevanta?

Vilka beslut måste svenska sektionen ta idag för att vi om 12 år ska ha kommit närmare Amnestys vision?

Påverkar vägvalet hur vi lever upp till våra grundvärderingar gällande internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

Vad prioriterar svenska sektionen för att vara mer effektiv 2027?

Amnesty är en påverkansorganisation och våra resurser ska gå till att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna. Vårt arbete ska leda till förbättringar i rättighetsbärarnas liv.

Som organisation förväntas vi kunna svara och reagera på de flesta typer av människorättskränkningar som sker i världen. Vi förväntas stå för bredd och arbeta med hela spektrat av mänskliga rättigheter. Men att arbeta med många olika frågor innebär att vi enbart kan göra lite på varje fråga. Risken finns att verksamheten kan bli spretig och önskvärda resultat uteblir till följd av otydligt fokus.

Som en del i Amnestys utveckling bestämde rörelsen 2009 att vår rörelse måste prioritera våra begränsade resurser på ett effektivt sätt. Det har lett till att svenska sektionen gjort vissa prioriteringar, tagit fram prioriteringsdokument, och lagt mer resurser på det prioriterade arbetet. Men vi arbetar fortfarande med många frågor, många länder och många individer.

Tydliga prioriteringar skulle kunna vägleda oss så att våra gemensamma resurser används på ett mer effektivt sätt. Vi säkerställer också kontinuitet i verksamheten samt att dess innehåll baseras på strategiska analyser och avgränsningar snarare än att drivas fram av enskilda medlemmar eller anställda. Vi skulle arbeta med färre frågor, vilket ger långsiktighet och fördjupning, och kan innebära ett mer uthålligt och kvalitativt arbete för våra aktivister. En konsekvens av detta kan dock på sikt bli att upparbetad kunskap inom sektionen utarmas, med följd att vi upplevs som ”smala”.

Idag är vår trovärdighet hög som organisation vad gäller att erbjuda bred kunskap om mänskliga rättigheter. Ett hårt prioriterat arbete skulle kunna innebära att vi inte längre kan erbjuda detaljkunskap som omvärlden förväntar sig och att detta i förlängningen försvagar oss som aktuell och kunnig organisation. Fokusering på färre områden kan leda till att vi inte förmår att serva myndigheter, journalister och aktivister med viss information på samma sätt som tidigare. Ökad fokusering kan samtidigt skapa ny expertis och fördjupad kunskap kring vissa områden och ge oss möjlighet att proaktivt sätta agendan kring dessa frågor.

Liknande diskussioner som beskrivs här pågår även i andra sektioner. Det gäller att balansera nivån av prioriteringar så att vår trovärdighet lever kvar. Gemensamma ramar ger våra medlemmar möjlighet att känna till hur vi prioriterar. Vår trovärdighet kan därför vara utgångspunkt både för att prioritera mer och att prioritera mindre.

Hur får vi bäst effekt med våra resurser?
Ska vi prioritera genom att ha ökat fokus på färre frågor?
Vad blir konsekvenserna om vi prioriterar färre frågor?
Vad blir konsekvenserna om vi inte prioriterar?

Vilka beslut måste svenska sektionen ta idag för att vi om 12 år ska ha kommit närmare Amnestys vision?

Hur vill vi att medlemsdemokratin ser ut i svenska Amnesty 2027?

I organisationens stadgar klargörs att: “Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.” I ett internationellt perspektiv är vi också en medlemsrörelse - sektionerna är medlemmar och står för det demokratiska ägandet (sektionerna representerar då sina medlemmar genom sina respektive styrelser). Medlemmar utgör alltså den demokratiska basen för Amnesty International.

Arbetet med att stärka den gemensamma identiteten i den globala rörelsen har enat oss i vad vi arbetar med och hur vi ser ut. Internationella prioriteringar fattas av internationella rådsmötet (ICM) och av IS, och förankras huvudsakligen i sektionen via vårt årsmöte. Rörelsens organisation ger genom sin struktur begränsade möjligheter för en enskild medlem att påverka utvecklingen i en viss riktning. Men att hitta reella möjligheter för medlemmar att påverka kan vara viktigt att identifiera i ett globalt Amnesty.

I takt med att antalet medlemmar ökat har andelen medlemmar som deltar på våra årsmöten minskat. Den absoluta majoriteten av de som väljer att stödja Amnesty gör det utan att engagera sig i de demokratiska processerna, oavsett om de är medlemmar eller givare. Denna utveckling strider mot vår självbild att vara en medlemsstyrd organisation.

Vad är syftet med medlemsdemokrati?
Hur ser behovet av inflytande hos medlemmarna ut?
På vilket sätt spelar medlemsdemokratin roll för vårt arbete för mänskliga rättigheter?
Hur bibehåller vi medlemsdemokratin så att vi inte blir en internationell organisation utan medlemsförankring?
Vilken betydelse kan ökad transparens och insyn i arbetet som utförs av den internationella styrelsen och sekretariatet ha för att stärka medlemskapet?

Vilka beslut måste svenska sektionen ta idag för att vi om 12 år ska ha kommit närmare Amnestys vision?

Hur vill vi att aktivismen ser ut i svenska Amnesty 2027?

Syftet med aktivismen är att bidra till förändring i situationen för mänskliga rättigheter. Våra lokala grupper, vår snabba mobilisering i viktiga frågor och aktivisternas kunskap bidrar både till det direkta och det indirekta påverkansarbetet - rekrytering, informationsspridning och mobilisering. I stadgarna står det att Amnesty International som organisation baseras på frivilligt medlemskap, “vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilliga, dvs gruppers och enskilda medlemmars aktiva medverkan”.

Ett starkt engagemang hänger ihop med en stark lojalitet och identifikation med organisationen. I svenska sektionen har antalet medlemmar ökat. Det ger oss ökad ekonomisk tillväxt, men detta behöver inte gå hand i hand med stärkt traditionell aktivism.

På senare år erbjuds nya sätt att engagera sig, t.ex. som enskild aktivist och via sms. Sektionen tar fram material till kampanjdagar och beslutar om prioriteringar för vårt utåtriktade arbete. Det kräver mindre tid och förberedelse att aktivt engagera sig för Amnesty jämfört med tidigare. Detta förenklar å ena sidan för att bli aktivist och underlättar för fler att agera samtidigt. Men det kan också föra med sig att våra aktivister i framtiden kommer ha lägre kännedom om organisationen och våra frågor.

För våra erfarna aktivister kan å andra sidan färdigpaketerade material, med begränsade möjligheter att sätta sin egen prägel på aktivismen, upplevas hämmande för gruppens kompetens och självbestämmande.

Internationellt har rörelsen gått åt olika håll. I vissa sektioner har stödet till disktrikt, grupper och andra strukturer avvecklats till förmån för andra typer av aktivism. I den svenska sektionen har vi däremot gett fortsatt stöd till våra traditionella strukturer. Vi lägger relativt stora resurser på stöd till aktivism.

Vad är syftet med aktivismen?
Hur organiserar vi oss på bästa sätt för mänskliga rättigheter?
Hur skapar vi en stark lojalitet och identifikation med Amnesty hos våra aktivister?
Är fler aktivister nödvändigtvis bättre?
Kan aktivisters bestämmande över sin egen verksamhet stå i kontrast mot en gemensam global identitet?

Vilka beslut måste svenska sektionen ta idag för att vi om 12 år ska ha kommit närmare Amnestys vision?

Påverkar vägvalet hur vi lever upp till våra grundvärderingar gällande internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

Bilaga 2. Konsultationsprocess för den Långsiktiga riktningen

Vi föreslår en konsultatonsprocess i fyra steg med start på årsmötet 2015. Konsultationsprocessen har till syfte att:

få input på våra fyra vägvalsfrågor
inhämta nya perspektiv på vägvalsfrågor av betydelse för vår långsiktiga riktning
förankra processen hos medlemmarna fram till årsmötesbeslutet 2016
involvera medlemmar inom olika verksamheter för att stärka ägandeskapet av både process och innehåll

Fyra steg i svenska sektionens konsultationsprocess

Kick-off med workshops genomförs på årsmötet inom våra fyra vägvalsfrågor. I detta skede inhämtas olika perspektiv från årsmötesdeltagarna. Under årsmötet publiceras en enkät med tillhörande diskussionsmaterial.

Enkäten går även ut brett till många medlemmar inom rörelsen. Syftet med enkäten är att få riktning i de olika vägvalen samt fånga upp eventuella nya vägval. När enkäten stängs tittar vi på det preliminära resultatet tillsammans med en referensgrupp

Långsiktig inriktning version 1. är ett utmejslat förslag på vilka vägval som ska ingå i vår långsikiga riktning. Detta underbyggs med ett kompletterande och fördjupande analysunderlag. Denna version tas fram efter samråd med en referensgrupp och förankras via en remissrunda på verksamhetsmötet, aktiviststerminariet, till styrelse, Amnestyfonden, arbets- special- och ungdomsgrupper, samordnare och anställda. I november ska konsultationsrundan vara klar. I början på december konsulteras referensgruppen igen inför slutförande av version 2.

Långsiktig inriktning version 2. presenteras på distriktens årsmöten i feb 2016 i syfte att förankra frågorna ytterligare. Styrelsen har möjlighet att föreslå smärre förändringar på marsmötet och slutversionen presenteras på årsmötet.

Information om hur processen går till, tillgång till relevanta dokument och möjlighet till diskussion sker på webben och på årsmötet. Ett pedagogiskt och layoutat material med lättöversiktlig tidsplan tas fram. Medlemsforumet föreslås att kunna användas till intern diskussion, en särskild sida kommer även att läggas upp på medlemssidorna med fördjupande material och information om hur processen fortskrider. Information går även ut i Amnesty Press, Insats och i samband med interna möten och utbildningar.

Genom dessa fyra steg bedömer vi att konslutationsprocessen både får den bredd och det djup som är önskvärt för god förankring och upplevt ägandeskap bland medlemmarna.

Enkäten

Syftet med enkäten är att ge alla medlemmar möjlighet att påverka och sätta sig in i frågorna. Enkäten publiceras i samband med årsmötet. Den ska visa på både riktning och ge möjlighet till längre resonemang. Alla medlemmar ska ges möjlighet att komma med input. Grupper och distrikt uppmuntras att diskutera enkätfrågorna gemensamt, ett underlag med förslag på genomförande av en workshop kommer att skickas ut i samband med enkäten.

Referensgrupp

Syftet med referensgruppen är att bidra med relevanta perspektiv och tolkningar på svaren i de olika remissrundorna. Gruppen bör bestå av representanter för ungdomsrådet, styrelse, distriktsaktiva, gruppsekreterare, AIK, personal och eventuellt tidigare förtroendevalda.

Konsultationsrundan

När första versionen är klar inför verksamhetsmötet i september ges aktivister möjlighet att påverka utformningen och innehållet i utkastet. I detta skede vänder vi oss till Amnestys aktiviststrukturer; grupper, distrikt och andra aktivister. Vid både verksamhetsmötet och aktivistseminaret föreslås att workshops kring den första versionen genomförs. Precis som inför enkätsvaren presenteras förslag på hur utkastet kan diskuteras på lokal nivå.

Tidsplan 2015/16

Februari-mars: Underlag till årsmötet klart.
Till årsmötet: Information på hemsida uppe, enkät uppe, visuell översikt i årsmöteshandlingarna och för utskrift på hemsidan. Workshop på årsmötet.
Årsmötet - 20 augusti: Information i Amnesty Press och Insats i juni. Grupper och distrikt diskuterar frågeställningarna och ger input via enkäten.
25 augusti: Referensgruppen träffas och diskuterar svaren och hur vi arbetar vidare.
7 september: Första versionen är klar och skickas till distriktsombud och styrelse. Insats september.
Sept/okt: Möte för aktiva på distriktsnivå och verksamhetsmöte, workshop.
Oktober: Aktivistseminariet.
November: Andra versionen påbörjas och slutförs till januari.
Januari: Version 2 är klar och presenteras på distriktens årsmöten. Insats januari.
Mars: Styrelsen föreslår ev. korrigeringar.
April: slutversion att presentera på årsmötet klar.
Maj: Årsmötet, slutgiltiga versionen av den långsiktiga inriktningen antas

Mötesdatum: 14-15 mars 2015
Index: ORG 53/021/2015
Läs även protokollet »