Möte med samverkansgruppen sektionen-fonden 1999-11-12 Underlag till styrelsemöte 1-2 december 1999

Möte med samverkansgruppen sektionen-fonden 1999-11-12

Närvarande: Amelie Bendz, Carlos Figueredo, Hanna Roberts, Henrik Zetterquist, Carl Söderbergh och Dan Grundin

Hanna öppnade mötet med att presentera två tänkbara tillvägagångssätt i de fortsatta diskussionerna mellan sektionen och fonden: Antingen strävar vi efter att inledningsvis fatta övergripande beslut om relationerna mellan sektionen och fonden för att sedan gå in på de mer detajerade frågorna, eller så diskuterar vi detaljfrågor först för att få en uppfattning om helheten. Hanna förespråkade det första alternativet, och påpekar att det är viktigt att undvika parallella processer och dubbelarbete. Carlos menade att det redan gjorts en uppdelning inom gruppen i t ex arbetsgivarfrågor och insamling och att det i dessa diskussioner framkommit konkreta frågor som måste lösas. Detta innebär att vi på sätt och viss börjat att arbeta utifrån det andra alternativet. Både Amelie och Henrik ansåg att det finns en poäng i att lösa de övergripande frågorna först, men vi var alla överens om att det inte är en enkel process.

Mötet diskuterade sedan följande punkter:

- Biståndets och Amnestyfondens roll i förslaget till handlingsplan. Vi konstaterade att förslaget till handlingsplan i stort sett inte omfattade biståndsarbetet, vilket bör påpekas i remissarbetet. Fondens ambitioner att öka omfattningen på biståndsarbetet motsvaras inte av tillväxtområdena i förslaget till handlingsplan.
- Ansvaret för att bestämma inriktningen på sektionens biståndsarbete. Sektionsstyrelsen bestämmer inriktning, fonden är, med Carlos ord, en "verkställighetsorganisation". Sektionens respresentation i fondstyrelsen är ett stöd till integrationen av fonden i sektionens arbete. Mandatfrågor - även inom biståndsområdet - "ägs" av svenska sektionen (årsmötet och sektionsstyrelsen). En strategisk inriktning i sektionens arbete med bistånd saknas. Det är viktigt att målet med sektionens biståndsarbete klargörs för medlemmarna, t ex i handlingsplanen och seminarier eller diskussioner på årsmötet.
- Fondens sätt att budgetera och framtida satsningar. Konstaterades att det kan vara svårt att jämföra sektionens och fondens insamlingsarbete och resurser, eftersom sättet att budgetera skiljer sig.
- Öronmärkning av insamlade medel i svenska Amnesty. En mycket intressant fråga som öppnar nya perspektiv i svenska Amnesty. Under året har både sektionen (Sierra Leone) och fonden (Östtimor) haft sådana öronmärkta projekt.
- Fondens representation i ICM-delegationen. Tidigare utsågs fondens ordförande av sektionen och denna person var ofta med på ICM. Viktigt att biståndskompetens finns med i ICM-delegationen.
- Storleksförhållandet mellan sektionen och fonden. Fonden uttryckte en rädsla att bli "överkörda" i vissa frågor av sektionen.
- Riktlinjer för biståndsarbetet (relief guidelines), väldigt tydliga. Det svenska biståndsarbetet en stor del av det internationella inom Amnesty och det finns egentligen inget "tak" för insamlingsarbete relaterat till biståndet, vare sig internationellt eller i svenska Amnesty.
- Viktigt att de anställdas arbetsvillkor inte påverkas negativt av oklarheter i övergripande frågor som rör relationerna mellan sektionen och fonden. Ett memento till samverkansgruppen om vikten av att vi kommer vidare i vårt arbete.
- Diskussion om insamlingsarbetet på en operativ nivå, framför allt testamenten. Behov av att se över om verksamheter konkurrerar med varandra. I och med att fonden nu anställt en person för insamligsarbetet måste vissa frågor lösas redan nu. Tidigare överenskommelser gäller fortfarande och är utgångspunkten i de diskussionerna.
- Frågan om statliga pengar för biståndsarbetet. Vi konstaterade att frågan om statliga pengar kan komma att påverka det framtida insamlingsarbetet vad gäller biståndsarbetet och mr-utbildning. Även om svenska sektionen driver en restriktiv linje kan andra sektioners arbete påverka oss, t ex kan svenska Amnestys del av biståndsarbetet komma att minska om statliga pengar blir vanligare i Amnestys biståndsarbete.

Det fortsatta arbetet

- Det är viktigt att sektionsstyrelsen i sin helhet diskuterar de övergripande frågor om samarbete mellan sektionen och fonden och biståndsarbetet i den svenska sektionen som framkommit i samverkansgruppen och kommer med förslag på hur dessa frågor ska hanteras av sektionen (handlingsplanen, årsmötet m m). Hanna skriver i samråd med fonden ett underlag till AU 16 januari.

- Fonden kommer på sitt nästa styrelsemöte (13/11) diskutera insamling och rapportera tillbaka till samverkansgruppen.

- Hanna kallar till nytt möte i samverkansgruppen efter fondstyrelsens och AUs möten.