Förslag till hur svenska sektionens stöd till den internationella rörelsen kan utformas Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2000


    Till: Styrelsen
    Från: SDC/CR-gruppen
    Datum: 23 november 2000



    Förslag till hur svenska sektionens stöd till den internationella rörelsen kan utformas

    SDC/Crisis Response-gruppen bestående av Henrik Zetterquist, Nicklas Liss-Larsson, Carlos Figueredo, Carl Söderbergh och Maja Åberg har haft tre möten under hösten. Gruppen har inhämtat synpunkter från internationella sekretariatet och andra berörda. På det senaste mötet diskuterades SDC och Crisis Response (CR)-arbetet på det internationella sekretariatet. Följande anteckningar finns från diskussioner med kontaktpersonerna för CR respektive SDC arbetet på IS:

    Samtal med Andrew Anderson om crisis response 3 november 2000
    Det är svårt att fastställa budget för crisis response eftersom det är så oförutsägbart. Tidigare hände det att man budgeterade och att pengarna sedan gick in i reserven (istället för att föras över till nästa år) om de inte uttnyttjades. Därför fattades beslutet att man skulle inrätta en särskild crisis response fond, enligt ICM beslut. På detta sätt skulle outnyttjade pengar bara stå kvar till nästa år. Enligt Andrew var rådsmötesresolutionen "slightly contradictory" eftersom man också skrev att IS ändå borde söka finansiering från sektionerna i samband med crisis response.

    Det är alltså policy att både använda budgeterade pengar och samtidigt passa på att fråga sektionerna eftersom fonden ändå behöver fyllas på och det bästa tillfället att tigga är när man har en existerande situation att hänvisa till. M.a.o. kommer IS nästan alltid att tigga pengar av sektionerna i samband med crisis response, även om man har pengar i budgeten

    Man kommer alltid att behöva göra något när en crisis response situation uppstår så finns det inte pengar i budget är det första alternativet att be sektionerna hjälpa till och det andra att ta från reserverna. Det finns enligt Andrew ett brev från Mary Gray om detta- skickades till sektionerna för ca 2-3 år sedan trodde han.

    Vad gäller samarbete med SDC finns det inga officiella länkar. Det händer ibland att man kan ge vissa fattiga sektioner pengar från crisis response budgeten om det är viktigt att de deltar i crisis responsearbetet. Andrew nämnde att några afrikanska sektioner fick stöd i samband med konflikten i Rwanda/Burundi. Dock finns det ingen stående inbjudan för fattiga sektioner att få del av dessa pengar.

    Samtal med Samantha Mason om SDC, 3 november 2000
    1. Databasen (Developement Database) är uppe och igång och behöver därför inget ekonomiskt stöd från oss. I den finns en avdelning där sektioner kan lägga in både förfrågningar och erbjudanden om ekonomisk hjälp. Den sköts av Innocent Mbani på IS.

    2. SDC bör koordinera allt stöd till behövande sektioner. Antingen genom att rikare sektioner kanaliserar allt sitt stöd via deras budget eller att man låter SDC veta när man ger direkt stöd till en sektion så att de har koll på hur mycket pengar en sektion mottagit för ett visst projekt. Det är alltså viktigt att alltid göra SDC medvetna om vad man ger pengar till.

    Som någon sorts tumregel sägs att om förfrågan är på mer än 2500 £ skall hjälpen kanaliseras via SDC men under denna summa kan man sköta det mellan sektioner- så länge man fortfarande skickar kopia till SDC så de vet hur mycket pengar som betalats ut.

    3. Vad gäller prioriteringar inom SDC är de ansvariga för att budgetbehov för högprioriterade länder, HPC, möts först och sedan alla andra. SDC godkänner budgeten för HPC på sitt möte i slutet av denna månad (21-25 november)

    4. SDC är med och diskuterar vilka länder som bör bli HPC. SDC, team och handläggare på IS konsulteras och sedan görs underlag som IEC tar ställning till för att bestämma vilka länder som bör prioriteras.

    6. Samantha säger att det är bättre att SDC får en klumpsumma av sektionerna istället för att en sektion delar ut stora summor på egen hand. På det sättet är det lättare att göra en rättvis fördelning. Å andra sidan förstår hon att sektioner kan vilja påverka efter eget huvud och vill välja länder och projekt att engagera sig i. SDC försöker lyssna på sektionernas önskemål vad gäller stöd men det går inte alltid att ta hänsyn till. Detta kan vara ett problem ibland.

    SDC/CR-gruppen anser att stöd till den internationella rörelsen är en viktig fråga. Grundläggande orsaken till detta är givetvis den betydelse stödet har för den mottagande parten. Dessutom kan stödet vara av vikt för att synliggöra Amnestys globala karaktär samt öka det aktiva engagemanget inom den svenska sektionen. Vi anser därför att det är viktigt att den svenska sektionen kontinuerligt stödjer insatser som är beroende av sektionernas aktiva medverkan. Till dessa hör bl.a. arbetet som sker inom ramen för SDC och CR.

    För att synliggöra Amnestys globala karaktär och stimulera engagemanget är det viktigt att så många som möjligt av den svenska sektionens medlemmar är delaktiga i konkreta insatser som genomförs inom ramen för den internationella rörelsen. Vi vill därför påpeka vikten av att det i samband med stöd till denna också finns inslag av medlemmarnas aktiva medverkan. Detta kan t.ex. åstadkommas genom att arbetsgrupper görs delaktiga i insamlingsarbetet för olika CR-insatser, där en tydlig återkoppling av det totala resultatet sker till deltagande grupper.

    Vi anser slutligen att det är viktigt att värna om de gemensamma system som har byggts upp centralt inom Amnesty. Dessa är viktiga för att ett effektivt och samordnat arbete skall kunna ske. SDC/CR-gruppen anser därför att det är viktigt att beakta de önskemål som finns på den internationella nivån beträffande sektionernas stöd till rörelsen, samtidigt som sektionens autonomi inte begränsas i allt för hög grad. Det senare för att skapa förutsättningar för ett aktivt engagemang inom den svenska sektionen i samband med stödgivningen.


    SDC/CR-gruppen föreslår att styrelsen beslutar enligt följande:

    -att svenska sektionen skall stödja SDC och CR inom ramen för de 200 000 kr (stöd till den internationella rörelsen) som ligger i förslaget till budget år 2001. 100 000 kr skall utbetalas direkt till SDC och 100 000 kr skall behållas för löpande eventuella CR- och SD-relaterade förfrågningar från den internationella rörelsen. Oförbrukade medel avsedda för löpande CR- och SD-relaterade insatser skall vid årets slut, dvs. senast den 31/12 2001, utbetalas till SDC,

    -att GS beslutar om bidrag till löpande CR- och SD-relaterade insatser. Beslut skall utan dröjsmål redovisas till styrelsen. Vid beslut som omfattar belopp överstigande 20 000 kr skall samråd ske med sektionens kassör,

    -att svenska sektionen tills vidare skall stödja den internationella rörelsen genom årliga bidrag till SDC samt CR- och SD-relaterade insatser. Av budgeterade medel för ändamålet skall minst 50 procent utbetalas direkt till SDC. Medel avsedda för löpande CR- och SD-relaterade insatser som vid årets slut är oförbrukade skall senast den 31/12 innevarande år utbetalas till SDC,

    -att sekretariatet tillskriver IS om behovet av en större tydlighet vad gäller SDC och CR, databas, tumregler och långsiktigt bidrag kontra bidrag vid behov.