- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
A- utskottets utredning angående Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2000
Till: Styrelsen
Från: A-utskottet
Datum: 29 november 2000
Årsmötet 2000 beslutade att uppdra åt styrelsen att ompröva beslutet att utträda ur Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar ( RGB )- årsmötebeslut 63. Styrelsen har uppdragit åt A - utskottet att bereda frågan.Vi har i detta syfte gått igenom en mängd dokument bland vilka kan nämnas protokoll, förvaltningsberättelser och stadgar från RGB, diskussionsunderlag för Amnesty angående såväl RGB som sektionens flyktingarbete och statliga pengar, underlag angående flyktingarbetet för handlingsplanegruppen samt Handlingsplanen, sekretariatets utredning angående hur flyktingarbetet bör se ut efter utträdet från RGB ställt till sektionsstyrelsen och daterat den 17 september 1999. Vi har sammanställt frågor som vi i telefonintervjuver ställt till så gott som samtliga flyktingombud. En sammanställning av svaren följer nedan. Vi har även varit i kontakt med sekretariatets flyktingavdelning.
Bakgrund
Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar har som samarbetsorgan existerat sedan 1991. Samarbetsparter var urspungligen Svenska Flyktingrådet, Rädda Barnen och svenska sektionen av Amnesty International. Syftet med samarbetet, som då drevs under Svenska Flyktingrådets ledning, var att minimiera risken att flera organisationer parallellt arbetade med samma enskilda ärende. Ytterligare en tanke med samarbetet var att man med ett samlat större ärendeunderlag bättre kunde följa myndigheternas tillämpning av gällande lagar och förordningar och genom detta även bättre kunna underbygga eventuella förslag till förändring av dessa.
Svenska Kyrkan anslöt sig till samarbetet 1994.
I december månad 1995 beslutade samarbetspartners tillsammans med Caritas att bilda den ideella föreningen Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande. RGB blev därigenom en egen juridisk person.
Enligt föreningens stadgar skall RGB:
1. ge råd och vägledning till utlänningar som ansökt om asyl eller uppehållstillstånd på annan grund och till sådana utlänningars ombud i frågor som gäller den svenska utlännings - och medborgarskapslagstiftningens innehåll och tillämpning,
2. förmedla information om sådana förhållanden i enskilda länder som har betydelse för bedömningen av frågor om asyl och andra former av tillstånd,
3. granska med utgångspunkt i enskilda ärenden, hur lagstiftning och internationella överenskommelser har tolkats och tillämpats och
4. sammanställa underlag för medlemmarnas och andras insatser för att sprida information om, och skapa opinion, i frågor som rör utformning och tillämpning av utlänningslagstiftningen och kännedom om av Sverige ingågna överenskommelser av betydelse i sammanhanget.
Amnesty företräddes i RGB:s styrelse av en person som utsågs av sektionsstyrelsen. Amnesty bidrog till finansiering med ungefär en halvtidstjänst. Det område där Amnesty främst använde sig av RGB var gällande enskilda ärenden som antingen föll utanför Amnestys mandat samt i fall då det inte omedelbart kunde avgöras huruvida det kunde omfattas av mandatet eller ej. Amnestys flyktingombud har i varierande omfattning fått råd och hjälp från RGB som också i flera fall bidragit till utbildning av flyktingombuden.
Svenska Flyktingrådet har sedermera uträtt ur Rådgivningsbyrån. För närvarande består föreningens medlemmar av Caritas, Svenska Kyrkan och Rädda Barnen.
Amnesty International beslutade vid styrelsemöte den 13 juni 1999 att begära utträde ur RGB. Av beslutet framgår att detta sker med anledning av att sektionens styrelse vill att svenska Amnesty inom den egna organisationen ska arbeta mer målmedvetet med flyktingfrågor. Utträdet blev gällande per den 1 januari 2000.
Beslutet om utträde föregicks av en diskussion i styrelsen angående bland annat att Amnesty som medlem hindrade RGB att söka och ta emot statliga pengar, betydelsen för RGB att Amnesty ingår som medlem i föreningen samt nyttan för Amnesty att vara medlem i RGB.
Som ytterligare bakgrund kan nämnas att diskussionerna om RGB:s ekonomi och verksamhet har skett mellan Amnesty och övriga medlemsorgansationer alltsedan 1997. Vid flera tillfällen har ekonomiskt akuta lägen uppkommit. Trots ett flertal diskussioner inom RGB: s styrelse kan man inte sägas ha lyckats få bukt med problemen. En stötesten har varit Amnestys syn på statliga pengar som har omöjliggjort att RGB ansöker om sådana. RGB:s verksamhet har sedan starten i huvudsak finansierats av medlemsorganisationerna. Flera av dessa sökte tidigare statliga bidrag för sin del av RGB:s verksamhet som således ingått i föreningens budget. I och med att RGB blev en egen juridisk person, kunde medlemsorganisationerna inte längre ansöka om pengar i RGB:s namn vilket ledde till att anslagen minskade från vissa medlemmar.
Amnestys beslut om utträde har kritiserats för att inte ha varit förankrat i rörelsen och för att inte ha varit ordentligt underbyggt.
Inför årsmötet 2000 ingavs motion med yrkande att Amnesty skall återinträda i RGB. Efter diskussion fattades så beslutet att sektionens styrelse skall ompröva beslutet att utträda ur RGB.
Idag
Sedan Amnestys utträde ur RGB som således trädde i kraft per den 1 januari 2000, har inga ytterligare resurser lagts på Amnestys flyktingarbete. Med hänvisning till såväl den motivering som gavs till beslutet om utträde ur RGB, nämligen att Amnesty inom den egna organisationen skall arbeta mer målmedvetet med flyktingfrågor, som till sektionens handlingsplan, måste detta anses vara anmärkningsvärt. Detta påtalades även av några flyktingombud. Idag befinner vi oss i den situationen att de reusurser som sektionen lägger ned på flyktingarbetet, sedan utträdet ur RGB, rent faktiskt har minskat.
Av samtalen med Amnestys flyktingombud framkommer att RGB har använts av ombuden på ungefär det sätt som var tänkt.
Av svaren på frågan om det är av betydelse för Amnesty om RGB tar emot statligt pengar svara nio av tjugo tillfrågade att de inte anser det vara något problem, oavsett om fråga om direkt eller indirekt statligt stöd. Sex personer är osäkra. En person anser att det är ett problem oavsett om fråga är om direkt eller indirekt statligt stöd.
På fråga om man anser att Amnesty skall återinträda i RGB svarar 17 personer ja.
Det kan sammanfattningsvis konstateras att de flesta flyktingombud har positiva erfarenheter av RGB och anser sig erhålla stöd och hjälp. En mycket stor majoritet anser vidare att Amnesty skall återinträda i RGB.
RGB har, sedan Amnestys utträde, såvitt har kunnat uttrönas, i egenskap av förening inte ansökt om statliga pengar.
Framtiden
Ett av huvudmålen i svenska sektionens handlingsplan 2000-2004 är att stärka asylrätten och flyktingars rättigheter. Så som framgår i handlingsplanen, kommer EU:s medlemsländer under de närmaste fyra åren att påverkas av Amsterdam- fördraget. EU:s ministerråd kommer att rösta fram en rad bindande överstatliga direktiv som skall bland annat styra medlemsländernas tolkning av FN:s flyktingkonvention. Kvalificerat lobbyarbete angående flyktingfrågor är här av största betydelse. Den svenska regeringen får en betydande roll i EU:s harmoniseringsprcoess våren 2001 då Sverige övertar EU:s ordförandeskap.
Att Amnesty skall satsa mer resurser på flyktingarbetet framgår av Rådsmötesbeslut och sektionens antagande av handlingsplanen.
Det bör påpekas att, för det fall de ekonomiska resurser som tidigare lades på RGB, skulle läggas på Amnestys arbete genom att tillföra dessa till sekretariatets flyktingavdelning, skulle detta inte innbära någon extra satsning över huvud taget utan enbart innebär att man når upp till samma budgetmässiga nivå som innan utträdet ur RGB.
Förslag till beslut
Som en konsekvens av flyktingombudens nu klart uttalade vilja och önskan, bör den svenska sektionen ansöka om medlemskap i Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. I syfte att ha insyn i verksamheten och möjlighet att påverka, bör medlemskapet även på sedvanligt sätt innefatta representation i styrelsen. Amnestys sektionsstyrelse bör därför besluta att utse en representant att i Rådgivningsbyråns styrelse företräda svenska sektionen av Amnesty International.
I syfte att efterleva den av årsmötet antagna handlingsplanen och huvudmålet att stärka asylrätten och flyktingars rättigheter bör utökade personella resurser omgående läggas på sekretariatets flyktingavdelning.