Om motionen " Vem ska leda svenska amnesty in i nästa sekel?" Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1995

Till Styrelsen för svenska sektionen av Amnesty International
Från C-utskottet
Den 95-11-11
Om VEM SKA LEDA SVENSKA AMNESTY IN I NÄSTA SEKEL?
Motion till årsmötet i Borlänge angående stöd i valberedningens arbete, ställd av Jan-Erik Lundeberg, Burmasamordnare
_____________________________________________________________

1. MOTIONEN


Svenska Amnesty bildades på 1960-talet av en handfull entusiaster. Nu, inför nästa sekel, har styrelsen 60.000 Amnestymedlemmar bakom sig. Bred kunskap och kompetens är styrelsens medel att vinna respekt såväl utifrån som inom rörelsen. Amnestyerfarenhet, god vilja och sunt förnuft kommer alltid att behövas - men kommer inte att räcka!
Hur ska Amnesty klara sig i en omvärlden som är i ständig förändring? Utvecklingen tar ingen särskild hänsyn Just till oss, den väntar inte på oss. Vi måste kunna hålla jämna steg - eller ligga steget före. Hur ska Amnesty kunna fortsätta att vara en framgångsrik och respekterad aktivistorganisation?
Här har Amnestys valberedning en nyckelfunktion. Valberedningen måste ha stöd av krav som ställs av årsmötet. Den måste ges mandat att arbeta inom ramen för sådana krav. Den måste få erfarenhetsåterföring från styrelse och sekretariat. Den måste först bedöma vad varje kandidat kan och vill tillföra styrelsearbetet, och sedan redovisa detta för årsmötet
Amnestys medlemmar måste kräva att vår styrelse har, eller äger direkt tillgång till landets
högsta kompetens i frågor som gäller
a/ etik och mänskliga rättigheter (som en Laila Freivalds, en Thomas Hammarberg)
bl framtidsforskning, planering och management (som en Lorenz Lyttkens)
c/ internationell research och juridik (som en Lotta Insulander-Lind)
d/ mediaarbete, informationshantering, kommunikationsteknik (som en Annika Hagström)
e/ värvning och vården av medlemmar, inte minst ungdomar (som en Anders Carlberg)
f/ ekonomisk planering och fund raising (som en Agneta Stark, en Kajsa Lindståhl)

För att framtidens krav på Amnesty ska kunna mötas, föreslår jag att årsmötet beslutar att styrelsen identifierar de områden där dess kompetens måste säkras, att styrelsen vid nästa årsmöte föreslår riktlinjer för hur detta ska gå till, och att valberedningen får arbeta efter de riktlinjer som årsmötet sedan fastställer.



2. STYRELSENS UPPDRAG


Motionen antogs av årsmötet. Styrelsen har därmed fått uppdrag att identifiera de områden där dess kompetens måste säkras, och att till årsmötet 1996 föreslå riktlinjer för hur detta ska gå till.

3. DISKUSSION OCH FÖRSLAG
När den sittande styrelsen tillsattes innehöll den mer än tillräcklig Amnesty-erfarenhet (sammanlagt inemot 150 medlemsår) och insikter i utbildningsfrågor (av 10 ledamöter var 7 studerande eller utbildare). Av en styrelse där hälften av ledamöterna är yngre än 35 år kan man dock vänta sig mera entusiasm än kompetens på specialområden.
Det kan vara av intresse att försöka koppla de önskade kompetensområdena a/ - f/ med målen i nuvarande förslag till sektionens handlingsplan 96-00:
mål 1 Vi ska bli ännu bättre på att värva och behålla medlemmar i Amnesty
kräver kompetens på område e/
mål 2: Vi ska göra alla människor i sektionens styrelse. Sverige medvetna om vad mänskliga
rättigheter innebär
kräver kompetens på område d/
mål 3: Vi ska öka samarbetet med opinionsbildare och massmedia
kräver kompetens på område d/
mål 4: Vi ska utveckla och effektivare vårt kampanjarbete
kräver kompetens på område b/ och f/
mål 5: Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete
kräver knappast kompetens på områdena a/ - f/
mål 6: Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
kräver kompetens på område b/, d/ och f/
mål 7: ta större del i sektionens interna arbete
mål 8: Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
kräver kompetens på område b/

Den kompetens som efterfrågas flest gånger i sammanställningen ligger på området b/ (framtidens forskning, planering, management, förekommer fyra gånger). Därpå följer området den/ (mediaarbete, informationshantering, kommunikationsteknik, förekommer tre gånger). På det senare området har den nuvarande styrelsen kompetens, kanske dock inte landets allra högsta. På det förra området är det svårt att spåra någon professionell kompetens alls inom styrelsen. Styrelsens kompetens måste alltså stärkas högst avsevärt på minst två områden för att den ska kunna leda sektionen mot handlingsplanens mål.

I linje med beslutet av årsmötet 1995 föreslår därför C-utskottet, att sektionens styrelse föreslår årsmötet 1996
att valberedningen ska verka för att tillföra 1997-98 års styrelse högsta möjliga kompetens på framtidsforskning, planering och management, att valberedningens förslag till kandidater för alla styrelseposter tas fram i nära samarbete med styrelsen, utskotten och sekretariatet, och att alla kandidater åläggs att redovisa för årsmötet vad de kan och vill tillföra arbetet i sektionens styrelse.