Slutrapport för projektet samordningsgrupper 1995 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1995

Till: styrelsen
Från: sekretariatet/Bob Vellucci
Datum: 8 november 1995



Slutrapport för projektet samordningsgrupper 1995
( 1 bilaga)


Bakgrund
Samordningsprojektet startade i mars 1994. Syftet med projektet var att bygga ut och stärka systemet med samordningsgrupper inom sektionen. Samordningsgruppernas roll i kampanjarbetet skulle stärkas och SAMO ges ökat ansvar för planering och genomförande av aktiviteter, i samarbete med sekretariatet. Vidare skulle de kunna ge mer stöd och service till såväl lokala grupper som grupper i andra sektioner som saknar samordningar.

En första lägesrapport förelades styrelsen till mötet 3-4 december 1994. Vid det mötet beslutade styrelsen att förlänga projektet till och med december 1995. En andra lägesrapport, som omfattade perioden januari till och med maj 1995, förelades styrelsens möte 10-11 juni 1995.


Fortsatt arbete med samo-projektet från 1994 under 1995
Från 1994 års projekt kvarstod ett delmål om att utveckla SAMO:s deltagande i kampanjplanering. En modell för SAMO:s deltagande i kampanjer har utarbetats och är skrivandets ute på remiss hos landsamordnarna (modellen bifogas).

Mål för projektet
Samordningsprojektet hade tre huvudmål:

1. En förstärkning av samordningsgrupperna inom den svenska sektionen

2. Stöd från svenska samordningsgrupper till sektioner och grupper i andra länder, som saknar samordnare

3. Utveckling av samarbetet mellan sekretariatet och samordningsgrupper så att urvalet av kampanjer görs efter ett ökat strategiskt tänkande.

För att uppnå de tre huvdmålen sattes åtta delmål upp. I det följande redovisas vad som uppnåtts under respektive delmål under 1995.

Delmål 1-8

Mål 1: Uppföljning av arbetet med landprofiler
Syftet med var att bättre ta tillvara samordningarnas kunskaper av såväl sekretariatet som distrikten vid planering och genomförande av landkampanjer. Ett verktyg i det arbetet är framtagandet av landprofiler. SAMO har fortlöpande informerats om produktion av landprofiler. Landprofiler har erbjudits övriga nordiska sektioner, som ett led i sektionens stöd till andra sektioner.

Under 1995 har fyra nya landprofiler producerats för Malawi, Burma, Bulgarien och Rumänien.
Tchad/Rwanda-samordnaren har uppdaterat sin tidigare Rwanda landprofil och samordnaren för Turkiet har gjort en ny del om strategi - möjliga lobbyinstanser.
Kina-samordningen har sammanställt information om Kina, som vi har haft mycket nytta av i kontakter med journalister och övriga intresserade. Två andra samordnare har påbörjat arbetet med landprofiler.

Landprofiler från den svenska sektionen har inspirerat de danska och norska sektionerna att börja
arbeta med landprofiler. Två landprofiler från Danmark har skickats till berörda samordnare (Sudan och Indonesien).

Sedan projektets början har inte några kampanjer ägt rum gällande länder där vi har landprofiler.

Slutsatser: Idén att alla SAMO ska producera landprofiler tycks ha accepterats av svenska SAMO. En större användning av befintliga landprofiler skulle troligen motivera flera SAMO att sätta igång med produktion av landprofiler för sina länder. Detta arbete bör fortgå.


Mål 2: Rekrytera nya SAMO vid behov
Samordningarna ska omfatta alla de länder där mänskliga rättigheter kränks och de ska ha så många medlemmar att de rimligen kan klara sina åtaganden.

Två problem har identifierats.

1) Befintliga samordningsgrupper täcker inte alla länder där kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer.

2) I de fall då samordnare arbetar ensam är samordningsverksamheten sårbar.

Rekrytering av nya samordnare påbörjades i december 1994 genom en annons i Amnesty Press och en annons som skickades ut till vissa högskolor. De resulterade i att 35 - 40 intresserade personer hörde av sig. Dessa fick information om samordnarens huvuduppgifter. Tjugotre av dessa personer bestämde sig för att de ville fortsätta. Under januari organiserades en introduktionsdag, som en första etapp i en utbildning för nya SAMO (se mål 3).
Personer som anmälde sitt intresse efter det att ovannämnda utbildning genomförts har fått möjlighet att fungera som resursperson till de nya samordningsgrupperna.

Under 1995 rekryterades sjutton nya samordnare. Därigenom har sektionen fått täckning för sju länder där det tidigare fattades samordnare. Ett antal av dessa nya samordnare ger stöd till befintliga samordningar -detta beskrivs närmare under mål 7.

Resultatet av rekrytering under tiden för samo-projektet är följande:

Mars 1994 Oktober 1995
Antal samordningsgrupper 29 36
Antal medlemmar 80 90
Antal länder 100 155

Vid bildandet av nya samordningsgrupper har länder där svenska sektionen har aktionsfall prioriterats.

Slutsatser: De flesta av de nya samordnarna rekryterades genom annonsen i Amnesty Press. Att annonsen fick stort genomslag kan bero på att information upprepades i tre nummer. Ett tidigare nummer av AP innehöll dessutom en intervju med en samordnare, i vilken en beskrivning av samordnarens arbete förekom. Denna del av projektet har varit den mest framgångsrika. Ett ökat antal samordnare ställer krav på ökat stöd från sekretariatet, särskilt i början av samordnarnas arbete. Genom att bortfall av samordnare ständigt sker bör rekrytering ses som ett löpande aktivitet.




Mål 3: Genomföra introduktionsutbildning för nya SAMO
Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar och återkommande funktionärsutbildningar för samordnare genomförs centralt. Detta finns uttryckt i sektionens handlingsplan. Introduktions-utbildning har genomförts för samtliga nya samordnare i två etapper.

Under den första introduktionsdagen, som anordnades för blivande SAMO, diskuterades på en mer allmän nivå internationella sekretariatets, svenska sektionens, svenska sekretariatets och samordningsgruppernas struktur och organisation. Introduktionsdagens program, som till stor del hade utarbetats under 1994,
betonade de fastlagda riktlinjerna för samordningsgruppers uppgifter och vilket stöd som samordnare kan få från såväl IS som det svenska sekretariatet.

Andra etappen i utbildningen ägde rum i mars. De personer som hade bestämt sig för att bli samordnare och som ansågs vara lämpliga, bjöds in till sekretariatet regionvis. De fick mer detaljerad information om SAMO:s uppgifter, RAN-arbete, och aktuella aktionsfall. De fick träffa personal som SAMO kan förväntas ha kontakt med i sitt arbete. Dessutom fick de träffa erfarna samordnare som berättade om hur de arbetar och vilka problem som kan uppstå i arbetet. De nya samordnarna har kommit igång med sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.

Slutsatser: Introduktionsutbildningen så som den har utvecklats har gett nya samordnare en gedigen utbildning avseende Amnesty som organisation och de uppgifter som samordnare förväntas
utföra. Samordnarna har uppmuntrats att ta kontakt med SAMO-ansvariga på sekretariatet i början av sitt arbete när frågor uppstod. Ett antal enskilda möten med nya samordnare ägde rum på sekretariatet. Den introduktionsutbildning i två etapper, som arbetats fram, bör användas i fortsättningen när nya samordnare rekryterats.


Mål 4: Utveckling av RAN-arbetet
I handlingsplanen står: För att uppnå en ökad decentralisering måste samordningsgrupperna tilldelas viktiga uppgifter i sektionens arbete. En fortsatt uppbyggnad av systemet med samordningsgrupper är därför viktig."

Flera initiativ har tagits för att utveckla arbetet med RAN och med att ge RAN-SAMO samma status som landsamordnarna.

Rapportering
Ett nytt rapporteringssystem för RAN-samordnare och RAN-grupper är på väg att införas. Ett förslag är ute på remiss och ett nytt rapporteringsformulär skall tas fram av RAN-SAMO i samarbete med sekretariatet. Det finns flera syften med det nya rapporteringssystemet:
1. Att skapa ett gemensamt rapporteringssystem liknande det som används av landsamordnare och grupper vid rapportering av aktionsfall
2. Att för RAN-grupperna betona vikten av årlig rapporteringen
3. Att ge RAN-samordnare större möjlighet att få "feedback" från IS genom användning av ett enhetligt dokument för rapportering.

Service
För att få RAN-samordnare mer integrerade i samordningsverksamheten har de löpande fått samma information som landsamordnare. RAN-SAMO har ombetts att informera land-SAMO om pågående RAN-aktioner. Detta för att ge möjlighet till ökat samarbete och bättre utnyttjande av varandras kunskaper.

Utbildning
RAN-SAMO erbjuds numera samma utbildning som landsamordnare. De bjöds in till ett seminarium för samordnare och specialgrupper i våras. Femton RAN-samordnare deltog i seminariet.
En RAN-samordnare deltog också i ett utbildningsseminarium för samordnare på IS i juni.


Samarbete med SAMO
En målsättning har varit att RAN-samordnare ska ingå i samordningsgrupper för att öka samarbetet emellan dem. Detta har uppnåtts i den nya Centralafrika-samordningen och i den likaså nybildade OSS-samordningen.

Nordiskt samarbete
För att ta reda på orsaken till att flera andra sektioner har en större andel grupper som deltar i RAN-arbetet än den svenska sektionen diskuterades RANarbete med de danska, norska och finländska sektionerna vid de nordiska mötena i juni 1994 och augusti 1995. På initiativ av de nordiska sektionerna, och i samarbete med IS, ska ett intersektionellt möte för handläggare som arbetar med RAN-frågor hållas i Norge i 1996.

Öka deltagandet i RAN
För att öka antalet grupper som deltar i RAN har behovet av flera grupper till RAN-arbete annonserats i grupputskicket ,Nytt från sekretariatet. Samtidigt föreslås grupper, som väntar på ett nytt aktionsfall, att börja arbeta med RAN i stället. Landsamordnare har också ombetts att be grupper som avslutat ett aktionsfall att arbeta med RAN i samma land - detta för att ta till vara landkunskaper som gruppen har förvärvat under tiden med aktionsfallsarbete.

Svenska sektionen deltar i tjugo RAN av totalt tjugoen. Trots att antalet grupper minskat generellt, har andelen grupper som deltar i RAN ökat.

Mars 1994 Oktober 1995
Antal grupper som deltar i RAN 94 113

Slutsatser: Mycket återstår att göra avseende en vidareutveckling av RAN inom den svenska sektionen. Sekretariatet bör, även i fortsättningen, sträva efter en hög nivå av samarbete mellan RAN-samordnare och landsamordnare. Sekretariatet bör också fortsätta med att värva nya grupper till RAN och att arbeta för en förbättring vad gäller information om pågående RAN (från IS:s sida).

De gemensamma nordiska mötena har utvecklats till ett tillfälle för överläggningar angående såväl RAN som annat AI-arbete. Dessa möten har lett till en ökad nivå av samarbete och kontakt mellan sektionerna och bör ses som ett viktigt inslag i frågor rörande RAN- och landsamordningars arbete. Erfarenheter från dessa möten kan vara lämpliga att vidarebefordra till sektionsgrupperingen.


Mål 5: Utveckla samarbetet mellan SAMO och specialgrupper
I syfte att effektivisera kampanjarbetet bör SAMO och specialgrupper samarbeta mer.

Vid seminariet för samordnare och specialgrupper våren 1995 samlades femtio samordnare och tolv medlemmar från specialgrupper (AMD, Policygruppen och Juristgruppen). Programmet gav möjligheter för SAMO och specialgrupper att utbyta erfarenheter från AI-arbete, diskutera möjligheter till ökat samarbete och önskemål avseende utbildning och stöd samt diskutera och planera seminarier.
Dessutom arrangerades för första gången ett gemensamt möte för specialgrupperna och SAMO under årsmötet i Borlänge.

Ett utökat samarbete och kontakter mellan SAMO och specialgrupper har inletts. Kina-samordningen och Hälso- och sjukvårdsgruppen har arbetat tillsammans. Sekretariatet har kunnat utnyttja specialgruppers kunskap i samband med regionala möten och andra seminarier, t.ex. AMD:s deltagande i mötet för samordnarna för OSS/Baltikum.
Några samordningsgrupper har numera direkt kontakt med Juristgruppen och kopior av alla aktioner som specialgrupperna arbetar med skickas till berörda SAMO för kännedom. Vid några tillfällen har
medlemmar från specialgrupper deltagit i ambassadbesök tillsammans med SAMO.

Slutsatser : Att vidareutveckla samarbetet och kontakterna mellan SAMO och specialgrupper är en viktig uppgift.


Mål 6: Utarbeta startpaket för nya SAMO
Ett reviderat startpaket "Handbok för samordningsgrupper"kommer att vara färdigt för tryckning i slutet av december 1995.


Mål 7: Stärka "svaga" SAMO
För att förstärka samordningsgrupper som behöver extra resurser har nya samordnare rekryterats.
Av de nya samordnarna har två gått in som stöd till Södra Latinamerika/Centralamerika-samordningsgruppen och en har blivit medlem i Tchad/Rwanda-samordningsgruppen.
En omorganisering har gjorts för samordnare för länder i Centralafrika och resultatet är en nybildad Centralafrika-samordningsgrupp. Syftet med att skapa en samordningsgrupp för Centralafrika var att samordnarna som ingår i gruppen ska kunna stödja varandras arbete i krissituationer för mänskliga rättigheter.

Den fd Sovjetunionen-samordningen har omorganiserats till en ny OSS-samordning. Den är indelad i fem delar, med hänsyn till faktorer såsom språk, geografi och kulturella skillnader. Inom varje del finns det en eller flera samordnare med speciella kunskaper såväl om länder som språk. Fem av dessa samordnare är nya. En nyrekryterad RAN-samordnare ersätter den som slutar. Denna RAN-samordnare har nu ett övergripande ansvar för OSS-samordningen.

Den fd Balkan-samordningen har delats upp i två olika samordningar (Jugoslavien/Albanien - SAMO och Bulgarien/Rumänien SAMO) då medlemmmar i Balkan-samordningen ansåg att de hade svårt att klara av arbetet för hela regionen.

Slutsatser: De åtgärder som vidtagits med ovannämnda SAMO har lyckats, då de omorganiserade samordningarna har kunnat fortsätta med sina uppgifter på ett mycket bra sätt. Uppgiften att stärka "svaga" samordningsgrupper är ett löpande arbete som måste fortsätta inom ramen för arbetet med SAMO. Det bör noteras att det kan ta tid att identifiera dessa svaga samordningar, åtgärda förekommande problem och sedan följa samordningens fortsatta arbete.


Mål 8: Bevakning av verksamhet inom sektionsgruppering
Detta mål härleds från mål två i Handlingsplanen: "Vi ska främja utvecklingen av den internationella rörelsen" och innebär en bevakning av önskemål och förslag angående samordningsgruppers verksamhet som framkommer inom vår sektionsgruppering.

Två nordiska möten har hållits där de nordiska sektionerna har utarbetat gemensamma rutiner med varandra och med IS.

Sammanfattning av SAMO-projektet
Systemet med samordningsgrupper har vidareutvecklats under de knappt två år, som projektet löpt. Dels har nya samordnare rekryterats och skolats in dels har en del förändringar i sammansättningen av SAMO genomförts. Samarbetet mellan sekretariatet och samordningsgrupper har ökat och systematiserats under perioden. Initiativ har tagits för att öka samverkan mellan samordningsgrupper, RAN-samordningar och specialgrupper bland annat genom att bjuda in dem på gemensamma utbildningar.

En modell för introduktion och utbildning av nya samordnare har utvecklats. En modell för samordnares deltagande i kampanjarbetet är på väg att slutföras. Initiativ har tagits för att utveckla arbetet med RAN-samordnare och även stimulera till deltagande i RAN-aktioner.

Nordiskt samarbete sker dels genom årliga möten dels genom kontinuerlig kontakt samordnare emellan.
En trögarbetad del i projektet har varit den som handlar om utveckling av samarbetet mellan samordnings-och specialgrupper inom sektionsgrupperingen. Den svenska sektionen tog initiativ i fråga om samarbete och steg ett i det var att sammanställa information om antal samordningar respektive specialgrupper inom varje sektion. De underlag som kom in till sektionen sammanställdes och distribuerades till medlemmarna i sektionsgrupperingen.

Genom projektet har grunden lagts för ett bra samordnarsystem i sektionen. Fortsatt underhåll i form av service, stöd, utbildning, nyrekrytering etc är av stor betydelse för samos möjligheter att fungera och göra ett bra jobb i sektionens kampanjarbete.

Rekommendationer
1. Arbetet med framtagande av landprofiler bör fortsätta.
2. Rekrytering av nya samordnare pga bortfall, bör ses som en löpande verksamhet.
3. Den introduktionsutbildning, som arbetats fram, bör tillämpas i framtiden.
4. Samarbetet med mellan RAN-samordnare och landsamordnare bör vidareutvecklas och sekretariatet bör fortsätta att stimulera grupper att arbeta med RAN.
5. En vidareutveckling av samarbetet mellan landsamordnare och specialgrupper bör ske.
6. Stöd till svaga SAMO bör ges fortlöpande.
7. Det nordiska samarbetet bör fortsätta.

Förslag till beslut
Styrelsen föreslås godkänna rapporten.

Förslag till en modell för SAMOs deltagande i kampanjer:


Syftet med modellen är, enligt mål i samoprojektet 1994, att skapa ett arbetsschema i olika steg, där SAMO på ett tidigt skede i kampanjplaneringen kan avgöra vilka olika delar de kan ansvara för.

En nödvändig förutsättning för SAMOs deltagande i kampanjer är utskicket av Action Planning Bulletins (APBs). Detta sker två gånger per år (uppdateringar på APBs skickas också till berörda SAMO) och med APB i handen har SAMO ett schema över alla kommande kampanjer och aktioner ett halvår framåt.

Kampanjmodellen är indelad i fem steg.

I - sekretariatet tar, i god tid före kampanjstart, kontakt med berörda SAMO ( gäller såväl land- som temakampanjer).Samtidigt skickar sekretariatet till SAMO listan med förslag till kampanjinsatser, som skall återsändas ifylld till sekretariatet i god tid före förberedande mötet.

II - ett förberedande möte hållas. Till detta möte skall såväl alla berörda bland sekretariatets personal (kampanjansvarig, pressekretarare, lobbyansvarig, Amnesty Press) som SAMO kallas. Syftet med mötet är:

1) - att presentera kampanjens budskap, mål och tidsschema, och diskuterar vilka aktiviteter eller arbetsformer som skall tillämpas under kampanjen.

2) - att klargöra uppdelningen av ansvarsområde.

- från sekretariatets sida görs klart vilka aktiviteter som sekretariatet skall åta sig. Vid ett eventuellt ambassadbesök är det förväntat att SAMO skall kunna följa med.

- vad gäller relevanta målgrupper är utgångspunkten den redan ifyllda listan med förslag till kampanjinsatser. Sekretariatet och SAMO diskuterar listan tillsammans och bestämmer vilka målgrupper som skall kontaktas.

3) - att diskutera med pressekreterare vilka kontakter/tekniker som skall användas angående massmedia

4)- att gå igenom vilket material som skall tas fram under kampanjen (både från IS och egenproducerat).

5) - att bestämma vilket material som skall användas såväl externt som internt.

6) - att gå igenom vilka aktiveter som grupperna och medlemmar skall kunna utföra under kampanjen.

7) - att besluta vad som är viktigt att följa upp under kampanjen och utvärdera vid kampanjens slut.


III - sekretariatet tar en uppföljande kontakt med SAMO före kampanjstart för att göra en sista genom-
gång.

IV - under kampanjens gång fungerar SAMO som länken mellan grupperna och sekretariatet. SAMO håller sig à jour med gruppernas aktiviteter.

SAMO kan arrangera ett seminarium för grupperna om landet/temat i fråga.

V - vid kampanjens slut spelar SAMO en viktig roll i utvärderingen av kampanjen.