Uppföljning European Directors Forum Underlag till styrelsemöte 28-29 november 2014

Till: Styrelsen

Från: Tora Törnquist och Anna Lindenfors

Datum: 25 november 2014

DISKUSSIONSUNDERLAG

Uppföljning från European Directors Forum

Efter att Tora Törnquist och Anna Lindenfors deltagit på European Directors Forum (EDF, denna gång utökat med deltagande av ordförande eller motsvarande) vill vi följa upp de diskussioner som fördes på mötet som styrelsen tidigare informerats om. Under EDF var huvudfrågan framtiden för Europakontoret och olika förslag diskuterades. En arbetsgrupp kommer att arbeta vidare utifrån de diskussionerna och det beräknas att vi fattar beslut vid nästa EDF i maj 2015. Det är möjligt att det blir ytterligare tillfälle till konsultation i samband med Chairs Assembly och Directors Forum i slutet på mars men det är ännu inte klart hur resten av processen ser ut. Arbetsgruppen består idag av representanter från IS, kontoret i Bryssel samt generalsekreterare från några sektioner.

Vi ser att det har skett betydande förändringar sedan denna fråga diskuterades under våren och anser det troligt att mycket fortfarande kan förändras innan maj. Arbetsgruppen kommer att sammanträda den 8 december för att diskutera processen och sammanställa den input som kom från EDF. Efter det kommer vi att ha en klarare bild. Några av frågorna som berördes på EDF är av strategisk karaktär, och för att sekretariatet ska kunna driva sektionens agenda när tillfälle ges framåt i processen skulle styrelsen behöva landa i ett antal medskick som sekretariatet kan utgå ifrån i det arbetet. Skulle det längre fram komma konkreta förslag där sekretariatet behöver ytterligare vägledning kan styrelsen ha ytterligare diskussion och eventuellt fatta beslut om svenska sektionens ställning.

På mötet var det tydligt att positionerna flyttats fram sedan EDF i maj, alla sektioner var nu överens om att EIO (det Europakontor vi har idag som främst arbetar med lobbyarbete gentemot EU och andra europeiska institutioner) och det nya europeiska regionkontoret (“hubben” som ska öppnas i enlighet med GTP-processen) ska slås ihop. Diskussionen på mötet var bra, och det rådde någorlunda samsyn kring att det fortsatta arbetet bör utgå ifrån vad vi vill åstadkomma för mänskliga rättigheter. Däremot kvarstår ett antal kontroversiella frågor kring hur det nya regionkontoret ska  styras, finansieras och struktureras,. Här nedan följer kortfattad information om de frågor som vi identifierar som mest kontroversiella och ett antal frågor som det skulle vara bra om styrelsen diskuterade och landade i eventuella medskick kring.

Styrning

Vi bedömer att den viktigaste frågan idag handlar om styrning. I grova drag så finns det två olika alternativ.

IS-styrt kontor

Arbetet i Europa skulle i det här alternativet bedrivas på samma sätt som det görs i andra regioner, dvs. att den regionala verksamheten bedrivs och ansvaras för av IS som då också har planerings- och budgetansvar. Det finns också en RAG (Regional Advisory Group) där tre sektioner från regionen deltar men där man (vanligtvis) varken fattar beslut eller tittar på operativa frågor. Detta alternativ skulle innebära att det inflytande de europeiska sektionerna idag har över planer och budget för lobbyarbetet gentemot EU skulle minska.

Sektionsstyrt kontor

I det här alternativet skulle sektionerna ha någon form av styrgrupp bestående av företrädare för sektionerna i regionen som beslutar om budget, planer och eventuellt andra frågor som rekrytering av regionchefer. Detta skulle innebära att sektionerna i regionen har ungefär samma inflytande som i dagsläget över lobbyarbetet gentemot EU, men det skulle också innebära att sektionerna i regionen har betydligt större inflytande över övrigt arbete som regionkontoret utför (exempelvis kampanjsamordning, regionala strategier) än vad sektionerna i andra regioner har över sitt regionala arbete. Motiveringen till att sektionerna ska ha det här inflytandet är att lobbyarbetet gentemot EU egentligen är en del av de nationella programmen för sektionerna som bedrivs utlokaliserat till Bryssel och därmed inte är en regional verksamhet i den bemärkelsen, exempelvis formas mycket av t.ex. Sveriges lagstiftning och utrikespolitik i Bryssel. Därför anser somliga att sektionerna ska styra över det här arbetet och eftersom det är beslutat att det här arbetet ska vara integrerat med övrigt regionalt arbete är kontentan att sektionerna ska styra hela regionkontorets arbete.

Vår bedömning är att kärnfrågan i diskussionen mellan de två alternativen handlar om (brist på) tillit. De som förordar ett sektionsstyrt kontor är rädda för att IS inte till fullo förstår och prioriterar verksamheten i EU:s institutioner (både deras genomslag på nationell, regional och global nivå) och/eller att IS inte har kapacitet/kompetens nog att genomföra arbetet lika bra (t.ex. förmåga att rekrytera personal med rätt profil eftersom man inte till fullo vet vilken profil man letar efter).

Har styrelsen åsikter om i vilken riktning vi vill gå här? Finns det något som är viktigt att sekretariatet lyfter i diskussionerna?

Finansiering

Frågan om hur kontoret ska finansieras är kontroversiell. I dagsläget betalar sektionerna i Europa en avgift direkt till EIO, med motiveringen att de är sektionernas ”förlängda arm” i Bryssel som utför arbete som egentligen ligger inom sektionernas nationella program. Huruvida den här finansieringen ska fortsätta när lobbyarbetet gentemot EU integreras med övrigt regionalt arbete är inte självklart. Sektionerna i andra regioner betalar inga pengar direkt till sina regionkontor, dessa finansieras helt genom IS budget. De sektioner som inte fullt litar på att IS skulle utföra EU-arbetet tillfredsställande, och som vill se ett sektionsstyrt kontor, verkar överlag vara villiga att fortsätta betala EIO-avgiften till regionkontoret. De sektioner som däremot tycker att regionkontoret ska styras av IS och fungera mer som övriga regionkontor verkar mindre villiga att fortsätta betala avgiften.

Det finns många starka viljor bland sektionerna i den här frågan. För svenska sektionen handlar det om relativt lite pengar, och vi ser inte i dagsläget att vi har utrymme för de stora principiella diskussioner (exempelvis kring vilka regioner vi tycker det är viktigast att prioritera, om vi vill fortsätta betrakta arbetet i Bryssel som en del av vårt nationella arbete osv.) som skulle kunna föranleda att vi ville sluta betala avgiften. Vi ser dessutom en risk att diskussionerna kommer att fokusera på finansieringen snarare än på vad vi faktiskt vill att kontoret ska utföra. Mot den bakgrunden föreslår vi att vi från svenska sektionens sida ligger lågt i diskussionerna om finansieringen och istället fokuserar på de andra frågorna.

Delar styrelsen den bedömningen? Finns det något styrelsen ser att vi behöver ställa upp som krav för att fortsätta betala avgiften?

Struktur och placering

En kontroversiell fråga är hur arbetet i regionkontoret/n ska struktureras och placeras. Att det är kontroversiellt handlar i huvudsak om huruvida man ska tvingas omplacera tjänster eftersom man idag har tjänster både i Bryssel och London som skulle kunna påverkas av detta, men även andra frågor spelar in. Det finns många olika förslag, och mycket starka intressenter både bland personal och sektioner. Därför ser vi gärna att vi här får styrelsens syn på vilka kriterier som är viktigast att ta hänsyn till i fortsatta förhandlingar, snarare än att vi har starka åsikter om den exakta placeringen.

Exempel på sådant som lyfts som avgörande faktorer för placering och struktur är:

- Risken för oro bland personalen vilket eventuellt kan påverka både om de vill/kan vara kvar. Det kan i sin tur påverka genomförandet av verksamheten

- Huruvida påverkansarbete i Bryssel kan bedrivas effektivt på avstånd

- Vilka av de olika förslagen som är kostnadseffektiva

- Om det är viktigt, och i så fall varför, att hålla samman de olika geografiska områdena i det som idag utgör regionen, dvs. Västeuropa, forna Sovjetstater samt Centralasien

- Om det finns det andra värden i att lokalisera kontoret utanför London eller ej (även om IS i London är de som är ansvariga)? T.ex. att det främjar en mental process när man flyttar från London till ett regionkontor.

Vad tycker styrelsen är viktigast att svenska sektionen trycker på i förhandlingarna om placering och struktur?