Matris planeringssystem Underlag till styrelsemöte 28-29 november 2014

Långsiktig inriktning

(Arbetsnamnet på själva dokumentet får vi bestämma sedan, vi kan kalla den Amnesty 2027, positionering, idéprogram, kompass, plattform för MR, etc etc).

Medellånga verksamhetsplaner

Operativa planer

Tidsperiod

12  

4 år (vi vill se över möjligheten att ha rullande fyraårsplaner på vissa områden, dvs att vi alltid har en plan för de närmsta fyra åren)

1 år

Syfte

Är en långsiktig riktning för vad svenska Amnesty ska vara år 2027. Visar riktning på lång sikt, ger en tydlig bild åt vilket håll svenska Amnesty ska.

Utifrån den långsiktiga planen samt de globala fyraårsplanerna planera verksamheten i Sverige.

Tydlig plan som sekretariatet har att följa i sitt vardagliga arbete.

Planerings-

nivå

Existentiell nivå (handlar om vilka vi är, vilka vi är till för, etc)

Systemnivå (en strategisk nivå)

Operativ nivå

Innehåll

- Omvärldsanalys

- Förutsättningar och utmaningar

- Mål på lång sikt

- Eventuella vägval och avgränsningar

- Amnestys profil i Sverige

- Ger riktning i fokus eller bredd och kriterier för eventuella val av MR-områden

- Organisatoriska frågor kring t ex demokrati, medlemmar, aktivism och fundraising.

- Tydliga MR-prioriteringar

- Konkreta strategier kring organisatoriska frågor såsom demokrati, medlemmar, aktivism och fundraising.

- Här finns allt vi gör med, dvs allt synliggörs, även det “löpande” arbetet.

Bryter ner fyraårsplanerna i ett år, men enklare än dagens verksamhetsplaner. Konkretiserar det vi under ett år ska göra, dvs aktiviteter, för att nå resultat och effekt (som definieras i fyraåriga planen).

Abstraktions

-nivå

Långsiktig riktning

Målkedja med fokus på effekt och resultat för fyra år. Motsvarar den nuvarande Verksamhetsplanen.

Aktivitetsnivå

Exempel (detta är bara till för att ge en bild över hur det kan se ut. Det är inte genomarbetat och mycket arbete kvarstår för att formulera målen)

1. “Amnesty är Sveriges ledande människorättsorganisation och sätter människorättsdagordningen i Sverige”

-----------------------------------

2. “Amnesty är en aktivistorganisation eftersom ju fler som arbetar för mänskliga rättigheter desto bättre”

-----------------------------------

3. “Amnesty är en påverkansorganisation där vi utnyttjar alla resurser i arbetet”, inkl  medlemmar”

-----------------------------------

4. “Amnesty kanaliserar andras engagamang (mobilizing the humanity in everyone”

-----------------------------------

5. “Genom att inspirera människor “to take injustice personally”...

-----------------------------------

6. “Vi bidrar proaktivt till den internatioenlla rörelsen genom att a) deltagande på relevant sätt och b) finansiella resurser”

1.1. “Svenska Amnesty har en systematisk omvärldsbevakning”

1.2.“Svenska Amnesty har satt fråga x på agendan i Sverige och lyckats åstadkomma y förändring i policy/praktik”

-----------------------------------

-----------------------------------

3.1 “x procent av medlemskåren är aktiva medlemmar”

-----------------------------------

4.1 “x procent av Sveriges befolkning delar i våra aktiviteter”

-----------------------------------

-----------------------------------

6.1. x procent av våra insamlade medel ges till IS

1.1.1. “Regelbundna omvärldsmöten”

1.2.1. “Kartläggning av vilka opinionsbildare, journalister och politiker vars intressen sammanfaller med våra.”

1.2.2. “Analysera fråga x och ta fram vilka förändringar (y) vi vill se och vem som ska utföra dem.”

----------------------------------

3.1.1 “x antal rekryteringsmöten””

-----------------------------------

4.1.1 “x antal aktioner på webben, sms-aktioner etc

4.1.2. Satsning på att bredda Agera på egen hand

-----------------------------------

6.1.1. Vi ökar vår budget med 5 procent

6.1.2 Deltagande i näterverk, etc...

Relation till internationella rörelsen

Revideras vart fjärde år i samband med att nya strategiska mål tas fram. Om rörelsen tar fram en långsiktig riktning får vi ta ställning till hur vi gör då.

Följer internationella rörelsens cykel och tar rätt mycket direkt därifrån in i planen

Justeras efter eventuella kampanjplaner, operativa planer från IS, etc.

Beslut och återrapportering

Det är rörelsen som äger detta dokument och årsmötet beslutar om det samt om revideringarna vart fjärde år

Återrapportering sker formellt efter att period är slut till årsmötet, men rörelsen kommer dessutom att regelbundet kunna ta del av den återrapportering och analys som görs till styrelsen.

Styrelsen beslutar och återrapportering går till styrelsen efter att perioden är slut.

Denna plan bygger på att styrelsen fattar beslut om den fyraåriga planen. Vi anser att denna motsvarar verksamhetsplanen som styrelsen fattar beslut om nu. Däremot är det viktigt att rörelsen finns med i arbetet med planen för input.

Styrelsen beslutar. Formell återrapportering årvis genom Årsredovisningen.

Uppföljning och utvärdering

Följs upp och revideras vart fjärde år i samband med nya strategiska mål från ICM. Stor utvärdering inför framtagande av ny riktning.

Utvärdering av hela planen sker antingen under slutet av tredje året eller början av år fyra. Detta måste vi titta vidare på.

Däremot vill vi hitta rutiner för systematisk utvärdering och att detta eventuellt även finns inplanerat i planen. Resultatet av dessa utvärderingar kan presenteras på årsmöten för diskussion och input till styrelsen i planerandet framöver. På så sätt tydliggör vi rörelsens möjlighet till uppföljning och den får möjlighet att verkligen diskutera verksamheten och påverka. Detta måste vi dock titta vidare på.

Exakt hur uppföljningen ska ske regelbundet kring den ettåriga planen ska se ut vill vi titta vidare på utifrån behov och utifrån de rapporter vi har idag (sekretariatsrapport, ekonomiska kvartalsrapporter, måluppfyllelserapporter). Vi vill hitta ett effektivt sätt som ger ledningsgruppen och styrelsen rätt information för att följa verksamheten utifrån våra olika roller.