- Skriv ut
- Uppdaterad 10 Jan 2014
Decembermötet 2013 Protokoll från 7-8 december 2013
PROTOKOLL FÖR STYRELSEMÖTE 7-8 DECEMBER 2013
SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL
Tid: Lördag 7 december - söndag 8 december
Plats: Sekretariatet, Stockholm
Ordförande: Sofia Halth
Vice mötesordförande: Andreas Bokerud
Justerare: Lisbeth Kohls
NÄRVARANDE
Ledamöter
Andreas Bokerud
Andreas Boström (§125-130)
Maria Eklund
Michael Falk
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Karin Linkhorst
Natasja Persson
Pär Sköld
Eva Strömberg (§102-124)
Elisabet Stålhane
Tora Törnquist
Sekretariatet
Lise Bergh (§ 102-123, 125-130)
Annica Blidegård (§ 115-119)
Elisabeth Lundgren (§ 114-119)
Viktor Rasch (§102-123, 125-130)
Mikael Willborg (§114-119)
Övriga
Mårten Bengtsson (Amnestyfondens styrelse, §127)
Ida Burlin (Uppdragsgruppen för styrelsens arbetsbörda, §128)
Lisa Dahl (Amnestyfondens styrelse, §127)
Martin Johanson (Amnestyfondens styrelse, §127)
Emil Johansson (Amnestyfondens styrelse, §127)
Stig Johnell (Valberedningen, § 112)
Bodil Hansson (Amnestyfondens styrelse, §127)
Lotten Hubendik (Amnestyfondens styrelse, §127)
Ernesto Katzenstein (Amnestyfondens styrelse, §127)
Gustaf Löfgren (Uppdragsgruppen för styrelsens arbetsbörda, §128)
Gunilla Odin (Fondsekreterare, §127)
Joakim Olsson (Fondsekreterare, §127)
Isabel Schoultz (Granskningskommitten)
Anneli von Wachenfeldt (Amnestyfondens styrelse, §127)
Nadia Yousri (Amnestyfondens styrelse, §127)
Anna Åkerlund (Amnestyfondens styrelse, §127)
LÖRDAG 26 OKTOBER
§ 102 MÖTET ÖPPNAS
Sofia Halth öppnar mötet
§ 103 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN
Beslut
att fastställa dagordningen.
§ 104 PROTOKOLL FRÅN MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE DEN 26-27 OKTOBER 2013
Beslut
att lägga protokollet 26-27 oktober till handlingarna
§ 105 UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT
Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.
§ 106 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE MÖTE
Karin Linkhorst berättar att det var fem svarande på denna utvärdering. Överlag gavs höga betyg, det lägsta betygen gavs till frågan om underlagen. I kommentarerna hade dock lyfts att den frågan inte var optimalt ställd, varför den renodlas till nästa utvärdering.
Flera i styrelsen tycker att den nya formen är en klar förbättring. Sifferbetygen är tydliga och enkla att följa över tid. Sofia Halth lyfter även de kommentarer som rör adjungeringsfrågan. Anledningen till brist på underlag var att punkten inte kom upp på mötet. Hade den gjort det hade givetvis ett underlag skickats ut.
§ 107 RAPPORT OM PER CAPSULAM-BESLUT
Följande beslut har fattats per capsulam sedan senaste styrelsemötet:
6 november
- Reviderat direktiv för uppdragsgrupp
Beslut
att anta direktiven för uppdragsgrupp gällande deltagande på årsmötet via webben.
26 november
- Beslut om årsmötesordföranden 2014
Beslut
att föreslå Ida Burlin och Robert Tolonen Scherman till ordförande på årsmötet 2014
§ 108 RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET
Lise Bergh lyfter bland annat fram att vi jobbar mycket och bra med företagsansvar, främst med fokus på export- och kreditinstituten. Hon nämner också att sektionens tillväxt ser bra ut, arbetet med att få in fler så kallade ”leads” (kontaktuppgifter till de som uttryckt intresse för mänskliga rättigheter) går bra. Det ger mer intäkter till den globala rörelsen, och vi är redan en av de sektioner som ger mest bidrag. Den svenska sektionen har också minst antal avhopp.
Vidare berättar Lise Bergh om Amnestys närvaro på MR-dagarna. Vi arrangerande ett antal egna seminarier och deltog i andras. Dessutom hade vi en egen monter för Skriv för frihet, vilket gick väldigt bra. Överlag är kampanjen Skriv för frihet oerhört lyckad, och målen har med stor råge nåtts. Natasja Persson undrar om målen varit för lågt satta. Lise Bergh menar att så kan vara fallet, men att det i år användes ambassadörer för kampanjen (hon lyfter exemplet Jonas Gardell som hjälpte till att sprida till sina kanaler) och att kampanjperioden är längre bidrog också till ökat resultat.
Styrelsen tackar för en spännande rapport. Pär Sköld tycker det är roligt att se samarbeten med andra organisationer och Sofia Halth hedrar Skriv för frihet för att på ett jättebra sätt lyfta vårt arbete med enskilda individer.
§ 109 RAPPORT FRÅN STYRELSELEDAMÖTERNA
Ledamöterna går igenom vad de har arbetat med sedan senaste mötet.
§ 110 RAPPORT FRÅN AIK
Intet särskilt att rapportera denna gång.
§ 111 AMNESTYFONDEN
Då styrelsen och Fondstyrelsen skall ha en gemensam punkt senare under mötet, berättar Sofia Halth här om processen för den punkten och dess bakgrund.
§ 112 INTERNATIONELLA FRÅGOR
Sofia Halth berättar att Tora Törnquist fick ta över för henne i ett telefonmöte med den internationella styrelsen. Tora Törnquist har skrivit en rapport, vilken ska skickas ut till styrelsen.
Lise Bergh informerar om det mötet för Amnestys nordiska generalsekreterare som nyss hållits i Finland. Där diskuterades bland annat sektionernas olika verksamhetsplaner, GTP-processen för Europas del samt frågan om kommande globala strategiska mål. De diskuterade även sexarbetarpolicyn som alla menade borde vara föremål för ett ICM beslut och inte fattas av internationella styrelsen. De nordiska sektionerna, förutom Danmark som tyvärr inte kunde delta på mötet, diskuterade att skicka ett gemensamt brev till IS i frågan.
Vidare informerar Lise Bergh om det beslut den internationella styrelsen fattat om att kräva att en FN-styrka, med mandatet att vid behov nyttja våld, ska skickas till Centralafrikanska Unionen på grund av den allvarliga MR-situationen som där råder. Detta är ett väldigt ovanligt Amnestykrav, som först gick ut till alla ordföranden för godkännande, som en slags remiss. Amnesty har även folk på plats i landet för att rapportera.
Lise Bergh avslutar med att berätta att en BBC-dokumentär om NGO's och vad deras insamlade medel används till ska sändas i England den 10 december. Vad gäller Amnesty kommer fallet Irene Kahn att tas upp. Där hade vi transparent kommunikation och vi har som rörelse lärt oss en hel del.
Karin Linkhorst berättar kort om sitt besök hos sektionen i Sierra Leone, tillsammans med Kathleen McCaughey och Dan Grundin från sekretariatet. De genomförde en uppföljning av den workshop som hölls i mars 2013 samt diskuterade framtiden för samarbetet. Dessutom besökte de parlamentariker och kvinnorättsgrupper. De skrev även en reseberättelse som kommer att läggas ut externt.
Sofia Halth upplyser att det tyvärr inte blir något besök på Sierra Leones årsmöte då det inte gick att få ihop en resa med tillräcklig trygghet.
§ 113 CORE STANDARDS
Sofia Halth inleder och berättar kort om bakgrunden till underlaget innan Lise Bergh går igenom underlagets olika punkter. Hon berättar att IS ska komma med riktlinjer och tidsram kring implementeringen av Core Standards, officiell deadline är “innan ICM 2015”. Sekretariatet vill invänta materialet från IS innan de presenterar konkreta förslag på hur Core Standards ska följas upp inom sektionen.
De flesta punkter kräver inga åtgärder, medan vissa eventuellt bör införlivas i stadgarna, bland annat gällande den internationella styrelsens möjlighet att kalla till ett extra medlemsmöte i en sektion eller i en struktur. Andra punkter som lyfts är sådana som rör styrelsens roll och arbetsmetoder samt olika policys, för bland annat mångfald, jämställdhet och miljö, där mycket är på plats men vissa delar fortfarande saknas.
Lisbeth Kohls menar att det är rimligt att vänta in materialet från IS, förutom vad gäller CS4 och CS6, vilka rör styrelsen och bör tas upp på februarimötet i samband med översyn av styrelsens arbetsordning. Sofia Halth instämmer och tycker att även CS7 bör tas upp på februarimötet. Efter diskussion om tidsaspekten landade dock styrelsen i att det är bättre att ta upp detta på junimötet 2014.
Michael Falk föreslår att lägga in ”eller senast...” i beslutet, så att eventuella stadgeändringar hinner diskuteras innan förslag om ändringar ska läggas till årsmötet 2015.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att återkomma senast till styrelsens junimöte med förslag på hur punkterna CS4, CS6 och CS7 kan föras in i styrelsens arbetsordning,
att uppdra åt sekretariatet i samband med att självskattningsformuläret skickas ut från IS, eller senast till decembermötet 2014, återkomma till styrelsen med förslag på hantering av övriga punkter i Core Standards där sektionen behöver vidta åtgärder.
§ 114 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015
Lise Bergh berättar kort om planens struktur, vilken bygger på Cocoa som vi även ska rapportera till IS utifrån. Planen har fyra huvudområden och under dessa presenteras effekt- och resultatmål. Även olika så kallade nivåer presenteras (ABC-nivåer), för att visa hur resurser fördelas mellan olika arbetsområden och över olika tidsperioder. Hon informerar om att sekretariatet haft i uppdrag från styrelsen att prioritera, vilket kan göras på många olika sätt. I Amnestys arbete går det sällan att klippa banden, utan snarare fasas vissa delar av verksamheten ut. En annan typ av prioritering är att lägga olika mängd resurser vid olika tidpunkter och inom olika tidsramar, alltså dessa ABC-nivåer.
Under effekt- och resultatmål finns bland annat aktivitetsmål och prestationsmål. Dessa är dock inte presenterade i denna version av planen, då de är operativa och kan komma att ändras under verksamhetsplanens livslängd. Styrelsen fattar beslut på denna högre, aggregerade nivå, vilken också presenteras externt och för medlemmar.
Utöver underlaget har Sofia Halth bett sekretariatet rent grafiskt visa exempel på målkedjor. Målkedjor visar hur Amnestys övergripande mål ska nås, utifrån de satta effektmålen, resultatmålen, aktivitetsmålen och prestationsmålen. Mikael Willborg och Elisabeth Lundgren presenterar exempel på målkedjor från sina respektive avdelningar. Den fullständiga verksamhetsplanen och dess målkedjor är byggd så att det är enkelt att ta ut det som efterfrågas av olika parter, exempelvis rapportering till IS och till FRII.
Sofia Halth betonar att det som styrelsen fattar beslut om också är det som ska kommuniceras till medlemmarna. Underlaget har en bra struktur men är svårläst. Flera styrelseledamöter håller med om detta och ett medskick från styrelsen är att verksamhetsplanen ska kunna läsas självständigt, att språket finslipas och presentationen av planen blir tydligare och mer pedagogisk.
Lisbeth Kohls undrar om det är korrekt förstått att verksamhetsplan och budget framöver ska vara integrerade, vilket vore en framgång då de i så stor utsträckning hänger ihop, varpå Lise Bergh bekräftar att så är fallet. Lisbeth Kohls lyfter också igen vad styrelsen tidigare efterlyst, nämligen ett beslut som bekräftar att detta är den modell och struktur som verksamhetsplanen ska följa.
Pär Sköld undrar om Amnestyfonden bör nämnas mer i planen, varpå Lise Bergh berättar att sektionen inte har en budget för Amnestyfonden, utan Fonden får del av sektionens intäkter enligt det avtal som gäller. Nu förekommer Fonden i verksamhetsplanen där deras verksamhet kan stötta sektionens arbete. Ytterligare integrering kan givetvis diskuteras.
Michael Falk undrar om ABC-indelningen på MR-arbetet och hur återkopplingen på planen kommer att se ut. Elisabeth Lundgren berättar att Cocoa-strukturen är en första sortering och det är MR-arbetet som styr resten av arbetet för sektionen. Prioriteringar inom MR-arbete påverkar alltså prioriteringar inom andra avdelningar. Mikael Willborg inflikar att vi försöker undvika ordet prioritering, utan hellre pratar om resursomfång. Återkoppling kommer att ske på den nivå styrelsen fattar beslut om, men att det sedan kan förklaras med andra nivåer. Elisabeth Lundgren menar att den nya strukturen gör det enklare att följa upp, samtidigt som styrelsen bör fundera över frekvensen i rapporteringen. Hinner det verkligen hända så mycket inom MR-arbete på endast sex månader?
Maria Eklund menar att det hon ser i denna version av plan fortfarande är väldigt omfattande och undrar om det inte vore tillräckligt för styrelsen att se övergripande mål och effektmål. Dock behöver detta kanske inte ändras nu, men till revideringen nästa år. Andreas Bokerud delar denna uppfattning. Skulle styrelsen om något år ändra sig och vilja ha djupare mål i den plan som presenteras dem, är det enkelt att lägga till i och med att allt ändå finns i den fullständiga planen.
I och med att den nuvarande planen utgör grunden för sekretariatets mötesvisa rapport till styrelsen, undrar Sofia Halth om denna rapport i framtiden kan utgå ifrån den nya verksamhetsplanen, vilket Lise Bergh ser som mycket möjligt. Då den nya planen är mer övergripande, betonar Sofia Halth vikten av att styrelsen inte kommer för långt ifrån verksamheten utan får, trots den mer övergripande nivån i planen, en gedigen redovisning av sekretariatets arbete.
Efter detta, vilket fokuserat på verksamhetsplanens form och struktur, öppnar Sofia Halth för diskussion och frågor kring innehållet i planen.
I samråd med SG Grön lyftes nivån som verksamheten inom fundraising presenteras på, och således som styrelsen fattar beslut om, till en mer samlad och aggregerad nivå. Mikael Willborg gör ändå några nedslag i de underliggande målen. Gällande dessa vill Lisbeth Kohls att målet “Sektionen ska genom aktivt deltagande i det internationella fundraisingarbetet skapa förutsättningar för global och nationell tillväxt genom en etisk och effektiv fundraising.” bör lyftas till en nivå som styrelsen fattar beslut om då detta är en viktigt fråga. Styrelsen instämmer.
Elisabet Stålhane nämner att ett övergripande mål under prioriterat MR-arbete för Min kropp, mina rättigheter tar upp att “Kontroll och kriminalisering av människors sexualitet och reproduktion upphör från statliga och icke-statliga aktörers sida.” vilket hon menar kan tolkas som att vi ska arbeta för avkriminalisering av sexhandel, apropå mötets senare punkt och undrar om det är ett svensk eller internationellt mål. Sofia Halth instämmer att målet skulle kunna tolkas så. Karin Linkhorst menar att detta måste bli tydligt i planens slutformatering. Är målet direkt översatt, går den att påverka eller rent av stryka då planen inte har övergripande mål på alla delar?
Elisabeth Lundgren tycker att arbetet med verksamhetsplanen inte får bli för komplicerat, de delar som rör avkriminalisering rör främst abort och lagar som straffar HBT-personer. Det är viktigt även läsa effektmålen, där inget gällande sexhandel finns med.
Karin Linkhorst nämner att förra gången styrelsen diskuterade planen sa sekretariatet att de skulle ta fram en konsekvensanalys vad gäller prioritering av länder och hon trodde att den skulle presenteras vid detta möte. Elisabeth Lundgren svarar att sekretariatet inte uppfattat att den konsekvensanalysen skulle upp på detta möte, vilket inte hade varit rimligt att genomföra. Analysen ska dock göras. Lise Bergh berättar att det finns ett resultatmål i planen att sekretariatet ska ta fram kriterier gällande detta med fokusländer och ett led i det målet är att ta upp detta igen för styrelsen. Det är alltså ett mål för perioden att ta fram fokusländer.
Sofia Halth klargör att den plan som styrelsen nu fattar beslut om inte har har några fokusländer och att styrelsen således inte kommer att fatta något beslut om fokusländer idag. Vad gäller rubriken Stöd för MR-arbete står det “fler aktivister” och “fler grupper”, och Sofia Halth undrar om det finns konkretiseringar på underliggande nivåer? Elisabeth Lundgren svara att så är fallet, men att det tyvärr saknas bra metoder att mäta. Ett nytt CRM-system skulle underlätta det arbetet.
Styrelsen kommer även med språkmässiga och andra påpekanden, vilka sekretariatet ska titta på. Bland annat vad gäller ungdomsrådet, en skrivning gällande vapenexport till länder där kränkningar sker samt att förkortningar bör skrivas ut och förklaras. Maria Eklund påpekar, under avsnittet Transaktioner inom rörelsen, att det vore mer korrekt att säga att storleken på det frivilliga bidraget beslutas av ICM.
Lise Bergh är medveten om att dokumentet i denna form inte är läsvänligt, och sekretariatet planerar ta fram en bättre formatering och grafik för att göra den tydligare.
Sofia Halth önskar ett beslut om när dokumentet ska vara klart och formaterat. Hon gör även ett medskick att tänka på aktivisterna, då denna version av verksamhetsplanen är den som ska presenteras för dem.
Beslut
att tillsvidare anta den föreslagna modellen för tvåårsplan där styrelsen tar beslut om den aggregerade planen som innefattar de övergripande målen, effekt- och resultatmål inom de fyra huvudområdena Fundraising, försäljning och annat, Arbetet för mänskliga rättigheter, Stöd till organisationen samt Transaktioner inom rörelsen. Till sekretariatets ledning överlåts att följa upp den fullständiga planen med samtliga aktiviteter, resultatkedjor och kontrollnivåer och med Cocoas uppbyggnad som bas,
att komplettera det övergripande resultatmålet för fundraising med målet: ”sektionen ska genom aktivt deltagande i det internationella fundraisingarbetet skapa förutsättningar för global och nationell tillväxt genom en etisk och effektiv fundraising”,
att finslipa och tydliggöra vissa målformuleringar samt göra språklig översyn utifrån styrelsen kommentarer,
att ta fram en version av planen som är lämpad att kommuniceras brett inom den svenska sektionen senast till februari,
att anta den föreslagna planen 2014-2015 med ovanstående medskick.
§ 115 TREDJE KVARTALSRAPPORTEN
Annica Blidegård föredrar den tredje kvartalsrapporten. Intäktsökningen har saktat in men prognosen för helåret visar på en miljon högre intäkter och cirka fem miljoner lägre kostnader än budgeterat.
Det är Humanfonden, det regelbundna givandet samt testamenten som drar upp intäkterna medan kostnaderna för fundraising och arbetet för MR ligger under budget, vilket beror på personalförändringar och överbudgeterade aktiviteter. Även förseningar inom utvecklingsarbetet av CRM-systemet bidrar till lägre kostnader.
§ 116 BESLUT OM DISPONIBLA DELAR
Annica Blidegård förklarar att disponibla budgetdelar utgör en del på kostnadssidan som man väntar med att ta beslut om, vilket ger en möjlighet att dra ner på kostnaderna om intäkterna inte utvecklats så som man planerat. Sekretariatet föreslår att den sista disponibla delen om drygt fyra miljoner kronor antas.
Beslut
att den disponibla del avseende frivilligt bidrag 2013 till den internationella rörelsen på totalt 4 156 tkr antas enligt sekretariatets förslag,
§ 117 ÖVERSKOTTET 2013
Annica Blidegård berättar att överskottet, enligt prognos för helåret 2013, blir 6.2 miljoner.
Maria Eklund undrar om dessa miljoner inkluderar de disponibla delarna, varpå Annica Blidegård förklarar att detta är utöver dessa. Maria Eklund har sedan ett tillägg till sekretariatets förslag som förtydligar koppling till Svenska Amnesty 2016.
Beslut
att sektionen 2013 ger ett ovillkorat extra frivilligt bidrag till den internationella rörelsen. Storleken på detta bidrag ska vara sådan att sektionen med marginal uppnår Svensk Insamlingskontrolls nyckeltal avseende ändamålskostnader samt att kraven för sektionens reserver och målet minst 35% till internationella rörelsen enligt Svenska Amnesty 2016 uppnås.
§ 118 FÖRSLAG TILL BUDGET 2014
Budgeten för 2014 visar på drygt 106 miljoner i intäkter. Viktigt att notera är att det både 2013 och 2014 ingår medel från Postkodlotteriet för specialprojektet i budgeten. Främst är det intäkterna från det pågående givandet som ökar jämfört med 2013. Övrig fundraising ligger lägre, vilket beror på att testamenten och Humanfonden budgeteras försiktigt. Kostnaderna i budgeten är högre överlag.
Vad gäller arbetet för mänskliga rättigheter ökar kostnaderna för det prioriterade MR-arbetet medan det ej prioriterade MR-arbetet minskar, vilket beror på att Amnestyakademin inte kommer att finnas nästa år.
Till den internationella rörelsen ligger i budgetförslaget det obligatoriskt bidraget på 22 miljoner och därutöver ett frivilligt bidrag på 13 miljoner som disponibla budgetdelar, vilket tillsammans med specialprojektet och bidraget till European Regional Space (ERS) blir nästan 40 miljoner till den internationella rörelsen (37 % av kostnaderna i budget). På internationella rådsmötet (ICM) i augusti 2013 sattes målet för de frivilliga bidragen från rörelsen 2014-2015 till 3.5 miljoner Euro och budgetförslagets frivilliga bidrag motsvarar 40% av detta internationellt satta målet.
Andreas Bokerud undrar om det faktum att vår sektion bidrar med nästan hälften av ett internationellt mål kan leda till att andra sektioner inte anstränger sig? Lise Bergh menar att många sektioner har ekonomiska utmaningar. Maria Eklund redogör kort för den diskussion som föregick beslutet på ICM, och det verkar enligt henne att många sektioner går sämre nu än de trodde på ICM.
Prognosen för Svensk Insamlingskontrolls nyckeltal är 78% för ändamålskostnader och 22% för insamlings- och administrationskostnader.
Lisbeth Kohls frågar om förseningen vad gäller utvecklingen av ett nytt CRM-system påverkar utfallet för nästa år? Mikael Willborg menar att det är svårt att svara på. Vi är bra på medlemshantering men vi kan inte göra allt vi skulle vilja eftersom vi saknar ett bra system.
Elisabet Stålhane undrar om underlaget, där det ser ut som att intäkterna för varm och kall rekrytering är 5 miljoner men kostnaderna ligger på 13 miljoner. Mikael Willborg förklarar att detta är faran att bara titta på ett år. Det är bara intäkterna från rekryteringsåret som redovisas under Rekrytering, efterföljande år redovisas intäkterna som ett pågående givande. Det gör att kostnaden år 1 kan se stor ut i jämförelse med utfallet, men sett i längre perspektiv blir det tydligt att intäkterna överstiger kostnaderna.
Pär Sköld förstår att testamenten måste vara svåra att prognostisera men då den enligt prognosen gått över budget i år borde det finnas potential. Mikael Willborg berättar att vi har planerade åtgärder men att vi i denna arena ligger långt efter organisationer som traditionellt är starka på testamenten, exempelvis Cancerfonden vars själva arbete ligger såpass nära frågan om liv och död. Annica Blidegård nämner också att antalet testamenten, där Amnesty är nämnda och som vi fått kännedom om, ökar.
Lisbeth Kohls undrar om riskanalysen kommer att kompletteras med analys av konkurrens, vilket ju har stor påverkan på våra intäker. Mikael Willborg berättar att sekretariatet har startat en grupp för omvärldsanalys samt att F2F är väldigt medvetna om konkurrensen.
Beslut
att anta den av sekretariatet föreslagna intäktsbudgeten 2014 på 106 050 tkr,
att tillsvidare anta den av sekretariatet föreslagna kostnadsbudgeten 2014 på 92 662 tkr,
att uppdra åt sekretariatet att i samband med den andra och tredje ekonomiska kvartalsrapporten 2014 återkomma till styrelsen med förslag till beslut om de disponibla budgetdelarna.
§119 INTÄKTSPROGNOS 2015-2019
Annica Blidegård föredrar den intäktsprognos som fundraisingavdelningen har tagit fram för perioden 2015-2019. Nyrekryteringen utgår ifrån en lite långsammare tillväxt och den största ökningen sker även fortsättningsvis inom det pågående givandet. Övrig fundraising minskar, vilket beror på att det från och med 2015 inte finns med ytterligare medel från Postkodlotteriet för specialprojekt. Intäkterna från försäljning minskar eftersom kortkampanjen läggs ner under 2014.
Andreas Bokerud frågar angående långsiktsprognosen om sekretariatet ser några faror som kan påverka prognosen. Mikael Willborg nämner att vad gäller intäktssidan på lång sikt ser vi inga åskmoln. Prognosen är försiktig och visar på stabilitet och handlingsutrymme. Annica Blidegård nämner att vad gäller kostnaderna på lång sikt har vi en trygghet i och med de stora frivilliga bidragen till IS.
Karin Linkhorst undrar hur den långsiktiga prognosen beräknas. Mikael Willborg förklarar att den kalla och varma rekryteringen och det pågående givandet har en mycket detaljerad analys. Utöver detta finns sådant vi inte kan påverka, exempelvis utdelning från Postkodlotteriet.
§ 120 STADGEÖVERSYN
Sofia Halth inleder med att berätta att den process SG Grön lade fram i forum blivit försenad vilket betyder att vi inte kunnat få in synpunkter från remisspersonerna. Underlaget är därför samma som till oktobermötet men med en sammanställning av styrelsens kommentarer från forum.
Vidare lyfter Sofia Halth frågan om den fortsatta hanteringen av stadgeöversynen. En möjlighet är att gå igenom de föreslagna ändringarna punkt för punkt, rösta om dem om så krävs och sedan baka ihop dem med remisspersonernas synpunkter på februarimötet. Elisabeth Stålhane önskar en bredare process, med möjlighet för åtminstone distriktsombuden att yttra sig. Det är viktigt ur en demokratisk synvinkel. Maria Eklund föreslår att använda medlemsforum för att få in synpunkter från medlemmar. Dock inte hela underlaget utan vissa kontroversiella frågor, annars kan det bli väldigt rörigt att få ihop något. Detta instämmer Karin Linkhorst i och med att synpunkter från medlemmar och remisspersoner kan vara helt disparata.
Sofia Halth undrar om det kan vara en möjlighet att informera distriktsombuden om att det går att diskutera förslag på stadgeändringar i medlemsforum, vilket Lise Bergh bekräftar. Sofia Halth föreslår då att sekretariatet tar fram ett underlag, utifrån de blåmarkerade frågorna, tillsammans med motiv för dessa, som SG Grön sedan i forum får godkänna. Därefter lägger SG Grön ut dessa i medlemsforum för konsultation. Resten av styrelsen instämmer.
Efter denna diskussion om medlemmarnas roll berättar Sofia Halth även att det kommit ett inlägg från Maria Eklund i forum om hur sektionen arbetar med distrikten och att den frågan bör lyftas i denna översyn. Parallellt har dock SG Röd ett uppdrag att titta på just detta. Sofia Halth menar att det är en för stor fråga att lyfta nu och föreslår att invänta SG Röds slutssatser. Maria Eklund läser upp ett beslut från årsmötet 2009 som gav distrikten möjlighet att inte ha en egen ekonomi. Lisbeth Kohls menar att skrivningen i det nya stadgeförslaget om att ett distrikt alltid är en egen juridisk person kan strykas. Många i styrelsen menar att detta gällande distriktens roll är en för stor och komplicerad fråga som SG Röd ändå ska undersöka och därför inget styrelsen bör ta upp nu.
Styrelsen landar i att nästa steg för processen blir att söka synpunkter från medlemmar via ett inlägg i medlemsforum. Synpunkter där ska, i den mån de har hunnit bli några, inkorporeras i underlaget till februarimötet annars senast till marsmötet. Underlaget till det som konsulteras med medlemmarna ska vara det som i underlaget är blåmarkerat, men Pär Sköld lyfter även frågan om årsmötesavgift och personalrepresentant som möjliga frågor för konsultation.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att snarast möjligt återkomma till forum med ett förslag till konsultationsfrågor för medlemsforum, som sedan läggs ut av Maria Eklund/SG Grön,
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens februarimöte 2014 återkomma med ett vägvals-diskussionsunderlag kring stadgeändringarna,
att uppdra åt sekretariatet att maila alla distriktsombud för att informera dem om förslagen i medlemsforum.
§ 121 INFÖR ÅRSMÖTET 2014
Viktor Rasch berättar att en årsmötesresurs anställts, som börjar den 13 januari, samt att valet av årsmöteslokal nästan är klart innan han undrar om det finns frågor gällande förslaget till årsmöteskallelse.
Michael Falk undrar om det skiljer sig från tidigare år vilket Viktor Rasch svarar att det inte gör, förutom uppdaterade datum och liknande.
Karin Linkhorst ställer en fråga kring påverkanstorg och eventuell utbildning i detta. Sofia Halth undrar om utbildningen inför årsmötet 2013 gav samtalsledarna mandatet att faktiskt våga bryta in i diskussion, vilket hon fått signaler om att den inte gjorde.Viktor Rasch berättar att en utbildning är planerad men att ingen konkret information finns i nuläget. Vidare menar han att samtalsledarna 2013 absolut fick det mandatet, att det är en viktig komponent i deras roll.
Efter detta lyfter Viktor Rasch förslaget till dagordning och redogör kort för några förändringar gentemot tidigare år, bland annat har inledningspunkterna givits mer tid.
I och med firandet av 50 år gör styrelsen ett medskick att tänka extra på långtida medlemmar. Även vikten av att tänka extra kring valutfrågningen betonas.
Kopplat till den tidigare punkten gällande stadgeöversyn menar Maria Eklund att det bör finnas tid efter påverkanstorget att sy ihop diskussion och beredning av det till ett tydligt och färdigt förslag. Sofia Halth lyfter möjligen att eventuellt bereda vissa motioner utanför påverkanstorget, möjligen i plenum. Hon betonar dock att ett beslut är taget att hålla ett påverkanstorg .Tora Törnquist menar att det vore en jätteintressant ide. Några andra menar att det vore fel att gå utanför konceptet.
Beslut
att tillsvidare anta förslaget till innehåll i kallelsen till årsmötet 2014,
att tillsvidare anta förslaget till dagordning för årsmötet 2014.
§ 122 ONLINEVAL AV FÖRTROENDEVALDA
Viktor Rasch inleder med att ge en kort bakgrund till underlaget och Sofia Halth öppnar därefter för frågor.
Elisabet Stålhane undrar om det verkligen endast finns ett företag som kan hantera denna typ av onlineröstning? Viktor Rasch svarar att VoteIt är en förening bestående av ett antal organisationer, och har växt fram för att möta organisationernas behov. Det finns säkerligen andra som kan hantera ett onlineval av förtroendevalda enligt den relativt enkla valmodell som Amnestys val följer, men vad gäller onlineröstning om motioner har vi inte hittat några andra system. Och i och med att ett förslag om just onlineröstning av motioner ska läggas till årsmötet 2015 anser sekretariatet att det är bra att redan i detta skede utgå ifrån ett system som är mer “framtidssäkrat”.
Karin Linkhorst undrar varför det föreslås att röstningen ska vara öppen en vecka innan. Hon har förstått tanken att göra röstningen och deltagande möjligt oavsett varifrån deltagaren är men inte när. Pär Sköld menar att anledningen är att göra röstningen så tillgängligt, så öppet och lätt som möjligt för så många som möjligt. Spannet för hur länge röstningen är öppen påverkar även nomineringsstoppet.
Flera i styrelsen menar att röstningen inte bör inledas förrän efter nomineringsstoppet. Elisabet Stålhane tycker att det är viktigt att alla kandidater finns innan röstningen påbörjas. Michael Falk menar att det kanske är möjligt att tidigarelägga nomineringsstoppet då han anser att lite av poängen försvinner om de röstande online har för kort tid på sig. Tora Törnquist håller inte med utan menar att det är viktigt att nomineringsstoppet ligger under själva årsmötet och föreslår att röstningen är öppen från lunch på lördagen till lunch på söndagen.
Maria Eklund tycker också att nomineringstoppet bör infalla på årsmötet men ser inga problem att röstningen kan inledas ett antal dagar innan, och alla som röstar online får SMS eller mail när och om det inkommer nya kandidater.
I frågan om årsmötesavgift är styrelsen delad. Ingen menar att avgiften för fysiskt deltagande och avgiften för endast deltagande via webben bör vara skilda, däremot menar några att den bör slopas helt medan vissa menar att det finns administrativa vinster med att bibehålla den, på en symbolisk nivå.
Efter en fråga från Natasja Persson om vad att testköra systemet innebär, förklarar Viktor Rasch att VoteIt går att använda för årsmötespresidiet för att exempelvis ställa förslag mot varandra som visas på storbild, vilket gör det tydligt för årsmötesdeltagarna att följa med i procedurerna. Systemet skulle alltså inte användas aktivt för val eller omröstningar av något slag. Däremot skulle en hörna av årsmöteslokalen kunna vikas åt några datorer vilka är preparerade med VoteIt där deltagarna kan testa systemet i oförargliga omröstningar (om till exempel favoritfärg eller favoritårstid).
Andreas Bokerud frågar om hur sannolikt en systemkrasch är, och hur det i så fall kan hanteras. Tora Törnquist berättar att Sveriges Förenade Studentkår använt VoteIT och att det kraschade. Viktor Rasch inflikar att han inte känner till något om det, men att det går att backa upp de servrar som systemet ligger på för att minimera risken. Karin Linkhorst tycker att det finns en poäng att ett kraschscenario tas med i stadgarna, alltså att om det kraschar kan endast fysiskt närvarande delta.
Pär Sköld undrar vad valberedningen, som i uppdraget skulle konsulteras, tycker varpå Viktor Rasch svarar att valberedningen kände att de hade för kort om tid att uttrycka sig till detta möte.
Styrelsen landar i att ett antal frågor behöver diskuteras vidare och efterlyser ett djupare underlag kring dessa frågor till februarimötet 2014. Medskicken gäller kraschrisk, hur länge ett val optimalt bör vara öppet samt hur detta påverkar tidssättning av nomineringsstopp. Även möjligheten att via SMS kontakta de som endast deltar via webben, och kostnad för detta, bör belysas.
Vidare föreslår Maria Eklund ett förtydligade av den föreslagna att-satsen, som resten av styrelsen håller med om.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att återkomma till februarimötet 2014 med ett fördjupat beslutsunderlag till där bland annat principiella frågor gällande nomineringsstopp, hur länge valet ska vara öppet samt övriga strategiska överväganden för onlineval behandlas,
att anta sekretariatets förslag att använda VoteIt-plattformen som bas till det förslag om onlineval av förtroendevalda som ska lämnas till årsmötet 2014.
§ 123 KONSULTATIONSPROCESS GÄLLANDE POLICY OM SEXARBETE
Lise Bergh redogör för underlaget och den uppdaterade konsultationsprocess som nu föreslås. Tidsmässigt är konsultationstiden kortad jämfört med vad som tidigare utlovats, med deadline för sektionernas synpunkter i slutet av mars istället för juni. Detta beror antagligen på ett missförstånd, då IS behöver tid att bearbeta sektionernas svar inför Chairs Assembly som hålls i juni. I övrigt är policyn som föreslås inte förändrad, trots att många sektioner lämnar synpunkter och varit kritiska. Lise Bergh går även igenom det brev till IS som författats tillsammans med Norges och Finlands generalsekreterare som nämndes i §112.
Sofia Halth menar att det finns olika perspektiv i denna fråga. Dels hur sektionen bemöter förslaget på processen och hur vi bäst kan ge kritik. Och sedan, givet att vi måste följa IS premisser, hur sektionen genomför konsultationen.
Andreas Bokerud menar att styrelsen bör motsätta sig IS förslag på process och fråga varför ingen hänsyn till togs till de synpunkter som sektioner lämnade på det gamla förslaget. Sofia Halth håller med till fullo. Brevet som Lise Bergh gjort utkast till verkar bra, men bör även ställa de frågor Andreas Bokerud lyfte. Vi bör även söka stöd utanför Norden, såsom Kanada och Frankrike. Brevet bör ses endast som det första proteststeget. Både Karin Linkhorst och Michael Falk håller med. De tycker brevet är bra men ser gärna att det formuleras skarpare.
Även Lisbeth Kohls instämmer, men erkänner sig konfunderad. I materialet från IS skrivs att vi haft denna uppfattning i tio år och att målet i kampanjen Min kropp, mina rättigheter är att kontroll och kriminalisering av människornas sexualitet och reproduktion upphör. Har vi missat någonting här?
Lise Bergh berättar att avkriminalisering har endast diskuterats vad gäller abort och möjligen även vad gäller prostitution, men det har aldrig drivits. Nu kommer alla de andra frågorna in, som henne veterligen aldrig diskuterats, som sexköp, trafficking, koppleri och så vidare.
Sofia Halth upplyser att det faktiskt ligger inom IS mandat att ta ett sådant här beslut. Endast policy som kan ligga utanför våra specificerade MR-områden och ramverk måste till ICM och här skulle det alltså gå att baka in denna policy i det ramverk vi redan har. Men detta är ett såpass kontroversiellt beslut, att IS borde lyssna på rörelsen. Men principiellt kan IS ha denna rätt. Våra svar i konsultationen ska in i slutet av mars, för att förberedas till Chairs Assembly i juni. Chairs Assembly är dock endast rådgivande.
Tora Törnquist konstaterar att möjligheten finns att ge årsmötet chans att yttra sig och ge ordförande ett tungt mandat till Chairs Assembly att driva frågan i en viss riktning.
Karin Linkhorst inflikar också att själva policyn och IS underlag är mycket dåligt skrivna. Lisbeth Kohls tycker att Tora Törnquists inlägg var mycket klokt samt instämmer i Karin Linkhorst kritik mot skrivningar och struktur i policyn. Lise Bergh berättar att kritik mot skrivningen har lyfts tidigare i inlägg till IS.
Styrelsen diskuterar konkreta vinklar för hur bäst kritisera och kräva förändring av processen. Tora Törnquist tycker att detta är ett beslut som hör hemma på ICM 2015, vilket svenska ICM-delegationen drev under ICM 2013 utan framgång. Därför är det nu bättre att driva att den befintliga ordningen blir så bra som möjligt. Styrelsen enas om att både IS och den internationella styrelsen bör kontaktas.
Sofia Halth sammanfattar sedan att styrelsen verkar tycka att svenska sektionens interna konsultationsprocess är bra men att vi bör satsa mer på årsmötet. Därför krävs en process fram till årsmötet också där vi bredare samlar in synpunkter från medlemmar samt är tydliga med att vi inte vet hur mycket vi kan påverka.
Lise Bergh informerar om att AIK är involverade. Möte med dem är planerad till efter jul.
Andreas Bokerud lyfter att det är det viktigt att ha en kommunikationsplan. Michael Falk instämmer i detta och menar att den bör vara klar snarast för att ge bra effekt.
Sofia Halth betonar att konsultationsprocessen ska vara transparent. För att förekomma diskussioner bör det även stå något om detta nästa Styrelsen informerar.
Sofia Halth föreslår bordläggning till senare under mötet, vilket styrelsen instämmer i.
§ 124 INFÖR ÖVERLÄMNING NY GENERALSEKRETERARE
Detta är en stängd punkt, öppen endast för ledamöter valda av årsmötet.
§ 125 GOOGLE DRIVE
Viktor Rasch håller en kort introduktion i verktyget Google Drive. Han och Sofia Halth har tidigare diskuterat möjligheten att förenkla arbete med dokument som skickas i olika format fram och tillbaka mellan styrelseledamöter och sekretariat.
Justering av detta protokoll kommer att ske via Google Drive och Viktor Rasch kommer skicka ut tydligare instruktioner.
§ 126 ÖVRIGA FRÅGOR
Uppföljning mötet med grupp 39
Sofia Halth redogör för mötet med gruppen, som hölls med anledning av gruppens brev gällande påverkanstorget under årsmötet 2013. Det klargjorde många frågor både för gruppen och styrelsen och Sofia Halth tror på ett bättre utgångsläge nu. Anteckningar från mötet kommer att delas med styrelsen.
§ 127 MÖTE MED FONDSTYRELSEN
Denna punkt hålls gemensamt med Fondstyrelsen. Andreas Bokerud berättar kort om upplägget för punkten och Sofia Halth redogör för bakgrunden. Sektionen och Amnestyfonden har ett löpande avtal, som nu ska ses över. Styrelsen ser detta möte som en start inför den processen och ser diskussionerna idag som helt förutsättningslösa, vars mening är att skapa bättre förståelse för varandras arbete och utgångsläge.
Därefter redogör Fondstyrelsens ordförande Ernesto Katzenstein för Amnestyfondens utveckling och historia samt hur de arbetar med MR-bistånd och vad MR-bistånd faktiskt är. Fonden är svenska sektionens biståndsorgan som grundades av sektionen vid årsmötet 1966 med startkapital från Hasse och Tages revy. Fonden står under stiftelselagen med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.
Efter detta delas gruppen upp i fyra mindre grupper för att diskutera olika teman som berör samarbetet mellan sektionen och Fonden.
Den första gruppen diskuterade insamling, marknadsföring och transparens. Gruppen menar att det är otydligt hur Fonden marknadsförs och att Fonden borde kunna marknadsföras mer. Det är viktigt att Amnestyfonden i den externa kommunikationen inte skiljs åt från resten av sektionen. Vad gäller frågan om transparens blir det svårt då Fonden inte kan tala om enskilda fall. Ett starkare samarbete skulle dock möjligen lösa frågor om effektrapporter och kvalitetskod. Annelie von Wachenfeldt inflikar att Fondstyrelsen just nu undersöker sina arbetsmetoder, och att de vill vara närmare sektionen både verksamhetsmässigt och globalt.
Den grupp som fokuserade på styrning kom fram till att det är viktigt med ett starkare avtal som reglerar förhållandet mellan Fonden och sektionen, även på en strategisk nivå. Fonden borde rapportera mera i förhållande till sektionens verksamhetsplan och Fondstyrelsen har uttryckt önskemål att synas mer i planen. Ernesto Katzenstein berättar att detta i viss mån gjorts, men ännu inte är helt i mål. Även integration på sekretariatet vad gäller ekonomi och verksamhet sker.
Den tredje gruppentalade om riskhantering. Om det stormar kring ett biståndprojekt kan sektionen skadas, och om det stormar kring övriga Amnesty kan Fonden drabbas. Gruppen diskuterade även större integrering av Fonden i verksamhetsplanen och vilka vinster som finns. De kom även in på frågan om Fonden är sektionens biståndsrörelse eller IS? Fondstyrelsen menar att den är sektionens men att fallen kommer från IS.
Även den fjärde gruppen kom in på det internationella perspektivet. De undrade huruvida den internationella rörelsen ser oss som en enhet eller som skilda? Gruppen diskuterade även om det Fonden gör borde räknas som en del av vårt stöd och frivilliga bidrag till IS? Sofia Halth lyfter att gruppen också funderade över olika alternativ för hur pengarna fördelas, som idag med en fast procentandel eller t.ex genom en gemensamt planerad budget, med öronmärkta pengar? Hon antar dock ett det kan följa en rad juridska spörsmål i och med ett sådant upplägg. Varken Lisbeth Kohls eller Mårten Bengtsson ser så många juridiska komplikationer i och med att Fondens ändamål inte påverkas.
Karin Linkhorsts grupp diskuterade även FRII och undrade om de har några synpunkter på att Fondens miljoner inte syns i sektionens effektrapportering. Lise Bergh, som även sitter i FRII:s styrelse berättar att hon inte tänkt i de banorna eller hört någon annan heller göra det. Lise Bergh noterar att alla tagit upp frågan om integration, vilket är en fråga vi måste titta närmre på.
Lisbeth Kohls menar att även om ett avtal mellan sektionen och fonden inte bör stressas fram bör en tidsram finnas och Annelie von Wachenfeldt föreslår vissa gemensamma punkter vid tillfällen då sektionsstyrelsen och Fondstyrelsen har möten samtidigt, för informationsöverlämning. Martin Johanson menar att mycket samarbete kan ske även utanför avtalet, vilket Sofia Halth håller med om.
Sofia Halth och Ernesto avslutar punkten med att diskutera nästa steg. De ser detta som en långsiktig process och tror det är för tidigt med ett gemensamt underlag för både sektionsstyrelsen och Fondstyrelsen, då de båda styrelserna behöver diskutera vidare internt.
§ 128 SLUTRAPPORT FRÅN UPPDRAGSGRUPP OM STYRELSENS ARBETSBÖRDA
Andreas Bokerud inleder med att berätta om upplägget och att målet är ett beslutsunderlag till februarimötet 2014. Det är således viktigt att alla punkter gås igenom och att en tydlig prioritering görs.
Ida Burlin och Gustaf Löfgren presenterar de 26 åtgärdsförslag som utgör en stor del av underlaget. Fokus på åtgärder har legat på att dels minska styrelsens arbetsbörda och göra arbetet mer strategiskt och visionärt. De berättar att utgångspunkten för arbetet, förutom gruppens direktiv, till stor del baserats på intervjuer med styrelsen och nyckelpersoner på sekretariatet. De informerar även om att de återkommer till årsmötet i frågan om arvodering, i enlighet med årsmötesbeslut 2013:52 och 2013:60.
Presentationen av förslagen sker i tematiska sjok, men de betonar att detta inte får ses som en prioritering av förslagen. De förklarar även att de inte tänkt i termer av “blankt blad” utan snarare justeringar av nuvarande system. Efter genomgången tackar styrelsen för en mycket spännande rapport, som väckt många tankar. Efter detta hålls en frågestund.
Ett av förslagen gällde att ta bort strategigrupperna (SG). Flera styrelsemedlemmar undrar om uppdragsgruppen kan utveckla det förslagets för och nackdelar. Ida Burlin förklarar att SG:s roll som del i underlagsberedning skulle försvinna, vilket ligger i linje med förslaget om nollvision för styrelsen att bereda underlag samt utredning som gjordes 2001, som betonade vikten av att undvika dubbelberedning av underlag. Kontakt med sekretariatet och styrelse är viktigt, men kanske kan ersättas med att en enskild ledamot kvalitetsgranskar underlag i den mån det behövs. Gustaf Löfgren berättar även om den roll som strategigrupperna har i att introducera och skola in nya ledamöter kan tas över av någon annan typ av fadderssystem. Mycket som sker i SG, samt forum, återupprepas även på själva mötena. Ida Burlin undrar om det är rimligt att allt som tas mellan mötena måste bestå?
Vad gäller forum ställer sig styrelsen tveksamma till att avskaffa det . Tora Törnquist menar att diskutera i forum ofta är väldigt roligt, och att faktiskt ha kul i styrelsen får inte glömmas bort.
Sofia Halth undrar om uppdragsgruppen tittat på hur den internationella styrelsen använder sig av “committees”, med medlemmar knutna till sig. Svaret blir att de inte undersökt på djupet utan istället föreslagit att använda AIK bredare än idag.
Ett förslag är att flytta vissa mötet till fredagar-lördagar, istället för som nu hålla möten lördag-söndag. Karin Linkhorst undrar om bakgrunden till det och känner personligen en stress av att tvingas ta ledigt. Ida Burlin förklarar att vissa menar att det vore enda möjligheten för till exempel småbarnsföräldrar (i och med dagismöjlighet på vardagar etc) att sitta i styrelsen. Det skulle kanske omöjliggöra för vissa men möjliggöra för andra.
Ett annat förslag gäller att införa ett arbetsutskott, som bland annat ska avlasta ordförandens börda. Vice ordförande ska också få en tydligare och mer framträdande roll. Att avlasta ordförande ses som mycket nödvändigt. Det är viktigt även att värdera tiden.
Sofia Halth bekräftar att många delar som idag är tänkta avlasta ordförande, såsom SG och roterande ordförandeskap vid möten, blir en ökat arbetsbörda när de inte fungerar till 100 %. Tora Törnquist påpekar att även om roterande ordförandeskap för styrelsemötena kan skapa extra arbetstid för ordföranden på kort sikt, tror hon att gruppen som helhet tjänar tid i det långa loppet. Det skapar kontinuitet och ett kort avstånd till ordförande.
Många i styrelsen tycker att det är viktigt att våga testa nya grepp och menar att det värsta som kan hända är att vi får återgå till gamla rutiner. Även Tora Törnquist tycker det är viktigt att genomföra så mycket som möjligt men det är samtidigt viktigt att inte genomför för mycket på en och samma gång.
Elisabet Stålhane undrar om uppdragsgruppen menar att alla förslag tillsammans radikalt skulle minska mängden arbetstid, vilket Gustaf Löfgren menar inte är fallet. Uppdragsgruppen har inte funnit argument för förslag som både minskar arbetsbördan och ökar det strategiska och visionära. Detta håller inte Sofia Halth med om, utan tror att ändring av bördan även kan ändra styrelsekulturen mot att fokusera mer visionärt.
Andreas Bokerud undrar om underlaget till februari mötet bör vara för diskussion eller för beslut. Sofia Halth tror att det finns mindre förslag som skulle kunna beredas till februari och föreslår att styrelsen i forum får göra en prioriteringsordning vilken sedan får ligga till grund för underlag till februarimötet.
Styrelsen tackar uppdragsgruppen för en mycket spännande och tankeväckande rapport.
Beslut
att uppdra till sekretariatet i samråd med Sofia Halth, Karin Linkhorst och Tora Törnquist utarbeta en implementeringsplan för genomförandet av rapportens åtgärder till februarimötet 2014 utifrån styrelsens diskussion samt inlägg i forum av uppdragsgruppens rapport om Styrelsens arbetsbörda och uppgifter.
§129 KONSULTATIONSPROCESS GÄLLANDE POLICY OM SEXARBETE FORTS.
Mellan denna och den tidigare punkten gällande samma fråga har styrelsen diskuterat frågan vidare och Sofia Halth redogör för diskussionen. Sekretaratet ska uppdras att ta fram en kommunikationsplan samt frågor och svar, som sedan läggs ut i forum och sekretariatet tillsammans med ICM-delegationen 2013 ska fortsätta driva sektionens ståndpunkt gällande konsultationsprocessen mot både IS och Internationella styrelsen. Sofia Halth betonar att styrelsen inte diskuterat sakfrågan men däremot ställt sig kritiska till hur processen gått till. Styrelsen kommer att få möjlighet att diskutera på den workshop som sekretariatet ska arrangera. Dessutom är det viktigt för styrelsen att årsmötet ges en möjlighet att formellt uttrycka sin åsikt som medskick till Chairs Assembly.
Tora Törnquist vill dock se en högre ambitionsnivå och föreslår att delar av det gamla konsultationsförslaget väcks till liv, för att betona vikten av att inkludera medlemmar. Lise Bergh menar att det inte finns tid för den breda interna konsultationsprocess som föreslogs på septembermötet i och med att det nya materialet från IS kom så sent. Däremot ska distriktsombud eller andra representanter från distrikten bjudas in till workshopen på sekretariatet. Hon betonar även att målet fortsatt är att vara inkluderande och att medlemmar ska få möjlighet att diskutera och komma med synpunkter på policyförslaget på årsmötet.
Sofia Halth instämmer med Lise Bergh och även Lisbeth Kohls tycker att kompromissen att bjuda in representanter från distrikten är bra. Tora Törnquist tycker dock att det är viktigt att åtminstone ha samma inkluderande ambitionsnivå som vi hade på septembermötet och föreslår en att-sats som betonar detta. Styrelsen instämmer.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet och ICM-delegationen 2013 att fortsätta driva sektionens ståndpunkt kring konsultationsprocessen gentemot den internationella rörelsen,
att uppdra åt sekretariatet att snarast återkomma till styrelsens forum med en kommunikationsplan för extern och intern kommunikation (utifrån nuläge),
att styrelsen, i den mån ledamöterna har möjlighet, deltar i sekretariatets heldagsworkshop februari/mars.
att uppdra åt sekretariatet att, i den mån som är möjligt givet den förkortade internationella konsultationsprocessen, genomför en konsultationsprocess i svenska sektionen som:
- är inkluderande
- ökar sektionens kunskaper i frågan
- bidrar till att Amnestys slutgiltiga policy i frågan är förankrad bland våra aktivister, förtroendevalda och personal,
att svenska sektionens årsmöte ges möjligen att formellt yttra sig gällande sektionens fortsatta ståndpunkt i frågan.
§ 130 MÖTET AVSLUTAS
Andreas Bokerud avslutar mötet.
Sofia Halth
Ordförande
Andreas Bokerud
Vice mötesordförande
Viktor Rasch
Sekreterare
Lisbeth Kohls
Justerare
Förklaringar:
AI – Amnesty International
AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
Cocoa – Common Chart of Accounts, gemensamt redovisningssystem för hela Amnestyrörelsen
CRM-system – en mer avancerad form av medlemsdatabas
F2F – Face-to-face, Amnestys värvare
Forum - Styrelsens internetforum där de diskuterar mellan mötena
FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd
GK – Granskningskommittén
GPS – Global Priority Statement, globala tvåårsplaner för hela rörelsen
GS – Generalsekreterare
GTP – Global Transition Programme, den globala förändringsagendan
ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
IB – International Board, den internationella styrelsen (tidigare IEC= International Executive Committe)
IS – Internationella Sekretariatet
ISP - International Strategic Plan, den internationella sexåriga verksamhetsplanen
MR – mänskliga rättigheter
Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internet
PKL – Postkodlotteriet
SG – Strategigrupp