Oktobermötet 2013 Protokoll från 26-27 oktober 2013

PROTOKOLL FÖR STYRELSEMÖTE 26-27 OKTOBER 2013

SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL

Tid: Lördag 26 oktober - söndag 27 oktober

Plats: Sekretariatet, Stockholm

Ordförande: Sofia Halth

Vice mötesordförande: Natasja Persson

Justerare: Michael Falk

Närvarande

Ledamöter

Andreas Boström

Maria Eklund

Michael Falk

Sofia Halth

Lisbeth Kohls

Karin Linkhorst

Natasja Persson

Eva Strömberg

Elisabet Stålhane

Tora Törnquist

Sekretariatet

Lise Bergh (§ 74-88,91-98)

Elisabet Dunder (§ 94-95)

Dan Grundin (§ 91-96)

Elisabeth Lundgren (§ 92)

Viktor Rasch (§74-89, 91-98)

Övriga

Mårten Genfors (PwC, håller utbildningen under §89)

Frånvarande

Andreas Bokerud

Pär Sköld

LÖRDAG 26 OKTOBER

§ 74 Mötet öppnas

Sofia Halth öppnar mötet

§ 75 Fastställande av dagordningen

Punkten övriga frågor flyttas till efter punkt 9: Reservpolicy.

Beslut

att fastställa dagordningen med ovan justering.

§ 76 Protokoll från möte med sektionens styrelse den 21-22 september 2013

Styrelsen noterar att det kommit ifråga hur årsmötesbeslutet gällande medlemsdemokrati lyftes på ICM. Styrelsen skrev och spred ett så kallat position paper och lyfte aspekten i arbetet med flera resolutioner under rådsmötet.

Vidare noterar styrelsen att § 69, andra stycket kan vara otydligt (Det kursiva är det som kan anses otydligt: ”Då det inte kommer någon GPS för 2014-2015 kommer globala prioriteringar bestämmas av globala prioriteringar, Critical pathways, regionala strategier och sektionens egna prioriteringar enligt Svenska Amnesty 2016 samt eventuella årsmötes- och styrelsebeslut.”) Vad som menas är att globala prioriteringar bestäms av dokumentet ”global priorities”.

Beslut

att lägga protokollet 21-22 september till handlingarna

§ 77 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.

Vidare konstaterar Sofia Halth att det fortfarande finns arbete kvar att göra med att tydliggöra ansvaret för att ta fram underlag.

§ 78 Utvärdering av föregående möte

Karin Linkhorst presenterar resultatet av utvärderingen. Mötet gavs genomgående bra betyg och det var en hög svarsfrekvens (nio av tio ledamöter). Efter detta berättar hon att utvärderingen från och med detta möte kommer att se lite annorlunda ut. Den består nu av färre samt tydligt renodlade frågor. Den tidigare utvärderingen innehöll vissa frågor som var ”två i en” och således svåra att svara på. Vidare nyttjas från och med nu en femgradig skala, vilket gör utvärderingen lättare att följa över tid samt att jämföra olika år. Just utvärderingen för detta oktobermöte kommer även innehålla en avslutande del där styrelseledamöterna ges möjlighet att utvärdera utvärderingen.

Sofia Halth inflikar och betonar vikten av att även skriva kommentarer till sina betyg i utvärderingen för att hjälpa i förbättringsarbetet.

§ 79 Rapport om per capsulambeslut

Följande beslut har fattats per capsulam sedan senaste styrelsemötet:

13 oktober

- Uppföljning av GK:s septemberrapport

Beslut

att uppdra till Maria Eklund att snarast skriva ett brev till GK och tydliggöra ansvaret för uppföljning av riskanalysen enligt ovan,

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med Maria Eklund se över möjligheterna att ytterligare förtydliga den ekonomiska informationen dels på medlemssidorna och dels i årsmöteshandlingarna,

att uppdra åt sekretariatet att senast till decembermötet ta fram ett underlag som sammanfattar hittills förda diskussioner i styrelsen angående årsmötesbeslutet om integritet och webben,

att uppdra åt sekretariatet att åtgärda problem med medlemsforumet löpande eller senast i samband med att de nya medlemssidorna implementeras samt därefter utvärdera hur medlemsforum har fungerat och använts hittills.

23 oktober

- Val av AIK

Beslut

att välja Bengt Brülde (omval), Sara Belfrage (omval), Hanna Roberts (omval), Robert Tolonen Scherman (omval), samt Anton Lidström (nyval) till Amnestys Internationella Kommitté oktober 2013 - september 2014.

§ 80 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh föredrar rapporten och lyfter några särskilt spännande punkter, bland annat utbildning på läkarprogrammet om de olika rättigheterna inom mödrahälsa och sexuella- och reproduktiva rättigheter. Också inom utbildning, sekretariatet har lämnat in en ny ansökan till Postkodlotteriet om ett projekt rörande MR-utbildning i Afrika.

Vidare har arbetet påbörjats med ny studie av hur svenska rättssystemet förhåller sig till företagsansvar.

Dessutom deltog fyra ungdomar från Amnestys ungdomsgrupper i Postkodlingo på TV4, och lyckades dra in hela 28 000 kronor till Amnesty och ge mycket bra exponering, särskilt för kampanjen Skriv för frihet.

Efter en fråga av Lisbeth Kohls gällande Afrikanska Unionen och hotet mot ICC berättar Lise Bergh att det inte blev något beslut att lämna ICC, däremot vill AU att ingen sittande ledare ska behöva inställa sig till ICC.

Styrelsen tackar för rapporten och hälsar att det är inspirerande att läsa om arbetet sekretariatet utför. Extra kul att höra om nya grupper, som startats i bland annat Umeå och Sundsvall.

§ 81 RAPPORTFRÅNSTYRELSELEDAMÖTERNA

Ledamöterna går igenom vad de har arbetat med sedan senaste mötet.

§ 82 RAPPORT FRÅN AIK

Styrelsen valde AIK för perioden oktober 2013-september 2014 genom ett per capsulam-beslut och Lisbeth Kohls kommer att skriva till dem nu efter mötet och berätta att det är klart och officiellt.

§ 83 AMNESTYFONDEN

Sofia Halth informerar att hon kommer att ha ett lunchmöte med Fondens ordförande, Ernesto Katzenstein gällande sektionens avtal med Fonden. Avtalet som nu finns ligger kvar, och innan ett nytt skrivs finns större strategiska frågor gällande samarbetet mellan sektionen och Fonden som behöver diskuteras. På decembermötet kommer båda styrelser att mötas för att påbörja detta arbete.

§ 84 INTERNATIONELLA FRÅGOR

Lise Bergh informerar om vad som togs upp på European Directors Forum i Wien, vilket är årsmötet i Europaföreningen där sektioner inom Europa och Centralasien är medlemmar. Beslut fattades om OP III för arbetet inom Europa och Centralasien. Inom de två globala kampanjerna (My body, my right och Stop governments torturing) har de europeiska sektionerna Irland respektive Uzbekistan som prioriterade länder. Vidare, rörande en kampanj om Ryssland och yttrandefrihet har IS fattat beslut att Amnesty ska förstärka Amnestys kontor i Moskva. Det är viktigt ur strategisk synpunkt, bland annat för att öka rörelsens kontaktytor i landet. Efter en fråga av Michael Falk gällande säkerhetsaspekten i Ryssland betonar Lise Bergh att det är en aspekt som absolut finns med i detta arbete.

Vidare fattades det beslut om budget 2014 som följer tidigare beslut att avgifterna ska hålla sig inom ramen 1.24 % av sektionens intäkter. För kännedom brukar styrelsen via forum delegera åt Lise Bergh att förhandla om denna budget, något som missades i år. Lise Bergh berättar att det ekonomiska läget för ett flertal sektioner är dystert. Holland tvingas skära ner sitt kontor med en tredjedel, efter medlemstapp och stora problem att värva nya medlemmar. Även Storbritannien, Grekland och Irland har problem.

Lise Bergh nämner även att Widney Brown, senior leader for Law and Policy på IS sagt upp sig.

§ 85 INFÖR ÅRSMÖTET 2014

Viktor Rasch berättar att årsmötesförberedelserna är igång. Resa till Malmö för att titta på lämpliga lokaler är planerad till november. Vidare är både Robert Tolonen Sherman och Ida Burlin tillfrågade om att sitta ordförande för årsmötet.

§ 86 DIREKTIV FÖR UPPDRAGSGRUPP ATT SE ÖVER FÖR- OCH MOTARGUMENT FÖR ÅRSMÖTESDELTAGANDE VIA WEBBEN

Viktor Rasch föredrar kort underlaget. Uppdraget utgår ifrån rekommendationer lämnade av demokratiutredningen, och syftar till att kunna lämna konkreta förslag på frågan till årsmötet 2014.

Maria Eklund har i styrelseforum presenterat ett förslag till tillägg gällande dels beredningsform och ljudsändning utöver video samt påverkanstorg istället för beredningsprocess, något resten av styrelsen ställer sig positiva till. Styrelsen är även positiva till Karin Linkhorsts åsikt att uppdragsgruppen bör ha i åtanke att det är av integritetsskäl som endast vissa delar av årsmötet sänds.

En diskussion uppstår kring skrivning om uppdragsgruppens sammansättning. Tora Törnquist menar att underlagets formulering, vilket förutsätter kunskap och intresse för digitala demokratiprocesser, leder till att uppdragsgruppen troligen är positivt inställda till frågan och Tora Törnquist hävdar att det är viktigt att det i uppdragsgruppen även finns de som vågar dra i bromsen. Flera styrelseledamöter instämmer och menar att detta är ett viktigt perspektiv.

Sofia Halth håller med och betonar att status quo, alltså att fortsätta som vanligt, är ett giltigt och fullgott alternativ för uppdragsgruppen att landa i. Demokratin inom svenska sektionen går säkerligen att utveckla och stärka, men detta behöver inte ske nödvändigtvis via digitala kanaler.

Även Lisbeth Kohls håller med, men menar att formuleringen kring gruppens sammansättning inte behöver skrivas om utan att SG Grön kan representera den typen av åsikter. Viktor Rasch, som i sin roll som styrelsesekreterare kommer att ingå i gruppen, menar också att en omskrivning är onödig, då han är övertygad om att det perspektivet kommer att finnas. För medlemmarnas och transparensens skull menar dock flera i styrelsen att det i direktivet bör förtydligas att inte alla i uppdragsgruppen behöver ha kunskap och erfarenhet av digitala demokratiprocesser.

Sofia Halth lyfter även tidsaspekten. Hon känner en reell oro att en rapport till februarimötet 2014 inte ger uppdragsgruppen tillräckligt med tid att bereda frågan. Demokratiutredningens slutrapport förordade även att denna eventuella ”digitalisering” av årsmötet tas steg för steg och att årsmötet 2014 redan kommer lyfta frågan om onlineval av förtroendevalda. Någon i styrelsen tycker att det vore synd att vänta till efter årsmötet, men ett välunderbyggt förslag är givetvis att föredra om tiden är knapp. Rapporten bör istället komma till styrelsens junimöte 2014.

Slutligen landar styrelsen i att direktiven bör omarbetas utifrån ovanstående diskussion.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att omarbeta förslaget utifrån de medskick från styrelsemötet och snarast lägga upp direktivet i forum för pc-beslut.

§ 87 MOTIONSBEARBETNING

Tora Törnquist föredrar underlaget vilket helt och hållet bygger på det arbete styrelsesekreteraren redan utför, men att det bör inledas redan innan vintern samt satsas mer på utveckling och information.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att inför årsmötet 2014 utveckla arbetet med att informera och utbilda grupper, distrikt och medlemmar om hur man kan skriva en motion,

att uppdra åt sekretariatet att under hösten inleda informationsarbetet om motionsskrivande och årsmötet på den interna hemsidan och i andra lämpliga kanaler.

§ 88 VAL AV VALBEREDNINGENS VALBEREDNING

Tora Törnquist föredrar underlaget. Bland annat föreslås namnbyte, större budgetutrymme och att sekretariatet ska säkerställa att det finns kandidater. Det sistnämnda är något Lise Bergh uttrycker invändningar emot, det är viktigt att sekretariatet inte blandar sig i det faktiska valet, utan hellre påminner och uppmuntrar distrikten att lyfta frågan. Tora Törnqvist förtydligar att meningen aldrig var att sekretariatet exempelvis skulle nominera kandidater.

Michael Falk lyfter möjligheten att valberedningens valberedning föreslår sina efterträdare. Det är inte optimalt, men bättre än att sekretariatet blir för inblandade, menar han.

En annan diskussion är namnet. Underlaget föreslår bland annat att valberedningens valberedning byter namn till valkommittén. Både Michael Falk och Maria Eklund tycker att namnet må vara lustigt, men det är tydligt vad deras uppgift är. Flera i styrelsen instämmer i detta. Maria Eklund betonar även vikten av kontinuitet, vilket kan bli demokratiskt svårt om valberedningens valberedning ska föreslå sina efterträdare. Tora Törnquist förtydligar att SG Röd inte brinner för ett namnbyte, däremot menar hon att det är odemokratiskt att föreslå sin efterträdare.

Ytterligare en fråga gäller riktlinjerna för valberedningens valberedning, vilka hela styrelsen menar bör uppdateras och förtydligas samt hållas väldigt praktiska. Styrelsen är även eniga att budgetutrymmet bör klargöras, delvis för att underlätta valberedningens valberednings arbete men även för att betona dess betydelse.

Sofia Halth föreslår streck i debatten på grund av tidsbrist, och att en liten grupp jämkar ihop styrelsens tankar under lunchen för att ta beslut senare under mötet.

§ 89 MEDLEMSKOMMUNIKATION

Viktor Rasch föredrar punkten genom att gå igenom vissa delar av de nya medlemssidorna. Han betonar kopplingen till Amnestys medlemsforum, kommentarsfunktionerna på nyhetsflödet samt rubriken ”Lär känna Amnesty”. Där hittas bland annat övergripande beskrivning av hur Amnesty hänger ihop, våra samlade styrdokument samt en beslutsordning för att visa vilken instans inom rörelsen som har mandat att fatta vilka beslut.

Lisbeth Kohls berättar kort om SG Gröns involvering och medger att liksom allting nytt kräver de nya sidorna att man vänjer sig, men att resultat blev väldigt bra. Hon, samt någon fler i styrelsen, betonar att de finner de nya sidorna inspirerande. Hon föreslår att de presenteras i Styrelsen informerar, särskilt beskrivningen av Amnesty och beslutsordningen.

Utifrån en fråga från Karin Linkhorst redogör Viktor Rasch även arbetet med att få igång diskussion på medlemsforum. Vad gäller det är det arbetet ännu i startfasen, men plan finns och sekretariatet återkommer till styrelsen.

§ 90 FRII:S KODUTBILDNING FÖR STYRELSELEDAMÖTER

Mårten Genfors från PwC utför ett utbildningspass rörande FRII:s uppdaterade kvalitetskod, med särskild betoning på effektrapportering, styrelsens roll och ansvar samt hur koden kan användas som ett verktyg för styrelsens arbete.

§ 91 FEEDBACK-ÖVNING

Sofia Halth leder en styrelseintern feedback-övning.

§ 92 STATLIGT STÖD

Lise Bergh föredrar underlaget och bakgrunden till frågan. Sedan 1999 finns ett globalt beslut att Amnesty kan ta emot pengar för HRE, utbildning om mänskliga rättigheter, och bistånd under ”mycket begränsade omständigheter”. 2010 lyfte svenska styrelsen frågan vilket resulterade i ICM-resolution på ICM 2011 att rörelsen inte ska ta emot offentliga medel och ett styrelsebeslut om att sektionen inte ska ta emot offentliga medel. På ICM 2013 initierade Frankrike en utredning, om ekonomiska bidrag från stiftelser och stora givare men även offentliga medel.

Lise Bergh förtydligar att diskussionen nu gäller två frågor. Det ena gäller om svenska sektionen ska söka offentliga medel. Även om Amnesty globalt säger ja till offentliga medel för HRE och bistånd kan vår sektion välja att inte göra det. Den andra gäller sektionens inställning om en annan sektion söker stöd i Sverige. Där har styrelsen ännu inte fattat ett beslut, men sekretariatet är tveksamma att säga nej om vi inte har särskilt goda skäl.

Karin Linkhorst ställer sig frågande till att en sektion inte får säga nej till detta utifrån ideologiska skäl. Vilka anledningar finns då kvar att neka?

Lisbeth Kohls undrar om sekretariatet varit i kontakt med andra sektioner som ställt sig negativa i frågan om offentliga medel, såsom Frankrike, Kanada eller Australien. Vidare tycker hon att varumärkesrisken inte är mindre med bidrag från Postkodlotteriet än från en pålitlig offentlig givare, även om hon i dagsläget inte är redo att ändra linje.

Elisabet Stålhane menar att det finns en ideologisk skillnad mellan statliga och privata givare. Då det inte finns någon stat som inte är föremål för kritik i vår årsrapport, tycker hon att det är olämpligt att söka pengar från dem vi kritiserar och granskar.

Lise Bergh uppger att ingen kontakt med andra sektioner som tycker som vår har tagits, men att sekretariatet ska göra det. Vad gäller skäl för att neka andra sektioner som vill söka offentligt stöd i Sverige ger hon exemplet att givaren måste pålitlig.

Sofia Halth anser att, då årsmötet 2011 gav ett mycket starkt besked av att hela rörelsen bör vara emot användning offentliga medel borde det fortfarande vara upp till årsmötet.

Hon ber om en runda där styrelseledamöterna kort får uttrycka vad de känner inför offentligt stöd, årsmötets roll och om andra sektioner som vill söka offentliga medel i Sverige.

Det visar sig att styrelsen instämmer i att årsmötet bör tillfrågas samt att det fortfarande finns en negativ inställning till att ta emot offentliga medel i styrelsen, även om flera tycker att det är viktigt att lyssna in internationella signaler och upprätthålla One Amnesty. Om svenska sektionen ska söka offentligt stöd finns enligt Sofia Halth två risker som är viktiga att ha med sig i diskussionen. Dels den reella risken att sektionens arbete ska bli styrt men även risken hur andra uppfattar det, oavsett om vi blir styrda eller inte.

Styrelsen diskuterar även om det kan bli svårigheter med att driva frågan internationellt om sektionen tar emot offentliga medel. Flera i styrelsen betonar vikten av att svenska sektionen kontaktar IS och de andra sektioner som också är tveksamma i frågan, främst för att se till att de kommande riktlinjerna blir så tydliga och konkreta som möjligt.

Vad gäller frågan om att bistå andra sektioner som vill söka offentliga medel i Sverige undrar många i styrelsen vad ”bistå” egentligen innebär och menar att det inte bör läggas stora resurser på det, utan snarare på nivån att ge information.

Några i styrelsen lyfter även frågan om kommunikationen i frågan om offentliga medel vilken de menar är otydlig idag.

Lise Bergh instämmer i att kommunikationen i frågan är otydlig och bör ses över.

Styrelsen landar i vikten av att få konkreta riktlinjer på plats innan ett slutgiltigt beslut tas i frågan.

Beslut

att svenska sektionen i väntan på de internationella riktlinjerna kring mottagandet av offentliga medel, säger nej till IS eller andra sektioner som vill söka offentliga medel för bistånd och HRE i Sverige,

att uppdra åt sekretariatet att därefter återkomma till styrelsen, för diskussion och beslut nästa gång svenska sektionen får en förfrågan från IS eller annan sektion om att söka offentliga medel för bistånd och HRE i Sverige,

att i dagsläget, till årsmötet inte föreslå förändringar av svenska sektionens policy för mottagande av offentliga medel,

att uppdra åt sekretariatet att återkomma senast till februarimötet 2014 med plan för hur svenska sektionen internationellt tar vidare utestående frågor kring frågan om offentligt stöd,

att uppdra åt sekretariatet att snarast återkomma till styrelsen med en rapport av svenska sektionens externa kommunikation kring offentliga medel.

§ 93 VÄGVAL INFÖR VERKSAMHETSPLAN

Underlaget föredras inte på denna punkt, istället ges styrelsen möjlighet att ställa frågor kring underlaget innan de diskuterar dess föreslagna prioriteringar och målsättningar.

Karin Linkhorst ställer en fråga kring underlaget som sådant. Hon hade förväntat sig ett vägval med olika alternativ för styrelsen att ta ställning till. Detta underlag innehöll istället ett färdigt förslag på prioriteringar.

Lise Bergh menar att prioriteringarna inte var så långt komna i tid för underlaget och att det skulle bli ett väldigt långt underlag om det även skulle innehålla för- och nackdelar. Vad gäller strukturen för verksamhetsplanen berättar Dan Grundin att den bygger på Amnestys globala kontoplan Cocoa för att bättre integrera ekonomi och verksamhet och ambitionen är att all verksamhet ska med i planen, vilket betyder att den kommer att vara mycket detaljerad. Den verksamhetsplan som presenteras till styrelsen kommer att vara aggregerad och på en högre strategisk nivå.

Lisbeth Kohls gläds åt att det finns möjlighet att skapa en övergripbar plan på styrelsenivå, något hon och SG Grön eftersökt i arbetet med underlaget.

Sofia Halth ger ett medskick till sekretariatet att kolla med SG Grön att planen landar på en rimlig nivå.

I diskussionen gällande planens föreslagna prioriteringar av regionala och globala kampanjer samt omfattning av MR-arbetet menar styrelsen att de inte har underlag för att göra en annan bedömning än sekretariatet, utan de kommentarer som skulle kunna ges skulle bli väldigt operativa. Ett viktigt medskick är dock att hålla en rimlig ambitionsnivå, där sektionen faktiskt vågar prioritera.

Styrelsen gör också ett tydligt medskick att den viktiga frågan om sekretariatets uppfattning om den framtida inriktningen av arbetet på enskilda länder bör lyftas innan beslut i december, antingen via en SG eller i forum.

Lisbeth Kohls undrar om de föreslagna prioriteringarna av vilka länder svenska sektionen ska fokusera på har ställts i relation till hur andra sektioner gjort sina prioriteringar.

Elisabeth Lundgren förklarar att detta prioriteringsarbetet går att göra på olika sätt och kan inkludera en väldig bredd, exempelvis att aktivister och grupper får välja fritt ur IAR-databasen men att utanför de prioriterade länderna ges inte samma stöd, exempelvis att sekretariatet inte rekryterar samordnare. Vidare berättar Elisabeth Lundgren att i denna preliminära prioritering har sekretariatet tagit med sig hur IS menar att Sveriges strategiska roll kan maximeras och hur sektionens grupper arbetar men menar att det vore omöjligt att utgå ifrån hur andra sektioner valt att prioritera sitt arbete.

Vidare gör underlaget gör det tydligt att det inte är rimligt att sektioner fokuserar endast på länder i den egna regionen vilket styrelsen menar ligger helt i linje med dess egen åsikt att motverka att sektioner endast arbetar med länder i ens region samt ICM-resolutionen att främja internationell solidaritet.

Vad gäller frågeställningarna rörande ekonomisk tillväxt menar styrelsen att målsättningarna är rimliga och bedömer att det ligger noggranna beräkningar bakom dem.

Styrelsen delar även målsättningarna för arbetet inom aktivism, aktivt deltagande och partnerskap, men med medskicken att det är viktigt att ungdomsrådet ges stöd i att bygga upp sitt demokratiska inflytande samt vikten av att finna aktivister med strategisk kompetens, inom våra målsättningar och prioriteringar, och erbjuda dessa möjligheten att utvecklas ytterligare.

Vad gäller utvecklingen att förflytta resurser från Amnestyakademin till MR-utbildning inom ramen för avdelning Opinion och påverkan, stödjer styrelsen den utvecklingen. Ett medskick är dock att det är viktigt att sekretariatet på decembermötet kan redovisa hur de vägt och tänkt gällande denna omfördelning.

Maria Eklund inflikar att även om styrelsen stöder utveckling kring Amnestyakademin, att omfördela dess resurser till andra kanaler, är det viktigt att styrelsen får delta i strategiska frågor rörande MR-utbildningens utveckling.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att tillsvidare utforma verksamhetsplanen 2014-2015 med ovanstående inriktning och styrelsens medskick.

§ 94 VALBEREDNINGS VALBEDNING FORTS.

Tora Törnquist föredrar kort diskussionen i den grupp som under lördagens lunch arbetade vidare med frågan om valberedningens valberedning samt redogör för gruppens förslag som både innebär att sekretariatet ska ha ett brett informationsarbete och att kandidater till nästa års valberedningens valberedning säkerställs av valberedningens valberedning själva. Även budgetutrymme ska finnas och tydligare lathund för valberedningens valberedning skall tas fram.

Vad gäller eventuellt namnbyte lyfter Sofia Halth denna fråga till omröstning, där tre röstar för att byta namn på valberedningens valberedning till ”distriktens valgrupp” medan fyra röstar för att behålla namnet valberedningens valberedning. En ledamot lägger ned sin röst.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att tillsammans med distriktsombuden ta fram en lathund och uppdatera riktlinjerna för valberedningens valberedning samt göra ett budgetutrymme för deras möteskostnader,

att uppdra åt sekretariatet att säkerställa att det finns tillräcklig kunskap om och intresse för valberedningens valberedning innan mötet för distriktsaktiva och att återrapportera i forum om hur detta har gjorts senast till augusti 2014,

att lägga in i riktlinjerna för valberedningens valberedning att de också har ansvar att säkerställa att det finns kandidater till nästa års valberedningens valberedning.

§ 95 RESERVPOLICY

Elisabet Dunder föredrar kort om den nya internationella reservpolicyn.

En kort diskussion uppstår om underlagets utformning och Sofia Halth föreslår att sekretariatet tittar på om texten eventuellt kan struktureras om, så att det blir tydligare vilken del som faktiskt är själva policyn. Gällande policyn i sig finns inga invändningar eller frågetecken.

Beslut

att anta förslaget till reservpolicy för svenska sektionen

§ 96 Övriga frågor

Lån till fundraisinginvesteringar

Maria Eklund föredrar underlaget. Internationella sekretariatet har frågat rörelsen om det finns sektioner som är villiga att låna pengar till investeringar i fundraising i sektioner där det arbetet går trögt. IS önskar snarast veta om svenska sektionen ställer sig positiv till idén och vad gäller belopp nämns i underlaget att norska sektionen bidrar med motsvarande 500 000 euro.

Det råder fortfarande oklarhet vad gäller villkor och mekanismer för lånen, den internationelle kassören har beklagat att dessa ännu inte finns på plats. Kvarvarande frågetecken är bland annat vem som är mottagare och vem som står för risken om lånen inte betalas tillbaka alls eller inte i tid.. Även om det i teorin handlar om att flytta våra besparingar från ett ställe till ett annat (som förmodas ge ränta) är risken ändå större än att ha pengarna på banken.

Karin Linkhorst gör en återkoppling till vad Lise Bergh tog upp under punkten Internationella frågor om situationen i Holland och undrar hur IS tänker kring tillväxtmålen. Risken blir ju större om Amnesty inte växer.

Lisbeth Kohls betonar att styrelsen må ha all tilltro till One Amnesty, men att det ändå är viktigt att eventuella lån villkoras tydligt. Hon föreslår att svenska sektionen ställer ett antal krav, bland annat om tydligt gemensamt uppföljningssystem, för att ställa upp.

Lise Bergh svarar att svenska sektionen inte kan ställa egna villkor på en rörelsegemensam mekanism specifika för den svenska sektionen  utan vi får vänta in de slutgiltiga lånevillkoren och då välja att acceptera eller inte.

Dan Grundin inflikar att vissa sektioner underpresterar vad gäller fundraising. I vissa sektioner finns en fundraisingkultur som är mer kritisk. I Tyskland har exempelvis årsmötet sagt nej till F2F-verksamhet. Nu har fem sektioner ingått avtal med IS, där de åtar sig att satsa på fundraising. Det är en är en viktig fråga, och IS lägger ner mycket arbete på att förbättra det arbetet ute i sektioner.

Elisabet Dunder förtydligar att ett eventuellt lån på 500 000 euro inte står i motsats till nivåerna i den nyss antagna reservpolicy samt att sekretariatet menar att dessa fundraisinginvesteringar tills vidare verkar rimliga, utifrån vad vi vet just nu.

Styrelsen ställer sig positiva men väntar med slutgiltigt besked tills de sett lånevillkoren.

Beslut

att tillsvidare ställa sig positiv till att sektionen lånar ut pengar på upp till cirka 500 000 euro till det internationella sekretariatet för fundraisinginvesteringar,

att uppdra åt sekretariatet att lägga upp lånevillkoren i forum för slutgiltigt per capsulam-beslut.

§ 97 STADGEÖVERSYN

Dan Grundin föredrar kort underlaget, som till största del består av våra nuvarande stadgar dock med

överstrykningar och kommentarer utifrån vad som föreslås ändras. Sekretariatet söker klarhet på de blåmarkerade frågeställningarna i underlaget. I och med problem att få till en uppdragsgrupp föreslås istället ett remissförfarande.

Styrelsen frågar Dan Grundin om delar av stadgarnas innehåll och en lång rad frågor lyfts och delar av stadgarna diskuterades. Sofia Halth föreslår att diskussionen bör handla om processen kring stadgeändringsförslagen.

Tora Törnqvist tycker att det är jätteviktigt att styrelsen kan diskutera på ett möte innan förslaget går på remiss. Maria Eklund menar att för att underlätta årsmötesdiskussionen bör stadgeändringsförslag förankras med distrikt och medlemmar.

SG Grön föreslås ta fram en tydlig processplan, för hur dessa stadgeändringsförslag bör hanteras av styrelsen utifrån de diskussioner som uppstod.

Beslut

att uppdra till SG Grön att återkomma till forum snarast möjligt med förslag på fortsatt process gällande stadgeöversynen.

§ 98 ÖVRIG FRÅGA

MÖTET MED GRUPP 39

Sofia Halth meddelar att tid och datum är satt för mötet. Deltagande ledamöter blir Sofia Halth, Michael Falk samt förhoppningsvis Lisbeth Kohls. Anders Hällbom, distriktsombud i Uppsala, leder mötet och även Marre Mayr, som var diskrimineringsombud på årsmötet, kommer att delta.

§ 99 ADJUGERING

Sofia Halth redogör för processen kring den adjungering som var planerad men, som på grund av att den påtänkta kandidaten drog sig ur, inte längre är aktuell.

Styrelsen diskuterar processen kring frågan om adjungering som några styrelseledamöter tyckte var problematisk. Frågan kommer att hanteras framöver enligt medskick om processen.

§ 100 UPPFÖLJNING LÖNESAMTAL GS

Detta är en stängd punkt, endast för ledamöter valda av årsmötet i och med att det rör sig om en arbetsgivarfråga.

Beslut

att bekräfta Lise Berghs nya lön på 55800 kr från och med maj 2013.

§ 101 MÖTET AVSLUTAS

Sofia Halth avslutar mötet.

Sofia Halth

Ordförande

Natasja Persson

Vice mötesordförande

Viktor Rasch

Sekreterare

Michael Falk

Justerare

Förkortningar:

AI – Amnesty International

AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet

Cocoa – Common Chart of Accounts, gemensamt redovisningssystem för hela Amnestyrörelsen

CRM-system – en mer avancerad form av medlemsdatabas

F2F – Face-to-face, Amnestys värvare

FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd

GK – Granskningskommittén

GPS – Global Priority Statement, globala tvåårsplaner för hela rörelsen

GS – Generalsekreterare

GTP – Global Transition Programme, den globala förändringsagendan

ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet

IB – International Board, den internationella styrelsen (tidigare IEC= International Executive Committe)

IS – Internationella Sekretariatet

ISP - International Strategic Plan, den internationella sexåriga verksamhetsplanen

MR – mänskliga rättigheter

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internet

PKL – Postkodlotteriet

SG – Strategigrupp