Sammanställning av styrelsens åsikter gällande stadgerevidering Underlag till styrelsemöte 7-8 december 2013

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum 29 november 2013, reviderat 4 december 2013

 

Sammanställning av styrelsens åsikter gällande stadgerevidering

 

Inledning

 

Till styrelsens oktobermöte presenterades ett underlag där sekretariatet rapporterade kring arbetet med den stadgeöversyn som är planerad samt konkreta förslag på ändringar i stadgarna. Utifrån det underlaget har styrelsen på deras forum diskuterat förslaget.

 

Detta underlag som nu presenteras är en uppdatering av underlaget till oktobermötet, men med styrelsens synpunkter inlagda. De åsikter som framkommer är dock inte styrelsens samlade utan enskilda ledamöters utifrån den inledande diskussionen i forum. I forum återfinns även längre motiveringar till synpunkterna.

 

 

 

I bilaga 1 framgår sekretariatets första förslag till nya lydelser i stadgarna. Borttagen text markeras med genomstrykning, nya formuleringar i röd text. I förekommande fall har kommentarer skrivits in i blå text. Styrelseledamöternas synpunkter presenteras efter varje paragraf och är markerade med grön text.

 

 

Bilaga 1 - första förslag till ändringar (2013-10-18)

 

Stadgar för svenska sektionen av Amnesty International 2013

 

1. Vision och åtagande

Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter. I sin strävan att uppnå denna vision åtager sig Amnesty International att utreda och agera för att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av dessa rättigheter.

 

2. Grundläggande värderingar

Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

 

3. Arbetssätt

Amnesty International riktar sig till regeringar, mellanstatliga organisationer, väpnade politiska grupper, företag och andra enskilda aktörer utan anknytning till staten.

 

Amnesty International strävar efter att avslöja kränkningar av de mänskliga rättigheterna på ett noggrant, snabbt och outtröttligt sätt. Organisationen undersöker systematiskt och opartiskt fakta i enskilda fall och mönster av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Resultaten offentliggörs och medlemmar, sympatisörer och anställda utövar offentliga påtryckningar mot regeringar och andra för att stoppa kränkningarna.

 

Utöver arbetet mot specifika kränkningar av de mänskliga rättigheterna kräver Amnesty International att alla regeringar ska upprätthålla rättsstatliga principer och ratificera och uppfylla normer för mänskliga rättigheter. Organisationen bedriver omfattande utbildnings- och informationsverksamhet avseende mänskliga rättigheter samt uppmanar mellanstatliga organisationer, enskilda individer och alla samhällsorgan att stödja och respektera de mänskliga rättigheterna.

 

4. Verksamhet

4.1 Amnesty International är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, d v s gruppers och enskilda medlemmars, aktiva medverkan.

4.2 Svenska sektionen är en del av Amnesty International och arbetar i enlighet med dess regler och riktlinjer.

4.3 Sektionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och enskilda medlemmar.

4.4 Sektionen skall förse medlemsgrupper och enskilda medlemmar med aktionsfall eller ge dem andra uppgifter, som främjar arbetet för i § 1 angivet åtagande.

4.5 Sektionen skall informera om kränkningar av mänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella normer, som avses i § 1 ovan.

 

5. Medlemmar,och arbetsgrupper och distrikt

5.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals åtagande. Medlem blir man genom att erlägga av årsmötet beslutad avgift. Styrelsen har rätt att i särskilda fall utesluta medlem. Styrelsens beslut om uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet. Medlem som uteslutits av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

5.2. Till sektionen finns anslutna arbetsgrupper, geografiskt indelade i distrikt. En grupp kan välja att vara en egen juridisk person i form av en ideell förening eller vara direkt underställd svenska sektionen.Ett distrikt är alltid en egen juridisk person i form av en ideell förening. Grupper och distrikt som är egna juridiska personer ska anta av sektionsstyrelsen beslutade standardstadgar.Varje arbetsgrupp som valt att vara en egen juridisk person skall erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift.Varje arbetsgrupp skall fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om arbetsgrupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals åtagande, har styrelsen rätt att upplösa gruppen. Styrelsens beslut om upplösning skall fattas med 2/3 majoritet. ArbetsGrupp som upplösts av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

5.3 Vid en grupps nedläggning skall efter avvecklingen dess resterande tillgångar tillfalla svenska sektionen.

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

  • Att distrikt kan, likt sektionsgrupperna, bli ”sektionsdistrikt” är en möjlighet som bör finnas med i stadgarna.
  • Viktigt med flexibilitet gällande organisationsstrukturen
  • Diskussion om sektionsdistrikt bör vänta.
  • Olyckligt om det som står gällande att arbetsgrupper ska betala distriktsavgift tas bort. Kan ytterligare försvaga de redan svaga distrikten.
  • Paragraferna 5.2 och 5.3 bör flyttas till paragraf 6, för att renodla strukturen. Vissa delar rörande grupper och distrikt kan möjligen också flyttas från sektionens stadgar till standardstadgarna för grupper respektive distrikt. 
  • Distriktens rätt att ta ut avgifter från redovisningsgrupper kan inte strykas utan att antingen besluta att sektionen finansierar distriktens verksamhet eller ändra i standardstadgarna så att rätten framgår där.
  • Formuleringen ”grupper geografiskt indelade i distrikt”, borde väl då innebära att även specialgrupper och samordningsgrupper kommer att vara geografiskt indelade?
  • Skrivning om geografisk indelning kan även begränsa möjligheterna för grupper vars medlemmar är geografiskt spridda.
  • Borde inte den paragrafen 5.3 även gälla distrikt, inte bara grupper? Står visserligen i standardstadgarna för både grupper och distrikt, men det behöver kanske även stå i sektionens stadgar? Liknande funderingar kan man ha rörande den del av 5.2 som handlar om grupp som inte fullgör sina åligganden, det måste väl även kunna gälla distrikt som juridisk person, men även detta står i och för sig i standardstadgarna för både grupper och distrikt.
  • Ett tillägg till 5.2: ”Om grupp eller enskild medlem i grupp ej fullgör sina åligganden...”
  •  

 

 

6. Organisation

6.1 Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt,och f) anslutna grupperarbetsgrupper och g) samordnings- och specialgrupper.

6.2 Arbetet för i § 1 angivet åtagande utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen för dessa stadgar självständigt utformar sin verksamhet. Till stöd för arbetsgruppernas verksamhet kan styrelsen tillsätta samordnings-, aktions- och andra specialgrupper. Om en samordnings-/specialgrupp eller enskild medlem i sådan grupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om samordnings-/specialgruppens eller den enskilde medlemmens verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals åtagande, har styrelsen rätt att upplösa gruppen eller utesluta enskild medlem ur gruppen. Styrelsens beslut om upplösning/uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet. Samordnings-/specialgrupp som upplösts av styrelsen eller medlem som uteslutits ur samordnings-/specialgrupp har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

6.23 För stöd och service till distriktets grupper,och samordnande av verksamheter inom distriktet och för distriktets representation i budgetprocessen tillsättser varje distrikt årligen genom val ett eller flera distriktsombud.

6.34 Årsmöte och extra medlemsmöte är sektionens högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet. Styrelsen har rätt att inteckna, belåna eller avyttra fast egendom som tillhör sektionen.

6.45 För att genomföra styrelsens beslut och ge service till distrikt, grupper och medlemmar skall sektionen upprätthålla ett sekretariat, som leds av en generalsekreterare utsedd av styrelsen.

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

  • Känsligt att ta bort meningen om gruppernas självständighet. Bör i så fall tydligt motiveras.

  • Möjligen kan skrivningen formuleras om för att bättre spegla verkligheten men ändå tydligt att grupperna i hög grad styr sitt egen arbete.

  • Möjligen bör även funktionen landsamordnare tas med i stadgarna.

  • Paragraf 6.2 gällande borde kunna strykas, förutsatt att det står i standardstadgarna för distrikten.

     

7. Årsmöte

7.1 Sektionens årsmöte skall hållas senast den 15 maj på tid och plats som styrelsen bestämmer.

7.2 Kallelse till årsmöte, med påminnelse om motionstiden och styrelsens förslag och nomineringar avseende stadgeenliga val, skall av styrelsen utsändas till, eller på annat sätt göras tillgänglig för, medlemmarna senast tolv veckor före årsmötet.

7.3 Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner. Årsmötet är inte heller skyldigt att behandla förslag från styrelsen som har beslutats efter att årsmöteshandlingarna har gjorts tillgängliga enligt 7.4. Årsmötet kan dock under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp sent inkomna motioner eller tillgängliggjorda förslag till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner. (Här har det tidigare förts diskussioner om man bör ändra detta till att styrelsen “kan” eller “bör” lämna yttranden.)

7.4 Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare samt göras tillgängliga för medlemmarna senast fyra veckor före årsmötet:

- styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisningsektionens årsredovisning

- svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisningårsredovisning

- revisorernas berättelser avseende sektionen resp Amnestyfonden

- förslag till dagordning och arbetsordning

- i förekommande fall motioner som inkommit inom föreskriven tid samt (?, se 7.3) styrelsens yttranden över dessa

- i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan

- styrelsens övriga förslag

- granskningskommitténs rapport om det föregående årets verksamhet

- valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen)

- distriktens förslag avseende valberedningen (Avser styrelsen att föreslå ändring av detta?)

7.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna:

- upprättande av röstlängd

- fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning

- val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) två diskrimineringsombud

- sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen

- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen

- fondstyrelsensAmnestyfondens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden

- fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsenAmnestyfondens styrelse

- val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år), b) kassör för en tid av två år (väljs vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år

- val av fondstyrelse Amnestyfondens styrelse: a) sju ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av fyra ena året och tre andra året och b) tre suppleanter för en tid av ett år

- val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant

- val av revisorer för sektionen resp Amnestyfonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor

- val av valberedning: a) fem ordinarie ledamöter, varav en sammankallande som utses internt och b) en suppleant

- beslut om beredningsgrupper(Alternativt ändras “beredningsgrupper” till “beredningsform”.)

- val av: a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppen(Kvarstår eventuellt beroende av föregående pinnsats.)

- motioner och styrelsens förslag

- medlemsavgifternas storlek (Alternativt tas denna pinnsats bort helt ur stadgarna.)

7.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet.

7.7 Förtroendevalda i ett organ som väljs av årsmötet (sektionens styrelse, Granskningskommittén och valberedningen) får maximalt tjänstgöra i en sammanhängande period av sex år. Därefter måste ett uppehåll göras på minst två år för att kunna omväljas till samma organ. Vid val av ordförande och kassör gäller dock en sammanhängande mandatperiod i styrelsen om totalt åtta år, varav maximalt sex år som ordförande eller kassör,

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

  • Vad gäller paragraf 7.2 kan synkronisering behövas rörande tidsperioder för utskick. Särskild synkronisering med paragraf 8 och 14.3 bör synkroniseras
  • I paragraf 7.3: ”Bör” eller ”kan”, och inte ”ska”. Bör framgå i stadgan att styrelsen har möjlighet att inte besvara.

  • Att besvara motioner är en av styrelsens viktigaste demokratisk uppdrag och bör således inte ändras till ”kan”.

  • Paragraf 7.5 bör vara ett styrelsebeslut, vilket det i praktiken redan är. Mycket tid och resurser läggs ner på att förbereda beredningsformen, och borde alltså, likt årsmötets tid och plats vara upp till styrelsen.

  • Viktigt att årsmötet beslutar beredningsform, det är viktigt att stadgarna är förbereda på ett eventuellt scenario där styrelsen har lågt förtroende exempelvis.

  • Bör stå kvar, men beredningsform istället för beredningsgrupper.

  • Naturligt att medlemsavgift är ett styrelsebeslut, då styrelsen ansvarar för budget och avgifterna där har stor betydelse.

  • Medlemsavgift är en klassisk årsmötesfråga i Sverige.

  • Medlemsavgift ska absolut vara en årsmötesfråga, det är viktigt med stadgar som är beredda på eventuella krissituationer.

 

8. Extra medlemsmöte

8.1 Extra medlemsmöte hålles, när styrelsen finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av sektionens medlemmar eller minst hälften av arbetsgrupperna begär det. Vid sådant extra möte får endast de ärenden behandlas för vilka mötet utlysts. (Man bör eventuellt se över hur många medlemmar resp grupper som krävs för att fatta beslut om extra medlemsmöte, samt om det i stadgarna ska anges en tid inom vilken det extra medlemsmötet ska äga rum när de formella kraven uppnåtts.)

8.2 Kallelse till extra medlemsmöte skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast tre veckor före mötet. Styrelsens förslag till dagordning och övriga handlingar bifogas kallelsen.

8.3 Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grupper, distrikt och mötesdeltagare senast tre veckor efter medlemsmöte.

 

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

  • Rimlig tid bör sättas för när extra mötet måste utlysas.

  • Tiden för detta bör synkroniseras med det reguljära årsmötets tider för kallelse och utskick.

  • En tidsrymd bör preciseras inom vilken extra medlemsmöte ska hållas. Gärna i form av ett intervall med både minimitid och maxtid. Minimitiden ska alltid gälla. Maxtiden ska kunna förfalla om de som begär extra möte vill ha det senare än angiven maxtid.

  • Osannolikt att så många skulle kräva extramöte. Föreslår att ett visst antal medlemmar eller grupper istället kan utlösa omröstning i styrelsen om medlemsmöte.

  • Det är för mycket att kräva en tredjedel av antalet medlemmar för att utlösa extramöte. Istället 10 eller till och med 5, procent.

     

 

9. Beslut vid årsmöte och extra medlemsmöte

9.1 Årsmöte resp extra medlemsmöte är beslutsmässigt när kallelse skett enligt stadgarna.

9.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagt medlemsavgift för innevarande eller föregående år. För yttrande- och rösträtt vid årsmötet fordras att medlemmen erlagt av styrelsen fastställd årsmötesavgift.

Anmälan till årsmötet skall ske till den dag som styrelsen fastställt som senaste anmälningsdag. I händelse av att flera anmält sig till årsmötet före sista anmälningsdag än vad som av praktiska skäl kan tas emot av årsmötesarrangörerna, ges tidigare anmälda förtur framför senare anmälda. Dock skall alltid minst en deltagare från varje arbetsgrupp garanteras deltagande, förutsatt att anmälan inkommit i tid.

9.3 De ordinarie ledamöterna och suppleanterna i sektionens styrelse resp Amnestyfondens styrelse har inte rösträtt i fråga om styrelseledamöternas ansvarsfrihet.

9.4 Vid årsmöte resp extra medlemsmöte avgörs frågor som gäller bordläggning till nästa årsmöte,ochev. behandling av för sent inkomna motioner eller stadgeändring med 2/3 majoritet. Ändring av stadgarna kan endast beslutas av årsmöte. Sådant beslut ska för att vara giltigt fattas med 2/3 majoritet. Upplösning av sektionen avgörs med 4/5 majoritet av två på varandra följande årsmöten. Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster. Övriga frågor avgörs med enkel majoritet. Om votering är begärd sker denna öppet, utom vid personval då sluten omröstning kan begäras. Vid lika röstetal gäller den mening som den vid voteringen fungerande mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör.

9.5 Yrkande om bordläggning av ärende inom samma möte avgörs med enkel majoritet. Ärendets behandling anstår till annan tidpunkt som mötesordföranden bestämmer.

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

  • Paragraf 9.4 borde istället gälla två årsmöten och/eller medlemsmöte. Märkligt att ”tvingas” till verksamhet ett helt år innan upplösning.

  • Föreslår: ”två på varandra följande årsmöten/extra medlemsmöten”.

 

 

 

10. Styrelse

10.1 Styrelsen består av: ordförande, kassör och ytterligare sex ordinarie ledamöter, två suppleanter samt personalrepresentant med personlig ersättare. Personalrepresentanten har närvaro- och yttranderätt.

10.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extra medlemsmöte förrätta fyllnadsval.

10.3 Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. Personalrepresentanten deltar ej i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller i styrelsens beredning och beslut i frågor som kommer att förhandlas med de fackliga organisationerna. Personalrepresentanten deltar ej heller i beredning, beslut och uppföljning av de tjänstetillsättningar som styrelsen ej delegerat.

10.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden. (Bör eventuellt strykas.)

10.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt.

10.6 För styrelsebeslut fordras att minst fyra närvarande ordinarie ledamöter är ense. Vid lika röstetal gäller den mening som sektionens ordförande eller - vid dennes frånvaro - mötesordförande biträder.

10.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter.

10.8 Styrelsen äger att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt.

10.9 Styrelsen äger att inom sig utse arbetsutskottgrupper.

10.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma.

10.11 Styrelsen ska ta fram en arbetsordning som beskriver hur arbetet i styrelsen bedrivs och är organiserat.

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

  • Meningen ”Ledamöter och suppleanter kan återväljas” i §10.2 bör förtydligas enligt årsmötesbeslutet.

  • §10.4 kan strykas.

  • §10.4 bör stå kvar.

  • Olyckligt att det skulle finnas två saker som heter arbetsgrupp. Låt skrivningen bestå i 10.9.

 

11. Svenska Amnestyfonden

11.1 För Svenska Amnestyfonden gäller särskilda stadgar.

 

12. Förvaltning och revision

12.1 Sektionens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår.

12.2 Styrelsens förvaltning och sektionens räkenskaper skall granskas av de revisorer och den granskningskommitté som utsetts av årsmötet. Dessa har rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör sektionens verksamhet och ekonomi.

12.3 Revisionsberättelse skall föreligga inom tolv veckor efter verksamhetsårets utgång.

 

13. Stadgeändringar

13.1 Förslag till ändring av sektionens stadgar skall vara styrelsen tillhanda tio veckor före årsmötet och skall med styrelsens yttrande utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet.

(Tas bort, eftersom någon separat hantering av motioner och förslag som innebär stadgeändringar de facto inte existerat på många år.)

13.2 Ändring av stadgarna kan endast beslutas av årsmöte. Sådant beslut skall för att vara giltigt fattas med 2/3 majoritet.(Flyttas till § 9.4)

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

Vettigt att stryka, men bör kommuniceras tydligt så att det framgår att styrelsen inte försöker minska medlemmarnas inflytande.

 

 

 

13.14. Uteslutning ur Amnesty International samt avveckling och upplösning av svenska sektionen

14.1 Sektionen kan genom beslut av internationella styrelsen (International BoardIEC) uteslutas ur Amnesty International. (Uteslutning kan överklagas till Membership Appeals Committee.)

14.2 I händelse av uteslutning ur Amnesty International skall sektionen, då beslutet är definitivt, snarast avvecklas och resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International.

14.3 Förslag om upplösning av sektionen skall behandlas av årsmötet under förutsättning att förslaget utsänts till alla medlemmar senast tolvfjorton veckor före mötet. (Sägs i princip redan i § 7.2.)

14.4 Beslut om upplösning skall för att vara giltigt fattas med 4/5 majoritet av två årsmöten i följd.

14.5 I händelse av upplösning skall efter avvecklingen sektionens resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. Om även Amnesty International upplösts, skall tillgångarna ges till ändamål som överensstämmer med Amnesty Internationals vision och åtagande varom beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet, och handlingar av hemlig natur förstöras.

 

Styrelseledamöternas synpunkter:

  • Kan förslag på upplösning läggas av styrelsen eller medlem utan föregående beslut av internationella styrelsen?

  • Tid för utskick bör synkroniseras med paragraf 8.

  • Uteslutning behöver inte tas upp två gånger i stadgarna.

  • För tydlighetens skull bör det stå även här, men utgå ifrån eventuella ändringar i 7.2.

  • Vad menas med ”handlingar av hemlig natur” i 14.5?

     

 

Övriga synpunkter

 

  • Amnestyfondens förhållande till sektionens årsmöte bör förtydligas.