Förslag till verksamhetsberättelse för 1996 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1997

Till: Styrelsen
Från: sekretariatet/K Höijer
Datum: 6 mars 1997

(Reviderad efter AU den 23 februari. Verksamhetsberättelsen skickades ut i pappersform inför AU, förändringar är markerade med kursiv stil eller överstrykning i denna text.)

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 1996
(2 bilagor)

Inledning
Årsmötet 1994 uppdrog åt styrelsen "att utreda hur sektionens verksamhetsrapportering kan förbättras så att den kan ersätta lägesrapporten, och sammanlänka styrelsens och distriktens, samordningars och specialgruppers verksamhetsberättelser. Detta skulle ge ett för svenska sektionen gemensamt dokument som underlag för utvärderingen."

Styrelsen har uttryckt önskemål om att producera en för hela sektionen gemensam verksamhetsberättelse i enlighet med årsmötets intention.

Förslag
Mot ovanstående bakgrund presenteras i bilaga1 en för hela sektionen gemensam verksamhetsberättelse för 1996. Den är avsedd att tryckas i AmnestyPress och utgöra underlag för årsmötets behandling av verksamhetsberättelsen. Den är en sammanfattning av vad olika amnestystrukturer gjort. Styrelsens berättelse är en förkortad version i jämförelse med tidigare års verksamhetsberättelser.

Dessutom finns i bilaga 2 en fullständig verksamhetsberättelse för styrelsen, vilken innehåller mer utförlig information och dokumentation av vad som utförts 1996. Tanken är att den ska kunna rekvireras av den som är intresserad. På motsvarande sätt finns distriktens, samordnings- och specialgruppernas egna, mer utförliga verksamhetsberättelser att tillgå. Dessa kan kopieras och finnas tillgängliga under årsmötet för årsmötesdeltagarna.

Verksamhetsberättelsens uppbyggnad
Verksamhetsberättelsen följer handlingsplanens uppbyggnad med åtta mål. Under varje mål sammanfattas vad de olika amnestystrukturerna gjort under året. Vid läsning av verksamhetsberättelsen bör man ha i åtanke dels att handlingsplanen antogs av årsmötet först i maj 1996, då t. ex. sekretariatet redan planerat sin verksamhet för året, dels att handlingsplanen löper på fyra år. Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att i verksamhetsberättelsen få med annat än handlingsplanens mål. Det är därför lämpligt att ha handlingsplanen i sin hand, då man läser verksamhetsberättelsen. En del sifferuppgifter saknas, men de kommer att finnas till styrelsemötet.

Förslag till beslut
Styrelsen föreslås godkänna bifogade förslag till verksamhetsberättelse för sektionen och förslag till fullständig version av styrelsens egen verksamhetsberättelse.





BILAGA 1

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1996 FÖR SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL
(rev efter AU)

Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär

Grupper och distrikt
Grupper och distrikt var verksamma med att sprida information om mänskliga rättigheter och om Amnesty. Exempel på större arrangemang där AI fanns representerat var Ungdomsriksdagen i Nyköping, Ungdomsmässan i Skara, Musik vid Siljan och Folkmusikfestivalen i Falun. De flesta distrikten besökte skolor. I Malmö, Lund och Uppsala bildades särskilda informationsgrupper. Information om mänskliga rättigheter ges också genom utställningar, i samband med penninginsamling, torgmöten och julmarknader. Distriktet i Halland besökte bl. a. arbetsplatser. Distriktet Kalmar-Kronoberg producerade en folder om Burma, som spreds till resebyråer. Mälardalens distrikt besökte bl. a. fritidsgårdar och konfirmander. Stockholmsdistriktet informerade asylsökande på flyktingslussen i Carlslund om deras rättigheter. Tre distrikt medverkade i manifestationer arrangerade av 5 i 12-rörelsen. I Umeå hölls ett informationsmöte med Ali Bourequat i samband med Umeå filmfestival och visning av en film om honom. Lokala organisationer kontaktades av många distrikt.

Specialgrupperna
Flera av grupperna arbetade med att föra ut information om mänskliga rättigheter inom sina respektive specialområden. Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD) höll föredrag om dödsstraffet för skolklasser. En medlem i arbetsgruppen för tortyrfrågor ingick i ett team som föreläste vid särskilda temadagar för medicine studerande i Stockholm. Medlemmar ur Hälso- och sjukvårdsgruppen föreläste för medicine kandidater i Uppsala, Stockholm och Linköping. Man medverkade vid Läkarstämman i Stockholm med en utställning. Den fackliga gruppens representant medverkade i fackliga möten och konferenser. Juristgruppen arrangerade en rad föreläsningar främst på universitet. MEK/MSP-gruppen medverkade, tillsammans med bl. a. Juristgruppen och sekretariat, i utbildning av svenska och utländska officerare vid Militärhögskolan och försvarets internationella centrum SWEDINT.

Samordningsgrupper
Burmasamordningen informerade om situationen för mänskliga rättigheter för ett politiskt ungdomsförbund och Iransamordningen deltog i ett seminarium i Lund. I ett seminarium om Kina på Etnografiska museet i Stockhlom medverkade Kinasamordningen.

Styrelsen
Under året utarbetades, i samarbete med föreningen MOD (Mångfald och Dialog) och Röda korset, ett nytt skolmaterialet - en metodhandledning för lärare om hur man kan arbeta med mänskliga rättigheter i klassrummet.
Engagemanget i Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering (SAMFI) fortsatte bl. a. genom deltagande i den av SAMFI centralt arrangerade Lärarutbildarkonferensen samt i Ungdomsforum för gymnasieelever.

Amnestyfonden
I syfte att öka kunskapen om Amnestys biståndsarbete, producerade Amnestyfonden under våren en informationsfolder och en affischserie.




Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty

Grupper och distrikt
Knappt hälften av distrikten rapporterar att de genom olika arrangemang såsom brev, möten, studiecirklar sökt aktivera nytillkomna medlemmar. I Södra Norrland togs personlig kontakt med alla nya medlemmar och i Jönköpings län bjöds alla nya och stödjande medlemmar in till träffar. En ny grupp bildades i Linköping och en ungdomsgrupp kom till i Ludvika till följd av dessa ansträngningar. I Skaraborg utvecklades ungdomsarbetet och ett ungdomsmöte arrangerades i Skövde.

Specialgrupper
Barngruppen ombildades under året, då gamla medlemmar slutat och nya tillkommit. Hälso- och sjukvårdsgruppen värvade aktivt nya medlemmar och översättargruppen fick tre nya medlemmar.

Samordningsgrupper
Några samordningsgrupper fick nya medlemmar under året. Östafrikasamordningen har kontinuerlig kontakt med personer i andra organisationer bland dem Rädda Barnen. Samordningen för Kina har ett väl utbyggt nätverk av personer med intresse för utvecklingen i Kina.

Styrelsen

Medlemsvärvning
Under våren gick den s.k. Hoppets helg-kampanjen, som givit 13 500 medlemmar, in i en andra fas, då de nya medlemmarna erbjöds att arbeta aktivt. Drygt 70 amnestygrupper genomförde olika lokala aktiviteter för att söka rekrytera medlemmar till aktivt arbete. Resultatet blev ett 20-tal nya aktiva medlemmar under våren.

I samband med Kinakampanjen producerades material för medlemsvärvning. Den 20 november 1996 startade en medlemsvärvningskampanj, som anknöt till pågående Turkietkampanj. Ett särskilt försök gjordes att rekrytera till Amnestys bidragsgivare.

Under våren 1996 låg den nya "lilla Amnestyboken" färdig, som beskriver Amnestys arbete, organisation, historia och berättar om hur man kan arbeta aktivt i Amnesty. Lilla Amnestyboken distribueras till alla nya medlemmar.

Den analys av våra medlemmar och givare som gjordes 1994-1995, låg till grund för val av målgrupper för sökning av nya medlemmar och givare. Analysen gav information om medlemmarnas/givarnas ålder, boende, inkomst etc.

Målet var att Amnesty skulle lyckas återvärva minst 90 procent av medlemmarna. Bortfallet av medlemmar uppgick till elva procent. Antalet medlemmar per den 31 december 1996 var i stort sett oförändrat jämfört med året innan, 75 536 mot 75 797 den 31 december 1995.

Insamling
Ett kärvare insamlingsklimat kunde noteras under 1996 jämfört med 1995. Sektionens intäkter genom gåvor och bidrag utgjorde 1996 mer än 50 procent av sektionens totala intäkter. De viktigaste insamlingsmetoderna var riktade brev till bidragsgivarna, gåvor över AmnestyGiro samt bidraget från Humanfonden.

Sektionens intäkt från Humanfonden ökade från 3.4 milj kr 1995 till 4.1 milj kr.
Det särskilda insamlingsprojektet Livlinan nådde inte budgeterat mål. Det gav emellertid ca 2 000 nya bidragsgivare till Amnesty. Välkända och återkommande insamlingsaktiviteter som Amnestys väggalmanacka och Amnestys julgåva gav tillsammans knappt 1.6 milj kr. Utöver detta gav spontana gåvor till Amnesty 3.1 milj kr i intäkt (1995: 2.7).

Amnesty var en av fyra ideella organisationer som stod som förmånstagare vid musikfestivalen Musik vid Siljan den 30 juni- 7 juli. Samarbetet runt Musik vid Siljan gav Amnesty 100 000 kr i intäkter och en framträdande plats i marknadsföringen och genomförandet av festivalen.

Försäljningsverksamheten
För försäljningsverksamheten fullföljs den treårsplan som styrelsen antog 1995 och som fick stöd
av årsmötet i Göteborg. Trots kraftiga åtgärder att minska kostnaderna samt öka intäkterna blev resultatet för året ett underskott med xxxxxxx kronor.
Butiks- och postorderförsäljningen i Malmö fortsatte. Resultatet för året blev intäkter på 957 tkr och kostnader på 1 322 tkr, dvs en förlust på 365 tkr. Denna förlust avvek så mycket från den treårsplan som styrelsen antog 1995 och som fick stöd av årsmötet 1996, att styrelsen på sitt möte i januari 1997 beslutade att försäljningsverksamheten i sin nuvarande form ska avvecklas under 1997.


AmnestyPress
Sektionens medlemstidning kom ut med nio nummer varav två temanummer om Kina respektive Turkiet. Genomsnittlig adresserad upplaga var 72 185. Antalet prenumeranter var cirka 1000 stycken.


Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare

Grupper och distrikt
Kontakter med lokala medier sker bl. a. vid arrangemang av olika slag och genom insändare. Katrineholmsgruppen kombinerar insändare i lokalpress med bössinsamling och insamlande av namnunderskrifter. I Uppsala publicerade Upsala Nya Tidning artiklar, med anknytning till Amnesty, varje dag under Amnestyveckan. Det varierar mycket mellan lokalpressen på olika orter i vad mån de för in artiklar och skriver reportage om amnestyaktiviteter. Några distrikt medverkade i lokalradio och - TV. Både Mittnytt och TV 4 - Jämtland hade inslag i samband med Kinakampanjen.

Specialgrupper
Några grupper var aktiva i mediaarbetet. Den fackliga gruppen medverkade i presskonferenser tillsammans med LO och TCO i samband med den s.k. FFI-rapportens publicering. Läkartidningen försågs med information om en fängslad läkare i Burma via Hälso- och sjukvårdsgruppen. Man värvade även medlemmar via specialtidningar för sjukvårdspersonal. Juristgruppen i Uppsala skrev en artikel om inrättandet av en permanent internationell brottsmålsdomstol.

Samordningsgrupper
I samband med Kinakampanjen medverkade en medlem i Kinasamordningsgruppen i Studio Ett i radions P1. Man besvarade även en rad förfrågningar från media om situationen i Kina. Vietnamsamordningen skrev och fick publicerat insändare i lokalpress. För Aung San Suu Kyi´s räkning mottog Burmasamordningen utmärkelsen "Årets Pitebo" vid en festival arrangerad av Piteå-Tidningen. Man medverkade även i riksradion. Dagens Nyheter publicerade en debattartikel om dödsstraffet i Ryssland skriven av en medlem i samordningsgruppen.

Styrelsen
Massmedias intresse för Amnesty International fortsatte att vara mycket stort. Företrädare för Amnesty förekom under året i närmare 90 radio- och TV-inslag eller direktsända studiosamtal i fem rikstäckande TV-kanaler och fem rikstäckande radiokanaler. Därtill kommer ett okänt antal omnämnanden i notisform. Antalet pressklipp om Amnesty eller mänskliga rättigheter uppgick till närmare 4 000 (1995: 3 200). Ökningen beror delvis på att omvärldsbevakningen förbättrats.

Årets två största kampanjer om Kina och Turkiet, fick båda omfattande publicitet. Den internationella konferens om tortyr, som arrangerades av den svenska sektionen i samarbete med amnestysektionerna i Holland och England samt det internationella sekretariatet, resulterade i stor uppmärksamhet i en lång rad länder över hela världen, samt i flera radiokanaler som sänder över hela världsdelar.

Amnestys satsning på Internet utvecklades mycket kraftigt under året. Sidorna uppdateras minst en gång varje vardag och vid årsskiftet besöktes sidorna av ett hundratal personer per dag. På samma sätt ökar antalet elektroniska förfrågningar om olika dokument o. dyl. via Internet.



Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete

Grupper och distrikt
Många arrangemang såsom utställningar, seminarier och demonstrationer genomfördes, särskilt i samband med kampanjerna om Kina och Turkiet. Från Piteå sändes nejlikor till Turkiet och de lördagsmanifestationer, som hålls i Istanbul av anhöriga till "försvunna". I Östergötland/Södra Sörmland ordnades skyltfönsterutställning, torgdemonstrationer och namninsamling. I Halland genomfördes demonstration, visades utställningar mm. På flera orter i Mälardalen ordnades manifestationer den 10 december, mänskliga rättigheternas dag. I Storgöteborg arbetade grupperna tillsammans i s.k. tvärgrupper med olika kampanjer. I Malmöfestivalen hade Amnesty en framträdande plats. Visbygruppen var representerad på Burgsviks marknad och deltog med en utställning i kulturfestivalen Samklang. Karlstadsgrupperna arrangerade den årliga amnestygalan. Några grupper arbetar med Internet och i t. ex. Halland hämtas blixtaktioner direkt från Internet.

Specialgrupper
Juristgruppen i Lund deltog i Lundagruppernas månadsmöten och Uppsala juristgrupp i distriktets förberedelser inför årsmötet 1997. Aktionsgruppen mot dödsstraffet besökte två distriktsmöten. Barngruppen, Hälso- och sjukvårdsgruppen och Juristgruppen fanns med på en utbildningshelg, som arrangerades för specialgrupper och samordningsgrupper då man bl. a. diskuterade ökad samverkan.

Samordningsgrupper
Kinakampanjen präglade Kinasamordnings arbete. Nio distriktsmöten besöktes liksom ett antal grupper. Sydasiensamordningen besökte ett distriktsmöte. Man arbetar med utveckling av ett nätverk och har en rad bra kontakter. Burmasamordningen har ett väl utbyggt nätverk.

Styrelsen
Kampanjer och aktioner
I mars inleddes en stor kampanj om Kina under rubriken "Ingen går säker", där 200 grupper deltog - det största antalet någonsin i en landkampanj.

Turkiet var föremål för årets andra stora kampanj, som inleddes i oktober och pågår till april 1997. Även i denna kampanj deltar ett stort antal grupper. I Istanbul hålls varje lördag, sedan mer än ett år tillbaka, demonstrationer för de "försvunna" efter modell från de galna mödrarna i Argentina. Lördagen den 26 oktober var utsedd till en särskildl aktionsdag för de "försvunna". Flera sektioner var representerade i Istanbul denna lördag för att visa sin solidaritet med de anhörigas kamp. Från svenska sektionen deltog Åsa Fahlbeck, distriktsombud i Östergötland.

Sektionen deltog i ett stort antal andra aktioner avseende Bulgarien, Chile, Egypten, Peru, Burma, Albanien, Palestina och USA. Nigeria kom i fokus i slutet av året med anledning av ettårsdagen av Ken Saro-Wiwas avrättning.

Ett nätverk av s.k. brandkårsgrupper upprättades i syfte att i högre grad engagera grupper i de snabba aktioner som förmedlas via det internationella sekretariatet. Femton grupper var aktiva och mottog aktioner gällande Nigeria, Mexiko, Israel, Burundi, Zaire, Guinea-Bissau och Afghanistan.

Lobby
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet, bl. a. förberedelser inför FN:s MR-kommission och generalförsamling, inrättandet av en permanent internationell brottsmålsdomstol (se vidare verksamhetsberättelse för Juristgruppen) och avseende Europarådet - i frågor rörande dödsstraffet.
Kontakter togs under året med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper.

Arbetet med EU utvecklades mycket under året och flera av parlamentarikerna försågs löpande med information. Vi deltog i de aktioner som initierades av EU-föreningens kontor i Bryssel, t.ex. om Kina och Turkiet.

För att utveckla samordningsgruppernas och specialgruppernas medverkan i lobbyarbetet och för att informera om arbetet med EU, arrangerades en utbildningshelg för amnestymedlemmar. Informationsmöten om arbetet inom EU hölls även med flera samordningsgrupper.

Amnestys kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier. Gruppen träffas en gång i månaden och representanter från Amnesty deltar i varje möte.

MEK/MSP*
Sektionen deltog i kampanjen för inrättandet av en uppförandekod för europeisk vapenexport. I juni arrangerade Militärhögskolan ett internationellt seminarium om IFOR och Daytonavtalet, där Amnesty medverkade.

* MEK=Militära, ekonomiska och kulturella förbindelser dvs arbete med att
förhindra leveranser som befaras leda till övergrepp inom Amnestys åtagande.
MSP=Militär, säkerhetstjänst och polis dvs arbetet med att förhindra överföring
av kunskap och utrustning till regeringar som använder dem för kränkningar
av mänskliga rättigheter inom Amnestys åtagande.

Blixtaktioner
Under 1996 förmedlades via det internationella sekretariatet, 301 blixtaktioner, 199 "EXTRA"
(Express Transmission for Rapid Action) samt ungefär 500 uppföljningar. Vädjanden skickades till drygt 100 olika länder. Vädjanden å sektionens vägnar gjordes femton gånger under året.
Antalet BA-mottagare per post ökade från 230 till 350. Dessutom deltar ett tiotal via fax och e-post.

Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer var cirka tjugo ungdomar och lärare. En broschyr om Blixtaktioner för juniorer producerades på svenska och information om Junior Urgent Action ingår i det informationsmaterial för skolor och om barn, som sammanställs på sekretariatet.

Amnestys landrapporter och informationspaket distribuerades i stor omfattning. Liksom tidigare är skolorna de flitigaste beställarna. Ett ökat intresse för Amnestys hemsida på Internet, gav upphov till ett ökande antal e-postförfrågningar.
Amnesty anlitas dagligen av myndigheter, organisationer, massmedia och enskilda med frågor om landförhållanden och mänskliga rättigheter.

Publikationer
Pådraget utkom med tolv nummer, varav två dubbelnummer. Antalet prenumeranter var vid årsskiftet c:a 1 305 enskilda och 83 grupper. Pådraget sändes även till Finland för översättning och produktion. Kortkampanjen utkom med tolv nummer. Antalet prenumeranter var 3 034 enskilda personer och 181 grupper. Sammanlagt prenumererade dessa båda kategorier på 7 500 exemplar.

Aktionsfall
Under 1996 utplacerades 81 aktionsfall, vilket är två fler än året innan. Av dessa gällde 14 Europa, 25 Asien, 25 Afrika, 1 Amerika, 16 Mellanöstern/Nordafrika. Under 1996 avslutades 70 aktionsfall mot 90 året innan. Grupperna arbetade under året med sammanlagt ca 255 aktionsfall.

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var 26.

Under året gjordes tio vädjanden för enskilda asylsökanden samt ett antal kompletteringar till nya ansökningar om asyl. Skriftliga uppvaktningar av regeringen och immigrationsmyndigheter i flyktingfrågor gjordes bl. a. avseende återvandring av bosniska flyktingar, bestraffning av homosexuella och konvertiter i Iran, förvarstagna asylsökande i Lettland, avvisning av irakier till Jordanien och organiserad återvandring av rwandiska flyktingar från Tanzania.

Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att i speciella fall avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade under året två ärenden.

Flyktingombuden erbjöds vid två tillfällen grund- och vidareutbildning enligt de riktlinjer för Amnestys flyktingarbete som antogs vid årsmötet 1995. Även land- och RAN-samordnare inbjöds att delta i en förberedande utbildningshelg med 1997 års flyktingkampanj som tema. I maj respektive oktober anordnades endagars flyktingombudsmöten där det praktiska arbetet diskuterades.

Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Flyktingrådet, Svenska Kyrkan och Caritas. Rådgivningsbyrån drev under året två asylärenden till FN:s kommitté mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I båda fallen riktade FN:s tortyrkommitté skarp kritik mot svenska myndigheters beslut.

Svenska myndigheter blev föremål för en blixtaktion avseende Pauline Muzonzo Paku Kisoki, en asylsökande kvinna från Zaire, vars fall var ett av dem som togs upp av FN:s tortyrkommitté. Regeringen beslutade så småningom att kvinnan skulle få stanna i Sverige som flykting.

Som förberedelser för 1997 års flyktingkampanj genomfördes utbildning av medlemmar och personal, inledande samarbete med andra frivilligorganisationer, deltagande i internationella kampanjmöten samt informationsverksamhet i ett antal distrikt.

Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings Working Group on Refugees. Sektionen deltog vidare i den flyktingpolitiska debatten genom att delta i en rad seminarier där flyktingfrågor diskuterades.

Amnestyfonden
Fonden deltog vid flera tillfällen i samband med utbildningar och olika möten med grupper, landsamordnare och specialgrupper i syfte att utbyta information om biståndsarbetet. Fonden samarbetade nära med Hälso-och sjukvårdsgruppen.
I samband med Insamlingsdagarna, som i år för första gången tillföll Amnestyfonden, distribuerades nytt informationsmaterial till grupperna.



Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete

Grupper och distrikt
De flesta distrikten rapporterar om en rad utbildningsaktiviteter som man arrangerat eller deltagit i. Flera landseminarier genomfördes. Göteborgsdistriktet och Södra Älvsborg deltog aktivt i planering och genomförande av utbildningar i Region Västs regi. Distrikten i Skåne/Blekinge samverkade i en åtagandeutbildning. I Dalarna var främst ungdomar aktiva i studiecirklar och centralt anordnade kurser. Deltagande i externa kurser arrangerade av t. ex. Sida och FN-föreningen, rapporteras från Södra Norrland. I Stockholm genomfördes tretton introduktionskurser med 145 deltagare. I flera distrikt ombesörjer grupperna själva introduktionen av nya medlemmar. Fyra distrikt uppger att man börjat arbeta med ny informationsteknik.

Specialgrupper
Policygruppen arrangerade sju seminarier om policyfrågor. Man uppdaterade även den s.k. policykatalogen. På ett seminarium för översättarna förelästes om juridisk terminologi. Juristgruppen i Uppsala deltog i ett seminarium om internationell rätt på UD.

Samordningsgrupper
Förmedling av information till grupperna är en huvuduppgift för samordningarna. Det görs genom utskick och telefonkontakt samt även besök. Flera samordningsgrupper deltog i utbildningshelgen för samordnings- och specialgrupper. Kinasamordningen deltog i flera möten med olika personer med anknytning till Kina t.ex. med systern till Wei Jingsheng. Man träffade även Dalai lama, som besökte Olof Palmes internationella center. Maghrebsamordnare deltog i utbildning om islam och Tchad/Rwanda-samordnare i utbildning i folkrätt. Rysslandsamordnare träffade representanter för ryska soldatmödrar.

Styrelsen
Flera centrala utbildningar erbjöds medlemmarna under året: två gruppsekreterarkurser; vidareutbildning för flyktingombud om flyktingrätt i globalt perspektiv; utbildning om Amnesty-lobby och EU; två informatörsutbildningar; utbildning för utbildare "Utbildaren 1"; grundutbildning för nya distriktsombud; åtagandeutbildning; grundkurs för flyktingombud samt utbildning inför flyktingkampanjen. Sammanlagt deltog ca 160 medlemmar i dessa utbildningar.

Intresset från distrikten för lokala utbildningar ökade markant under året. Flera lokala och regionala utbildningar genomfördes med assistans från sekretariatet. Utbildarnätet tog form och 36 utbildare fanns med i nätverket.

Under 1996 deltog personalen i en utbildning i bl. a. Lotus Notes samt i olika individuella utbildningar i språk, data och åtagandet.



Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet

Grupper och distrikt
I en handfull distrikt planerar grupperna sitt arbete och då ofta halvårsvis. Några distrikt t. ex. Jönköping, Stockholm och Södra Norrland har en plan för distriktet. I andra samarbetar grupper med planering såsom grupperna i Linköping och Malmö. Distrikten som ingår i Region Väst samverkar genom att en handlingsplan för regionen utarbetas. Södra Älvsborg använde den planen för sin egen planering. Verksamhetsberättelser skrivs av många grupper och av de flesta distrikt.

Specialgrupper
Den fackliga gruppen arbetar, på uppdrag av årsmötet 1996, med en strategi för det fackliga målgruppsarbetet.

Samordningsgrupper
Kinasamordningen medverkade i planeringen av Kinakampanjen. Samordningsgrupperna för Tchad/Rwanda och Centralafrika träffades för samordning och planering av arbetet i regionen.

Styrelsen
Med den av årsmötet antagna handlingsplanen för åren 1996-2000 som bas planerades sekretariatets verksamhet för 1997. Planen utgjorde underlag för arbetet med budgeten för 1997.

Amnestyfonden
Arbetet med att utveckla utvärderingsmodeller för biståndsarbetet fortsatte. Amnestyfonden har under flera år givit bistånd till tortyrrehabiliteringsprojekt i Chile, och under våren kunde en styrelseledamot på plats utvärdera det arbete som bedrivs av några organisationer där.


Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt

Grupper och distrikt
Högt deltagande från grupper i distriktsmöten rapporteras från fem distrikt. Flera distrikt uppger deltagande i budgetmötet, årsmöten och distriktsombudsmöten. Södra Skåne arrangerade ett, för hela sektionen gemensamt, framtidsseminarium samt, i samarbete med Storgöteborg, ett möte för storstadsdistrikten. Många i Norra Skåne/Blekinge engagerade sig i diskussioner, som föregick beslutet att slå samman distriktet med Södra Skåne. I Kalmar/Kronoberg aktiverades fler medlemmar i distriktsarbete. Uppsaladistriktet fick fler aktiva i den grupp som arbetar med förberedelser för årsmötet 1997. Örebro och Värmlandsdistrikten inledde ett samarbete bl. a. för utbildningar.

Specialgrupper och samordningsgrupper
Policygruppen gav ut fyra nummer av Amnesty Debatt, som distribueras till alla grupper i sektionen. Medlemmar i gruppen ingår i styrelsens A-utskott. Några samordningsgrupper deltog i sektionens årsmöte.

Styrelsen
Amnestygrupper
Den 31 december 1996 hade svenska sektionen 282 grupper (1995 var antalet 288). Under året lades 16 grupper ned medan tio startades.

Distrikten
Sektionen är indelad i 20 distrikt och nästan varje distrikt hade ett eller två distriktsombud. På Gotland och i Dalarna fanns kontaktpersoner. I samband med årsmötet i Göteborg hölls ett distriktsombudsmöte och i september anordnades ett tvådagarsmöte. Under sommaren 1996 intervjuades så gott som alla distriktsombud om bl. a. hur de ser på distriktens roll och utveckling. Svaren sammanställdes i den så kallade distriktsinventeringen.
Styrelsemedlemmar besökte distriktsmöten. I september träffades distriktsombuden och styrelsen för att diskutera budgeten och rapporten från den s.k. aktivistutredningen.

Samordnings- och RAN-grupper
Antalet samordningsgrupper uppgår till 36 och täcker tillsammans 150 länder. Det finns 21 RAN-samordnare och 89 grupper arbetar med ett eller flera RAN. I mars hölls ett möte för RAN-samordnare om nya riktlinjer för arbetet. Ett seminarium för specialgrupper och samordningsgrupper om deras roll och insatser i arbetet med kampanjer och aktioner genomfördes i oktober.

Årsmötet
Cirka 330 medlemmar deltog i årsmötet 10-12 maj, som arrangerades av amnestygrupperna i Göteborg i samarbete med sekretariatet. Årsmötet gästades av följande personer: Ragnar Hagelin far till Dagmar Hagelin; Mehdi Zana f.d. samvetsfånge från Turkiet, Malcolm Tigerschiöld från IS, Okan Akhan från Turkiet och Maciej Nawrot och Rafal Kopczynski från Amnesty i Polen. Från holländska sektionen deltog Frans Huijnen, från norska sektionen deltog Sven-Egil Boe och Anne-Elisabeth Kroken, från finländska sektionen deltog Auli Karlsson

Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1996 och årsskiftet hade styrelsen tre protokollförda möten. Fram till årsmötet planeras ytterligare tre möten. Utöver styrelsemöten har styrelsen träffats under en utbildningshelg i oktober då man även hade ett möte med personalen vid sekretariatet.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi.

För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) arbetade under året med uppföljning av de beslut årsmötet fattade angående flyktingverksamheten. Man följde arbetet i Amnestys EU-förening. A-utskottet skrev även ett förslag till resolution till rådsmötet 1997 om dödsstraffsarbetet.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) arbetade med att färdigställa rapporten om aktivistutredningen, som presenterades för styrelsen och distriktsombuden i september. Utskottet gjorde en analys av det minskande antalet grupper samt följde arbetet med den av årsmötet 1996 beslutade ungdomssatsningen.

Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottet) arbetade med en strategi för sektionens utvecklingsarbete i andra sektioner. C-utskottet ansvarade också för en inventering av den kompetens som styrelsen besitter och förmedlade detta till valberedningen, i enlighet med årsmötesbeslut 1996. Man följde även upp det arbete med utredning av roller och relationer inom styrelse och sekretariat som påbörjades verksamhetsåret innan. Utskottet övertog ansvaret för IT-frågor, som tidigare låg på D-utskottet. Det var även utskottets ansvar att föreslå hur verksamhetsrapporteringen inom sektionen skall gå till.

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) arbetade med ett förslag till ny placeringspolicy och fortlöpande analyser av budgetprocessen. Tillsammans med referensgruppen för försäljningsverksamheten i Malmö följde utskottet utvecklingen och resultatet av försäljningsverksamheten.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1996)

Ordinarie ledamöter:
Magnus Brattgård, Solna
Magnus Cedergren, Nyhamnsläge
Charlotte Dunge, Vimmerby (kassör)
Dan Grundin, Stockholm (personalrepresentant)
Christer Nordberg, Huskvarna
Charlotta Nordenberg, Örebro (ordförande)
Lars-Olof Olofsson, Strömstad
Eva Linda Sederholm, Halmstad
Johanna Strandh, Stockholm

Suppleanter:
Christian Gräslund, Sollentuna
Mats Andersson, Umeå (avsade sig sitt styrelseuppdrag i januari 1997, pga anställning vid sekretariatet)
Maja Åberg, Stockholm (personalrepresentant)

Sektionens generalsekreterare Anita Klum var adjungerad till styrelse och arbetsutskott. Sekreterare var Eva Hellström.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 9 november. I mötet deltog representanter från 15 distrikt, från sekretariatet, valberedningen, styrelsen och D-utskottet. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 1997 samt tog del av Finansutskottets rapport.

Sekretariatet
Sekretariatet hade per den 31 december 1996 27,75 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 32 personer. Sekretariatet hade även 3,25 projekttjänster, som fördelade sig på fem personer.

Antalet ideellt arbetande personer på sekretariatet ökade under 1996. Per den 31 december 1996 arbetade drygt 80 personer i Stockholm ideellt med distribution, registrering, flyktingfrågor, telemarketing, korrekturläsning, arkivering och diverse avlastning av enskilda handläggare. Av dessa 80 personer arbetade cirka 15 på kvällstid med huvudsakligen distribution, registrering och telemarketing. På regionkontoret i Göteborg arbetade cirka 20 personer ideellt. Motsvarande siffra i Malmöbutiken var drygt tio.

Amnestyfonden
Grupperna informerades regelbundet i grupputskick om fondens verksamhet och ekonomi. Sektionsstyrelsen fick, via sina representanter i fondstyrelsen, löpande information om fonden.




8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder

Grupper och distrikt
Internationella kontakter förekommer ganska sporadiskt och då främst kring arbetet med delat aktionsfall. Malmögrupperna knöt kontakt med distriktsombudet för Köpenhamnsregionen, Södra Norrland inbjöd medlemmar från Finland och Norge till en utbildningshelg, vilka dock ej kunde delta. En medlem från Norra Älvsborg/ Bohuslän deltog i ett internationellt ungdomsläger.

Specialgrupper
Flera av grupperna har internationella kontakter. Aktionsgruppen mot dödsstraffet har kontakt med antidödsstraffgrupper i USA. Arbetsgruppen för tortyrfrågor deltog i förberedelserna för den internationella konferensen om tortyr, som sektionen arrangerade, i samarbete med amnestysektionerna i Holland och England och det internationella sekretariatet, samt fanns representerad på konferensen. En representant från Barngruppen deltog i ett internationellt barnmöte på Irland. Hälso- och sjukvårdsgruppen hade kontakt med Medical Group i Danmark. Man uppvaktade Anders Milton, ordförande i World Medical organisation. Även MEK/MSP-gruppen hade flera internationella kontakter bl. a. deltog en representant från den brittiska sektionens Business Group i ett av gruppens möten.

Samordningsgrupper
I det intersektionella seminariet för Burmasamordnare, som arrangerades av svenska sektionen, deltog Burmasamordningen. I intersektionella seminarier för samordningsgrupperna för Kina och för Sydasien deltog svenska medlemmar. Iransamordningen hade kontakt med sin danska kollega och Tchad/Rwanda-samordningen hade kontakt med sin belgiske motsvarighet. Västeuropasamordningen och Östafrikasamordningen hade kontakt med samordnare i flera länder.

Styrelsen
Internationella utskott och kommittéer
Under 1995 deltog svenska amnestymedlemmar i några permanenta internationella utskott. I kommittén för sektioners utveckling (SDC) ingick Rose-Marie Asker. Jesús Alcalá var ledamot i den internationella överklagandekommittén, Bo Lindblom i den internationella valberedningen och Anna-Karin Kandimaa i det internationella utskottet för organisation och utveckling av amnestyrörelsen (SCOD). Christine Pamp ingick i kommittén för SYSTEC, som arbetat med utveckling av arbetsmetoder.

Internationellt samarbete
Den svenska sektionen arrangerade i samarbete med det internationella sekretariatet ett intersektionellt seminarium för Turkietsamordnare och ett för samordnare för de andinska länderna.

Den svenska sektionen organiserade, i samarbete med amnestysektionerna i Holland och England samt det internationella sekretariatet, den 4-6 oktober 1996, en internationell konferens om tortyr i Stockholm med 120 deltagare från cirka 50 länder. Konferensdeltagarna antog ett handlingsprogram med konkreta förslag till åtgärder för att förhindra tortyr. Det framkom klart under konferensen att frivilligorganisationer och andra aktivister har en viktig roll att spela i det fortsatta arbetet med att förhindra tortyr.

Internationellt kontaktnät
I februari hölls ett möte i London med den sektionsgruppering som den svenska sektionen ingick i tillsammans med Ghana, Elfenbenskusten, Mauritius, Nigeria, Sierra Leone, Tanzania, Senegal, Benin, Togo, Zambia, Sydafrika, Färöarna, Finland, Island, Norge, Sverige och Storbritannien.

Sektionen var representerad på de finländska, danska, norska sektionernas årsmöten samt i amnestygruppernas årsmöten i Ungern och Sydafrika. Andra möten vi deltog i var det internationella generalsekreterarmötet och det internationella finansmötet samt EU-föreningens årsmöte i Bryssel.

Representanter för sektionen deltog i olika internationella möten inom områdena media, flyktingarbete, kampanjer, MEK/MSP dvs. frågor om militärt, polisiärt och ekonomiskt utbyte samt planeringsmöten inför kampanjer/aktioner.

Flera representanter från sektionen deltog i ett nordiskt handläggarmöte i Oslo, där det nordiska samarbetet diskuterades. Ett nordiskt generalsekreterarmöte hölls i Oslo i juni.

Amnestyfonden
Fonden påbörjade planeringen av ett internationellt möte med de större bistånds- sektionerna och det internationella sekretariatet. Fonden deltog i möten och konferenser i Sverige och utomlands för att knyta kontakter med såväl mottagande organisationer som givarorganisationer.



** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening,
som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna


Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut
(siffrorna inom parentes hänvisar till årsmötesprotokollet)


Debatten om Amnestys åtagande (31)

Beslut att fortlöpande låta översätta och distribuera den del av den internationella mandatkommitténs utredning som analyserar kriterierna för Amnestys åtagande;

att göra denna översättning tillgänglig för alla som visar intresse för mandatfrågor,

att låta utarbeta ett blad med riktlinjer då det gäller aktiva medlemmars ansvar att ställa sig bakom det nuvarande åtagandet, med en kort sammanfattning av detta åtagande,

att tillse att detta blad når ut till alla grupper, till alla anställda och till alla med förtroende uppdrag inom sektionen.

Åtgärd: Sekretariatet uppdrogs att verkställa beslutet. Utöver den internationella mandatkommitténs rapport, som till stora delar är översatt, finns ytterligare material från senare tid. Materialet finns tillgängligt på sekretariatet och distribueras till de medlemmar som så önskar. Ett blad med redan befintliga riktlinjer sammanställdes och distribuerades till grupper, anställda och personer med förtroendeuppdrag.


Tortyr inget skäl för asyl (34)

Beslut att svenska sektionen undersöker möjligheterna att mer aktivt, genom kontakter med advokater och på andra sätt, utröna vilka av Utlänningsnämnden avvisade personer som utsatts för tortyr.

att svenska sektionen, när asylsökande som bivit torterade får avvisningsbeslut från utlänningsnämnden, undersöker om det bland dessa finns fall som Amnesty kan verka för.

att om de trots allt blir avvisade svenska sektionen så långt som möjligt följer upp vad som händer dem i deras hemländer.

Åtgärd: Styrelsens A-utskott fick i uppgift att undersöka möjligheterna och konsekvenserna av ett mer aktivt arbete i enlighet med beslut 34. En rapport presenterades för styrelsen i mars. Rapporten kommer att kunna rekvireras från sekretariatet. Styrelsen gav även sekretariatet i uppgift att beakta beslutet i den löpande verksamheten. Styrelsen kommer med ett förslag till årsmötet om revidering av riktlinjerna för sektionens flyktingarbete.


Amnestys flyktingmandat (35)

Beslut att tillsätta en arbetsgrupp inom AI för att med hänsyn till invandrarmyndigheternas nuvarande, snäva synsätt

a/ dels analysera mandatets möjligheter att aktivt arbeta med flyktingfrågor centralt och lokalt

b/ dels analysera de krav som den hårdnande attityden från den svenska statens sida ställer på ett måhända nödvändigt, utökat arbete på området - utan att AI:s särart som människorättsorganisation suddas ut

c/ dels informera och klargöra för allmänhet, enskilda människor och grupper hur AI konkret arbetar, hur grupperna kan och bör arbeta i dagsläget samt hur organisationen samarbetar med andra människorättsorganisationer. Vi ser framför oss någon sorts skriftlig information, men också råd, en strategi eller liknande.

Åtgärd: Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp för att utreda frågeställningarna under punkt a/ och b/ . Arbetsgruppens rapport presenterades för styrelsen i januari. Rapporten finns att rekvirera från sekretariatet. Sekretariatet fick i uppgift att i samband med flyktingkampanjen 1997 verkställa beslutet enligt punkt c/. Hittills har flyktingombud och samordnare erbjudits utbildning inför kampanjen.


Förtydligande av besluts- och uppföljningskompetens inom sektionen (37)

Beslut att reglerna för beslutsuppföljning klart skall framgå av lämpligt dokument,

att det framgår att årsmötesbeslut ej kan avföras på annat sätt än vid ett årsmöte och,

att styrelsebeslut ej kan avföras på annat sätt än vid ett styrelsemöte, eller årsmötet.

Åtgärd: Styrelsen har reviderat arbetsordningen i enlighet med årsmötets beslut.


Nya videofilmer (39)

Beslut att medel avsätts till nya filmer (produktion av nya filmer, uppdatering av de gamla, översättning av andra sektioners filmer etc.)

att uppdra åt styrelsen att ansvara för att nya filmer produceras inom en snar framtid.

Åtgärd: Pga den ekonomiska situationen har medel ej kunnat avsättas i budget Medel finns ej avsatta i budget för nyproduktion av videofilmer. En produktion av video planeras dock i samband med ungdomssatsningen. Denna video avses att finansieras genom sponsring.


Nytänkande inom det fackliga nätverksarbetet (40)

Beslut att ta ställning till vilken status den fackliga gruppen skall ha,

att svenska sektionen gör en utredning av hur vi kan förstärka vårt centrala, regionala och lokala fackliga målgruppsarbete,

att utredningen senast ska vara klar till 1998 årsmötet,

att personerna som ingår i utredningsgruppen primärt ska komma från sekretariatet, styrelsen och den fackliga gruppen.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att utreda frågan om det fackliga nätverksarbetet vilket resulterade i ett förslag till årsmötet 1997.

Arbetet mot dödsstraffet (44)

Frågan om dödsstraffet i USA har en så central betydelse för det allmänna arbetet mot dödsstraffet, att samtliga fall med dödsdomar i USA bör fördelas till intresserade grupper - omgående och innan alla möjligheter till överklagande och benådning har prövats och misslyckats. Även i andra länder med långa väntetider i dödscell bör kända dödsdomar leda till omedelbar uppmärksamhet från Amnestys sida genom att fallet tilldelas en lokal grupp.

Beslut att internationellt verka för att fall med dödsdomar fördelas till de lokala arbetsgrupperna i enlighet med ovanstående beskrivning.

Åtgärd: Styrelsen har förmedlat en resolution i frågan till det internationella rådsmötet 1997.

Ungdomars inställning till dödsstraffet (45)

Beslut att satsa på ett brett, ungdomsinriktat arbete för att främja idén om Mänskliga Rättigheter med speciell tonvikt på Amnestys inställning till dödsstraffet.

Åtgärd: Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att inom ramen för ungdomssatsningen, MR-undervisning och kampanjarbetet i övrigt lyfta fram frågan om dödsstraffet samt att i samband med åtagande- och informatörsutbildningar belysa dödsstraffsfrågan. Argumentation kring dödsstraffet ingick i centralt anordnad medlemsutbildning under hösten 1996, såsom gruppsekreterarutbildning och informatörsutbildning. Frågan om dödsstraffet kommer även att lyftas fram i ungdomskampanjen under 1997.

Uppföljning av blixtaktioner (46)

Beslut att internationellt verka för att intresserade grupper får till uppgift att följa upp
de blixtaktioner där det finns en adress att börja med;

att låta utarbeta riktlinjer och tips för den här verksamheten i grupperna;

att omedelbart inleda en försöksverksamhet med de fall där vi inom sektionen
redan har en adress till den drabbade eller till en sannolikt välunderrättad
nationell organisation.

att uppdra åt fondstyrelsen att utreda vilka konsekvenser denna verksamhet kan få
för biståndsarbetet.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att följa upp besluten. Utskottet har bland annat tagit kontakt med sektionens landsamordnare, Svenska Amenstyfonden samt Arbetsgruppen för tortyrfrågor. Även internationella kontakter har tagits.
och har inlett detta arbete bl a genom kontakter med landsamordnare, Amnestyfonden och arbetsgruppen för tortyrfrågor. man har tillskrivit det internationella sekretariatet och presenterat idéen och ett fall. IS svarade att det fall, som nämnts, inte var lämligt att arbeta med samt att man avser återkomma med mer utförligt svar. Utskottet avvaktar svar från IS.


47. Junior Urgent Action
Motion 2:4

Beslut att svenska sektionen åtar sig ansvaret att sprida kunskap om Junior Urgent Action till svenska sektionens medlemmar.

Åtgärd : En broschyr om Blixtaktioner för juniorer har producerats på svenska. Information om Junior Urgent Action ingår numera i skol- och barnpaket.

Vidga årsmötes debatter (50)

Beslut att till svenska årsmötet 1997 låta översätta ett urval av de viktigare motionerna till det
internationella rådsmötet (ICM) 1997 och distribuera dessa tillsammans med de vanliga årsmötesmotionerna;

att genom egna förslag eller genom uttalat stöd till vissa internationella motioner tillse att viktiga frågor vid närmast följande ICM verkligen blir behandlade vid årsmötet;

att urvalet av översatta motioner också görs med hänsyn till deltagarnas behov av att känna till andra sektioners förslag och ståndpunkter i frågor som ändå kommer att diskuteras vid årsmötet

Åtgärd: Styrelsen kommer att beakta beslutet inför det internationella rådsmötet och det svenska årsmötet 1997.


Födelseår på inbetalningskorten för medlemskap (53)

Beslut att ge styrelsen i uppgift att låta utforma inbetalningskorten för medlemskap så
att det går att ta reda på våra medlemmars ålder.

att upprätta ett fullständigt register så snart det är administrativt möjligt (med avseende på kostnader och arbetsinsatser).

Åtgärd: Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att verkställa beslutet. Numera ges alltid möjlighet att lämna uppgift om födelseår på de medlemsinbetalningskort som produceras och som avser nya medlemmar. När det gäller de "gamla" medlemmarna bifogades en portofri meddelandeavi till aviseringen i december 1996 på vilken medlemmarna uppmanades att lämna uppgifter om födelseår. På så sätt har det varit möjligt att påbörja arbetet med att registrera födelseår även för de befintliga medlemmarna. Man bör dock komma ihåg att detta är en frivillig uppgift som långt ifrån alla lämnar. Ett fullständigt register avseende medlemmarnas födelseår är inte möjligt med mindre än en personnummersättning via SPAR.


Förslag om sektionens ungdomsarbete (55)

Beslut att inleda en långsiktig satsning på sektionens ungdomsarbete.

Åtgärd: Sektionen har inlett en långsiktig satsning på ungdomsarbetet genom att påbörja en speciell ungdomskampanj som syftar till att informera om MR och Amnesty i landets gymnasieskolor. Förutom det direkt informativa syftet med kampanjen är målet att starta fler ungdomsgrupper på landets gymnasieskolor, värva fler ungdomar till Amnesty samt att bygga upp ett fungerande nätverk för Amnestys ungdomsgrupper. Kampanjen kommer att pågå under hösten 1997.

Ett effektivare Amnesty informationsarbete på "Vita fläckar" (57)

Beslut att uppdra åt styrelsen att utreda och eventuellt fatta beslut om att köpa en buss. Denna används bl a i arbetet med "vita fläckar" som kampanjbuss med informations- och caféverksamhet, bl a riktad mot skolor.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att i samarbete med sekretariatet utreda frågan. B-utskottets rekommendation var att inte köpa en buss utan att finna andra alternativ till att bearbeta vita fläckar t ex genom lokala kampanjer.

Regionsstyrelser och omorganisation (59)

Beslut att uppdra åt distrikten att inom ett halvår lämna synpunkter på motionen till styrelsen

att uppdra åt styrelsen att till nästa årsmöte redovisa inkomna synpunkter

Åtgärd: Distrikten uppmanades att inkomma med synpunkter från distrikten och ett fåtal distrikt har meddelat sin inställning till de idéer om regionsstyrelser och omorganisation som presenterades i motionen. De distrikt som svarat har alla ställt sig negativa till en sådan omorganisation.

Gruppavgiften (60)

Beslut att distrikten skall ha rätt att ta ut en gruppavgift och förfoga över den

att varje grupp som en årlig avgift betalar till svenska sektionen 1.500 kronor, förutom nya grupper som första året betalar 500 kronor.

att en registreringsavgift på 500 kronor för nya grupper införes fr o m 1997. Det är en engångsavgift som erlägges inom ett år från det att gruppen registrerats.

att rekommendera distrikten att;
-i samråd med närliggande distrikt se över distriktsindelningen.
-definiera det egna distriktets behov med syfte att bygga upp en flexibel organisation som ger grupper och medlemmar möjlighet att specialisera sig och att utveckla nya arbetsformer.
-tillvarata gruppers och enskilda medlemmars specialkunskaper och intressen för att utnyttjas i hela distriktet.

att uppdra åt styrelsen att till nästa årsmöte föreslå tillägg till stadgarna med innebörden att distrikten skall ta ut en avgift från grupperna.

Åtgärd: Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att informera om de tre första attsatserna. Avseende den fjärde att satsen uppdrogs sekretariatet att i samarbete med distriktsombuden ge stöd till projekt och verksamhet som bidrar till utvecklingen av organisationens struktur och arbetsmetoder. På distriktsombudens möte i september presenterades en "work-shop" för organisation i distrikten. Femte attsatsen verkställs inför årsmötet 1997.

Antalet grupper (61)

Beslut att uppdra åt styrelsen att göra en snabb analys av anledningen till att grupper lagts ner

att denna analys läggs till grund för en förnyad satsning på att starta nya grupper

att styrelsen/sekretariatet utser några personer, t ex distriktsombud, som tillsammans med gruppansvarig på sekretariatet lägger fram förslag om hur man bäst kan stötta dels grupper med problem, dels nya grupper samt utarbetar förslag på aktiviteter lämpliga för nystartade grupper.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott har med stöd från sekretariatet gjort en utredning om orsaken till att grupper läggs ner. Styrelsen behandlade utredningen på sitt januarimöte. En satsning på att starta nya grupper kommer att ske i och med ungdomssatsningen. Den tredje attsatsen får ses i samband med beslut 60 om distriktens utveckling och sekretariatets uppdrag att stödja distrikten i detta arbete.

Beslut om avgifter (64)

Beslut att medlemsavgiften är oförändrad, dvs 220 kronor för helbetalande medlemmar och 140 kronor för delbetalande medlemmar (personer under 19 år, heltidsstuderande, arbetslösa samt förtids- och ålderspensionärer)

att fastställa avgiften till sektionen för grupper till 1500 kronor för 1997,

att ny grupp vid registrering skall betala 500 kronor till sektionen som en engångsavgift,

att uppdra åt styrelsen att bereda frågan om särskilda avgifter för ungdomsgrupper och presentera ett förslag till nästa årsmöte.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att bereda frågan om särskilda avgifter för
ungdomsgrupper. Detta förslag föreläggs årsmötet 1997.

Stöd i valberedningens arbete (71)

Beslut att sektionens styrelse snarast efter årsmötet informerar valberedningen om på vilket eller vilka områden den följande styrelsens kunskaper ska stärkas genom tillförande av högsta möjliga kompetens,

att valberedningen ges erforderliga resurser och stöd medan förslag till kandidater för styrelseposter tas fram, vilket bör ske på bredast möjliga bas (grupper och distrikt) och i nära samarbete mellan valberedningen, styrelsen och utskotten och efter hörande med generalsekreteraren, samt

att varje årsmöte får en klar redovisning av vad nästa års ledamöter och kandidater kan och vill tillföra arbetet i sektionens styrelse.

Åtgärd: Valberedningen gästade både distriktsombudsmötet och styrelsemötet i september. Styrelsen delgav valberedningen en inventering över kompetens i styrelsen samt information om vilka kompetensområden som behöver kompletteras vid mandatperiodens slut. Valberedningen har i budgeten för 1997 fått ökade resurser för att kunna träffas oftare och intensifiera sitt arbete. Den sista attsatsen beaktas inför årsmötet 1997.


Förslag angående fortsatt sponsring (74)

Beslut att sektionen fortsätter arbeta med sponsring enligt tidigare fastställda riktlinjer, dvs:

- att Amnesty Internationals namn inte får sättas i samband med en specifik produkt annat än om produkten har direkt koppling till Amnestys arbetssätt;
- att Amnestys namn för varje projekt ska exponeras tillsammans med sponsorns namn under så kort tid som möjligt;
- att innan avtal om sponsring tecknas ska det granskas av juridisk expertis och sponsorkonsult;
- att sponsorskapet ska innebära att Amnesty för ut sitt budskap;
- att 5%-regeln i de internationella riktlinjerna för insamling och mottagande av gåvor tolkas så att den ej gäller mottagande av produkter och tjänster.

Åtgärd : Styrelsen fastställde utförliga riktlinjer och arbetsgång för hur arbete med sponsring skall skötas, i enlighet med de av årsmötet fastställda riktlinjerna. Dessa riktlinjer finns att rekvirera från sekretariatet.






BILAGA 2

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1996 FÖR STYRELSEN FÖR SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL (fullständig version)
( rev efter AU)

Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Styrelsen ska
* ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika
utbildningsprogram
* definiera nyckelgrupper som vi ska påverka
* utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer
* föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella
människorättsdagar


Under året utarbetades ett nytt skolmaterialet - en metodhandledning för lärare om hur man kan arbeta med mänskliga rättigheter i klassrummet. Det gjordes i samarbete med föreningen MOD (Mångfald och Dialog) och Röda korset.

Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte. Amnesty deltog bl. a. i den av SAMFI centralt arrangerade Lärarutbildarkonferensen i oktober samt i Ungdomsforum för gymnasieelever i november. Antalet deltagare på Ungdomsforum var mycket stort.



Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas.

Styrelsen ska
* skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att
delta aktivt
* förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser
samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen
* utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla
medlemmar
* framhäva det aktiva arbetet i medlemsvärvningen
* fortsätta att bredda medlemsbasen
* betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under
insamlingar och i andra sammanhang



Medlemsvärvning
Under hösten 1995 i den s.k. Hoppets helg-kampanjen, uppnåddes målet för årets medlemsvärvning redan i slutet av 1995. Hoppets helg-kampanjen gav 13 500 nya medlemmar. Under våren gick den in i en andra fas, då de nya medlemmarna erbjöds att arbeta aktivt. Drygt 70 amnestygrupper genomförde olika lokala aktiviteter för att rekrytera medlemmar till aktivt arbete. Resultatet blev ett 20-tal nya aktiva medlemmar under våren.

I samband med Kinakampanjen producerades annonser, affischer, foldrar, utomhusreklam och vykort för medlemsvärvning. Ett särskilt försök gjordes till Amnestys bidragsgivare om medlemskap. Den 20 november 1996 startade en medlemsvärvningskampanj, som anknöt till pågående Turkietkampanj. Kampanjen bestod av fallbeskrivningar rörande övergrepp mot barn och ungdomar. I kampanjen producerades dagstidningsannonser, utomhustavlor, ibladningar i press, radioreklam, foldrar och affischer.

Under våren 1996 låg den nya "lilla Amnestyboken" färdig. Boken är en 76-sidig häftad pocket som beskriver Amnestys arbete, organisation, historik och berättar om hur man kan arbeta aktivt i Amnesty. Lilla Amnestyboken distribueras till alla nya medlemmar. Annat nytt material som producerades var en ny allmän medlemsvärvningsfolder med inbetalningskort, en ny informationsfolder, samt en ny informationsaffisch om Amnestys mål och metoder.

Den analys av våra medlemmar och givare som gjordes 1994-1995, låg till grund för val av målgrupper för sökning av nya medlemmar och givare. Analysen gav information om medlemmarnas/givarnas ålder, boende, inkomst etc. Nästan två tredjedelar av medlemmarna är kvinnor. Bland bidragsgivarna dominerar kvinnor ännu mer, 73 procent utgörs av kvinnor. 60 procent av medlemmarna finns i åldern 21-45 år. Endast tre procent av medlemmarna är 16-20 år. Geografiskt är Amnesty högst representerat i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Målet var att Amnesty skulle lyckas återvärva minst 90 procent av medlemmarna. Bortfallet av medlemmar uppgick till elva procent. Fem påminnelser distribuerades och medlemmar ringdes även upp för att förmå dem att förnya medlemskapet.

Ovanstående insatser, tillsammans med löpande medlemsrekrytering, ledde till att antalet medlemmar per den 31 december 1996 var i stort sett oförändrat jämfört med året innan, 75 536 mot 75 797 den 31 december 1995.

Insamling
Ett kärvare insamlingsklimat kunde noteras under 1996 jämfört med 1995. Från att 1995 ha samlat in 9.1 milj kr via personligt adresserade brev till givare stannade 1996 års siffra på 7.8 milj kr.

Sektionens intäkter genom gåvor och bidrag utgjorde 1996 mer än 50 procent av sektionens totala intäkter. De viktigaste insamlingsmetoderna var riktade brev till bidragsgivarna, gåvor över AmnestyGiro samt bidraget från Humanfonden.

Amnestys givare fick sex brev under året. Breven berättade om olika former av förtryck i flera länder. Nya bidragsgivare fick sektionen bl. a. genom ibladningar i broschyrer från bokklubbar och dagspress samt genom inköpta adresser.

Regelbundna bidragsgivare erbjöds att övegå till att ge gåvor via autogiro - AmnestyGiro. Denna form för givande fick under året många nya deltagare och innehöll vid årets slut ca 2 300 personer. Den sammanlagda summan de gav var 2. 4 milj kr.

Även 1996 ökade sektionens intäkt från Humanfonden och uppgick till 4.1 milj kr (1995: 3.4 milj kr). Under året marknadsfördes fonden till medlemmar och givare via brev, annonser i AmnestyPress och via grupputskicket.
Hjälpfonden startade 1995. Den är en aktiefond som främst vänder sig till företag. Sektionens intäkt för 1996 blev 92 000 kr. En annan ny insamlingsaktivitet - AmnestySupporter - har också näringslivet som målgrupp. Här ber vi företag direkt att skänka pengar till Amnestys verksamhet. Vid årets slut fanns 38 företag som regelbundna givare.

Det särskilda insamlingsprojektet Livlinan nådde inte budgeterat mål. Det gav emellertid ca 2 000 nya bidragsgivare till Amnesty. Välkända och återkommande insamlingsaktiviteter som Amnestys väggalmanacka och Amnestys julgåva gav tillsammans knappt 1.6 milj kr. Utöver detta gav spontana gåvor till Amnesty 3.1 milj kr i intäkt (1995: 2.7).

Amnesty var en av fyra ideella organisationer (de tre andra var Lutherhjälpen, Rädda Barnen och Röda korset) som stod som förmånstagare vid musikfestivalen Musik vid Siljan den 30 juni- 7 juli. Samarbetet runt Musik vid Siljan gav Amnesty 100 000 kr i intäkter och en framträdande plats i marknadsföringen och genomförandet av festivalen.

Sektionen är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII).

Försäljningsverksamheten
För försäljningsverksamheten fullföljdes den treårsplan som styrelsen antog 1995 och som fick stöd
av årsmötet i Göteborg. Trots kraftiga åtgärder att minska kostnaderna samt öka intäkterna blev resultatet för året ett underskott med xxxxxxx kronor.
Butiks- och postorderförsäljningen i Malmö fortsatte. Resultatet för året blev intäkter på 957 tkr och kostnader på 1 322 tkr, dvs en förlust på 365 tkr. Denna förlust avvek så mycket från den treårsplan som styrelsen antog 1995 och som fick stöd av årsmötet 1996, att styrelsen på sitt möte i januari 1997 beslutade att försäljningsverksamheten i sin nuvarande form ska avvecklas under 1997.


AmnestyPress
Sektionens medlemstidning kom ut med nio nummer, varav sex nummer med 24 sidor och tre med 16 sidor. Två var temanummer om Kina respektive Turkiet. Genomsnittlig adresserad upplaga var 72 185. Varje nummer trycktes i 1 680 extra exemplar för lösnummerförsäljning, utom temanumret om Kina, som trycktes i 3 680 extra exemplar. Antalet prenumeranter på AmnestyPress var cirka 1000 stycken.


Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik.

Styrelsen ska
* utveckla massmediestrategier
* utveckla kontakter med opinionsbildare och använda
effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap


Massmedias intresse för Amnesty International fortsatte att vara mycket stort. Företrädare för Amnesty förekom under året i närmare 90 radio- och TV-inslag eller direktsända studiosamtal i fem rikstäckande TV-kanaler och fem rikstäckande radiokanaler. Därtill kommer ett okänt antal omnämnanden i notisform. Antalet pressklipp om Amnesty eller mänskliga rättigheter uppgick till närmare 4 000 (1995: 3 200). Ökningen beror delvis på att omvärldsbevakningen förbättrats. Nyhetsredaktioner i Sverige betraktar alltmera Amnesty som en nyhetsbyrå för mänskliga rättigheter.

Årets två största kampanjer om Kina och Turkiet, fick båda omfattande publicitet. Bilden av Kina i massmedia under den kampanjen präglades delvis av en TV-dokumentär som visade övergrepp mot barn på kinesiska barnhem.

Den internationella konferens om tortyr som arrangerades av den svenska sektionen, i samarbete med sektionerna i Holland och England och det internationella sekretariatet, resulterade i stor uppmärksamhet i en lång rad länder över hela världen, samt i flera radiokanaler som sänder över hela världsdelar.

Flyktingfrågor var en av de mera framträdande områdena inom massmediaarbetet. Närmare en fjärdedel av framträdandena i etermedia berörde flyktingfrågor. Förpassningen av familjen Sincari från Sverige i början av året var den enskilt mest framträdande flyktingfrågan i media. I dagspress var hänvisningar till Amnestyrapporter eller ståndpunkter mycket vanliga i samband med artiklar om enskilda flyktingfall.

Ett trettiotal pressmeddelanden distribuerades till press, radio, TV och nyhetsbyråer. Ett tiotal debattartiklar publicerades i rikstäckande tidningar och större regiontidningar.

Amnestys satsning på Internet utvecklades mycket kraftigt under året. Sidorna uppdateras minst en gång varje vardag och vid årsskiftet besöktes sidorna av ett hundratal personer per dag. På samma sätt ökar antalet elektroniska förfrågningar om olika dokument o. dyl. via Internet.


Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Styrelsen ska
* utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när
omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna
inträffar
* verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade
aktiviteter
* analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering
* verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer
* verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP**
* utveckla samarbetet med andra organisationer
* utveckla lobbyarbetet
* utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna
* verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten


** MEK=Militära, ekonomiska och kulturella förbindelser dvs arbete med att
förhindra leveranser som befaras leda till övergrepp inom Amnestys åtagande.
MSP=Militär, säkerhetstjänst och polis dvs arbetet med att förhindra överföring
av kunskap och utrustning till regeringar som använder dem för kränkningar
av mänskliga rättigheter inom Amnestys åtagande.


Kampanjer och aktioner
I mars inleddes en stor kampanj om Kina under rubriken "Ingen går säker", där 199 grupper deltog - det största antalet någonsin i en landkampanj.

Runt om i landet ordnade grupper och distrikt Kinaaftnar, demonstrationer, filmfestivaler, seminarier mm. Den 4 juni uppmärksammades på flera håll i landet. I Stockholm hölls en manifestation på Stureplan. I Göteborg serverades "lyckokakor" i Brunnsparken och möten hölls på flera håll i staden. Samordningsgruppen var mycket aktiv före och under kampanjen och deltog bl. a. i flera distriktsmöten för att informera om Kina.

Turkiet var föremål för årets andra stora kampanj, som inleddes i oktober och pågår till april 1997. Även i denna kampanj deltar ett stort antal grupper, 139 stycken.. I Istanbul hålls varje lördag, sedan mer än ett år tillbaka, demonstrationer för de "försvunna" efter modell från de galna mödrarna i Argentina. Lördagen den 26 oktober var utsedd till en särskild aktionsdag för de "försvunna". Flera sektioner var representerade i Istanbul denna lördag för att visa sin solidaritet med de anhörigas kamp. Från svenska sektionen deltog Åsa Fahlbeck, distriktsombud i Östergötland.

Sudankampanjen 1995 följdes upp under året genom att grupperna fick hundratals nya adresser i Sudan att skicka information till.

Sektionen deltog i ett stort antal andra aktioner bl. a. en om Chile, där man genom lagstiftning ville försöka förhindra vidare utredning av människorättsbrott under Pinochetregimen. Andra länder som var föremål för aktioner var Bulgarien, Egypten, Peru, Burma, Albanien, Palestina och USA. Nigeria kom i fokus i slutet av året med anledning av ettårsdagen av Ken Saro-Wiwas avrättning.

Ett nätverk av s.k. brandkårsgrupper upprättades i syfte att i högre grad engagera grupper i de snabba aktioner (Rapid Response Actions) som förmedlas via det internationella sekretariatet. Femton grupper var aktiva och mottog aktioner gällande Nigeria, Mexiko, Israel, Burundi, Zaire, Guinea-Bissau och Afghanistan.

Under året förekom personliga kontakter med ambassaderna för Colombia, Peru, Iran, Indien och Nigeria.

Lobby
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet, bl. a. förberedelser inför FN:s MR-kommission och generalförsamling, inrättandet av en permanent internationell brottsmålsdomstol (se vidare verksamhetsberättelse för Juristgruppen) och avseende Europarådet - i frågor rörande dödsstraffet.
Kontakter togs under året med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper.

Arbetet med EU utvecklades mycket under året. Två representanter för sektionen besökte Bryssel och sammanträffade där med svenska EU-parlamentariker från samtliga partier. Flera av parlamentarikerna försågs löpande med information. Vi deltog också i de aktioner som initierades av EU-föreningens kontor i Bryssel, t.ex. Kina och Turkiet i samband med de stora kampanjerna avseende dessa länder. Kontakter togs med den svenska regeringen med anledning av den pågående regeringskonferensen.

För att utveckla samordningsgruppernas och specialgruppernas medverkan i lobbyarbetet och för att informera om arbetet med EU, arrangerades en utbildningshelg för amnestymedlemmar. Informationsmöten om arbetet inom EU hölls även med flera samordningsgrupper.

Amnestys kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier. Gruppen träffas en gång i månaden och representanter från Amnesty deltar i varje möte. Riksdagsgruppen sände iväg 86 vädjandebrev baserade på Amnestys information, till presidenter och makthavare i en rad länder.

MEK/MSP*
Sektionen deltog i kampanjen för inrättandet av en uppförandekod för europeisk vapenexport. En representant för Amnesty deltog i ett möte med riksdagens utrikesutskott. Ledamöterna i Exportkontrollrådet (riksdagens rådgivande nämnd för vapenexport) mottog information om kränkningar av mänskliga rättigheter i de länder som var aktuella för svensk vapenexport och sektionen hade även kontakt med Inspektionen för strategiska produkter (tidigare krigsmaterielinspektionen).
I juni arrangerade Militärhögskolan ett internationellt seminarium om IFOR och Daytonavtalet, där Amnesty medverkade.
Se vidare verksamhetsberättelsen för specialgruppen MEK/MSP.


Blixtaktioner
Under 1996 förmedlades via det internationella sekretariatet, 301 blixtaktioner, 199 "EXTRA"
(Express Transmission for Rapid Action) samt ungefär 500 uppföljningar. Vädjanden skickades till drygt 100 olika länder. Vädjanden å sektionens vägnar gjordes femton gånger under året.
Antalet BA-mottagare per post ökade från 230 till 350. Dessutom fanns det fem mottagare i BA-faxnätet och sju som fick BA via e-post. För att stimulera BA-mottagarnas arbete erhöll dessa uppföljande information om ett urval blixtaktioner samt "UA NEWS" från IS.

Information om blixtaktioner skickades till personer som ville veta mer om Amnesty och en broschyr för marknadsföring av BA reviderades under året.
Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer var cirka 20 ungdomar och lärare. En broschyr om Blixtaktioner för juniorer producerades på svenska och information om Junior Urgent Action ingår i det informationsmaterial för skolor och om barn, som sammanställs på sekretariatet.

Amnestys landrapporter och informationspaket distribuerades i stor omfattning. Liksom tidigare är skolorna de flitigaste beställarna. Ett ökat intresse för Amnestys hemsida på Internet, gav upphov till ett ökande antal e-postförfrågningar.

Amnesty anlitas dagligen av myndigheter, organisationer, massmedia och enskilda med frågor om landförhållanden och mänskliga rättigheter.

Publikationer
Pådraget utkom med tolv nummer, varav två dubbelnummer. Enskilda fall från 18 länder behandlades i 51 artiklar. Teman under året var kvinnors rättigheter, fackliga fall och barn och ungdomars rättigheter. Flera av de andra numren anknöt till aktuella teman och material bl. a. från Kina- och Turkietkampanjerna. Antalet prenumeranter var vid årsskiftet c:a 1 305 enskilda och 83 grupper. Pådraget sändes även till Finland för översättning och produktion.

Kortkampanjen utkom med tolv nummer. Antalet prenumeranter var 3 034 enskilda personer och 181 grupper. Sammanlagt prenumererade dessa båda kategorier på 7 500 exemplar.

Aktionsfall
Under 1996 utplacerades 81 aktionsfall, vilket är två fler än året innan. Av dessa gällde 14 Europa, 25 Asien, 25 Afrika, 1 Amerika, 16 Mellanöstern/Nordafrika. Under 1996 avslutades 70 aktionsfall mot 90 året innan. Grupperna arbetade under året med sammanlagt ca 255 aktionsfall. Ett fast inslag i "Nytt från sekretariatet" var långtidsfallet.

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var 26.

Under året gjordes tio vädjanden för enskilda asylsökanden samt ett antal kompletteringar till nya ansökningar om asyl. Skriftliga uppvaktningar av regeringen och immigrationsmyndigheter i flyktingfrågor gjordes bl. a. avseende återvandring av bosniska flyktingar, bestraffning av homosexuella och konvertiter i Iran, förvarstagna asylsökande i Lettland, avvisning av irakier till Jordanien och organiserad återvandring av rwandiska flyktingar från Tanzania.

Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att i speciella fall avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade under året två ärenden. Gruppen består av Anita Klum, Johanna Strandh och Ingemar Strandberg samt eventuellt aktuellt flyktingombud och landsamordnare och sammankallas vid behov, dvs när ett flyktingombud eller ett juridiskt ombud behöver gruppens synpunkter på om ett ärende faller inom Amnestys åtagande eller ej.

Under året erbjöds flyktingombud vid två tillfällen grund- och vidareutbildning enligt de riktlinjer för Amnestys flyktingarbete som antogs vid årsmötet 1995. Även land- och RAN-samordnare inbjöds att delta i en förberedande utbildningshelg med 1997 års flyktingkampanj som tema. I maj respektive oktober anordnades endagars flyktingombudsmöten där det praktiska arbetet diskuterades. Flyktingombuden försågs regelbundet med information om situationen i olika länder, ny lagstiftning och aktuella flyktingärenden.

Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Flyktingrådet, Svenska Kyrkan och Caritas. Rådgivningsbyrån drev under året två asylärenden till FN:s kommitté mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I båda fallen riktade FN:s tortyrkommitté skarp kritik mot svenska myndigheters beslut.

Svenska myndigheter blev föremål för en blixtaktion avseende Pauline Muzonzo Paku Kisoki, en asylsökande kvinna från Zaire, vars fall var ett av dem som togs upp av FN:s tortyrkommitté. Regeringen beslutade så småningom att kvinnan skulle få stanna i Sverige som flykting.

Som förberedelser för 1997 års flyktingkampanj genomfördes utbildning av medlemmar och personal, inledande samarbete med andra frivilligorganisationer, deltagande i internationella kampanjmöten samt informationsverksamhet i ett antal distrikt.

Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings Working Group on Refugees. Sektionen deltog vidare i den flyktingpolitiska debatten genom att delta i en rad seminarier där flyktingfrågor diskuterades, bl. a. Musik vid Siljan samt TCO, UNHCR:s och Svenska FN-förbundets seminarium om mänskliga rättigheter och seminarier om återvändande till och återuppbyggnad av Bosnien.





Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet.

Styrelsen ska
* ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet
* utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för
styrelsens uppdrag
* ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd
som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet
* verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig
inom områden som har betydelse för sektionens arbete

Flera centrala utbildningar erbjöds medlemmarna under året: två gruppsekreterarkurser; vidareutbildning för flyktingombud om flyktingrätt i globalt perspektiv; utbildning om Amnesty-lobby och EU; två informatörsutbildningar; utbildning för utbildare "Utbildaren 1"; grundutbildning för nya distriktsombud; åtagandeutbildning; grundkurs för flyktingombud samt utbildning inför flyktingkampanjen. Sammanlagt deltog ca 160 medlemmar i dessa utbildningar.

Intresset från distrikten för lokala utbildningar ökade markant under året. Flera lokala och regionala utbildningar genomfördes med assistans från sekretariatet. Utbildarnätet tog form och 36 utbildare fanns med i nätverket. Många av dessa är engagerade lokalt i främst introduktionsutbildningar för nya medlemmar.

Under 1996 deltog personalen i en utbildning i Lotus Notes för samtliga handläggare på sekretariatet i Stockholm, en utbildning i folkrätt för ett tiotal handläggare samt en första hjälpen-utbildning för ytterligare ett tiotal personer. Dessutom deltog enskilda handläggare i olika utbildningar i språk, data och åtagandet.


Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Styrelsen ska
* utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering
* stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin
* analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter
* bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten
* verka för att samordna och sprida den kunskap som olika
utvärderingar ger
* verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete

Med den av årsmötet antagna handlingsplanen för åren 1996-2000 som bas planerades sekretariatets verksamhet för 1997. Planen utgjorde underlag för arbetet med budgeten för 1997. Inom sekretariatet inleddes åtgärder för att effektivisera och säkerställa kvaliteten i arbetet med stöd av metoder från TQM (Total Quality Management).


Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation.

Styrelsen ska
* se över sektionens organisation på alla nivåer
* besöka alla distriktsmöten
* stimulera till diskussioner i aktuella frågor
* skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen
* utveckla informationshanteringen så att fler enkelt kan ta del av
information och kunskap

Amnestygrupper
Den 31 december 1996 hade svenska sektionen 282 grupper. Under året lades 16 grupper ned medan tio startades. Det är en minskning med sex grupper.

Distrikten
Sektionen är indelad i 20 distrikt och nästan varje distrikt hade ett eller två distriktsombud. På Gotland och i Dalarna fanns kontaktpersoner. I samband med årsmötet i Göteborg hölls ett distriktsombudsmöte och i september, i samband med sektionsstyrelsemötet, anordnades ett tvådagarsmöte. Då diskuterades aktivistutredningen och utvecklingen av distrikten. Distriktsombuden och styrelsen träffades även under denna helg för samtal om budget. Under sommaren 1996 intervjuades så gott som alla distriktsombud om bl. a. hur de ser på distriktens roll och utveckling. Svaren sammanställdes i den så kallade distriktsinventeringen.
Styrelsemedlemmar besökte under året distriktsmöten för att hålla kontakt med medlemmarna. Styrelsemedlemmar deltog även i kurser, seminarier och i budgetmötet. I september träffades distriktsombuden och styrelsen för att diskutera budgeten och rapporten från den s.k. aktivistutredningen.

Samordnings- och RAN-grupper
Antalet samordningsgrupper uppgår till 36 och täcker tillsammans 150 länder. Det finns 21 RAN-samordnare och 89 grupper arbetar med ett eller flera RAN. I mars hölls ett möte för RAN-samordnare om nya riktlinjer för arbetet. Ett seminarium för specialgrupper och samordningsgrupper om deras roll och insatser i arbetet med kampanjer och aktioner genomfördes i oktober.

Årsmötet
Cirka 330 medlemmar deltog i årsmötet 10-12 maj, som arrangerades av amnestygrupperna i Göteborg i samarbete med sekretariatet. I anslutning till årsmötet anordnades informella möten med gäster, samordnare och specialgrupper.

Årsmötet gästades av följande personer: Ragnar Hagelin far till Dagmar Hagelin; Mehdi Zana f.d. samvetsfånge från Turkiet; Malcolm Tigerschiöld från IS; Okan Akhan, generalsekreterare i Human Rights Foundation of Turkey samt Maciej Nawrot och Rafal Kopczynski från Amnesty i Polen. Från holländska sektionen deltog Frans Huijnen, från norska sektionen deltog Sven-Egil Boe och Anne-Elisabeth Kroken, från finländska sektionen deltog Auli Karlsson

Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1996 och årsskiftet hade styrelsen tre protokollförda möten. Fram till årsmötet planeras ytterligare tre möten. Utöver styrelsemöten har styrelsen träffats under en utbildningshelg i oktober då man även hade ett möte med personalen vid sekretariatet.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi.

För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) arbetade under året med uppföljning av de beslut årsmötet fattade angående flyktingverksamheten. Man följde arbetet i Amnestys EU-förening. A-utskottet skrev även ett förslag till resolution till rådsmötet 1997 om dödsstraffsarbetet.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) arbetade med att färdigställa rapporten om aktivistutredningen, som presenterades för styrelsen och distriktsombuden i september. Utskottet gjorde en analys av det minskande antalet grupper samt följde arbetet med den av årsmötet 1996 beslutade ungdomssatsningen.

Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottet) arbetade med en strategi för sektionens utvecklingsarbete i andra sektioner. C-utskottet ansvarade också för en inventering av den kompetens som styrelsen besitter och förmedlade detta till valberedningen, i enlighet med årsmötesbeslut 1996. Man följde även upp det arbete med utredning av roller och relationer inom styrelse och sekretariat som påbörjades verksamhetsåret innan. Utskottet övertog ansvaret för IT-frågor, som tidigare låg på D-utskottet. Det var även utskottets ansvar att föreslå hur verksamhetsrapporteringen inom sektionen skall gå till.

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) arbetade med ett förslag till ny placeringspolicy och fortlöpande analyser av budgetprocessen Tillsammans med referensgruppen för försäljningsverksamheten i Malmö följde utskottet utvecklingen och resultatet av försäljningsverksamheten.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1996)

Ordinarie ledamöter:
Magnus Brattgård, Solna
Magnus Cedergren, Nyhamnsläge
Charlotte Dunge, Vimmerby (kassör)
Dan Grundin, Stockholm (personalrepresentant)
Christer Nordberg, Huskvarna
Charlotta Nordenberg, Örebro (ordförande)
Lars-Olof Olofsson, Strömstad
Eva Linda Sederholm, Halmstad
Johanna Strandh, Stockholm

Suppleanter:
Christian Gräslund, Sollentuna
Mats Andersson, Umeå (avsade sig sitt styrelseuppdrag i januari 1997, pga anställning vid sekretariatet)
Maja Åberg, Stockholm (personalrepresentant)

Sektionens generalsekreterare Anita Klum var adjungerad till styrelse och arbetsutskott. Sekreterare var Eva Hellström.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 9 november. I mötet deltog representanter från 15 distrikt, från sekretariatet, valberedningen, styrelsen och D-utskottet. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 1997 samt tog del av Finansutskottets rapport.

Sekretariatet
Sekretariatet hade per den 31 december 1996 27,75 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 32 personer. Av dessa var fem tjänstlediga och ersatta med vikarier. Sekretariatet hade även 3,25 projekttjänster, som fördelade sig på fem personer. Projekten avsåg försäljningsverksamheten, Livlinan, förberedande arbete inför flyktingkampanjen, konferensen om tortyr samt Ungdomskampanjen. Dessutom hade sekretariatet under 1996 drygt tio personer som arbetade på korttidsvikariat och/eller timanställning. Av de antällda arbetade alla utom tre på sekretariatet på Sveavägen i Stockholm. En arbetade i Malmö och en två i Göteborg.

Följande fasta funktioner tillkom eller bytte innehavare under 1996: generalsekreterarens assistent, programchef, kontakter för specialgrupper och amnestygrupper, marknadsförare, regional samordnare, redaktör för Kortkampanjen och Pådraget, ansvarig för layout, distributionsansvarig och receptionist.

Antalet ideellt arbetande personer på sekretariatet ökade under 1996. Per den 31 december 1996 arbetade drygt 80 personer i Stockholm ideellt med distribution, registrering, flyktingfrågor, telemarketing, korrekturläsning, arkivering och diverse avlastning av enskilda handläggare. Av dessa 80 personer arbetade cirka 15 på kvällstid med huvudsakligen distribution, registrering och telemarketing. Under året mottogs även fem praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor. På regionkontoret i Göteborg arbetade cirka 20 personer ideellt. Motsvarande siffra i Malmöbutiken var drygt tio.


8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter.

Styrelsen ska
* utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner
* vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen*
* medverka till genomförandet av internationella möten
* stärka sektionens profil internationellt
* utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av
Amnestyrörelsen
* öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen
och med andra sektioner och grupper
* stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger
i andra länder
* utveckla arbetet med Amnestys EU-förening**

Internationell konferens om tortyr
Den svenska sektionen organiserade, i samarbete med amnestysektionerna i Holland och England samt det internationella sekretariatet, den 4-6 oktober 1996 en internationell konferens om tortyr i Stockholm med 120 deltagare från cirka 50 länder. Deltagarna kom från internationella och nationella NGO:s och från FN och andra mellanstatliga organisationer. Dessutom deltog jurister, poliser och individuella experter. Trettio amnestymedlemmar från 20 sektioner och det internationella sekretariatet fanns representerade.

Syftet med konferensen var att utveckla förslag till hur arbetet med att förebygga tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling ska kunna förbättras såväl internationellt som nationellt.

Konferensdeltagarna antog ett handlingsprogram med konkreta förslag till åtgärder för att förhindra tortyr. Det framkom klart under konferensen att frivilligorganisationer och andra aktivister har en viktig roll att spela i det fortsatta arbetet med att förhindra tortyr. Handlingsplanen kan ses som ett hjälpmedel i detta arbete.

Internationella utskott och kommittéer
Under 1995 deltog svenskar amnestymedlemmar i några permanenta internationella utskott. I kommittén för sektioners utveckling (SDC) ingick Rose-Marie Asker. Jesús Alcalá var ledamot i den internationella överklagandekommittén, Bo Lindblom i den internationella valberedningen och Anna-Karin Kandimaa i det internationella utskottet om utveckling av amnestyrörelsen (SCOD). Christine Pamp ingick i kommittén för SYSTEC, som arbetade med utveckling av arbetsmetoder.

Internationellt samarbete
Den svenska sektionen arrangerade i samarbete med det internationella sekretariatet (IS) ett intersektionellt seminarium för Turkietsamordnare, som hölls i Stockholm den och ett för samordnare för de andinska länderna i Stockholm den 7-8 september.

Sektionen deltog i ett internationellt samarbete med bl. a. den holländksa sektionen om hur arbetet för mänskliga rättigheter kan stärkas i Afrika (Special Project on Africa). Ett internationellt seminarium om mänskliga rättigheter och bistånd arrangerades i Sverige.

Den 9 september samlades representanter från IS och från sektionerna för att diskutera och utvärdera arbetet med RAN. Från IS kom två representanter från Actions Team och två representanter från research-teamen på Afrika respektive Amerika. Från sektionerna kom handläggare och RAN-samordnare.

Internationellt kontaktnät
I februari hölls ett möte i London med den sektionsgruppering som den svenska sektionen ingick i tillsammans med Ghana, Elfenbenskusten, Mauritius, Nigeria, Sierra Leone, Tanzania, Senegal, Benin, Togo, Zambia, Sydafrika, Färöarna, Finland, Island, Norge, Sverige och Storbritannien.

Sektionen var representerad på de finländska, danska, norska sektionernas årsmöten samt i amnestygruppernas årsmöten i Ungern och Sydafrika.
Sektionen var representerad på det internationella generalsekreterarmötet i mars och på det internationella finansmötet i London i november. Två representanter för sektionen deltog i EU-föreningens årsmöte i Bryssel.

Representanter för sektionen deltog i olika internationella möten inom områdena media, flyktingarbete, kampanjer, MEK/MSP dvs. frågor om militärt, polisiärt och ekonomiskt utbyte samt planeringsmöten inför kampanjer/aktioner.

Flera representanter från sektionen deltog i ett nordiskt handläggarmöte i Oslo, där det nordiska samarbetet diskuterades. Ett nordiskt generalsekreterarmöte hölls i Oslo i juni.

** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening,
som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna




Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut
(siffrorna inom parentes hänvisar till årsmötesprotokollet)


Debatten om Amnestys åtagande (31)

Beslut att fortlöpande låta översätta och distribuera den del av den internationella mandatkommitténs utredning som analyserar kriterierna för Amnestys åtagande;

att göra denna översättning tillgänglig för alla som visar intresse för mandatfrågor,

att låta utarbeta ett blad med riktlinjer då det gäller aktiva medlemmars ansvar att ställa sig bakom det nuvarande åtagandet, med en kort sammanfattning av detta åtagande,

att tillse att detta blad når ut till alla grupper, till alla anställda och till alla med förtroende uppdrag inom sektionen.

Åtgärd: Sekretariatet uppdrogs att verkställa beslutet. Utöver den internationella mandatkommitténs rapport, som till stora delar är översatt, finns ytterligare material från senare tid. Materialet finns tillgängligt på sekretariatet och distribueras till de medlemmar som så önskar. Ett blad med redan befintliga riktlinjer sammanställdes och distribuerades till grupper, anställda och personer med förtroendeuppdrag.


Tortyr inget skäl för asyl (34)

Beslut att svenska sektionen undersöker möjligheterna att mer aktivt, genom kontakter med advokater och på andra sätt, utröna vilka av Utlänningsnämnden avvisade personer som utsatts för tortyr.

att svenska sektionen, när asylsökande som bivit torterade får avvisningsbeslut från utlänningsnämnden, undersöker om det bland dessa finns fall som Amnesty kan verka för.

att om de trots allt blir avvisade svenska sektionen så långt som möjligt följer upp vad som händer dem i deras hemländer.

Åtgärd: Styrelsens A-utskott fick i uppgift att undersöka möjligheterna och konsekvenserna av ett mer aktivt arbete i enlighet med beslut 34. En rapport presenterades för styrelsen i mars. Rapporten kommer att kunna rekvireras från sekretariatet. Styrelsen gav även sekretariatet i uppgift att beakta beslutet i den löpande verksamheten. Styrelsen kommer med ett förslag till årsmötet om revidering av riktlinjerna för sektionens flyktingarbete.


Amnestys flyktingmandat (35)

Beslut att tillsätta en arbetsgrupp inom AI för att med hänsyn till invandrarmyndigheternas nuvarande, snäva synsätt

a/ dels analysera mandatets möjligheter att aktivt arbeta med flyktingfrågor centralt och lokalt

b/ dels analysera de krav som den hårdnande attityden från den svenska statens sida ställer på ett måhända nödvändigt, utökat arbete på området - utan att AI:s särart som människorättsorganisation suddas ut

c/ dels informera och klargöra för allmänhet, enskilda människor och grupper hur AI konkret arbetar, hur grupperna kan och bör arbeta i dagsläget samt hur organisationen samarbetar med andra människorättsorganisationer. Vi ser framför oss någon sorts skriftlig information, men också råd, en strategi eller liknande.

Åtgärd: Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp för att utreda frågeställningarna under punkt a/ och b/ . Arbetsgruppens rapport presenterades för styrelsen i januari. Rapporten finns att rekvirera från sekretariatet. Sekretariatet fick i uppgift att i samband med flyktingkampanjen 1997 verkställa beslutet enligt punkt c/. Hittills har flyktingombud och samordnare erbjudits utbildning inför kampanjen.


Förtydligande av besluts- och uppföljningskompetens inom sektionen (37)

Beslut att reglerna för beslutsuppföljning klart skall framgå av lämpligt dokument,

att det framgår att årsmötesbeslut ej kan avföras på annat sätt än vid ett årsmöte och,

att styrelsebeslut ej kan avföras på annat sätt än vid ett styrelsemöte, eller årsmötet.

Åtgärd: Styrelsen har reviderat arbetsordningen i enlighet med årsmötets beslut.


Nya videofilmer (39)

Beslut att medel avsätts till nya filmer (produktion av nya filmer, uppdatering av de gamla, översättning av andra sektioners filmer etc.)

att uppdra åt styrelsen att ansvara för att nya filmer produceras inom en snar framtid.

Åtgärd: Pga den ekonomiska situationen har medel ej kunnat avsättas i budget Medel finns ej avsatta i budget för nyproduktion av videofilmer. En produktion av video planeras dock i samband med ungdomssatsningen. Denna video avses att finansieras genom sponsring.


Nytänkande inom det fackliga nätverksarbetet (40)

Beslut att ta ställning till vilken status den fackliga gruppen skall ha,

att svenska sektionen gör en utredning av hur vi kan förstärka vårt centrala, regionala och lokala fackliga målgruppsarbete,

att utredningen senast ska vara klar till 1998 årsmötet,

att personerna som ingår i utredningsgruppen primärt ska komma från sekretariatet, styrelsen och den fackliga gruppen.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att utreda frågan om det fackliga nätverksarbetet vilket resulterade i ett förslag till årsmötet 1997.

Arbetet mot dödsstraffet (44)

Frågan om dödsstraffet i USA har en så central betydelse för det allmänna arbetet mot dödsstraffet, att samtliga fall med dödsdomar i USA bör fördelas till intresserade grupper - omgående och innan alla möjligheter till överklagande och benådning har prövats och misslyckats. Även i andra länder med långa väntetider i dödscell bör kända dödsdomar leda till omedelbar uppmärksamhet från Amnestys sida genom att fallet tilldelas en lokal grupp.

Beslut att internationellt verka för att fall med dödsdomar fördelas till de lokala arbetsgrupperna i enlighet med ovanstående beskrivning.

Åtgärd: Styrelsen har förmedlat en resolution i frågan till det internationella rådsmötet 1997.

Ungdomars inställning till dödsstraffet (45)

Beslut att satsa på ett brett, ungdomsinriktat arbete för att främja idén om Mänskliga Rättigheter med speciell tonvikt på Amnestys inställning till dödsstraffet.

Åtgärd: Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att inom ramen för ungdomssatsningen, MR-undervisning och kampanjarbetet i övrigt lyfta fram frågan om dödsstraffet samt att i samband med åtagande- och informatörsutbildningar belysa dödsstraffsfrågan. Argumentation kring dödsstraffet ingick i centralt anordnad medlemsutbildning under hösten 1996, såsom gruppsekreterarutbildning och informatörsutbildning. Frågan om dödsstraffet kommer även att lyftas fram i ungdomskampanjen under 1997.

Uppföljning av blixtaktioner (46)

Beslut att internationellt verka för att intresserade grupper får till uppgift att följa upp
de blixtaktioner där det finns en adress att börja med;

att låta utarbeta riktlinjer och tips för den här verksamheten i grupperna;

att omedelbart inleda en försöksverksamhet med de fall där vi inom sektionen
redan har en adress till den drabbade eller till en sannolikt välunderrättad
nationell organisation.

att uppdra åt fondstyrelsen att utreda vilka konsekvenser denna verksamhet kan få
för biståndsarbetet.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att följa upp besluten. Utskottet har bland annat tagit kontakt med sektionens landsamordnare, Svenska Amenstyfonden samt Arbetsgruppen för tortyrfrågor. Även internationella kontakter har tagits.
och har inlett detta arbete bl a genom kontakter med landsamordnare, Amnestyfonden och arbetsgruppen för tortyrfrågor. man har tillskrivit det internationella sekretariatet och presenterat idéen och ett fall. IS svarade att det fall, som nämnts, inte var lämligt att arbeta med samt att man avser återkomma med mer utförligt svar. Utskottet avvaktar svar från IS.


47. Junior Urgent Action
Motion 2:4

Beslut att svenska sektionen åtar sig ansvaret att sprida kunskap om Junior Urgent Action till svenska sektionens medlemmar.

Åtgärd : En broschyr om Blixtaktioner för juniorer har producerats på svenska. Information om Junior Urgent Action ingår numera i skol- och barnpaket.

Vidga årsmötes debatter (50)

Beslut att till svenska årsmötet 1997 låta översätta ett urval av de viktigare motionerna till det
internationella rådsmötet (ICM) 1997 och distribuera dessa tillsammans med de vanliga årsmötesmotionerna;

att genom egna förslag eller genom uttalat stöd till vissa internationella motioner tillse att viktiga frågor vid närmast följande ICM verkligen blir behandlade vid årsmötet;

att urvalet av översatta motioner också görs med hänsyn till deltagarnas behov av att känna till andra sektioners förslag och ståndpunkter i frågor som ändå kommer att diskuteras vid årsmötet

Åtgärd: Styrelsen kommer att beakta beslutet inför det internationella rådsmötet och det svenska årsmötet 1997.


Födelseår på inbetalningskorten för medlemskap (53)

Beslut att ge styrelsen i uppgift att låta utforma inbetalningskorten för medlemskap så
att det går att ta reda på våra medlemmars ålder.

att upprätta ett fullständigt register så snart det är administrativt möjligt (med avseende på kostnader och arbetsinsatser).

Åtgärd: Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att verkställa beslutet. Numera ges alltid möjlighet att lämna uppgift om födelseår på de medlemsinbetalningskort som produceras och som avser nya medlemmar. När det gäller de "gamla" medlemmarna bifogades en portofri meddelandeavi till aviseringen i december 1996 på vilken medlemmarna uppmanades att lämna uppgifter om födelseår. På så sätt har det varit möjligt att påbörja arbetet med att registrera födelseår även för de befintliga medlemmarna. Man bör dock komma ihåg att detta är en frivillig uppgift som långt ifrån alla lämnar. Ett fullständigt register avseende medlemmarnas födelseår är inte möjligt med mindre än en personnummersättning via SPAR.


Förslag om sektionens ungdomsarbete (55)

Beslut att inleda en långsiktig satsning på sektionens ungdomsarbete.

Åtgärd: Sektionen har inlett en långsiktig satsning på ungdomsarbetet genom att påbörja en speciell ungdomskampanj som syftar till att informera om MR och Amnesty i landets gymnasieskolor. Förutom det direkt informativa syftet med kampanjen är målet att starta fler ungdomsgrupper på landets gymnasieskolor, värva fler ungdomar till Amnesty samt att bygga upp ett fungerande nätverk för Amnestys ungdomsgrupper. Kampanjen kommer att pågå under hösten 1997.

Ett effektivare Amnesty informationsarbete på "Vita fläckar" (57)

Beslut att uppdra åt styrelsen att utreda och eventuellt fatta beslut om att köpa en buss. Denna används bl a i arbetet med "vita fläckar" som kampanjbuss med informations- och caféverksamhet, bl a riktad mot skolor.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att i samarbete med sekretariatet utreda frågan. B-utskottets rekommendation var att inte köpa en buss utan att finna andra alternativ till att bearbeta vita fläckar t ex genom lokala kampanjer.

Regionsstyrelser och omorganisation (59)

Beslut att uppdra åt distrikten att inom ett halvår lämna synpunkter på motionen till styrelsen

att uppdra åt styrelsen att till nästa årsmöte redovisa inkomna synpunkter

Åtgärd: Distrikten uppmanades att inkomma med synpunkter från distrikten och ett fåtal distrikt har meddelat sin inställning till de idéer om regionsstyrelser och omorganisation som presenterades i motionen. De distrikt som svarat har alla ställt sig negativa till en sådan omorganisation.

Gruppavgiften (60)

Beslut att distrikten skall ha rätt att ta ut en gruppavgift och förfoga över den

att varje grupp som en årlig avgift betalar till svenska sektionen 1.500 kronor, förutom nya grupper som första året betalar 500 kronor.

att en registreringsavgift på 500 kronor för nya grupper införes fr o m 1997. Det är en engångsavgift som erlägges inom ett år från det att gruppen registrerats.

att rekommendera distrikten att;
-i samråd med närliggande distrikt se över distriktsindelningen.
-definiera det egna distriktets behov med syfte att bygga upp en flexibel organisation som ger grupper och medlemmar möjlighet att specialisera sig och att utveckla nya arbetsformer.
-tillvarata gruppers och enskilda medlemmars specialkunskaper och intressen för att utnyttjas i hela distriktet.

att uppdra åt styrelsen att till nästa årsmöte föreslå tillägg till stadgarna med innebörden att distrikten skall ta ut en avgift från grupperna.

Åtgärd: Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att informera om de tre första attsatserna. Avseende den fjärde att satsen uppdrogs sekretariatet att i samarbete med distriktsombuden ge stöd till projekt och verksamhet som bidrar till utvecklingen av organisationens struktur och arbetsmetoder. På distriktsombudens möte i september presenterades en "work-shop" för organisation i distrikten. Femte attsatsen verkställs inför årsmötet 1997.

Antalet grupper (61)

Beslut att uppdra åt styrelsen att göra en snabb analys av anledningen till att grupper lagts ner

att denna analys läggs till grund för en förnyad satsning på att starta nya grupper

att styrelsen/sekretariatet utser några personer, t ex distriktsombud, som tillsammans med gruppansvarig på sekretariatet lägger fram förslag om hur man bäst kan stötta dels grupper med problem, dels nya grupper samt utarbetar förslag på aktiviteter lämpliga för nystartade grupper.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott har med stöd från sekretariatet gjort en utredning om orsaken till att grupper läggs ner. Styrelsen behandlade utredningen på sitt januarimöte. En satsning på att starta nya grupper kommer att ske i och med ungdomssatsningen. Den tredje attsatsen får ses i samband med beslut 60 om distriktens utveckling och sekretariatets uppdrag att stödja distrikten i detta arbete.

Beslut om avgifter (64)

Beslut att medlemsavgiften är oförändrad, dvs 220 kronor för helbetalande medlemmar och 140 kronor för delbetalande medlemmar (personer under 19 år, heltidsstuderande, arbetslösa samt förtids- och ålderspensionärer)

att fastställa avgiften till sektionen för grupper till 1500 kronor för 1997,

att ny grupp vid registrering skall betala 500 kronor till sektionen som en engångsavgift,

att uppdra åt styrelsen att bereda frågan om särskilda avgifter för ungdomsgrupper och presentera ett förslag till nästa årsmöte.

Åtgärd: Styrelsens B-utskott fick i uppgift att bereda frågan om särskilda avgifter för
ungdomsgrupper. Detta förslag föreläggs årsmötet 1997.

Stöd i valberedningens arbete (71)

Beslut att sektionens styrelse snarast efter årsmötet informerar valberedningen om på vilket eller vilka områden den följande styrelsens kunskaper ska stärkas genom tillförande av högsta möjliga kompetens,

att valberedningen ges erforderliga resurser och stöd medan förslag till kandidater för styrelseposter tas fram, vilket bör ske på bredast möjliga bas (grupper och distrikt) och i nära samarbete mellan valberedningen, styrelsen och utskotten och efter hörande med generalsekreteraren, samt

att varje årsmöte får en klar redovisning av vad nästa års ledamöter och kandidater kan och vill tillföra arbetet i sektionens styrelse.

Åtgärd: Valberedningen gästade både distriktsombudsmötet och styrelsemötet i september. Styrelsen delgav valberedningen en inventering över kompetens i styrelsen samt information om vilka kompetensområden som behöver kompletteras vid mandatperiodens slut. Valberedningen har i budgeten för 1997 fått ökade resurser för att kunna träffas oftare och intensifiera sitt arbete. Den sista attsatsen beaktas inför årsmötet 1997.


Förslag angående fortsatt sponsring (74)

Beslut att sektionen fortsätter arbeta med sponsring enligt tidigare fastställda riktlinjer, dvs:

- att Amnesty Internationals namn inte får sättas i samband med en specifik produkt annat än om produkten har direkt koppling till Amnestys arbetssätt;
- att Amnestys namn för varje projekt ska exponeras tillsammans med sponsorns namn under så kort tid som möjligt;
- att innan avtal om sponsring tecknas ska det granskas av juridisk expertis och sponsorkonsult;
- att sponsorskapet ska innebära att Amnesty för ut sitt budskap;
- att 5%-regeln i de internationella riktlinjerna för insamling och mottagande av gåvor tolkas så att den ej gäller mottagande av produkter och tjänster.

Åtgärd : Styrelsen fastställde utförliga riktlinjer och arbetsgång för hur arbete med sponsring skall skötas, i enlighet med de av årsmötet fastställda riktlinjerna. Dessa riktlinjer finns att rekvirera från sekretariatet.