- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Uppföljning av årsmötesbeslut ang. flyktingverksamheten Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1997
Till styrelsen
Från A-utskottet
A-utskottet har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda på vilket sätt årsmötebeslut 34 för 1996 samt beslut 48 för 1993 kan verkställas.
Besluten lyder:
48:93 Att ge styrelsen i uppdrag, att utarbeta en strategi enligt stadgans § 2 H, för att påverka politiker och allmänhet till förmån för torterade asylsökande, genom att fokusera intresset på just sådana asylsökande, som avvisas med risk för att torteras.
34:96 Att svenska sektionen undersöker möjligheterna att mer aktivt, genom kontakter med advokater och på andra sätt, utröna vilka av Utlänningsnämnden avvisade personer som utsatts för tortyr.
Att svenska sektionen, när asylsökande som blivit torterade får avvisningsbeslut från Utlänningsnämnden, undersöker om det bland dessa finns fall som Amnesty kan verka för.
Att om de trots allt blir avvisade svenska sektionen så långt som möjligt följer upp vad som händer dem i deras hemländer.
-------------------------------------------
Beslutet 34:96 bör tolkas som att Amnestys agerande kopplas till risken för tortyr vid
återsändandet-
oavsett om detta är till hemlandet eller till exempelvis första asylland. Om situationen har förändrats så att risken för tortyr således inte längre föreligger skall vi inte agera eftersom det inte ingår i mandatet.
Arbetsgruppen har undersökt de resurser och arbetsinsatser som står till buds internt såväl som externt i syfte att till styrelsen presentera ett förslag till beslut.
Arbetsgruppen har varit i kontakt med följande:
FLO
handläggare på sekretariatet
Amnestyfonden
Hälso- och sjukvårdsgruppen
Internationella sekretariatet
Rådgivningsbyrån
Frivilligorganisationernas fond mänskliga rättigheter
UNHCR
FLO
Många flyktingombud har etablerade kontakter med offentliga biträden på sin ort, vilka åtminstone i vissa fall skulle kunna utvecklas vidare. Genom dessa kontakter kan flyktingombud få reda på vilka asylsökande som även angivit tortyr som grund för sina asylansökningar. Årsmötesbeslut 34:96 var en motion från så gott som samtliga flyktingombud vilket visar att engagemanget för torterade flyktingar är stort bland flyktingombuden. För att på ett tillfredsställande sätt verkställa årsmötebesluten är FLOs medverkan av avgörande betydelse. FLO har kontaktats per brev i vilket följande frågor ställdes.
* Har Du möjlighet till kontinuerlig kontakt med ombud och advokater i Ditt distrikt för att kunna få information från dessa huruvida deras asylsökande klienter blivit torterade? Om inte, har Du möjlighet att etablera en sådan kontakt? Skulle Du kunna tänka Dig att etablera sådan kontakt om Du fick hjälp?
* Har Du möjlighet att rikta uppmärksamhet angående torterade asylsökande till lokala politiker och lokal media? Om inte, har Du möjlighet att påbörja sådan verksamhet?
* I de fall torterade asylsökande, som faller inom Amnestys mandat avvisas/utvisas, har Du möjlighet att fortsatt hålla kontakt med den asylsökande?
* Vad har Du för tankar och förslag kring hur vi bäst åtgärdar beslut 34:96 och 48:93?
Svarsfrekvensen var mycket låg. Av 26 ombud svarade sju stycken.
Inställningen från de som svarade var positiv men långt ifrån uttömmande. Arbetsgruppen konstaterar att intresset från flyktingombuden har varit svagt avseende verkställighet av årsmötebesluten, vilket är beklagligt med tanke på att flyktingombudens insats är av yttersta vikt. Ytterligare diskussion med FLO kommer därför att bli nödvändig vid ett förverkligande av besluten.
Sekretariatet
Samtal har förts angående inriktningen på flyktinghandläggarens och sekretariatets involvering i beslutet med hänseende på befintliga och/eller utökade resurser.
Amnestyfonden
I syfte att följa upp torterade asylsökande som återsänts måste kontakter finnas med personer och organisationer på plats. Av säkerhetsskäl är kontakterna ofta av konfidentiell karaktär varför denna långt ifrån alltid kommer att kunna tas direkt. Amnestyfonden kan på förekommen anledning bistå med sina kontakter. Ansökningar angående bidrag för undersökning i syfte att utreda tortyrskador kan också göras till Amnestyfonden.
Hälso- och sjukvårdsgruppen
Inom arbetsgruppen uppkom på ett tidigt stadium frågan om tortyrbedömning.
Vem äger rätt att bedöma om någon har utsatts för tortyr? Detta inte en fråga för Amnesty att avgöra. En dylik bedömning måste ofta grundas på ett utlåtande från en rättsläkare angående de fysiska skadorna och / eller ett psykologiskt/ psykiatriskt utlåtande angående de psykiska skadorna. Detta kostar pengar vilket innebär att ekonomiska resurser kan komma att behövas. Det är dock också viktigt att påpeka myndigheternas utredningsansvar och det offentliga biträdets rätt att själv föranstalta om nödvändig utredning inom systemet för rättshjälp. Gömda asylsökande omfattas dock inte av rättshjälpen utan måste, åtminstone under en tid, stå för alla kostnader själv.
Mot bakgrund av detta kontaktades Hälso- och sjukvårdsgruppen för att undersöka huruvida de kan komma att bistå med utredning för att styrka asylsökandes tortyrskador.
Efter diskussion inom Hälso- och sjukvårdsgruppens styrelse framkom till att börja med att de inte anser sig ha möjlighet att bistå med medicinska eller psykologiska/psykiatriska bedömningar av asylsökande utan att de måste hänvisa till de professionella insatser inom vilka flera av styrelsens medlemmar verkar. Det har nu framkommit att diskussionerna fortsätter inom styrelsen.
Av Hälso- och Sjukvårdsgruppens skriftliga svar måste vi i vart fall för närvarande utgå från att gruppen inte anser att möjligheter till frivilligarbete finns inom rörelsen för denna typ av utredningar.
Internationella sekretariatet
IS kontaktades per brev den 16 oktober med förfrågan om IS uppfattning om hur svenska sektionens kontakter med organisationer i andra länder gällande återsända flyktingar bör ske samt i vilken utsträckning andra Amnesty sektioner kan kontaktas. Arbetsgruppen ställde även frågan om IS frågeformulär för torterade asylsökande fortfarande är gällande och om IS annars önskar att dokumentering av torterade asylsökande skall ske på annat sätt. Trots upprepade förfrågningar, senast i februari månad 1997, har IS fram till denna dag inte besvarat arbetsgruppens frågor.
Rådgivningsbyrån ( RGB )
Rådgivningsbyråns breda samordningsfunktion samt kontakter med asylsökande är betydelsefulla bland annat för möjligheterna att uppdaga fall där torterade asylsökande riskerar avvisning/ utvisning och för att kanalisera dessa fall vidare.
Vid möte med RGB framkom att RGB är villig att lägga upp en databas för torterade asylsökande. En sådan databas skulle ge sektionen en överblick av antalet asylsökande som angivit tortyr som grund för sina asylansökningar. Databasen innehåller variabler som ger information om på vilket sätt en asylsökande har styrkt att tortyr förekommit, exempelvis genom egen berättelse, synliga skador, psykolog- eller psykiatriskt intyg, rättsläkarutlåtande etc. Variabler för rättsläkarutlåtandena läggs in, vilka visar graden av överensstämmelsen mellan uppgiven tortyr och uppkomna skador. Information om huruvida Amnesty har kontaktats läggs också in. Arbetet sker på Amnestys begäran, dock ej retroaktivt. Rådgivningsbyråns strategi är också att fortsättningsvis driva ett fall till FNs kommitté mot tortyr varje gång kommittén sammanträder.
Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter ( MR Fonden )
Amnesty International är en av MR fondens stiftarorganisationer. MR fondens kontaktnät med NGOs runt om i världen är betydelsefull vad gäller möjligheterna till uppföljning av tillbakasända torterade flyktingar.
Vid möte med MR fonden framkom att förfrågningar kan tillställas dem i specifika fall och, där så är möjligt, kan MR fonden kontakta organisationer på plats. I vart fall i vissa länder tror MR fonden att möjligheter finns att organisationer möter upp de avvisade redan på flygplatsen.
UNHCR
UNHCRs representation på plats i många länder, dess dignitet, dess befogenheter samt kontaktnät gör att dess möjligheter till uppföljning av återsända torterade flyktingar är närmast unik.
Efter samtal med UNHCR framkom att vissa möjligheter finns till uppföljning främst vad gäller första asylländer. Uppföljning från UNHCRs sida i ursprungslandet är svårare på grund av riskerna för individen i fråga samt på grund av att det i vissa fall är politiskt omöjligt.
Vad gäller främst Schengen-länderna kan UNHCR ta kontakt med kontoret på plats som även har möjligheter att möta upp på flygplatsen.
UNHCR underströk betydelsen av att ha
en
kontaktperson på Amnestys centrala nivå.
Kostnader
På grund av en diskrepans mellan uppslutningen bakom årsmötesbesluten och gehöret från FLO under nu presenterad utredning, är det mycket svårt att uppskatta i vilken utsträckning en arbetsökning kommer att ske. Sekretariatets handläggare kommer i vart fall att involveras på följande sätt:
Utbildning av FLO på sätt som framgår i tillägg till riktlinjerna för sektionens flyktingarbete
Genomgång av ansökningar till Amnestyfonden
Beredning av ärenden till Gruppen för Flyktingfrågor samt verkställande av åtgärd efter beslut från Gruppen för Flyktingfrågor
I dag tillgängliga resurser ger inte utrymme för en sådan arbetsökning varför en utökning, eller omprioritering, av nu befintligt utrymme för sektionens flyktingarbete är nödvändig.
Sammanfattning och förslag till åtgärder
Vi vill fästa uppmärksamt på att konsekvensen av årsmötesbeslut 48:93 och 34:96 innebär att vi riktar särskild uppmärksamhet på en del av Amnestys flyktingmandat och utrycka en viss oro inför detta. I Amnestys flyktingmandat görs ingen skillnad huruvida en person blivit torterad eller inte. Det är de ev. risker (att bli samvetsfånge, utsättas för dödsstraff eller politisk motiverad utomrättslig avrättning eller "försvinnande" eller utsättas för tortyr eller i undantagsfall även för annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling) som den asylsökande kan utsättas för vid ett återtsändande som är föremål för Amnestys bedömning. Årsmötesbeluten 48:93 och 34:96 och därmed detta underlag gör en urskiljning av personer som torterats. Vi vill därför påpeka att samtliga kriterier i flyktingmandatet fortsatt måste inneha samma prioritet.
Riktlinjer för arbetet och som involverar samtliga Amnestynivåer bör utarbetas. De fall som uppkommer och som kan bli föremål för ett agerande inom ramen för årsmötesbesluten behandlas och avgörs av Gruppen för Flyktingfrågor. Amnestys agerande kopplas till risken/riskerna vid ett återsändandet i enlighet med Amnestys flyktingmandat, oavsett om detta är till hemlandet eller till exempelvis första asylland. Om situationen har förändrats så att risken i enlighet med flyktingmandatet således inte längre föreligger skall vi inte agera eftersom det inte ingår i mandatet.
Genom redan idag existerande riktlinjer för svenska sektionens flyktingarbete finns möjlighet för FLO tillsammans med SAMO att till Gruppen för Flyktingfrågor presentera asylsökande vilka de anser falla inom Amnestys mandat. Årsmötesbesluten 48:93 och 34:96 gäller således främst möjligheten till uppföljning av vad som händer den torterade asylsökande som trots allt återsänds. Att följa upp vad som händer de avvisade är av största vikt för Amnestys trovärdighet men samtidigt måste uppföljning ske med försiktighet och diskretion för att inte skapa ytterligare risker för den återvändande.
Genom flyktingombudens och Rådgivningsbyråns arbete är förhoppningen att ökad uppmärksamhet riktas mot asylsökande som uppger sig ha blivit torterade. Dessa fall presenteras för Gruppen för Flyktingfrågor. Om utlåtande saknas från rättsläkare angående de fysiska skadorna och eller ett psykologiskt/ psykiatriskt utlåtande angående de psykiska skadorna kan ekonomiska bidrag för dylika undersökningar komma att behövas. När ett utlåtande som styrker tortyr föreligger eller tortyr på annat sätt styrkts, fattar Gruppen för Flyktingfrågor beslut om åtgärd.
Med de organisationer som arbetsgruppen varit i kontakt med borde det vara möjligt för Gruppen för Flyktingfrågor, FLO, relevant kontakt/organisation i det land dit den torterade flyktingen sänds samt eventuell handläggare på sekretariatet att agera och dokumentera vad som händer personen ifråga. Önskvärt är även att i de fall det är möjligt, involvera berörd Amnestysektion ( självklart tagandes i beaktning regeln om att inte arbeta på eget land ). Amnestysektionen kan bistå svenska sektionen med information. All relevant information vidarebefordras till IS och kan även användas gentemot svenska myndigheter.
Inget fall kommer att vara det andra likt och arten av uppföljning kommer därför att variera från fall till fall. Den stora utmaningen för sektionen är att bistå flyktingombuden med relevant hjälp för att vi systematiskt skall kunna " spåra " personer som blivit torterade och sökt asyl, att på relevant sätt påtala detta och till sist, om dessa personer ändå avvisas/ utvisas, finna kanaler för att informera och dokumentera om vad som händer dem.
Förslaget till beslut skall ej ses som statiskt. Arbetsgruppens förslag speglar delvis de resurser och därför de förutsättningar som idag står till buds. Dessa förutsättningar kan och bör självklart utvecklas och metoder att förbättra dem bör ständigt sökas. Det är också av största vikt att ett arbete av detta slag utvärderas.
Förslag till beslut:
att
det föreslås årsmötet att nu presenterat förslag till komplettering av riktlinjer inkorporeras i riktlinjerna för svenska sektionens flyktingarbete.
att
erforderlig hjälp ges till flyktingombuden för att på ett systematiskt sätt kunna arbeta för att i större utsträckning få reda på vilka personer som angivit tortyr som ett skäl för sina asylansökningar.
att
underlaget skickas till FLO för kännedom.
att
arbetet efter två år utvärderas.
att
resurser för sektionens flyktingarbete på sekretariatet omprioriteras motsvarande 25 %, alternativt utökas med 25 %.
Stockholm den 28 februari 1997
Johanna Strandh och Madelaine Seidlitz