Rapport om svenska sektionens EU-arbete Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 1997

970214

VERKSAMHETEN INOM AMNESTY INTERNATIONALS EU-FÖRENING SEDAN FÖREGÅENDE PRESENTATION 961124.

AI-agendan

Med anledning av Turkietkampanjen har som tidigare rapporterats brev samt Turkietrapporten skickats till en EU-parlamentariker från varje politiskt parti. Elisabeth Löfgren har efter detta kontaktats av Hadar Cars personlige assistent John Ahlmark, då man hade åtskilliga frågor om Turkiet och Amnestys inställning till tullunionsavtalet.

Några utvalda EU-parlamentariker, däribland Per Gahrton, Maj-Lis Lööw, Maj Britt Theorin och Hadar Cars, har erhållit brev samt Amnestys rapport om situationen i de av Palestinian Authority administrerade områdena, med anledning av den pågående s.k. Palestinakampanjen.

Ett brev till utrikesminister Lena Hjelm-Wallén angående situationen i Nigeria har besvarats. I detta brev efterfrågade Amnesty bl.a. hur man från svenskt håll bedömmer verkningsgraden av EUs sanktioner.


EU-policy och EU-agendan

Sedan föregående rapport - efter ett och ett halvt års brevväxling - har ett möte kommit till stånd mellan Elisabeth Löfgren och Anita Klum samt Sveriges chefsförhandlare vid regeringskonferensen, Gunnar Lund. Detta skedde i december 1996. Gunnar Lund berömde AIs memorandum som den bästa NGO-rapport han hade sett i ämnet. Beträffande GUSP betonade han att en överenskommelse om denna är en av EUs viktigaste frågor idag. Bättre hänsyn bör tas till MR-frågor vid handel, bistånd m.m.i enlighet med Amnestys förslag, och samtliga EU-länder bör till skillnad från idag ha en gemensam policy. Det bör även finnas möjlighet till sanktioner om en sådan överenskommelse inte följs. Gunnar Lund var inte särskilt insatt i EUs asylpolitik. Han betonade dock att Sverige ställer sig positivt till en ökad insyn i asylfrågorna genom att flytta handläggningen av dessa från EUs tredje pelare till den första. Det råder dock delade meningar om detta bland övriga medlemsländer. Ett flertal länder, bl.a. Spanien, Danmark och Storbritan
nien, är emot. När insyn i EU-arbetet i stort diskuterades angav chefsförhandlaren att de nordiska länderna samt Nederländerna är mest positiva till en förbättrad insyn, men att inställningen blir allt mer negativ ju längre söderut inom EU man förflyttar sig. Gunnar Lund berättade även att Sverige ställer sig positivt till att ansluta EU till Europakonventionen. Det finns dock invändningar inom EU av såväl politisk som juridisk art. Bl.a. framförs synpunkten att EU formellt inte skulle ha den status som krävs för att ratificera konventioner. Beträffande MSP var Gunnar Lund skeptisk till att Sverige skulle ha möjlighet att hålla en högre profil än övriga EU. Mötet med chefsförhandlaren avslutades med en överenskommelse om att denne i framtiden ska delge Amnesty relevant information om regeringskonferensen.

Anita Klum och Elisabeth Löfgren träffade UD:s MR-ambassadör Jan Romare den 22 januari. Vederbörande hade tillsatts tre arbetsdagar tidigare och var följaktligen inte särskilt insatt i de frågor som togs upp, men han hade överlag en positiv attityd till Amnestys synpunkter och delade många av AIs åsikter. Även Jan Romare berömde AIs memorandum. Han delade AIs syn på Turkiet och Algeriet och fann det anmärkningsvärt att situationen i dessa länder inte togs på större allvar inom EU. Vid mötet diskuterades även Sveriges och EUs förhållningssätt till vissa MR-frågor med anledning av att FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna som startade i Geneve några veckor senare. Jan Romare erkände allvaret i situationen i Öst-Timor, men kunde inte ange Sveriges nuvarande ställning i frågan eller lova att Sverige skulle återuppta sin tidigare kritik efter den senaste tidens vapenexport. Då andra länder av Amnestyintresse diskuterades sade Jan Romare att EU-länderna var ense i sin bedömning av situationen i Colombia oc
h Nigeria, men han var tveksam hur de andra förhöll sig till Kina. Efter detta möte har Elisabeth Löfgren haft vidare kontakt med MR-ambassadören för att höra om hur COHOM-mötet i Bryssel hade avlöpt.


Åsa Reckner Olsson, A-utskottet