Bilaga gällande årsmötets beredningsform Underlag till styrelsemöte 27-28 september 2014

BILAGA: ÅRSMÖTESBEREDNING 2015

A) PÅVERKANSTORG

Alternativ ett är ett fortsatt användande av påverkanstorg som beredning för samtliga till årsmötet inkomna motioner och förslag. Ett eller flera påverkanstorg genomförs där deltagarna går runt till olika stationer för att diskutera och eventuellt lägga nya tilläggsyrkanden. Vid lämplig tidpunkt avslutas diskussionerna och samtliga yrkanden sätts upp till ett vernissage där deltagarna får rösta på de huvudförslag som ska ligga till grund för beslut i plenum. I plenum ska ingen debatt ske, men vid behov kan förtydliganden göras samt om någon vill lyfta annat förslag än huvudförslaget. Således är grundstommen i beredningsformen densamma, men det finns utrymme för förbättringsåtgärder gällande dess genomförande som om de implementeras förhoppningsvis kan möta den negativa kritik som uppkom gentemot påverkanstorget under årsmötet 2014.

Förslag på förbättringsåtgärder

Nedan följer citat från utvärderingen av årsmötet i Malmö 2014 för att visa på de synpunkter som då fanns, följt av föreslagna förbättringsåtgärder. Vid val av påverkanstorg som beredningsform kan styrelsen välja att genomföra detta som det gjorts de två senaste årsmötena, eller i kombination med en eller flera av dessa förbättringsåtgärder.

”I princip bra, men i praktiken svårt att hinna delta i alla.” ”Mycket bra för korta, enklare motioner. Inte bra för komplexa motioner och förslag!” ”Svårt att bereda motioner ordentligt. Förslag till plenum blir spretiga på de kontroversiella motionerna.”

Åtgärder:

• Påverkanstorget bör vara utgångspunkten för planeringen av dagordningen. För att undvika tidsstress och alltför många moment under årsmötet bör seminarier och anföranden genomföras i den mån det finns plats och passar in. Istället kan exempelvis kampanjinformation och dylikt finnas vid sidan av påverkanstorget dit deltagare kan gå om de behöver en paus i diskussionerna (i likhet med en mässa). Genom att påverkanstorget får mer tid ges det även mer tid till jämkning och finputsning av nya tilläggsyrkanden innan de går upp på vernissagen. Påverkanstorget kan med fördel pågå sju till åtta timmar under lördagen inklusive introduktion i plenum, sammanställning av yrkanden samt vernissage. Påverkanstorget bryts alltså för lunch, fikapauser och eventuella seminarier. (Vid behov av två påverkanstorg kan en variant göras där yrkanden från torg ett finns kvar under torg två, så att möjligheten att fortsätta diskussionen kring dem fortfarande finns. Endast ett vernissage genomförs då, i slutet av det andra torget.)

Tidskonsekvens för dagordningen: Detta medför att det kan bli färre seminarier, anföranden och liknande då fokus ligger på beredning av motionerna. Fredagens och söndagens scheman kan hållas mer eller mindre intakta, dock kan tiden för beslut i plenum under söndagen förhoppningsvis kortas ner.         

• Att komplettera påverkanstorget med ett “storforum”. Ett eller flera påverkanstorg genomförs men styrelsen kan, om de finner behov, besluta att särskilda frågor “lyfts ur” påverkanstorget och istället behandlas i ett eget forum. Detta bör reserveras till stora och komplexa frågor likt förslaget till en sexarbetespolicy. Storforumet avsätts till en tid då samtliga deltagare har möjlighet att närvara, och sker under ledning av årsmötesordförande. Det arbetar som en traditionell beredningsgrupp med skillnaden att diskussionerna kan utmynna i flera förslag till beslut. Dessa går direkt till vernissaget där ett slutgiltigt huvudförslag väljs fram. Frågan behandlas alltså inte på själva påverkanstorget över huvudtaget. En nackdel med detta komplement kan vara att det signalerar att de motioner och förslag som behandlas på påverkanstorget är mindre viktiga.     

”Positivt att fler kan uttala sig, men risk att dessa åsikter sedan ej kommer resten av mötet tillgodo.” ”Ostrukturerat, smågrupper som pratade i mun på varandra. Svårt att höra och göra inlägg.”

Åtgärder:

• Vid lämpliga tidpunkter under påverkanstorget kan ett “speakers’ corner” hållas, där deltagare kan få tala för sin sak. Om en deltagare istället skriftligen vill kommentera ett yrkande ska särskilda lappar avsättas som är förberedda och tydligt markerade för just detta. Kommentarslappen sätts upp intill det yrkande en vill kommentera, och blir ett praktiskt sätt att argumentera för sin åsikt när en inte längre befinner sig vid den aktuella stationen. En tydlig mall där nya tilläggsyrkanden skrivs in ska finnas tillgänglig. I mallen ska det, förutom själva yrkandet, finnas med en kort bakgrund samt argumentation. Dessa bör skrivas ut via dator. Innan beslut i plenum kan samtalsledarna muntligt gå igenom beslutsunderlagen så att deltagarna har chans att ställa frågor eller be om förtydliganden där det behövs. Det ska alltså inte startas någon ny diskussion i plenum, utan frågornas karaktär ska endast vara av klargörande och förtydligande typ.

B) BEREDNINGSGRUPPER

Det andra alternativet är att gå tillbaka till beredningsgrupper som beredningform för samtliga till årsmötet inkomna motioner och förslag. Traditionellt sett har det funnits tre beredningsgrupper uppdelade efter verksamhetens arbetsområden. De olika beredningsgrupperna är verksamma samtidigt och deltagarna får således välja grupp att delta i. Eventuella nya tilläggsyrkanden utarbetas i grupperna som därefter väljer ett huvudförslag till beslut. I plenum avsätts tid för debatt, och möjligheten finns även att väcka förslag som inte gått vidare som huvudförslag från grupperna.

Möjliga varianter på beredningsgrupper

Vid val av beredningsgrupper kan styrelsen välja att tillämpa formen i dess traditionella mening, eller välja att kombinera den med andra moment.

Beredningsgrupper samt vernissage

En variant är att kombinera beredningsgrupperna med ett vernissage likt det som förekommer på påverkanstorg. Motionsberedningen inleds i beredningsgrupper med skillnaden att flera förslag till beslut kan gå vidare till ett vernissage, där sedan samtliga deltagare får rösta fram huvudförslag till plenum. Denna form blir mer inkluderande än enbart beredningsgrupper men samtidigt tidseffektiv. Risken för långa debatter och detaljdiskussioner i plenum består dock.  

Beredningsgrupper samt storforum och vernissage

Ytterligare en variant är att kombinera beredningsgrupperna med både storforum och vernissage. Den enda skillnaden är att vissa enskilda frågor behandlas i storforum på samma sätt som beskrivits tidigare. Det finns här dock en risk för krånglig arbetsgång.   

C) BEREDNINGSGRUPPER KOMBINERAT MED PÅVERKANSTORG

Det sista alternativet på beredningsform är en ren kombination av traditionella beredningsgrupper och påverkanstorg. Motionsberedningen inleds i beredningsgrupper, ur vilka sedan huvudförslagen sammanställs och sätts upp till ett påverkanstorg som genomförs enligt de förslagna förbättringsåtgärderna. Det avslutas med en vernissage där huvudförslag till besluten i plenum röstas fram. Under besluten ska ingen debatt ske.

I och med att detta är en blandform följer således fördelarna och nackdelarna/utmaningarna av respektive beredningsform med. Det inkluderar även konsekvensen att större delen av lördagen går åt till beredning på bekostnad av seminarier och liknande. Dessutom kan följande tilläggas: