Årsredovisning 2013 Underlag till styrelsemöte 22-23 mars 2014

Amnesty International svenska sektionen

Organisationsnummer 802004-0401

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31

Styrelsen och generalsekreteraren för Amnesty International svenska sektionen avger härmed följande årsredovisning.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter. I sin strävan att uppnå denna vision åtar sig Amnesty International att utreda och agera för att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av dessa rättigheter.

För att finansiera verksamheten är Amnesty beroende av medlemmar och givare. Den svenska sektionen är en del av den internationella organisationen Amnesty International som har över 3 miljoner supportrar, medlemmar och aktivister i mer än 150 länder. Organisationens huvudkontor är det internationella sekretariatet som ligger i London. Amnesty International, svenska sektionen (Amnesty) är en ideell förening. Förutom svenska sektionen består svenska Amnesty av stiftelsen Amnestyfonden samt distrikt och arbetsgrupper som var för sig är juridiska personer med eget ekonomiskt ansvar.

Resultat och ställning

Intäkterna 2013 uppgår till 104 498 tkr (inkl räntor) att jämföra med 95 040 tkr 2012. Årets kostnader uppgår till 102 277 tkr inkl räntor (92 793 tkr förra året). Årets överskott blev 2 221 tkr (2 247 tkr).

Den svenska sektionens verksamhet 2013

Sektionens arbete har utgått från de globala prioriteringar Amnesty International beslutat om för perioden 2012-2013 och som utgjort grunden för sektionens verksamhetsplan 2013. I nedanstående sammanställning har följande prioriterade områden gällande mänskliga rättigheter lyfts fram:

- Kampanjen Fattigdom - en rättighetsfråga

- Kvinnors rättigheter

- Diskriminering av hbtq-personer

- Mellanöstern och Nordafrika

- Säkerhet och mänskliga rättigheter

- Flyktingars och migranters rättigheter

- Vapenhandel och mänskliga rättigheter

- Dödsstraffet

- Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet.

Fattigdom - en rättighetsfråga

Under mars 2013 genomfördes en kampanj för sexuella och reproduktiva rättigheter. Över 60 grupper genomförde drygt 70 olika aktiviteter i samband med den nationella aktionsdagen i mars. Kampanjen fortsätter ända in i 2015. Under romernas internationella dag 8 april låg fokus på att få EU att se till att diskrimineringen av romer upphör, att tvångsvräkningar av dem stoppas, och att segregationen av romska skolbarn upphör i EU:s medlemsländer. Amnesty gjorde också en uppföljning och lobbyaktiviteter på rapporten Export till priset av mänskliga rättigheter där vi undersökt i vilken utsträckning den svenska staten säkerställer att det exportfrämjande man bedriver respekterar mänskliga rättigheter.

Kvinnors rättigheter

Temagrupperna arbetade med flera aktioner, bland annat en aktion kring diskriminerande våldtäktslagar i Marocko. Under året tryckte Amnesty på de marockanska myndigheterna så att de skulle motverka diskriminering av kvinnor och säkerställa att kvinnor har ett effektivt skydd mot sexuellt våld. I början av 2014 röstade parlamentet för att upphäva en lag som låter förövaren undkomma straff genom att gifta sig med offret.

Diskriminering av hbtq-personer

Under året har en delegat från sektionen deltagit i övervakning av Prideparader i Split och i Belgrad. Paraden i Split genomfördes utan problem men under hög bevakning. Paraden i Belgrad stoppades tyvärr i sista minuten. Vi har arbetat med aktioner gällande Kamerun, Ukraina och Baltic Pride i Litauen. Över hela Sverige har sju grupper deltagit i olika prideevent på sex olika orter.

Mellanöstern och Nordafrika

Under våren och sommaren 2013 hade svenska sektionen fokus på situationen i Syrien och Egypten. I april drog en nio veckor lång "Syrienstafett" igång för att uppmärksamma allmänheten på situationen i Syrien. Sammanlagt genomförde 18 grupper aktiviteter på 16 orter. Över 20 000 namnunderskrifter samlades in under perioden med krav riktade till parterna i konflikten om att skydda civilbefolkning och journalister. Över 17 000 signaturer samlades in under sommaren med krav att stoppa straffriheten för de övergrepp som begåtts under protesterna i Egypten.

Säkerhet och mänskliga rättigheter

Amnesty fortsatte arbetet med att kräva att Guantánamo stängs och att de personer som sitter fängslade antingen ställs inför rätta i en rättvis rättegång eller försätts på fri fot. I samband med Barack Obamas besök i Sverige anordnade vi en manifestation på Mynttorget i Stockholm. Vi uppmärksammade också besöket genom en mängd Facebookaktiviteter. Vi hade under året kontakt med några riksdagsledamöter som är engagerade i frågan.

Flyktingars och migranters rättigheter

I mars anordnade Amnesty ett seminarium om Eritrea tillsammans med Amnestys Eritreautredare, Claire Beston. Seminariet riktade sig till beslutsfattare på Migrationsverket och domstolarna samt till polisen. Migrationsverket beslutade i maj att inga tvångsvisa utvisningar får ske till Eritrea. Under våren arbetade vi fram en studie om migrantarbetares rättigheter som presenterades vid ett seminarium under MR-dagarna i Stockholm. Ett antal utbildningar i asylrätt och Amnestys arbete med flyktingar och migranter genomfördes under året. Sektionen arbetade med ett stort antal enskilda asylärenden och deltog styrelsearbetet i Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.

Vapenhandel

Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling förslaget till vapenhandelsfördrag. Amnesty har arbetat för detta i 20 år och Sverige, som var en viktig kraft i förhandlingarna kring avtalet, använde sig av Amnestys rekommendationer. Fördraget har undertecknats av svenska regeringen som dock avvaktat med att ratificera. Under 2013 initierades en utredning av vilka ändringar som behöver göras av svensk lag för att Sverige ska kunna ansluta sig till avtalet och utrikesdepartementet tog fram en departementsskrivelse med målsättningen att Sverige ska ratificera avtalet så snart som möjligt.

Dödstraffet
Amnestys långsiktiga och envisa arbete för att avskaffa dödsstraffet visar sig i statistiken. Under flera decennier har antalet länder som avskaffat dödsstraff stadigt gått ner. 2013 blev Maryland, USA, den 18:e delstaten som avskaffade dödsstraffet och i Singapore omvandlades dödsstraffet för en man dömd för narkotikarelaterat brott till livstids fängelse. I samband med dagen mot dödsstraffet den 10 oktober uppmärksammade vi Japan och Hakamada Iwao som suttit i dödscell sedan 1968. Grupper runt om i landet samlade underskrifter på en petition och Månadens aktion i oktober lyfte fallet. Närmare 7 000 underskrifter skickades till Japans justitieminister.

Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Sektionen har sedan 2001 arbetat för att Romstadgan ska implementeras i svensk rätt. Sedan 2002 har justitiedepartementet arbetat med att ta fram en lagrådsremiss och proposition, och sektionen, och särskilt Gruppen för internationella straffrättsliga frågor tillsammans med sekretariatet har under åren utövat påtryckningar på departementet för att påskynda arbetet. Under våren gick ett utkast till lagrådsremiss ut på kompletterande remissbehandling. I slutet av året kom så äntligen den färdiga lagrådsremissen där det föreslås bland annat en ny lag om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Aktiviteter

Rörelsen har genomfört en rad utåtriktade aktiviteter under året. Under den årliga kampanjen Skriv för frihet deltog fler än hundra grupper från 54 orter runt om i Sverige. Sammanlagt deltog 30 000 personer i Sverige i kampanjen vilket resulterade i 152 789 underskrifter.

Över 20 grupper deltog i den årliga aktionen 16 days of activism vars tema var sexuellt våld och militarism och Under våren genomfördes också en nio veckor lång "Syrienstafett" för att uppmärksamma situationen för civilbefolkningen i Syrien. Sammanlagt genomförde genomförde 18 grupper aktiviteter på 16 orter och över 20 000 namnunderskrifter samlades in.

Under hösten lanserade vi A-day, en multimediaupplevelse om mänskliga rättigheter, som genomfördes på biografer i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vid årets slut hade sektionen 198 (195) lokala grupper varav 39 (35) var ungdomsgrupper.

Tillväxt

Den svenska sektionen av Amnesty International ökade sina intäkter till 104 498 tkr inkl räntor (95 040 tkr). Antalet medlemmar/givare ökade under året med 4 597 (3 859) st.

Medlemmar

Svenska sektionen har 104 840 (100 243) medlemmar och givare, varav 100 537 (95 842) är medlemmar, vilket innebär det högsta antalet medlemmar i svenska Amnestys historia för femte året i rad. Strax under 88% (86%) av sektionens medlemmar och givare stödjer organisationen via autogiro.

Förvaltning

Sektionen leds av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen är ideellt arbetande men kan erhålla skattepliktig ersättning motsvarande förlorad arbetsinkomst för deltagande i möten och uppdrag. Årsmötet utser även en valberedning och en granskningskommitté. Styrelsen understöds i utredningsarbetet av uppdragsgrupper där deltagarna kan vara anställda, medlemmar och styrelseledamöter. Till styrelsen är ett sekretariat knutet. Sekretariatet arbetar med kampanjer, ger stöd till grupper och medlemmar, genomför utbildningar, sprider information om mänskliga rättigheter samt bedriver flyktingrådgivning. I sekretariatets uppgifter ingår också administration och insamling. På sekretariatet arbetar även frivilliga och praktikanter. Där gör de en värdefull insats för sektionens kampanjer, flyktingarbete, administration, distribution och insamling.

Information

Amnesty International svenska sektionen är godkänd 90-kontoinnehavare (pg 90 00 72-0, pg 90 04 00-3 samt bg 900-0720) och står under kontroll av Svensk insamlingskontroll. Amnesty är också medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII) och tillämpar därmed FRII:s etiska riktlinjer för insamling. Från och med verksamhetsåret 2009 upprättas dessutom FRII:s kvalitetskod. Svensk Insamlingskontrolls nyckeltal för ändamålskostnader i förhållande till insamlade medel blev ca 78%. Motsvarande nyckeltal för insamlings- och administrationskostnader uppgår till ca 20%.

Mer information om Amnestys verksamhet finns att få på hemsidan www.amnesty.se.

_________________

Framtida utveckling

Mänskliga rättigheter

Den svenska sektionens verksamhetsplan för 2014 har antagits av sektionens styrelse och bygger på de globala prioriteringar och målsättningar för perioden som Amnesty International gemensamt beslutat om. Nedanstående områden kommer att högprioriteras genom sektionens kampanjarbete under det kommande året.

Sexuella och reproduktiva rättigheter

Amnesty kommer att uppmärksamma kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter dels inför FN:s stora utvecklings- och befolkningskonferens 2014 (ICPD+20). Arbetet kommer också att fortskrida efter konferensen med riktade insatser mot kriminalisering av sexuella och reproduktiva rättigheter.

When you don’t exist

Amnesty kommer att arbeta för att flyktingars, migranters och asylsökandes mänskliga rättigheter respekteras i Europa och vid dess gränser. Arbetet innebär bland annat att vi kommer att arbeta mot att flyktingar och migranter nekas inträde vid Europas gränser, varje människa har rätt till en asylprövning.

Skriv för frihet

Amnesty kommer under året att arbeta för utsatta individer (Individuals at Risk) genom brevskrivningskampanjen Skriv för frihet.

Tortyr

Amnesty kommer att arbeta för det absoluta tortyrförbudet och att stater inrättar och respekterar effektiva övervakningsmekanismer mot tortyr och annan grym, omänsklig, förnedrande behandling eller bestraffning.

Resurser

Den svenska sektionens årsmöte 2010 antog en långsiktig inriktning för sektionens verksamhet fram till 2016 utifrån fem målområden:

- Tillväxt och medlemsvärvning

- Kommunikation och trovärdighet

- Arbete för jämställdhet

- Aktivism, aktivt deltagande och partnerskap

- Demokrati och organisationsutveckling

Utöver det ovan beskrivna arbetet för de mänskliga rättigheterna kommer den svenska sektionen 2014 att särskilt arbeta för att förbättra verksamheten inom följande områden:

Tillväxt i pengar och människor

Sektionen ska utifrån Amnestys globala tillväxt- och fundraisingstrategier utveckla nya insamlingsmetoder och fortsatt satsa på att integrera kommunikation, kampanjarbete och fundraising i syfte att öka intäkterna och antalet människor som stödjer organisationen och agerar till förmån för de mänskliga rättigheterna.

Enhetlig kommunikation utifrån en ny global identitet

Amnestys nya globala identitet syftar till att skapa Ett Amnesty, One Amnesty, och kommer att genomsyra organisationens kommunikation på alla nivåer.

Jämställdhetsintegrering

Allt arbete inom Amnesty ska vara jämställdhetsintegrerat. Det pågår en särskild satsning för att jämställdhetsintegrera sektionens externa kommunikation.

Mänskliga rättigheter i skolan

Sektionen har inlett en långsiktig satsning på undervisning i mänskliga rättigheter i gymnasieskolan, som tillsammans med det pågående utbildningsprojektet Angeläget kommer att göra Amnesty till en av de främsta aktörerna inom skolan för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter.

Partnerskap med sektionen i Sierra Leone

Det samarbete med Amnestysektionen i Sierra Leone som startade 2010 kommer att utvärderas. Partnerskapet bygger på utbildningsinsatser och löpande erfarenhetsutbyte mellan anställda och förtroendevalda i de båda sektionerna.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Amnestys redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen,

Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd för ideella föreningar och Frivilligorganisationernas

insamlingsråds (FRII) mall för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar

lämnats som krävs av Svensk Insamlingskontroll. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse

med föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Intäkter i form av gåvor intäktsförs i den period gåvan överlämnas på ett sakrättsligt

bindande sätt.

Gåvor från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt

kontantprincipen. Även gåvor från företag och organisationer redovisas normalt i den

period då gåvan inbetalas. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna

gåvor från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel, men med undantag för kläder och liknande,

värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället.

Erhållna gåvor och arv redovisas netto, d v s efter avdrag för direkta kostnader som kan

uppkomma vid försäljning av en tillgång.

Verksamhetsintäkter

Medlemsavgifter

Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Amnesty.

Insamlade medel

Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer,

privata och ideella fonder och stiftelser samt sponsring. Till insamlade medel räknas även

testamentsgåvor och donationer, värdet av skänkta tillgångar samt intäkter från insamlade

medel med gåvobevis.

Försäljning

Med försäljning menas avyttring av en vara eller tjänst med en faktisk funktion och/eller där

konkurrerande kommersiella produkter eller tjänster finns på marknaden. Bruttoredovisning

tillämpas. Hit räknas även prenumerationsintäkter. Viss del av försäljningsintäkterna utgör

näringsverksamhet enligt BFN.

Bidrag

Som bidrag räknas likvida medel som en organisation erhåller från en bidragsgivare som är

ett offentligrättsligt organ. Ett villkorat bidrag är ett bidrag som förenats med villkor som

innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls. Villkorade bidrag skuldförs till

dess att de kostnader som bidraget ska täcka uppkommer.

Verksamhetskostnader

Ändamålskostnader

Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till Amnestys uppdrag enligt dess

stadgar. Den största enskilda ändamålskostnaden för Amnestys del är bidraget till det

internationalla sekretariatet. Det internationella sekretariatet utför alla fallutredningar, skriver

de rapporter utifrån vilka sektionerna arbetar, samt utarbetar planer för de internationella och

globala kampanjer Amnesty bedriver.

Till ändamålskostnader räknas kostnader för kampanj- och opinionsbildning, Amnesty Press,

stöd till aktivism och flyktingrådgivning. Som ändamålskostnader räknas också lönekostnader

för de anställda som aktivt arbetar med Amnestys mål samt de till ändamålskostnaderna

fördelade gemensamma kostnaderna (samkostnader).

Av medlems- och givarvärvningskostnaderna behandlas 15% som ändamålskostnad. Detta då

det i samband med värvningen även sker ett informations- och påverkansarbete och

medlemmarna är en förutsättning för Amnestys kampanjarbete.

Insamlingskostnader

Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbete som riktar sig mot

givare, d v s där intäkterna är i form av gåvor, testamenten och donationer. Arbetet omfattar

både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare.

Insamlingskostnaderna inkluderar såväl direkta kostnader som lönekostnader för insamlings-

personal som de till insamlingskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna.

Administrationskostnader

Administrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera själva

organisationen. Ett visst mått av allmän administration är ett led i att säkerställa en god

kvalitet på organisationens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt. Som

administrationskostnad räknas även kostnader för medlemsvärvning och medlemsregister.

Tillgångar och skulder

Aktier och andelar

Kortfristiga innehav av aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och

verkligt värde (marknadsvärde) på balansdagen.

Amnestys placeringspolicy medger inte att pengar placeras i aktier eller aktiefonder. Ett

undantag är Human- och Hjälpfonden i vilka Amnesty kan placera 50 tkr vardera. Dessa

fondandelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärdet).

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Utländska valutor

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar enligt plan.

Avskrivning görs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden.

Härvid tillämpas följande avskrivningstider:

Kontorsinventarier 5 år

Datorer och programvaror 4 år

Stockholm 2014-03-

Sofia Halth                                    Maria Eklund

Ordförande                                    Kassör

Karin Linkhorst (f d Armgren)          Andreas Bokerud

Vice ordförande                             Ledamot

Michael Falk                                 Lisbeth Kohls

Ledamot                                       Ledamot

Elisabet Stålhane                          Tora Törnquist

Ledamot                                       Ledamot

                                                   Anna Lindenfors

                                                   Generalsekreterare

Min revisionsberättelse har avgivits 2014-03-

Jan Nyström

Auktoriserad revisor