Punkt: 10.5. Första utkast till verksamhetsplan MR-prioriteringar vad gäller mål 1-4 2017-2019 Underlag till styrelsemöte 17-19 juni 2016

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum:  2016-06-03
Punkt: 10.5.  Första utkast till verksamhetsplan MR-prioriteringar  vad gäller mål 1-4 2017-2019  

 

      BESLUTSUNDERLAG

 

Inledning

Inför verksamhetsplanen för 2016 gjorde sekretariatet ett omfattande analys- och prioriteringsarbete vad gäller arbetet med mänskliga rättigheter. När vi nu arbetar vidare med att ta fram en plan för 2017-2019 utgår vi ifrån det arbete som gjorts och utvecklar det. Därför ser ni inga större förändringar nedan från årets verksamhetsplan. Det vi bland annat har inlett ett arbete kring är skaffa oss en helhetsbild vad gäller arbete i Sverige för att uppnå mål 1 - 4. Där har vi gjort en övergripande kartläggning vad gäller situationen i Sverige och en grov prioritering.

 

Detta underlag är på en mycket övergripande nivå och syftet är att ge styrelsen just helhetsbilden i ett tidigt skede över hur vi i dagsläget tänker oss att planen för nästa period kommer att se ut och utifrån det få ett övergripande riktningsbeslut. Styrelsen får till detta möte även ett underlag om kriterier för prioritering av människorättsfrågor som sedan sekretariatet använder sig av i det fortsatta arbetet med verksamhetsplanen.

 

Underlagets fokus är mål 1 - 4. Individarbetet och landfokusarbetet är områden som stärker upp mål 1 - 4 men som är svårt att sortera in under något av målen. Den delen kommer att utvecklas under hösten tillsammans med verksamhetsplanen och presenteras för styrelsen i december.

 

Utifrån detta presenteras också en idé om hur vi tror att vi bäst uppfyller syftet med arvet, som styrelsen har att besluta om i ett annat underlag.

 

 

Styrelsen föreslås besluta

 

att uppdra åt sekretariatet att återkomma till decembermötet 2016 med en verksamhetsplan för 2017-2019 utifrån den riktning som presenteras.



 

Utkast verksamhetsplan

 

Mål 1. ALLA KÄNNER TILL OCH KAN UTKRÄVA SINA RÄTTIGHETER

De senaste åren har Amnesty märkt en offensiv av stater, ibland i masskopi med icke­statliga aktörer, mot civila samhället med restriktioner kring förenings-­, mötes-­ och yttrandefriheten och en förföljelse av människorättsförsvarare. Detta händer över hela världen, även i demokratiska länder, och i olika former. Stater härmar varandra vad gäller idéer, lagstiftning och praxis. Allmän ordning, nationell säkerhet och kampen mot terrorism används allt oftare för att rättfärdiga övervakning och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta är förstås mycket allvarligt eftersom människorättsförsvarare är nyckelpersoner i kampen för mänskliga rättigheter.

 

Outcomes

Svenska sektionen bidrag till globala mål

Svenska sektionens arbete vad gäller situationen i Sverige (NOT 1)

Ambitions- nivå

1.1 Människor kan kräva rätten att säga sin mening, organisera sig och protestera mot orättvisor.



Den globala kampanjen Shrinking Space som startar i januari 2017 ska bidra till att rörelsen når mål 1 och mer specifikt oucome 1.1 och 1.3. Den kommer att fokusera på att motverka lagstiftning som begränsar MR-försvarares och civilsamhällets arbete och koppla till de olika former kränkningarna kan ta både online och offline. Det internationella planeringsarbetet inleds i höst.


Svenska sektionens resurser vad gäller mål 1 fokuseras på kampanjen. Vi ser potential eftersom både svenska sektionen och Amnestyfonden har lång erfarenhet av att arbeta för och med MR-försvarare. Engagemanget i rörelsen är stort och vi ser en möjlighet att trappa upp arbetet för och med MR-försvarare. Med stor sannolikhet kommer Ryssland att vara fokus för den europeiska delen av kampanjen där vi ser att makthavare och allmänhet är intresserade av utvecklingen i landet. Dessutom arrangerar Ryssland fotbolls VM 2018 vilket blir en bra krok.

Inom ramen för kampanjen ser vi ett par områden som är intressanta att titta vidare på men eftersom vi ännu inte vet hur kampanjen internationellt ser ut är det omöjligt att säga vilket som är mest relevant för att uppfylla de internationellt uppsatta målen. Områdena är

1. Svenska företag som exporterar teknik som används för övervakning eller för censur eller som på annat sätt bidrar till kränkningar. Detta skulle göra kampanjen mer relevant i Sverige och leda till större uppmärksamhet för kränkningar i andra delar av världen. Det skulle även kunna kopplas till det övriga arbetet med ekonomiska aktörer och ansvarsutkrävande.

2. Kränkningar kopplat till digital teknik. Det är ett område som svenska sektionen behöver utveckla sin kunskap inom, både situationen internationellt och i Sverige, då kränkningar inom området troligtvis bara kommer att öka. I detta område finns även hot och hat på nätet. Detta är något vi vill fördjupa oss i men ser vi inte vi lyfter frågan proaktivt under denna period, åtminstone inte i början av perioden.

Kampanjen är A

1.2 Människorätts- försvarare får stöd och kan agera utan risker.

Inget proaktivt arbete

Arbetet med MR-utbildning görs inom ramen för mål 5.

 

1.3 Människor känner till sina rättigheter och deras egenmakt stärks så att de kan kräva dessa rättigheter.

Se 1.1

Inget proaktivt arbete

 



2. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH RÄTTVISA ÅTNJUTS

Ojämlikhet och exkludering är både en orsak till och konsekvens av människorättskränkningar. Trots rättsligt bindande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och anti-diskrimineringslagar är alltför många människor exkluderade i många länder. Kvinnor har mindre ekonomisk och politisk makt än män och utsätts för könsbaserat våld även i länder där lagen skyddar deras rättigheter. Situationen är särskilt allvarlig för dem som diskrimineras på flera grunder. Amnesty  arbetar för att minska diskrimineringen och relaterat våld genom bättre lagstiftning, tillgång till rättvisa, och att de som utsätts för diskriminering får tillgång till information, rättvisa och gottgörelse. Människor som drabbas ska ha kapacitet och de nödvändiga verktygen för att kunna hävda sina rättigheter.

Outcomes

Svenska sektionen bidrag till globala mål

Svenska sektionens arbete vad gäller situationen i Sverige

Ambitions- nivå

2.1 Diskriminering och våld på grund av ens identitet minskar.







Diskriminering romer

Romerna är den största och mest utsatta minoritetsgruppen i Europa. Diskrimineringen är utbredd och djupgående och leder till en rad människorättskränkningar såsom tvångsvräkningar och övervåld från polisens sida. Samtidigt nekas många romer grundläggande och likvärdig samhällsservice som andra medborgare har tillgång till avseende bostad, utbildning, arbetsmöjligheter och hälsa. Över hela Europa är romerna utsatta för rasistiskt motiverat våld och står ofta utan skydd från rättsvårdande myndigheter. Samtidigt som myndigheterna ofta övervakar romer så tillhandahåller de bristande skydd i de fall då romer är offer för brott, tex romska kvinnor som utsätts för våld i hemmet, eller romer som attackeras av icke­statliga aktörer.


Svenska sektionen har under ett antal år arbetat med romers rättigheter i Europa och fortsätter det arbetet. Det finns ett intresse bland aktivister och ett nätverk av grupper som arbetar med frågan.


Hatbrott

Internationellt bedrivs ett arbete kring hatbrott. I dagsläget vet vi inte om det är samtliga diskriminieringsgrunder som belyses inom ramen för det arbetet eller om det endast kommer att vara fokus på någon/några. Vi behöver följa utvecklingen av arbetet för att under hösten analysera om detta är ett arbete vi ska bidra till.



Diskriminering romer

Svenska sektionen avsätter mer resurser inför 2017-2019 och tar ett helhetsgrepp där arbetet mot diskriminering av romer i europeiska länder paras med lokalt relevant arbete kring förhållandena i Sverige vad gäller romer och utsatta EU-medborgare. Regleringar av olika slag vad gäller utsatta EU-medborgare tas på lokal nivå där ju vi har närvaro. Dessutom måste kartlägga huruvida det finns frågor kring svenska romers situation som Amnesty mer systematiskt bör bevaka. Vad detta innebär vet vi inte i dagsläget eftersom det återstår analysarbete.


Annan diskriminering i Sverige

Samtidigt som vi lyfter diskriminering mot romer måste vi ha en övergripande bild vad gäller diskriminering i Sverige. För vår trovärdighet gentemot andra rättighetsbärare behöver vi åtminstone ha en bild av situationen för andra grupper/minoriteter där samer är en grupp. Sverige har inte ratificerat ILO 169 och det uppkommer tvister kring gruvnäringen i Norrland och samers rättigheter. Vi vill titta på detta för att åtminstone ta fram talespunkter.


Vidare har vi identifierat andra utmaningar i Sverige som kan ligga till grund för kränkningar såsom normaliseringen av rasism som vi sett de senaste åren. Detta har lett till att gränsen för vad som kan sägas och göras har flyttats och det finns en risk att kan leder till kränkningar såsom tex hatbrott. Hatbrott är inte ett specifikt brott i svensk lagstiftning, andra aktörer tittar på specifika grunder men inte som helhelt och inte från ett rättighetsperspektiv. Detta vill vi titta vidare på inför 2017. Ska vi arbeta med detta behöver det dock bli ett bredare fokus än enbart lagstiftning. Detta vill  vi titta vidare på för att se vilken roll Amnesty skulle kunna ha.

B

2.2 Framsteg görs vad gäller jämställdhet och jämlikhet utifrån kön, sexuell läggning, könsidentitet och könsutttryck.







Kvinnors rättigheter

Svenska sektionen har ett långt engagemang för kvinnors rättigheter. När kampanjen Min kropp mina rättigheter nu har slutat (maj 2016) behöver vi se över hur vi ska arbeta vidare med frågorna. Att fortsätta arbetet är viktigt ur flera aspekter inte minst för att visa att Amnesty i Sverige är en relevant aktör vad gäller kvinnors rättigheter efter all uppmärksamhet i samband med policyn för att skydda och stärka mänskliga rättigheter för de som säljer sex. Det är en fråga där vi har ett stort engagemang i medlemskåren och som är lätt att mobilisering och kommunicera kring. Vidare har vi en stor kompetens på området och en regering som säger att den är feministisk och känslig för kritik.


Diskriminering HBTQI

Svenska sektionen har arbetat sedan länge för HBTQI-rättigheter. Vi har dock inte prioriterat det och ser att vi antingen bör lägga ner arbetet eller prioritera upp det om vi vill vara en relevant aktör. Det är en fråga där vi har stort engagemang i rörelsen och som dessutom är bra för mobilisering. Vi bygger kompetens inom sektionen och stärker upp arbetet. Sverige arrangerar Europride 2018. Amnesty Sverige har dessutom flerårig erfarenhet av att stötta Prides i riskzonen och bör fortsätta stärka detta arbete.

Kvinnors rättigheter (NOT 2)

Våld mot kvinnor i Sverige är fortfarande ett utbrett problem. Vi har genom åren lagt ner mycket resurser på detta områden. Det vi fokuserar på i nästa period är att följa arbetet med att införa en samtyckeslagstifning i Sverige. I övrigt ser vi över om vi ska lyfta in andra frågor vi lyfter inför 2017-2019.


Diskriminering HBTQI

Vad gäller MR-kränkningar i Sverige vad gäller HBTQI kommer vi att titta på frågan för att ta fram någon form av talespunkter men bedriver inget utåtriktat arbete i Sverige.

B

2.3 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter blir i större utsträckning en verklighet i människors liv

Inget proaktivt arbete

Under 2016 arbetar vi med att få Sverige att ratificera tilläggsprotokollet till ESK-konventionen eftersom vi bedömde att det fanns en öppning för ratificering. Under nästa planeringsperiod följer vi frågan och agerar om vi får tillfällen men bedriver inte ett proaktivt arbete.

D




3. MÄNNISKOR ÄR SKYDDADE UNDER KONFLIKTER OCH KRISER

Konflikter, kriser och repressiva regimer skördar hundratusentals människoliv varje år och driver miljontals människor på flykt. Behovet av internationellt skydd och hjälp är enormt. Situationen för civilbefolkningen förvärras ofta av att tillgången till och missbruket av vapen. Förövarna av krigsbrott och andra konfliktrelaterade människorättskränkningar undgår ofta ansvarsutkrävande, vilket skapar en ond cirkel av straffrihet.

 

Outcomes

Svenska sektionen bidrag till globala mål

Svenska sektionens arbete vad gäller situationen i Sverige

Ambitions- nivå

3.1 De som har ansvaret för brott mot de mänskliga rättigheterna ställs till svars och de som drabbats får tillgång till rättvisa, sanning och gottgörelse.

Inget proaktivt arbete

Inget proaktivt arbete

D

3.2 Människor som drabbats av eller flyr konflikt, tortyr eller förföljelse har tillgång till skydd och stöd.

Kampanjen

Kampanjen People on the Move lanseras i september.  Den internationella planen för kampanjen blir klar i juni år och i de utkast vi hittills sett är det globala fokuset “responsability sharing for hosting and sheltering refugees” och regionalt fokus för Europa är att flyktingar och asylsökande har tillgång till skydd i Europa. Ytterligare ett mål är en ökat acceptans hos allmänheten för att välkomna flyktingar.


Svenska sektionen kommer att delta i kampanjen men på grund av att tidsperioden mellan att vi får strategi och material från IS till att kampanjen lanseras är för kort kommer vi att skjuta på lansering till senare under hösten.


Det finns ett stort engagemang för frågorna i rörelsen och potential till mobilisering.


Flykting och migration

I den svenska sektionen pågår sedan många år tillbaka ett omfattande arbete för framförallt flyktingars rättigheter, men sedan några år tillbaka även för migranters rättigheter. Delar av arbetet bidrar till det internationella arbetet med fokus på EU.

Kampanjen

Svenska sektionen kommer att delta i kampanjen och bör hitta ett sätt att göra den lokalt relevant i Sverige. I dagsläget finns tankar om att fokusera på opinionsbildning för en ökad acceptans för flyktingar, vilket är en del av den globala kampanjen. Det kan vara ett mycket bra fokus med tanke på den politik som förs nu och att vi har ett riksdagsval 2018. Vi tror att vi kan nå en bred publik och att vi har stor möjlighet till mobilisering.


Flykting och migration

Svensk lagstiftning har sin grund i internationella konventioner som fastslår rätten att söka asyl och tillgång till en rättssäker asylprocess. De omfattande åtgärder som införts och planeras för att minska antalet personer som kommer till Sverige och söker asyl har sammantaget inneburit att Sverige kapitalt har ändrat sin asylpolitik. Vi tror att utmaningar vad gäller rättssäkerheten i asylprocessen kommer att öka.


Det finns förhållandevis många aktörer men inte någon som Amnesty som har den flykting- och folkrättsliga expertisen och som kan se trender i asylprövningen pga vår rådgivning och enskilda ärenden som svenska sektionen jobbar med.


Under perioden kommer vi att göra en extern utvärdering av arbetsområdet.

A













B

3.3 Människor får bättre skydd genom effektiva åtgärder från internationella, regionala och nationella institutioner och mekanismer.

Om Sverige kommer med i säkerhetsrådet öppnar sig en bra påverkansmöjlighet och då kan det vara relevant att se över om vi ska lyfta några frågor inom ramen för detta. Annars inget proaktivt arbete.

Inget proaktivt arbete

 




4. DE SOM KRÄNKER MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER STÄLLS TILL SVARS

Mänskliga rättigheter blir till tomma ord när upprätthållandet av folkrätten och ansvarsutkrävande brister. I många länder kämpar rättssystem för att avkräva ansvar men misslyckas alldeles för ofta, särskilt när de drabbade är marginaliserade människor, eller människor som lever i fattigdom. Att avkräva ansvar av stater kompliceras när de som kränker mänskliga rättigheter är icke-statliga aktörer, eller när de som drabbas finns utanför det egna landets gränser. Nationell lagstiftning är prioriterad i detta mål men regionala och internationella mekanismer används för att fylla gapet när det brister på nationell nivå. Amnesty arbetar för ett stärkt ansvarsutkrävande. Det handlar främst om att mekanismer ska fungera på nationell nivå, att det ska finnas lagstiftning och att den ska tillämpas. Mål 4 är “cross-cutting” eftersom det går in i och stärker upp den andra målen.

 

Outcomes

Svenska sektionen bidrag till globala mål

Svenska sektionens arbete vad gäller situationen i Sverige

Ambitions- nivå

4.1 Ansvarsutkrävande på nationell nivå stärks med särskilt fokus på att stödja mål 1–3.



Criminal Justice

Inget proaktivt arbete


Företagsansvar

Ekonomiska aktörer, särskilt transnationella företag, har en enorm möjlighet att påverka mänskliga rättigheter i de samhällen där de verkar. Alltför ofta kränks människors rättigheter när företag utnyttjar korrupta eller svaga system i olika länder. Det råder idag en slags straffrihet för dessa företag och människor som drabbas har sällan möjlighet att ställa företagen till svars, varken i sitt hemland eller i landet där företaget har sitt säte. Amnesty menar att stater, både hemstater och värdstater, har ett ansvar att avkräva förebyggande åtgärder från företagen och ställa företag till svars när allvarliga kränkningar sker. Amnestys strategi är att få några länder att börja lagstifta om MR ­due diligence för att få en domino­effekt. Utöver arbetet vi gör i Sverige, bidrar vi till de globala målen genom att arbeta med rapporter och aktioner som IS tar fram, som vi har gjort exempelvis med rapporten om kobolt i mobiltelefoner.


Dödsstraffet

Detta arbete kommer att ligga inom ramen för arbetet med fokusländer.

Criminal Justice (NOT 3)

Vad gäller ansvarsutkrävande generellt i en svensk kontext finns det arbete kvar att göra. Bland annat har regeringen annonserat att en institution för mänskliga rättigheter ska inrättas, i enlighet med Parisprinciperna. Svenska sektionen följer detta arbete och bevaka att institutionen ges tillräckliga resurser och att ett system med individuell klagorätt införs. Detta är ett område som tydligt stärker upp mål 1-3.


Vidare har sektionen arbetat med Sverige ska införa tortyr som särskilt brott i svensk lagstiftning. Där fortsätter vi följa utvecklingen men bedriver inget proaktivt arbete.


Företagsansvar

Vad gäller företagsansvar är svenska sektionens krav på att mänskliga rättigheters due diligence ska avkrävas svenska företag som är verksamma utomlands fortfarande aktuellt. Arbete gentemot investerare ingår i Theory of change på företagsansvar, där sektionens arbete med Fair Finance Guide platsar. Andra aspekter på extra-territorialitet som vi skulle kunna arbeta med är svenska pensionsfonder, genom att ansluta oss till nätverket Schyssta Pensioner, men det skulle kräva mer resurser. Arbetet på internationella finansiella institutioner kommer innefatta andra aktörer än Världsbanken och IMF. I och med att Sverige är medgrundare till AIIB (Asian International Investment Bank) finns det en fortsatt koppling även här. Det mesta av arbetet innebär lobbyinsatser, några inspel i media och arbete för grupper som ABG.


Sverige nämns inte specifikt i Amnestys globala planer men Sverige är ett exportberoende land och har ett relativt stort antal transnationella företag. Regeringen har upprepade gånger uttalat en höjd ambition vad gäller “hållbart företagande”. Den höga svansföringen ger oss en möjlighet att ställa krav. Några skandaler där svenska företag är inblandade har skapat en irritation i opinionen. Utmaningen är att kanalisera detta för att skapa tryck bakom just våra förslag om reglering. Reglering kan vara en känslig politisk/ideologisk fråga men det finns större chanser med den nuvarande regering än den tidigare. Skulle vi inte genomföra arbetet skulle pressen på regeringen minska rejält. Amnesty i Sverige har samordnat och varit pådrivande i den svenska delen av nätverket European Coalition on Corporate Justice. Vidare har vi kompetens på området.


För att ha något konkret som tydliggör behovet av våra krav tänker vi göra en kartläggning vad gäller svenska företags agerande utomlands.

Criminal Justice D


Företags- ansvar B

4.2 Där nationella mekanismer fallerat har de stärkts på global och regional nivå för att säkerställa skyddet av mänskliga rättigheter.

Inget proaktivt arbete

Inget proaktivt arbete

D



Användande av arvet

Syftet med användadet av arvet beslutas om i ett annat underlag. Här presenterar vi en första skiss på hur ett sådant människorättsarbete skulle kunna se ut utifrån det underlaget. Vi har tagit fasta på att vi ska samla rörelsen kring en viktig människorättsfråga med lokal förankring för att skapa opinion och påverkan med stor möjlighet till mobilisering. Arbetet ska förstås stärka upp och synkas med satsningarna som föreslås på fundraising. Genom att vara synliga och lokalt relevanta möjliggör vi en större tillväxt. Arbetet med mobilisering, dvs integrering mellan fundraising och aktivism hoppas vi också ska utvecklas här. Vidare utgår vi ifrån att satsningen görs inom ramen för de strategiska målen och stärker upp det arbete som den svenska sektionen ska prioritera.

 

I dagens politiska situation i Sverige, där samhället blir mer och mer polariserat, där rasismen normaliseras och har gett ett större handlingsutrymme för rasism och främlingsfientlighet och mindre handlingsutrymme för ex kvinnliga debattörer, och rättigheter närmre kopplas till medborgarskap än att vara just människa, och politiker är mycket känsliga för opinionen och rädda för att tappa väljare åt mer högerextrema krafter, är vi övertygande om att vi kan skapa opinion och mobilisera. Vi tror att Amnesty behövs, att vår röst är viktig, att vi har möjlighet att påverka opinionen och kan få igenom politiska krav genom att lyfta rättighetsperspektivet. 2018 är det riksdagsval i Sverige.

 

Det är flera av målen som tangerar ovan. Vi har den globala kampanjerna People on the Move där en komponent är att förändra opinionen för en ökad acceptans för flyktingar. Den andra globala kampanjen Shrinking Space vet vi ännu inte vad den kommer att fokusera på men det kan finnas kopplingar. Vi kommer förhoppningsvis att få mycket hjälp om vi fokuserar på något inom ramen för en global kampanj samtidigt som det förstås verkligen är i linje med de globala prioriteringarna. Mål 2 vad gäller diskriminering ligger förstås också mycket nära.

 

Vilket fokus vi ska ha kräver ett gediget analysarbete. Vi måste göra en ordentlig problemformulering, en baseline, bestämma vilken förändring vi vill se, sätta upp konkreta mål och sen sätta strategin för hur vi ska nå dit. Vi föreställer oss att det främst är ett opinionsbildande arbete vi bedriver och att vi tar fram ett tydligt kommunikativt budskap i linje med allas lika värde. Under detta paraply kan vi driva påverkansarbete kring mer lokalt relevanta frågor samt bidra till det internationella påverkansarbetet. Det krävs att vi synkar detta arbete med de övriga prioriterade frågorna.  

 

Vidare ser vi att det finns en mycket bra möjlighet att göra detta arbete mycket lokalt relevant, dvs på kummunnivå/landstingsnivå och därmed utveckla aktivister i påverkansarbetet vilket är en del av den Långsiktiga riktningen. Vi behöver jobba nära de aktiva medlemmarna för att så långt som möjligt gemensamt bygga arbetet på lokal nivå.

 

Det finns forstås inte bara möjligheter med detta utan även risker. En gedigen SWOT-analys behöver göras. En sannolikhet är att vi sticker ut hakan vilket ger både för- och nackdelar där vi kan tappa vissa medlemmar men också värva nya. Ytterligare en aspekt att titta vidare på är risk för ökat hot mot anställda och aktiva medlemmar.

 

Genom att skriva ett tydligt projekt med tydliga roller kommer vi att tydliggöra vad som ligger inom ramen för detta arbete i relation till det andra arbetet. Vi tydliggör också att det är ett projekt på tre år varefter satsningen tar slut. Vi behöver extra resurser i form av projektledning, lokalt kampanjarbete och kommunikation. På så sätt säkerställer vi att de aktiva medlemmarna kan vara med och forma det lokala arbetet och få det stöd de behöver. Till detta krävs förstås extra resurser även på kommunikation.

 

Preliminär budget för 2017-2019

Personalresurser :  4,5 miljoner

Material, utbildningar etc 1 miljon

Summa: 5,5 miljoner

 

NOT 1: Frågor som identifierades under omvärldsanalysen på Sverige som inte kommer att prioriteras är följande: barnperspektivet, ojämlika levnadsförhållanden, ex kopplat till hälsa, hemlöshet, vräkning av barnfamiljer, bristen på tillgång i barnpsykiatrii, rättigheter för personer i prostitution, hedersrelaterat våld, traffickning, narkotikapolitik och lagen om tvångsomhändertagna.

 

NOT 2: Frågor som identifierades under omvärldsanalysen på Sverige som inte kommer att prioriteras är följande: tvångsäktenskap

 

NOT 3: Frågor som identifierades under omvärldsanalysen på Sverige som inte kommer att prioriteras är följande: övervakning av polisen, frihetsberövande/förhållande på häkten, förvar, fängelse, straffrihet av brott begångna inom polisen, rättssäkerhet i domstol, okunskap hos biträden, IS-krigare som återvänder, terrorlagar, rättssäkerhet, FN-truppers agerande, undantagstillstånd, lagar sedan terrorattacken förra året