Junimötet 2016 Protokoll från 17-19 juni 2016

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 18-19 JUNI 2016

Tid: Lördag 09.00-17.30, söndag 09.00-14.30

Plats: Djurönäset, Stockholm

Ordförande: Tora Törnquist

Vice mötesordförande: Anders Hällbom
Justerare: Staffan Johansson

Närvarande

Amanda Jackson

Anders Hällbom

Anna Skantze, suppleant

Lars Gäfvert

Mårten Rosander, kassör

Nina Vollmer, suppleant (§ 11- 37)

Staffan Johansson

Tora Törnquist, ordförande

Ulrika Westerlund

Frånvarande

Karin Linkhorst

Sekretariatet

Anna Lindenfors, generalsekreterare

Elisabeth Lundgren, avdelningschef (§ 38-48)

Lina Jakobsson, styrelsesekreterare

Ludwig Kjellström, personalrepresentant (§ 38-48)

Sofia Fjellestad, avdelningschef (§ 38-48)

§ 11. MÖTET ÖPPNAS
Tora Törnquist förklarar mötet öppnat.

§ 12. VAL AV JUSTERARE

Styrelsen beslutar

att välja Staffan Johansson till justerare för detta protokoll.

§ 13. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Styrelsen beslutar

att fastställa dagordningen i enlighet med förslaget.

§ 14. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 12-13 MAJ 2016

Styrelsen påpekar att paragraf 163 förekommer vid dubbla tillfällen i protokollet, vilket bör korrigeras.

Styrelsen beslutar

att med denna ändring lägga protokoll fört vid sektionens styrelsemöte 12-13 maj till handlingarna.

§ 15. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS KONSTITUERANDE STYRELSEMÖTE 15 MAJ 2016

Styrelsen beslutar

att lägga protokoll fört vid sektionens konstituerande styrelsemöte 15 maj till handlingarna.

§ 16. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar och går igenom de beslut som föreslås stängas.

Styrelsen frågar om när framtagandet av kommunikationsstrategin kommer att påbörjas.

Sekretariatet svarar att kommunikationsstrategin innehåller många olika delar. Arbetet med att avgränsa uppdraget och att definiera vilka delar av strategin som ska tas fram när kommer att påbörjas under hösten.

Styrelsen frågar hur arbetet med arbetsgivarstrategin och lönelotsen är kopplade till § 66 Strategiska frågor i arbetsgivarstrategin (från 2012) och beslutet “att uppdra åt sekretariat att inkomma med ett beslutsunderlag i fråga om lönenivåer senast till septembermötet.”

Sekretariatet svarar att sekretariatet under våren har utarbetats ett värderingssystem för lönesättning, en så kallad faktorplan. Delar av styrelsen förtydligar att beslutet från 2012 avser ett underlag som möjliggör diskussion och beslut gällande de strategiska aspekterna av Amnestys löneläge i förhållande till andra organisationer och så vidare.

Styrelsen diskuterar även hur beslut som av olika anledningar omdefinieras över tid ska hanteras. Om besluten bör rivas upp och ersättas med nya beslut som passar den aktuella kontexten eller om de ursprungliga besluten ska ligga kvar trots att styrelsen bedömer behoven annorlunda över tid. Styrelsen konstaterar att det i nuläget inte finns någon etablerad struktur för hur detta ska hanteras. Styrelsen enas om att eventuella förändringar tills vidare ska framgå i kommentarsfältet i underlaget öppna beslut. Om det visar sig relevant ska styrelsen återkomma till frågan längre fram.

Se bilaga 1 för lista på genomförda beslut som stängs på mötet.

§ 17. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTE
Anders Hällbom framför att de ledamöter som svarat på utvärderingen av majmötet (i underlaget står det felaktigt utvärdering av marsmötet) var nöjda med mötet. De svar som varierar och därmed avviker från varandra är svaren om hur styrelsens forum användes inför mötet. Anders påpekar att det var få som kommenterade sina svar i utvärderingen och betonar vikten av att inte bara svara på frågorna utan att också lämna kommentarer i utvärderingen.

Styrelsen lägger utvärderingen av styrelsens majmöte till handlingarna.

§ 18. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

Inga per capsulambeslut föreligger.

§ 19. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar och lyfter särskilt fram några frågor.

• Planeringssystemet

Arbetet med planeringssystemet är väldigt försenat, vilket är problematiskt eftersom det
påverkar arbetet med verksamhetsplanen för 2017-2019. Sekretariatet tittar på lösningar för
att hantera den uppkomna situationen. Delar av processen kan eventuellt komma att
behöva senareläggas.

• Grupp 174 i Ystad

Sekretariatet har varit i kontakt med gruppen flera gånger men vet fortfarande inte huruvida
grupp 174 i Ystad tänker fortsätta sin verksamhet.

• Den nya orgainsationen

MBL-förhandlingarna kring den nya organisationen är klara.

• Övriga frågor utifrån sekretariatets rapport

Styrelsen frågar hur sekretariatet hanterar den nedåtgående trenden inom “telefundraising”
och “face to face”-verksamheten.

Sekretariatet svarar att det är en allt större konkurrens om givarna, men också om värvarna.
Sekretariatet undersöker olika tekniska lösningar för att möjliggöra nya former av
effektivitetsvinster. Sekretariatet håller också på att analysera om budgeten har satts
för högt.

Styrelsen beslutar

att ge sekretariatet i uppdrag att göra fortsatta försök att kontakta grupp 174 i Ystad
för att diskutera gruppens framtid och återrapportera till styrelsen när läget
förändras, dock senast till styrelsens majmöte 2017 i samband med den ordinarie
rapporteringen om distrikten .

§ 20. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.

§ 21. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ
Lars Gäfvert framför att AIK har analyserat underlaget till CADF - Chairs Assembly och Directors Forum om förslaget till ny styrmodell för den internationella rörelsen (Governance Reform). Underlagen inför CADF skickades till sektionerna den 14 juni och AIKs analys skickades till styrelsen den 16 juni.

§ 22. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Anders Hällbom framför att Amnestyfonden har valt Svante Sandberg till ordförande och Eva Chinapah till vice ordförande. Marie Hanners har valts till fondens kontaktperson gentemot sektionsstyrelsen.

På Amnestyfondens förra styrelsemöte diskuterades hur fondens arbete kan bli mer proaktivt och hur fondens arbete med prioriteringar kan utvecklas. Fondstyrelsen diskuterade också det nya avtalet som ska tas fram mellan fonden och sektionen. Fondens styrelsen beslutade att avvakta med ett antal policydokument tills dess att det nya avtalet med sektionen är klart. Fondens styrelse och sektionsstyrelsen kommer att ha styrelsemöte samma helg i september. Förhoppningsvis kan arbetsgruppen för det nya avtalet ha möte i anslutning till de båda styrelsemötena.

§ 23. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER
Mårten Rosander och Anna Lindenfors föredrar.

• De globala målet för fundraising.

Det globala målet för fundraising är ambitiöst och ligger 30 procent högre än tidigare insamlingsmål. Enligt ny rapport från det internationella sekretariatet ligger sektionernas insamling inte i fas med målet och det internationella sekretariatet ber därför sektionerna att investera mer i fundraising.

• Utesluta Saudiarabien i Human Rights Counsel  

På kort varsel har det internationella sekretariatet skickat ut en förfrågan till sektionerna om huruvida sektionerna ställer sig bakom ställningstagandet att Saudiarabien bör uteslutas ur Human Rights Counsel. Det svenska sekretariatet har dock inte möjlighet att sätta sig in i frågan med mindre än en veckas konsultationstid och kommer därför inte att ta ställning i frågan.

§ 24. STYRELSENS ARBETE 2016-2017

Anders Hällbom berättar om styrelsens arbete och arbetssätt utifrån det som står i styrelsens arbetsordning. Detta inkluderar även punkterna “styrelsens arbetsformer”, “forumanvändning och kommunikation” samt “utvärdering och feedback”.

§ 25. STYRELSENS MÖTESKALENDER

Lina Jakobsson föredrar.

Styrelsen beslutar

att anta möteskalendern för styrelseåret 2016/2017;

att ge generalsekreteraren i uppdrag att se över när planeringsprocessen för när den så kallade
“megahelgen” behöver starta och på styrelsens oktobermöte 2016 återkomma till
styrelsen om när styrelsen behöver fatta beslut om datum för styrelsens oktobermöte
2017.

§ 26 STUDIEBESÖK I SAMBAND MED STYRELSENS DECEMBERMÖTE

Lina Jakobsson föredrar sekretariatets förslag till upplägg för i första hand ett studiebesök på det internationella sekretariatets kontor i London och i andra hand på europakontoret i Bryssel. Lina framför att ett besök på det internationella sekretariatet skulle kunna inkludera fler frågor, men berättar också att den internationella styrelsen har möte samma helg i London. Sekretariatet väntar på svar från sekretariatet i London om huruvida det går att genomföra ett studiebesök där den nionde december.

Sekretariatet återkommer på styrelsens septembermöte eller i styrelsens forum med mer information om styrelsens eventuella studiebesök i december.

§ 27. VAL AV JUSTERARE FÖR STYRELSEÅRET 2016/2017

Tora Törnquist föredrar.

Styrelsen beslutar

att välja justerare för styrelseåret 2016/2017 enligt följande:

18-19 juni 2016:Staffan Johansson

24 september 2016:Anna Skantze

22-23 oktober 2016:Ulrika Westerlund

9-10 december 2016:Mårten Rosander

18-19 mars 2017:Lars Gäfvert

4-5 maj 2017:Amanda Jackson

§ 28. ANSVARSOMRÅDEN INOM STYRELSEN

Styrelsen beslutar

att styrelsen under 2016-2017 arbetar i fyra utskott; ekonomiutskottet, internationella

utskottet, kommunikationsutskottet och planeringsutskottet;

att utskottsfördelningen för 2016-2017 ser ut som följer:

Ekonomiutskottet

Mårten Rosander - sammankallande

Nina Vollmer

Anders Hällbom

Internationella utskottet

Lars Gäfvert - sammankallande

Ulrika Westerlund

Karin Linkhorst

Kommunikationsutskottet

Amanda Jackson - sammankallande

Anna Skantze

Karin Linkhorst

Planeringsutskottet

Tora Törnquist - sammankallande

Staffan Johansson

Anders Hällbom

att utse Nina Vollmer till kontaktperson för Amnestyfonden;

att utse Lars Gäfvert till kontaktperson för AIK;

att utse Anna Skantze till kontaktperson för Grankningskommittén;

attutse Ulrika Westerlund till kontaktperson för valberedningen;

att utse Tora Törnquist till kontaktperson för Ungdomsrådet;

att Nina Vollmer ersätter Elisabet Stålhane i arbetsgruppen för översynen av sektionens avtal
med Amnestyfonden.

§ 29. UPPDATERING AV STYRELSENS ARBETSORDNING

Anders Hällbom går igenom det nya förslaget till arbetsordning punkt för punkt och styrelsen ger medskick om vilka ändringar som ska göras vid detta revideringstillfälle.

Förutom de ändringar som görs på mötet vill styrelsen till nästa revideringstillfälle av arbetsordningen även ändra andra skrivningar så att de på ett rättvisande sätt speglar styrelsens nuvarande arbetssätt. Det handlar främst om skrivningarna gällande personalrepresentantens uppdrag och rutinerna för samarbetet med Amnestyfonden. Styrelsen vill också skapa en bättre struktur i dokumentet genom att  förändra rubriksättningen, lägga till en innehållsförteckning, ta bort de delar (bland annat om stadgarna) som är befästa och regleras i andra dokument samt flytta de delar som rör generalsekreterarens uppdrag till en bilaga eller annat lämpligt dokument såsom delegationsordningen.

Styrelsen beslutar

att med styrelsens medskick om förändrade skrivningar i det presenterade förslaget anta
styrelsens reviderade arbetsordning;

att ge sekretariatet i uppdrag att samråda med planeringsutskottet inför nästa års revidering av
styrelsens arbetsordning.

§ 30. JÄVSRUNDA

Ledamöterna redogör för eventuella andra uppdrag de har.

Anders Hällbom

- Arbetar som politisk sekreterare. Ser ingen jävsituation.

- Har uppdrag som revisorsuppleant för en fairtradebutik. Ser ingen jävsituation.

Staffan Johansson

- Arbetar som ämnessakkunnig på regeringskansliet med placering på finansdepartementet under värdegrundsdelegationen (80 procent). Ser ingen jävsituation.

- Arbetar i försvarsmakten med arbetsgivarutbildningar (20 procent). Ser ingen jävsituation.

Ulrika Westerlund

- Har uppdrag som styrelseledamot i Transgender Europe. Ser i nuläget ingen jävsituation.

- Ledamot i EESK (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén). Ser ingen jävssituation.

- Sitter i Stockholms stads råd för mänskliga rättigheter. Ser ingen jävssituation.

- Arbetar som journalist, frilans, nu under sommaren tf chefredaktör för Feministiskt perspektiv. Ser i nulägetingen jävssituation.

Amanda Jackson

Tora Törnquist

- Har uppdrag i valberedningen för Lunds universitets styrelse. Ser ingen jävsituation.

Lars Gäfvert

- Arbetar i eget företag som konsult med produktutveckling, bland annat med IT-system. En potentiell jävsituation skulle kunna uppstå om Lars arbetar med ett IT-system som är intressant för Amnesty att köpa. Ser i nuläget ingen jävsituation.

Mårten Rosander

- Arbetar för Linköpings universitet och är ansvarig kontaktperson för forskningsfrågor gentemot EU-kommissionen och amerikanska myndigheter. Är inte beslutsfattare eller firmatecknare och ser ingen jävssituation.

- Har uppdrag som internrevisor i samarbetsorganet European Administrator and Research Managers Association (EARMA). Ser ingen jävssituation.

Nina Vollmer

- Arbetar för Global Child Forum som finansieras av olika företag. För närvarande finanansieras det i första hand av IKEA Foundation, Clas Ohlson, Lindéngruppen, Carl Bennet AB, Handelsbanken och SCA. Ser ingen jävssituation.

Anna Skantze

- Arbetar på kommunikationsbyrå med uppdrag från olika privata och offentliga kunder. Potentiella jävsituationer skulle kunna uppstå beroende på uppdragsgivare. Ser i nuläget ingen jävsituation.   

§ 31. KVARTALSRAPPORT 1, 2016

Anna Lindenfors föredrar.

Styrelsen har hittills fattat beslut om en intäktsbudget på 114 205 tkr och en kostnadsbudget på

118 205 tkr, vilket ger ett underskott på 4 000 tkr. Det budgeterade underskottet möjliggörs av sektionens andel, på 42 898 tkr, av det stora arvet som började betalas ut under hösten 2015.

Kvartalsrapporten visar inte på några större avvikelser gentemot budget.

Styrelsen frågar varför det bara är marskolumnen som presenteras i underlaget.

Sekretariatet svarar att de ska kolla upp vad det beror på till nästa rapport.

Styrelsen lägger kvartalsrapport 1 till handlingarna.

§ 32. BESLUT OM RAPPORTERINGSCYKEL

Anna Lindenfors föredrar.

I enlighet med det sekretariatet framförde på styrelsens majmöte föreslår sekretariatet en övergång från kvartalsrapportering till tertialrapportering. Så länge det internationella sekretariatets riktlinjer för kvartalsrapportering är oförändrade anser sekretariatet att fördelarna med två olika rapporteringcykler (kvartalsrapportering till det internationella sekretariatet och tertialrapportering till sektionsstyrelsen) överväger nackdelarna. Utifrån sekretariatets perspektiv är det svårt att utifrån en junirapport (kvartalsrapport 2) fatta beslut om eventuella omallokeringar av pengar och när kvartalsrapport tre presenteras är det ofta för sent att göra de förändringar som hade behövts.

Fördelen med en tertialrapportering är framför allt att den andra tertialrapporteringen fångar in hela sommarens fundraisingaktiviteter. Efter semestrarna får sekretariatet då en mer uppdaterad bild av såväl kostnader som intäkter. Bättre uppdaterade rapporter tidsmässigt ger sekretariatet bättre underlag för beslut. Att det dessutom innebär att det blir ett färre antal rapporter per år besparar också arbetstid.

En övergång till tertialrapportering innebär att verksamheten januari till april redovisas på styrelsens junimöte, verksamheten till och med augusti redovisas på styrelsens oktobermöte och resultaten för hela året till och med december redovisas på styrelsens marsmöte.

Styrelsen beslutar

att sekretariatet i den fortsatta utvecklingen av planeringssystemet utgår ifrån en
tertialrapportering;

att sekretariatet börjar applicera en tertialrapportering i samband med Tertialrapportering 2 (T2)  
under hösten 2016.

§ 33. STYRELSENS REFLEXION KRING ÅRSMÖTET

Styrelsen framför att det är väldigt nöjda med årsmötet. Mötet hölls på en vacker och trevlig plats med bra lokaler och stort engagemang från distriktet. Det uppstod en del problem med tekniken som behöver ses över till nästkommande år. Även tillgängligheten under påverkanstorgen behöver ses över. Styrelsen framför också att det är viktigt att arbeta vidare med frågan om bemötande så att alla som deltar på årsmötet känner sig respekterade och inkluderade.

§ 34. DISKRIMINERINGSOMBUDENS RAPPORT

Anders Hällbom föredrar.

Styrelsen diskuterar vikten av att se över tillgängligheten i relation till påverkanstorgen och årsmötets lokaler samt vikten av att skapa ett inkluderande klimat där alla som deltar på årsmötet känner sig respekterade. De frågor som lyft i rapporten kommer att hanteras vidare av sekretariatet i samråd med styrelsens planeringsutskott i uppföljningen av årsmötet och i planeringen inför nästa års årsmöte.

Styrelsen lägger diskrimineringsombudens rapport till handlingarna.

§ 35. UPPFÖLJNING AV ÅRSMÖTESBESLUT INFÖR CADF

Anna Lindenfors föredrar.

Sekretariatet har tittat på vilka årsmötesbeslut som ger styrelsen i uppdrag att driva frågor internationellt. De resterande årsmötesbesluten kommer styrelsen att fatta beslut om på styrelsens septembermöte.

Styrelsen diskuterar de årsmötesbeslut som bland annat föranleder ett agerande från ordförande och generalsekreterare under Chairs Assembly och Directors Forum (CADF) i juli.

Styrelsen beslutar

att sektionens ordförande och generalsekreterare får i uppdrag att på CADF 2016 driva frågan om
att mer fokus ska läggas på HBTQI-personers rättigheter;

att sektionens ordförande och generalsekreterare får i uppdrag att på CADF 2016 driva årsmötets
önskan om att skapa bättre strukturer och system internationellt för att hantera komplexa
och/eller kontroversiella policyfrågor i vår internationella rörelse;

att sektionens ordförande och generalsekreterare får i uppdrag att på CADF 2016 driva årsmötets
önskan om att arbeta för att internationella rörelsen prioriterar arbetet mot kränkningar av
mänskliga rättigheter i Argentina.

§ 36. BESLUT OM PLATS FÖR ÅRSMÖTET 2017

Lina Jakobsson föredrar och framför att det i år är ett distrikt som har anmält intresse att vara med och arrangera årsmötet 2017, vilket är Stockholms distrikt.

Stockholm erbjuder en mängd olika alternativ för möteslokaler, festlokaler och boende. Samtidigt är det relativt dyrt att hyra lokaler och boende i Stockholm. Det är också många aktivister, medlemmar, personal och förtroendevalda som bor i Stockholm alternativt har egna kontakter som de vill bo hos. Styrelsen diskuterar därför olika alternativ för lokaler och boende i samband med årsmötet.

Styrelsen framför att karaktären på ett årsmöte som arrangeras på en mindre ort (vad det gäller lokaler och boende) kan skilja sig från ett årsmöte som arrangeras i en stor stad. Det finns för- och nackdelar med de alternativ som mindre respektive större städer/platser kan erbjuda, därför är det enligt styrelsen bra att variera.

Styrelsen framför att det är viktigt att ta vara på fördelarna med att vara i en stor stad och att mötes- och festlokalerna därför bör vara någorlunda centralt belägna. Det behöver inte arrangeras något boende i direkt anslutning till mötes- och festlokalerna (om det underlättar valet av plats), men det är viktigt att det finns både dag- och kvällaktiviteter så att årsmötets formella delar hålls ihop med årsmötets mer sociala kontaktskapande delar.

De som anmäler sig till årsmötet ska erbjudas boendeformer av varierad standard och prisklass
(Till exempel både vandrarhem och hotell) så att deltagarna kan välja och anpassa sitt boende utifrån sina respektive behov.

Sekretariatet framför att det finns förslag på att använda tillfället när många Amnestymedlemmar är samlade till att även arrangera ett utåtriktat event kopplat till fundraising. Styrelsen är positiv till detta, men framför samtidigt att fokus ska vara att arrangera ett bra årsmöte.

Styrelsen beslutar

att välja Stockholm som ort för årsmötet 2017.

§ 37. INFÖR CADF

Lars Gäfvert föredrar underlaget om Governance Reform och Tora Törnquist föredrar underlaget om kontroversiella policyer och passet under CADF som rör ansvarsutkrävning av den internationella styrelsen och andra sektioner.

• Governance Reform

Lars Gäfvert redogör för några frågor han ser som särskilt centrala i underlaget om Governance Reform.

Antal delegater och eventuell kvotering

I konsultationen från februari har flera sektioner framfört att förslaget att bara ha en delegat i Global Assembly skulle medföra problem gällande mångfalden. I underlaget till CADF lyfts frågorna om antal delegater och eventuell kvotering gällande kön och ålder.

Lars Gäfvert framför att två delegater i kombination med krav på kvotering kan medföra problem för kontinuiteten. Det skulle även skapa en stor arbetsbörda för de som utses att representera sektionen varpå det skulle öka risken för tjänstemannastyre istället för medlemsstyre.

Styrelsen påpekar att det är viktigt att ungdomar finns representerade men att detta bör vara en del av Global Assembly som är utöver det bestämda antalet delegater.

Styrelsen framför att vad det gäller mångfald och kvotering gällande kön vore det bättre att använda en skrivning som säger att det ska vara minst 40 procent av respektive kön.

Styrelsen bestämmer sig för att förorda tre delegater och att ungdomsrepresentation adderas utöver dessa delegater.

Ansvarsutkrävning

I underlaget till CADF framgår att förslaget innehåller stärkta mekanismer för ansvarsutkrävning av den internationella styrelsen. Lars Gäfvert framför att det fortfarande är otydligt hur ansvarsuträvandet ska fungera i praktiken då det förekommer en viss sammanblandning där olika delar/funktioner ska hållas ansvariga gentemot varandra. Global Assembly bör som högsta beslutande organ ha rätt att fatta vilka beslut den vill.

Rösträtten

I underlaget till CADF presenteras tre olika förslag till hur rösträtten kan utformas; 1) rösträtten baseras på antal medlemmar; 2) rösträtten baseras på en sektion, en röst; 3) rösträtten baseras på en hybridlösning där de två ovanstående systemen används beroende på vilken typ ut av beslut som ska fattas. Det andra och tredje förslaget är inte förenligt med den svenska sektionens årsmötesbeslut som innebär att verka för ett system som stärker mindre sektioner och som inte innebär en sektion en röst. Det är därför inte aktuellt för svenska sektionen att stödja något av dessa alternativ. Enligt Lars Gäfvert saknas det ett förslag till modell som utgår från att det är människorna i organisationen som ska representeras. De föreslagna modellerna bygger istället på att besluten ska grunda sig i expertis där olika delar, erfarenheter och intressen inom organisationen ska ha inflytande.

Styrelsen påpekar att grunden för rörelsens beslutsfattande bör vara individer. I och med att det är svårt att hitta en medlemsdefinition som fungerar för alla sektioner vore det, enligt styrelsen, strategiskt att ha en modell som baseras på representation av individer istället för medlemmar. Det skulle innebära att ju fler individer som kan välja vilka delegater som ska representera dem på Global Assembly, desto fler röster skulle sektionen få. På så sätt behöver det inte ställas lika höga krav på formella strukturer som idag, men krav på att representanterna ska väljas av individer. Lars Gäfvert påpekar att en sådan modell fick starkt stöd i konsultationsrundan.

Styrelsen enas om att till CADF föreslå en fjärde modell som de kallar “representationsmodellen”. Förslaget ska innehålla ett maxantal på tre röster. Skrivningen ska inkludera en medvetenhet om att det finns maktstrukturer som talar för att minska det maximala antalet röster från sex till tre.

Minskningen av antalet röster och de sänkta krav på formella strukturer som representationsmodellen skulle innebära skulle, i enlighet med årsmötesbeslutet, bidra till att stärka mindre sektioners position i rörelsen utan att göra avkall på representationen av gräsrötter i det demokratiska beslutsfattandet.

Medlemsdefinitionen

Styrelsen framför att eftersom det i vissa länder inte går att registrera medlemmar, på grund av de risker det medför för personerna, så ska den svenska sektionen även i diskussionen om medlemsdefinitionen lyfta fram förslaget att antal röster ska utgå från individer istället för medlemmar.

Kommentarer till övriga delar av förslaget.

Styrelsen är fortsatt skeptisk till regionala forum, då de kan innebära en regionalisering som kan motverka globala perspektiv i rörelsen, och påtalar att det är viktigt att den frågan diskuteras vidare.

Styrelsen framför också att “Prepcom” inte bör ges för mycket makt, men att det är viktigt att det blir ett välfungerande organ.

• Kontroversiella policyer

Tora Törnquist redogör för underlaget om hur kontroversiella policyer ska hanteras inom rörelsen. Förslaget som presenteras bygger på en indelning där det som bedöms vara särskilt kontroversiella policyer ska beslutas av Global Assembly.

Styrelsen framför att det är viktigt att hela processen är transparent. Att framtagandet av nya policyer alltid måste inledas med en analys av problemet och varför en ny policy behövs. Det vill säga vad rörelsen ser för vinster med att ta en universell ställning i en viss fråga. Styrelsen framför att det är viktigt att det görs riskanalyser och att det finns transparens.

• Ansvarutkrävande av den internationella styrelsen och sektionerna

Tora Törnquist berättar att alla sektioner har möjlighet att inför CADF ställa frågor till den internationella styrelsen. Den internationella styrelsen förväntas besvara frågorna under CADF. Sektionerna har också möjlighet att ställa frågor till varandra.

Styrelsen enas om fyra frågor till den internationella styrelsen:

• Hur bedömer den internationella styrelsen att sektionerna lever upp till rörelsens gemensamma “Core Standards”?

• Hur ställer sig den internationella styrelsen till att vara mer transparent? Att till exempel i förväg dela underlag som den internationella styrelsen ska behandla med sektionerna och så vidare.

• Hur arbetar det internationella sekretariatet med mångfalds- och jämställdhetsfrågor. Lever den internationella rörelsen upp till “Core Standards”?

• Finns det några planer på att utöka den gemensamma rapporteringen?

Styrelsen enas också om att gentemot andra sektioner följa upp arbetet och satsningarna på att investera i fundraising.

Styrelsen beslutar

att ge sektionens ordförande och generalsekreterare i uppdrag att med utgångspunkt i styrelsens
diskussion representera och driva sektionens ståndpunkter inför och under CADF 2016.

§ 38. BESLUT OM TEMA FÖR VERKSAMHETSMÖTET

Lina Jakobsson föredrar.

Verksamhetsmötet kommer att hållas i samband med “Megahelgen” den 22-23 oktober. Begreppet  “megahelg” kommer av att aktivistseminariet, distriktsmötet (inklusive verksamhetsmötet), landsamordnarmötet, ungdomträffen och styrelsens oktobermöte hålls under samma helg, på samma plats.

På styrelsens oktobermöte ska styrelsen besluta om en uppdragsbeskrivning för översynen av medlemsdemokratin. Att ha översynen som tema på verksamhetsmötet ger styrelsen tillfälle att lyssna in vilka frågor medlemmarna tycker är viktiga att inkludera i översynen .

Styrelsen beslutar

att temat för veksamhetsmötet 2017 är den planerade översynen av sektionens
strukturer och former för medlemsdemokrati;

att ge sekretariatet i uppdrag att i samarbete med kommunikationsutskottet utforma innehåll och
upplägg för verksamhetsmötet.

§ 39. DEN LÅNGSIKTIGA RIKTNINGENS VÄGLEDNING I VERKSAMHETSPLANERINGEN

Anna Lindenfors föredrar hur den långsiktiga riktningen är tänkt att reflekteras i verksamhetsplaneringen för 2017-2019.

Styrelsen går igenom del för del i underlaget och diskuterar hur de olika områdena i den långsiktiga riktningen är tänkta att hanteras. Styrelsen håller i stort med om de prioriteringar sekretariatet föreslår vad gäller tid och omfattning, men vill inom flera områden ge vissa frågor förhållandevis hög prioritet relativt tidigt under planeringscykeln.

Sekretariatet framför att det i sin tur innebär att dessa frågor, på grund av begränsade resurser, sannolikt kommer att genomföras under en längre tidsperiod.

Styrelsens påpekanden - Internationella rörelsen

• Viktigt att inte starta en ny stor process nu, eventuellt senare.

Sekretariatet framför att det idag saknas ett systematiskt “tänk” kring var vi ska lägga våra resurser dels operativt, dels strategiskt. Sekretariatet ser därför behovet av att ta fram en strategi för prioriteringar där det definieras vilka frågor vi ska samlas kring och systematiskt arbeta med/föra fram i kontakterna med det internationella sekretariatet.  

Styrelsens påpekanden - Prioriteringar:

• Viktigt att ta hand om de resurser vi har inom aktivismen och medlemmarna.

Styrelsens påpekanden - Påverkan och synlighet

• Bra att se det som en tvåstegsprocess där det eventuellt behövs flera kommunikationsstrategier för olika delar.

• Påpekar att riktningen inkluderar många fler delar än kommunikationsstrategin. Det handlar om påverkansarbetet, lobbyarbetet, var vi ska synas och så vidare.

Styrelsens påpekanden - Medlemsdemokrati och aktivism

• Översynen av medlemsdemokratin bör ha en konsultationsprocess som motsvarar omfattningen av konsultationen gällande den långsiktiga riktningen. Hur processen utformas bör vara avgörande av hur stort intresse medlemmarna visar för frågan.

• Mot slutet av processen finns behov av en bred förankring.

• Bra att börja med en enkät till medlemmarna som tydliggör problembilden.

• Den arbetsgrupp/referensgrupp som ska tillsättas under hösten/vintern bör vara med och ta ställning till utformning och omfattning av konsultationen samt hur processen ska förankras i organisationen samt vilka resurser som kommer att krävas för att genomföra detta.

• Viktigt att distrikten är involverade redan från början då översynen berör distrikten på flera sätt.

• Viktigt att det som läggs fram till årsmötet 2017 och 2018 är väl förankrat.

• Viktigt att göra omvärldsananlyser som inkluderar andra organisationer och sektioner.

• Den processplan styrelsen ska fatta beslut om i oktober bör innehålla en tydlig problembeskrivning.

• Behövs strategier för att få in moderna verktyg på årsmötet.

• “Medlemsdemokrati och aktivism” inkluderar många frågor och översynen av interndemokratin svarar bara på en del av dem.

Styrelsens påpekanden - Mångfald

• Först satsa på att förbättra det interna arbetet, strategier som definierar vad Amnesty menar med mångfald och så vidare.

• Arbetet behöver starta relativt snart och vara relativt omfattande, men behöver inte involvera en bred konsultationsprocess med medlemsrörelsen, då frågan redan diskuterats mycket i samband med framtagandet av den långsiktiga riktningen. Det är dock viktigt att konsultera andra organisationer som kommit längre i den här frågan.

• Viktigt att till hösten definiera tidsmässiga och resursmässiga avgränsningar.

• Mångfald är ett perspektiv som bör ingå i alla projekt och rapporteras som en aspekt i andra projekt.

Styrelsens påpekanden - Mobilisering

• Bör skilja på fundraising (mobilisering av pengar) och mobilisering av medlemmar. “Mobilisering” bör stå för mobilisering av människor.

Styrelsen beslutar

att ge sekretariatet i uppdrag att utforma verksamhetsplanerna i linje med de medskick som
styrelsen givit under mötet.

§ 40. INTÄKTSPLAN 2017-2019

Sofia Fjellestad föredrar.

De globala intäktsmålen 2020 är 400 miljoner euro och 25 miljoner supporters. Det innebär en 30-procentig ökning av intäkterna.  

Sekretariatet föreslår ett intäktsmål för den svenska sektionen på 150 miljoner kronor och 110 000 medlemmar och givare år 2019. Det skulle innebära en 30-procentig ökning av den svenska sektionens intäkter jämfört med idag.

Styrelsen framför att det är viktigt att tänka på hur mångfaldsarbetet eventuellt länkar till arbetet med att nå nya målgrupper.

Styrelsen påpekar att målet kräver att vi tydligare förmedlar vårt behov av pengar till allmänheten. Det gör det viktigt att skapa bra kampanjer där det framgår hur Amnesty arbetar och att organisationen behöver stöd.

Styrelsen är positiv till att sekretariatet gör en målgruppsutvärdering och en målgruppssegmentering.

Styrelsen beslutar

att ge sekretariatet i uppdrag att arbeta vidare med verksamhetsplanerna uitfrån målbilden om
110 000 medlemmar och givare samt intäkter på 150 miljoner kronor år 2019.

§ 41. KRITERIER FÖR HUR AMNESTY INTERNATIONAL I SVERIGE PRIORITERAR MÄNNISKORÄTTSFRÅGOR

Elisabeth Lundgren föredrar.

Styrelsen tycker innehållet i dokumentet är bra. Styrelsen diskuterar frågan om arbete i Sverige och framför att svenska sektionens kärnvärde även fortsättningsvis ska vara att Amnesty arbetar med internationell solidaritet. Samtidigt vill Amnesty länka det globala arbetet till hur situationen ser ut i Sverige.

Vissa i styrelsen framför att det är rimligt att Amnesty uppfattas som mer relevant och därmed uppnår ökad synlighet genom att Amnesty blir en tydligare röst mot kränkningar som sker i Sverige.

Andra i styrelsen framför att det är en tolkningsfråga huruvida mer arbete med frågor i Sverige medför att Amnesty uppfattas som en mer relevant organisation. Det blir ett mer politiskt arbete som eventuellt skulle kunna försvaga svenska Amnesety som organisation.

Styrelsen ser inte de förslag som presenteras i underlaget som problematiska i sig, men om sekretariatets intention är att förflytta tyngdpunkten mot att börjar arbeta mer med frågor i Sverige vill styrelsen först vill ha en fördjupad diskussion om vad det innebär, vilka frågor det omfattar och hur arbetet är tänkt att bedrivas.

Anna Lindenfors framför att sekretariatets förslag främst handlar om att ta fram kriterier som ökar transparensen och tydliggör vilka val som görs när det gäller arbetet i Sverige samt hur arbetet kan bli mer systematiskt. Det betyder inte nödvändigtvis att det ska göras mer arbete kring frågor i Sverige, men att det ska vara tydligare vad som görs och varför samt vilka effekter som förväntas uppnås. Hur balansen ska vara mellan internationellt arbete och arbete med frågor i Sverige är en avvägning utifrån var Amnesty uppnår mest mänskliga rättigheter på lång sikt. De båda bitarna hänger tätt samman; minskar Amnestys relevans i Sverige påverkar det förutsättningarna att arbeta internationellt.

Styrelsen tycker det är bra att sekretariatet fortsätter att skapa en bättre systematik kring arbetet med frågor i Sverige men påpekar att sekretariatet ska återkomma till styrelsen gällande de frågor där sekretariatet föreslår att arbetet i Sverige ska öka (undantaget att ta fram talespunkter och undantaget flyktingarbetet). Styrelsen vill få en tydligare bild av omfattning och eventuell förändring jämfört med idag.

Vad det gäller underlaget generellt vill styrelsen senare i höst ha en tydligare checklista (kravlista), där de olika kriterierna rangordnas och där det går att få en överblick av vilka kriterier olika frågor uppfyller alternativt inte uppfyller.

Styrelsen beslutar

att ge sekretariatet i uppdrag att fortsätta arbeta med “kriterier för hur Amnesty International i
Sverige prioriterar människorättsfrågor” och under hösten återkomma till styrelsen med ett
förtydligat dokument.

§ 42. FÖRSLAG TILL HUR OCH I VILKA SYFTEN ARVET SKA ANVÄNDAS

Anna Lindenfors föredrar.

Styrelsen framför att de tycker att satsningarna verkar bra, men att det är viktigt att visa att satsningarna på mänskliga rättigheter har en internationell koppling.

Styrelsen framför att det i beslutet ska förtydligas att målsättningen är att budgeten ska vara i balans år 2020.

Styrelsen påpekar att de står bakom organisationens reservpolicy, men menar samtidigt att den nedgång/utplaning som varit de senaste åren motiverar att behålla ett högre reservkapital inom sektionen. Styrelsen påpekar också att pengarna från arvet inte bör presenteras separat. Det är bättre att styrelsen beslutar om undantag från reservpolicyn och att sekretariatet framöver gör underbalanserade budgetar.

Styrelsen framför att sektionens reservkapital skulle kunna finansiera viktiga och prioriterade konsultationsprocesser med sektionens medlemmar.

Styrelsen beslutar

att sektionens reservkapital ska användas i syfte att 1) Samla rörelsen kring en viktig MR-fråga
med lokal förankring för att skapa opinion och påverkan samt att positionera svenska
Amnesty som en global MR-organisation som agerar watchdog som skapar opinion. 2)
Mobilisera (tid och pengar) så att svenska Amnesty växer och säkerställer en långsiktig
finansiering till den globala rörelsen. 3) Stärka kopplingen till och samarbetet med
Amnestys internationella rörelse;

att ge sekretariatet i uppdrag att arbeta vidare med hur satsningar på mänskliga rättigheter,
intäktsplan och en ny organisation för perioden 2017-2019 på 18,5 miljoner kan se ut och
att inkludera det i utarbetandet av verksamhetsplanen för 2017-2019;  

att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens junimöte 2017 återkomma med en uppdatering
och eventuella förslag på hur resterande pengarna från kapitalöverskottet ska användas;

attmålet är en balanserad budget 2020.

§ 43. FÖRSTA UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN MR-PRIORITERINGAR VAD GÄLLER MÅL 1-4 2017-2019
Elisabeth Lundgren föredrar.

Innehållet i utakastet till verksamhetsplan och MR-prioriteringar är en fortsättning på det analysarbete som gjordes inför verskamhetsplanen 2016.

Styrelsen framför att de har stort förtroende för hur sekretariatet bedömer MR-frågor.

Styrelsen påpekar att det inom HBTQI-området görs flera utåtriktade insatser, men att det i underlaget står att det inte ska bedrivas något utåtriktat arbete inom det området.

Sekretariatet svarar att det står fel, det som i dokumentet framställs som en fråga innebär egentligen att arbetet inom HBTQI-området kommer att prioriteras upp under kommande verksamhetsperiod.

Styrelsen påpekar att det är viktigt att ha uppföljning och utvärdering i fokus när verksamhetsplanen skrivs så att det går att mäta vika effekterna blir och huruvida förväntade resultat och mål uppnås.  

Styrelsen påpekar också att det i detta och andra beslut står att sekretariatet ska återkomma med en verksamhetsplan till styrelsens decembermöte. Styrelsen förväntar sig att se fler underhandsunderlag gällanade verksamhetsplanen även på styrelsens september- och oktobermöte.

Styrelsen beslutar

att uppdra åt sekretariatet att återkomma till decembermötet med en verksamhetsplan för
2017-2019 utifrån den riktning som presenteras och styrelsens diskussion.

§ 44. RISKANALYS 2016

Anna Lindenfors föredrar.

Att vissa risker har ökat markant beror mer på metoden/verktyget som används för att ta fram riskanalysen än att riskerna i sig har ökat i en någon stor omfattning. Det är nya personer som har gjort riskanalysen i år jämfört med tidigare år, vilket har medfört att riskerna har värderats på ett nytt sätt. Ett exempel på det är att värderingen av brandrisken har förändrats från tre till åtta. Det beror med stor sannolikhet på att sekretariatet har haft utbildning i brandrelaterade frågor. Medvetenheten om riskerna för brand har därmed ökat, vilket innebär att risken egentligen borde ha sjunkit, istället för ökat. Analysen bygger på kvalitativa metodfrågor som inte utgår från en objektiv kriteriebedömning. Ledningsgruppen har ännu inte hunnit analysera hur de risker som värderas högt ska hanteras.

Styrelsen påpekar att det verkar vara ett svåranvänt verktyg i och med att riskerna har ökat inom de  områden där sekretariatet har gjort insatser för att minska riskerna, till exempel inom brandområdet och arbetsmiljön.

Styrelsen påpekar också att det införts en ny risk som handlar om hot mot aktivister och att denna risk värderas till en tolva. Styrelsen frågor om det görs några insatser för att hantera den risken.

Sekretariatet svarar att det görs en hel del förebyggande arbete inom det området.

Styrelsen lägger riskanalysen för 2016 till handlingarna.

§ 45. FORTSATT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL POLICYN OM ATT SKYDDA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM SÄLJER SEX

Anna Lindenfors föredrar och framför att sekretariatet vill stämma av med styrelsen att sekretariatet tolkar styrelsens beslut från oktober 2015 på ett korrekt sätt gällande hur den här frågan bör hanteras framöver.  

Styrelsen framför att de ställer sig bakom sekretariatets tolkning av beslutet från oktober, att det är rimligt att denna fråga nu går in i sekretariatets löpande bedömningar gällande olika frågor. Styrelsen påpekar samtidigt att det är bra om Anna Lindenfors även fortsättningsvis stämmer av eventuella frågor kopplade till detta med ordförande om/när situationen bedöms vara komplex.  

§ 46. ÖVRIGA FRÅGOR

• Beslut om teckningsrätt

Styrelsen beslutar   

att följande personer, var för sig, äger rätt att teckna sektionens firma:

Sektionsordförande, Tora Törnqvist

Kassör, Mårten Rosander

Generalsekreterare, Anna Lindenfors

Avdelningschef, Elisabeth Lundgren

Avdelningschef, Sofia Fjellestad

Avdelningschef, Peter Kvist från (fr o m 2016-08-22)

att följande personer var för sig vid belopp upp till 15 000 kronor, två i förening vid belopp
överstigande 15 000 kronor, äger rätt att teckna sektionens bank- och plusgirokonto:

Sektionsordförande, Tora Törnqvist

Kassör, Mårten Rosander

Generalsekreterare, Anna Lindenfors

Avdelningschef, Elisabeth Lundgren

Avdelningschef, Sofia Fjellestad

Avdelningschef, Peter Kvist från (fr o m 2016-08-22)

Sekretariatsanställd, Ulrika Westin

Sekretariatsanställd, Sandra Van Hunen

Sekretariatsanställd, Anne Parmlin

att återkalla alla tidigare beslut om teckningsrätt;

att inköp av varor, tjänster och inventarier regleras separat genom attestfunktionen som innehas
av generalsekreteraren och avdelningscheferna;

att beslutet förklaras omedelbart justerat.

§ 47. LÖNESAMTAL MED GS

Styrelseintern punkt, protokollförs inte.

§ 48. MÖTET AVSLUTAS

Tora Törnquist avslutar mötet.

Tora Törnquist

Ordförande

Anders Hällbom

Vice mötesordförande

Lina Jakobsson

Sekreterare

Staffan Johansson

Justerare

FÖRKORTNINGAR

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på Internet

ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
MR – mänskliga rättigheter

BILAGA 1.

§ 16. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Följande paragrafer avrapporteras och stängs:

§ 152. FÖRSLAG PÅ SEMINARIUM, ANFÖRANDEN OCH PÅVERKANSTORG SAMT ÅRSMÖTESDAGORDNING                                                                                                                                       

att styrelsens ansvar för seminarierna fördelas enligt följande; Amanda Jackson, Anders

Hällbom och Erik Thornberg ansvarar för “Långsiktiga riktningen”, Lars Gäfvert, Mårten
Rosander och Elisabeth Stålhande ansvarar för “Hur stärker vi interndemokratin i rörelsen”,
Tora Törnquist ansvarar för “Uppföljning från ICM 2015” och “Fördjupning om
sexarbetspolicyn”, Staffan Johansson och Anders Hällbom ansvarar för “Att växa och utvecklas
i Amnesty;
att styrelsens ansvar för motionsyttrandena fördelas i styrelsens forum;
att fördelningen av förslag och motioner ska behandlas under tre påverkanstorg där ett av
påverkanstorgen endast behandlar den långsiktiga riktningen;
att uppdra åt sekretariatet att genomföra seminarierna i samråd med styrelsen.