Punkt: 10.1. Den långsiktiga riktningens vägledning i verksamhetsplaneringen Underlag till styrelsemöte 17-19 juni 2016

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum:  2016-06-03
Punkt: 10.1. Den långsiktiga riktningens vägledning i verksamhetsplaneringen

 

      BESLUTSUNDERLAG

 

Bakgrund

På årsmötet 2016 fattades beslut om den långsiktiga riktningen för svenska Amnesty för perioden 2016-2027. Den långsiktiga riktningen kommer på olika sätt att genomsyra styrelsens och sekretariatets fortsatta arbete.

 

Ett exempel på hur den långsiktiga riktningen redan har påverkat verksamheten är att sekretariatets nya organisering anpassas efter den långsiktiga riktningen och visar hur sekretariatet jobbar med t.ex medlemsdemokrati, aktivism och mobilisering. Den nya organisationen av sekretariatet ska starta den 1 september.

 

Det som nu står närmast inför dörren är utvecklandet av planerna för 2017-2019. Med detta underlag vill sekretariatet visa dels hur redan fattade beslut relaterar till den långsiktiga riktningen, dels hur de underlag och beslut som ska fattas under junimötet relaterar till den långsiktiga riktningen och slutligen få styrelsens vägledning kring prioriteringar av resterande frågors omfattning och tid.

 

Till styrelsen junimöte har vi ett antal underlag och beslut av styrelsen som ger sekretariatet fortsatt vägledning i planeringen. Detta dokument kan ses som ett paraply för de underlag som listas nedan och för hur vi i ett initialt läge ser hur den långsiktiga riktningen påverkar våra beslut inför verksamhetsplaneringen.

 

Hur den långsiktiga riktningen påverkar vår verksamhetsplanering 2017-2019

Processen

De globalt satta strategiska målen och den långsiktiga riktningen är det som styr oss när vi nu ska arbeta fram planerna för 2017-2019 för den svenska sektionen. Det arbetet kommer att processas under hösten 2016. I vårt nya arbetssätt i planeringssystemet med att ta fram verksamhetsplanerna vill sekretariatet redan på styrelsens junimöte få vägledning kring de stora penseldragen. Det möjliggör en tidigare strategisk diskussion jämfört med tidigare då de första diskussionerna kring verksamhetsplanen hölls på styrelsens septembermöte. Under september och oktober kommer ytterligare underlag för att styrelsen sedan ska fatta slutgiltigt beslut i december. Större principiella frågor och prioriteringar bör komma på septembermötet för att undvika större justering av planerna så sent som i oktober. Det finns dock en utmaning i att vi ska kunna sätta de svenska målen eftersom vi också är avhängiga den process som sker globalt eftersom vi ska ha en tydlig länk mellan de svenska och internationella målen. Av erfarenhet vet vi att det är svårt för oss att få fram relevant information, framför allt vad gäller MR-målen, i god tid.

 

Innehållet

De områden som finns med i den långsiktiga riktningen är alla prioriterade och kommer att ingå i verksamhetsplanen men det finns förstås olika sätt att hantera frågorna på.

 

Sekretariatet har tänkt att vi börjar bearbeta verksamhetsplanen systematiskt (även om inte alla detaljer är klara) och att de underlag som ligger på styrelsens junimöte är de som sätter ramarna för fortsatt planering av verksamheten (kolumn 2). Beslut för dessa underlag fattas när vi diskuterar just deras punkter men sekretariatet vill här ge ett övergripande perspektiv på hur de relaterar till den långsiktiga riktningen. Ett underlag handlar om de ekonomiska ramarna som fastställs dels genom användningen av arvet (Underlaget kring arvet, punkt 10.3) samt föreslagna mål för insamlade medel och antal medlemmar (Intäktsplanen, punkt 10.2). Eftersom den svenska sektionen inte kommer att jobba med alla delmål inom de internationellt satta strategiska målen så kommer vi, som vanligt, att prioritera delar som vi ska arbeta med. Det görs utifrån olika kriterier och vi har nu sammanställt och utvecklat kriterier för att tydliggöra hur detta urval görs (Underlaget om kriterier för prioritering av människorättsfrågor, punkt 10.4). Vi har också gjort en första prioritering av MR-frågor, utifrån de strategiska målen 1-4, där vi också vill ha styrelsens beslut för att kunna gå vidare med planeringen (Underlag om MR-prioriteringar, punkt 10.5). Alla dessa underlag har förstås påverkats av den långsiktiga riktningen och det är inte minst i verksamhetsplanen som den kommer att realiseras.

 

Det finns också beslut som redan är fattade av styrelsen och som ligger i öppna beslut. De som direkt länkar till den långsiktiga riktningen redovisas i tabellen (kolumn 3).

 

Vi kommer också att dela våra initiala tankar kring hur vi går vidare med andra aspekter av frågorna (den sista kolumnen i tabellen nedan). Dessa frågor är ganska obearbetade eftersom tanken är att vi ska utveckla arbetet med verksamhetsplanen under hösten. Däremot är det viktigt att få styrelsens medskick kring dessa frågor så att vi har en gemensam bas att stå på när vi går vidare med planeringen på sekretariatet. I den kolumnen handlar det dels om när vi tänker att frågorna ligger i tiden och dels en initial tanke om omfattningen av resurser som frågan kommer att ta i anspråk (är det en liten/stor återkommande fråga för styrelsen, engagera ett fåtal/många medlemmar i processen, ett fåtal/många personer på sekretariatet).

 

I nedan tabell har sekretariatet lagt in de punkter där vi idag ser hur den långsiktiga riktningen påverkar verksamhetsplaneringen och var vi behöver styrelsens vägledning. Det kommer förstås att utvecklas vidare, och eventuellt förändras, under planeringens gång. Vi gör inga anspråk på att listan innehåller allt men förhoppningsvis de större frågorna.

 

Det finns även årsmötesbeslut som man skulle kunna länka till hur de relaterar till den Långsiktiga riktningen. Ett exempel är att vi ska driva frågan om att skapa bättre strukturer och system internationellt för att hantera komplexa och/eller kontroversiella frågor i vår internationella rörelse. Med tanke på att årsmötet var väldigt nyligen så har vi inte hunnit göra detta.



Långsiktiga riktningen

Inför verksamhetsplaneringen - beslutas på styrelsen junimöte

Beslut som redan är fattade av styrelsen och redovisas i öppna beslut

Fortsatt hantering i verksamhetsplaneringen

Internationella rörelsen


- Amnesty i Sverige är en del av den globala rörelsen där vi lär av varandra. Vi följer de prioriteringar som görs i den internationella amnestyrörelsen, samtidigt som vi aktivt deltar och påverkar hela rörelsens utveckling.


- Amnesty i Sverige har internationell solidaritet som utgångspunkt och arbetar mot allvarliga människorättskränkningar var de än sker i världen, så även i Sverige.



- Underlaget kring arvet (punkt 10.3) handlar bl.a om hur vi säkerställer vår internationella solidaritet på lång sikt. Underlaget ger också vägledning i fördelningen mellan prioriterade frågor internationellt och sverigefokus

- Intäktsplanen (punkt 10.2) visar hur sektionens arbete med fundraising kommer att gynna det internationella arbetet eftersom en stor del av nya intäkter går till den internationella rörelsen i och med den nya distributionsmodellen.

- Underlaget om kriterier för prioritering tydliggör vilka aspekter vi bedömer när vi prioriterar vilka frågor vi ska driva, internationellt såväl som i Sverige (punkt 10.4).

- Underlag om MR-prioriteringar (punkt 10.5) tydliggör genom sin form vad som bidrar till de internationellt uppsatta målen och vad som handlar om arbete i Sverige

§ 92 Åtgärdsplan Core Standards. Gemensamma krav  för den internationella rörelsen ska införlivas i den svenska sektionens arbete.


§ 97 Tidsplan miljöpolicy. Att ha en miljöpolicy ingår som en komponent i Core Standards.


§ 60 Uppföljning ICM. Beslutet inkluderar både att följa, bevaka MR-policybeslut samt att delta i governanceprocesssen. Från årsmötet 2016 har vi också fått i uppdrag att bidra till att skapa bättre strukturer och system för hantering av kontroversiella förslag inom den internationella rörelsen.


Ovan handlar både om hur vi styrs av och hur vi själva påverkar den internationella rörelsen.

Strategi för hur vi på bästa sätt bidrar till den internationella rörelsen.

Tid: ligger senare i tiden.

Omfattning: Medelstor fråga för styrelsen, AIK involverat, begränsat antal på sekretariatet


Tydliggöra i arbetet med interndemokrati hur och när vi på bästa sätt bidrar i den demokratiska processen på global nivå (se nedan under öppna beslut kring ‘större årsmötesfrågor’)

Prioriteringar


- I Amnesty i Sverige samlar vi den svenska rörelsen kring ett antal frågor för att
bli effektiva i vårt påverkans- och opinionsarbete. Vi upprätthåller samtidigt en bred
MR-kompetens och beredskap för att kunna reagera när så behövs. När vi väljer arbetsområden prioriterar vi de frågor där vi bedömer att vår röst är viktig och där vi kan påverka och bidra till den globala rörelsens gemensamt uppsatta mål.


- Amnesty i Sverige värnar sektionens möjlighet att långsiktigt bidra till arbetet för mänskliga rättigheter och strävar efter en balans och synergi mellan sektionens arbete i Sverige och vårt internationella arbete. Amnesty i Sverige är berett att omfördela resurser från arbete i den svenska sektionen till den internationella amnestyrörelsens
verksamhet om vi bedömer att det gynnar arbetet för mänskliga rättigheter.

-Underlaget om kriterier för prioritering av människorättsfrågor (punkt 10.4) tydliggör kriterier för urval av verksamheten för den svenska sektionen, vägleder oss i att vara lokalt relevanta samt ger rörelsen en tydlighet vad som är sektionens fokus och gör det därmed lättare att samla rörelsen.

-Underlaget om MR-prioriteringar (punkt 10.5) visar på var vi tycker att vår röst är viktig och där vi kan bidra till globalt satta gemensamma mål.

-Underlaget om intäktsplan (punkt 10.2) och underlaget kring arvet (punkt 10.3) visar på hur vi vill fördela resurser mellan  den svenska och den internationella rörelsen för att på lång sikt bidra mer till den globala rörelsen och stärka arbetet i Sverige.


Arbetet med prioriteringar kommer att vara en viktig grund för arbetet med  verksamhetsplanen.



§ 115 Formen för övergång till nytt planeringssystem. Utvecklandet av ett planeringssystem ska bl.a tydligare länka svenska sektionens arbete med den internationella rörelsen samt underlätta ett effektivt arbete.


§ 94 Rapportering kring aktivism. Tanken är att relevant rapportering ska inkluderas i planeringssystemet så att vi samlar all rapportering i ett system så lång möjligt.

Strategiskt mål nr 5 om mobilisering samt utvecklingsfrågor som ligger utanför de strategiska målen kommer på en övergripande nivå att tas upp med styrelsen på septembermötet.


Sekretariatet har inte hunnit diskutera om en strategi är det bästa sättet för oss att fortsätta arbetet med mobilisering. Men om så är fallet så

Tid: ligger det snart i tiden.

Omfattning: Stor omfattning för sekretariatet, medel för styrelsen och oklart i vilken omfattning rörelsen blir involverad.


Vi behöver titta vidare på “och upprätthåller samtidigt en bred MR-kompetens för att kunna reagera när så behövs”, som det står i den Långsiktiga riktningen. Det bör förstås finnas ramar även för detta arbete och det bör prioriteras utifrån gemensamma kriterier. Detta återkommer vi med under hösten.

Tid: ligger snart i tiden.

Omfattning: Medel för sekretariatet

Påverkan och synlighet


- Amnesty i Sverige är en stark och trovärdig aktör för mänskliga rättigheter. Vi eftersträvar ett starkt genomslag i diskussionen om mänskliga rättigheter och en effektiv påverkan av   
 beslutsfattare baserad på kunskap och organisationens grundläggande värderingar. Genom
 närvaro på en mångfald av relevanta arenor ökar vi kunskapen om mänskliga rättigheter och   
 engagemanget för vårt arbete.

-Underlaget om kriterier för prioritering av människorättsfrågor (punkt 10.4) och MR-prioriteringar (punkt 10.5)har bl.a påverkan och synlighet som kriterier (utifrån den Långsiktiga riktningen).

-Underlaget kring arvet (punkt 10.3) inkluderar hur vi ska satsa på att öka vår synlighet.



§ 119 Läsarundersökning Styrelsen informerar


§ 36 Syfte med medlemskommunikation


I redan fattade beslut (se ovan) finns det flera olika aspekter att ta hänsyn till vid utformningent av en kommunikationsstrategi. En kommunikationsstrategi kommer att vara ett bidrag till hur vi blir “en stark och trovärdig aktör… och får stort genomslag i diskussionen om mänskliga rättigheter”.





Sekretariatet avser att sortera frågorna så att det blir tydligt vad som ingår och vad som inte ingår i en kommunikationsstrategi och vi behöver ta ställning till om/var vi behöver strategier.

Tid: Arbetet påbörjas under 2016 men kommer att fortsätta under 2017.

Omfattning: Medel för styrelsen, stor för sekretariatet, oklart om rörelsen blir involverad och i så fall hur



Medlemsdemokrati och aktivism


- Amnesty i Sverige skapar större förutsättningar för gemensamt inflytande i och ansvar för
organisationen för alla medlemmar som vill delta samt uppmuntrar till ökat deltagande. Vi bedriver proaktivt arbete för att stärka och utveckla former för medbestämmande och transparens.


- Amnesty i Sverige tar tillvara aktivisters engagemang och kunskaper inom hela
organisationens bredd och bygger aktivismen på tillit, delaktighet och gemensamt ansvar. Vi har en bredd av olika engagemangsformer och vi fokuserar särskilt på att vidareutveckla och
stärka aktivisternas roll inom påverkansarbetet.

-Underlaget om kriterier för prioritering av människorättsfrågor (punkt 10.4) och MR-prioriteringar (punkt 10.5) har bl.a medlemmars engagemang som kriterier (utifrån den Långsiktiga riktningen).

-Underlaget kring arvet (punkt 10.3) innehåller bl.a en MR-satsning som gör det möjligt att satsa på att öka och skapa förutsättningar för aktivisters engagemang samt ger oss resurser för att utveckla aktivismen inom påverkansarbetet.



§ 118 Arbete med att utveckla distrikten.

§ 79 Processplan för större årsmötesfrågor.


Ovan frågor är olika aspekter av arbetet med interndemokrati och har diskuterats länge av styrelsen. Konsultationen med rörelsen påbörjades på årsmötet


§ 42 uppföljning årsmötesbeslut

§ 38 motion: En sektion, en röst

 

§ 51 Uppföljning av Granskningskommitténs rapport  som uppdrar åt sekretariatet att skapa ett meningsfullt system för att mäta antalet medlemmar.

Färdigställandet av CRM-systemet finns redan beslutat sedan länge.

Arbetet med översyn av interndemokratin fortsätter.

Tid: kommer att ta fart under hösten/vintern 2016. Mycket tid för enstaka individer på sekretariatet.

Omfattning: Beroende på hur vi lägger upp arbetet får det konsekvenser för hur många som blir involverade och därmed tid. Medelstor grupp på sekretariatet, stor del för styrelsen, hur många/hur rörelsen ska involveras är ännu inte klart


Governance reformarbetet kommer att fortsätta

Tid: fram till ICM och sedan ev efterarbete i den svenska sektionen som resultat av beslut på ICM.

Omfattning: Fåtal personer på sekretariatet men ganska stor arbetsinsats, stor för styrelsen.


Det pågående utvecklingsarbetet kring styrelsen och ledningsgruppen fortsätter.

Tid: Mycket tid

Omfattning: Fåtal personer på sekretariatet, liten för styrelsen


Slutföra arbetet med CRM-systemet. När systemet väl är på plats så ska det också implementeras och integreras i verksamheten.

Tid: hösten/vintern 2016

Omfattning:  Det kommer att beröra ett medelstort antal personer på sekretariatet men inte styrelsen i någon större omfattning eftersom det är del av operativ verksamhet. Ev principiella frågor lyfts vid behov.


Sekretariatet vill utveckla en strategi för hur vi bäst arbetar med aktivism.

Tid: 2016/2017

Omfattning: Medelnivå för personalen, liten för styrelsen, involvering av rörelsen men oklart i vilken form


Vi kommer också att se över arbetsgivarstrategin för att se om vi kan jobba med frivilliga på ett ännu bättre sätt.

Tid:  Ligger senare i tiden, inte minst eftersom det är kopplat till utvecklingsarbetet kring aktivism.

Omfattning: Liten-medelfråga för styrelsen och fåtal/medel personer på sekretariatet involverade.

Mångfald


- Amnesty i Sverige genomsyras av att vara en tillgänglig och inkluderande organisation. Vi arbetar aktivt för att möjliggöra att alla som vill arbeta för mänskliga rättigheter ska vilja och kunna göra det i vår sektion.

  

Sekretariatet ska se över den existerande policyn för mångfald samt ta fram en ny strategi.

Tid: ?

Omfattning: Medel på sekretariatet och styrelsen, ev involvering av medlemsrörelsen.


Mångfaldsarbetet kan också komma att påverka krav vi ställer på tjänster (ex språk), rekryteringspolicy etc.

Tid:  Ligger senare i tiden.

Omfattning: Beroende på hur vi lägger upp arbetet får det konsekvenser för hur många som blir involverade och därmed tid.

Mobilisering


- Amnesty i Sverige bidrar till att stärka det globala arbetet för mänskliga rättigheter genom att
vara många som står upp för mänskliga rättigheter samt genom att satsa på tillväxten i
svenska sektionen. Vi mobiliserar människor som ger av sin tid och/eller pengar och ser att
engagemang oavsett form är en förutsättning för att bygga en större och starkare rörelse.

- Underlaget kring arvet (punkt 10.3) visar att vi tar fasta på att vi ska satsa på sektionens tillväxt.

-Underlaget om intäktsplan (punkt 10.2) har förslag på mål om antal medlemmar och fundraising fram till 2019.




Färdigställande av CRM-systemet (se ovan)

Underlaget till junimötet fokuserar huvudsakligen på mobilisering av pengar. Vi har ännu inte tänkt färdigt kring hur fundraising och aktivism gemensamt ska arbeta med mobilisering men återkommer till styrelsemötet i september kring strategiskt mål nr 5.


Baserat på den övergripande diskussionen med styrelsen kommer sekretariatet att utveckla en plan för att arbeta med mobilisering (nytt i denna form)

Tid: Avvaktar ovanstående punkt

Omfattning: Omfattande arbete på sekretariatet, liten för styrelsen.




Styrelsen föreslås besluta

 

att ge sekretariatet i uppdrag att utforma verksamhetsplanerna i linje med de medskick som styrelsen givit under mötet.