Amnestyfonden - Ansökan till Radiohjälpen Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 1997



Till: sektionsstyrelsen
Från: fondstyrelsen
Datum: 97-06-09

Radiohjälpens Höstinsamling 1998

Bilagor:
- ansökan från Amnestyfonden om Radiohjälpens Höstinsamling1998
- PM ang Sveriges Television och Stiftelsen radiohjälpens Höstinsamling 1998
- samarbete sektion/fond, Olle Torefeldt

Bakgrund Radiohjälpen
Stiftelsen Radiohjälpen omorganiserade 1996 sin insamlingsverksamhet, se ovanstående PM Svenska Amnesty fattade 1993 beslutet att medel insamlade via Radiohjälpen skall tillfalla Amnestyfonden se "Insamlingsmetoder och fördelning av medel sektion/fond"

Höstinsamlingen 1996
1996 tilldelades Röda Korset Höstinsamlingen under temat " På flykt". Insamlingsresultatet blev
33 milj kr

Höstinsamlingen 1997
Amnestyfonden ansökte om Höstinsamlingen 1997 under temat "Förtryckets offer".Radiohjälpen beslutade att Höstinsamlingen skulle ske till förmån för nödlidande barn och erbjöd alla de elva organisationer som skickat in en ansökan att delta under detta gemensamma tema. Amnestyfonden tackade nej, dels för att temat var för begränsat för AIs mandat, dels för att man förutsåg problem med att samverka med så många organisationer.
Slutligen bestämde sig åtta organisationer för att samverka och temat fastslogs till "Världens barn",
Följande organisationer deltar: Sv Afghanistankommittén Diakonia, Hoppets strjärna, Individuell Människohjälp, Lutherhjälpen, Rädda Barnen, Röda Korset och SOS Barnbyar.
En tillfällig insamlingsorganisation har bildats, avtal har skrivits mellan organisationerna, SVT och Radiohjälpen. Man har beslutat att dela kostnader och intäkter lika mellan organsationerna.

Beräknade intäkter totalt 35 milj kr,
varav minst hälften skall vara insamlat innan TV-galan

Beräknade kostnader totalt 4,1 milj kr
2,7 milj kr för TV-galan. Detta är en bruttokostnad och man hoppas att få ner kostnaden med hjälp av sponsorer, men ännu är inga sponsoravtal klara.Man räknar med att alla artister ställer upp gratis men har budgeterat för deras resor etc. SVT betalar producent, personal medan org betalar dekor, artister, avtal med Telia för uppföljning av givare etc
1,4 milj kr för material, mediakostnader. Man köper tjänster från en annonsbyrå för detta arbete
Utöver detta får varje organisation räkna med extra kostnader för personal


Intäkterna delas i nio lika stora delar mellan Radiohjälpen och de åtta deltagande organisationerna.Av de samlade intäkterna får 10% användas för att betala kostnaderna.

Höstinsamlingen 1998
29 organisationer fick information tillsänts sig från Radiohjälpen ang.Höstinsamlingen 1998. Hur många av dessa som sedan skickade in en ansökan vet vi inte. Radiohjälpens beredningsgrupp fattade den 15 maj beslutet att Höstinsamlingen skulle tillfalla Amnestyfonden på temat "Mänskliga rättigheter" - under förutsättning att vi kunde samverka med andra organisationer under detta tema.
Till en början avsåg Radiohjälpen att skicka en intresseförfrågan till samtliga organisationer som ansökt, men man ändrade sedan uppfattning. Radiohjälpen har sedan dess varit i kontakt med några andra organisationer, men har ännu inte beslutat vilka som skall erbjudas. För att diskutera vidare och avgöra vilka som skall erbjudas bjöd man in Amnesty till ett möte 9 juni. Från AI deltog Madelaine Seidlitz, Olle Torefeldt och Annika Lindgren. Det var en öppen och konstruktiv diskussion, där vi fick information om avtal, budget, samarbetsformer etc. Vad gällde ev. övriga organisationers deltagande fastställdes inget. Vi avtalde om ett nytt möte onsdag 25 juni kl 9.00

Samarbete fonden-sektionen
Möjligheterna till samarbete inom hela sektionen är många och goda. Att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 50 år kommer att uppmärksammas av Amnesty International i hela världen. Den stora kampanjen för 1998 gäller just uppmärksammandet av den allmänna förklaringen. Genom Radiohjälpens höstinsamling finns ett snarast unikt tillfälle att kombinera en kampanj med insamlingsaktiviteter och Amnestys opinonsbildande verksamhet. För detta behövs ett nära samarbete mellan fonden och den övriga sektionen. Vi tror att ett sådant samarbete kan vara inspirerande för distrikt och grupper, att hela svenska Amnesty samlar sig till en gemensam uppgift och för ett gemensamt mål. Projekten är en utmaning som innebär mycket arbete men som också ger stor utdelning, både i form av insamlade medel, ett medvetandegörande av Amnesty och genom tillströmning av medlemmar. Samarbetet måste naturligtvis ske på flera olika plan, det finns många frågor att ta ställning till. En eller två arbetsgrupper bör till att börja med tillsättas snarast, med personer från fondstyrelsen, sektionsstyrelsen och sekretariatet.

Ekonomi
Ett slutligt beslut om tema och antalet medverkande organisationer kommer som sagts, att fattas av Radiohjälpens styrelse i slutet av augusti månad. Innan dess är det inte möjligt att arbeta fram en budget. Budgeten för årets insamling kan dock ge en viss idé. Blir antalet organisationer fler är 8 minskar vajre deltagares ekonomiska utlägg samtidigt som om det blir färre deltagare, Amnestys möjligheter att använda redan etablerade kontakter möjligen ökar. Svenska Amnestyfonden behöver i varje fall en garanti för kostnaderna. Fonden arbetar naturligtvis vidare med diskussioner angående kostnader, möjligheter till sponsring och andra frågor. Ett mer omfattande diskussionsunderlag skall finnas färdigt inför Radiohjälpens beslut i augusti. Vad gäller fördelningen av insamlade medel vid ett deltagande bör man också undersöka möjligheterna att utöver fondens projekt, ett av sektionens utåtriktade MR-projekt, exempelvis " Projekt Baltikum " kan antas som mottagare.

Förslag till beslut
att sektionsstyrelsen utser inom sig en representant som skall ingå i arbetsgruppen för Radiohjälpens Höstinsamling 1998
att sektionen står som ekonomisk garant för kostnader som uppstår i samband med Radiohjälpens Höstinsamling 1998








RADIOHJÄLPENS HÖSTINSAMLING 1998

- ansökan från Svenska Amnestyfonden
"Förtryckets offer"


1998 är det 50 år sedan FN:s Allmänna Förklaring om de Mänskliga Rättigheterna
antogs. Detta kommer att uppmärksammas globalt av såväl Amnesty International
som av andra organisationer.

Eftersom temat "FN-förklaringen 50 år" kommer att uppmärksammas i alla Amnestys
aktiviteter under nästa år, kommer det att finnas med även i arbetet med Höstinsam-
lingen 1998. Detta kommer att förstärka insamlingsaktiviteten hos såväl våra
medlemmar som hos allmänheten


Ä ndamål

"Förtryckets offer"

Pengar kan inte kompensera smärtan, sorgen och vanmakten, men de kan ge lindring och hjälpa till att bygga
upp ett nytt liv.

Exempel på förtryckets offer, där Amnesty kunnat ge ekonomiskt stöd:

Edouard Mutsinzi arbetade som journalist i Rwanda. I januari 1995 skrev han en kritisk artikel mot de dåvarande regeringsstyrkornas övergrepp och en kort tid därefter överfölls han på en bar av beväpnade män i militärkläder. Han knivskars i ansiktet och misshandlades svårt. Misshandeln upphörde inte förrän han inte längre visade några tecken på liv, men han var inte död och hans fru lyckades föra honom till ett sjukhus i Kigali. Där låg Edouard medvetslös i tre dagar och när han vaknade hade han förlorat talförmågan, var förlamad i högra delen av kroppen och blind på vänster öga. Tack vare bidrag från Amnestyfonden har Edouard Mutsinzi fått vård och behandling.

Mehdi Zana, kurd, har hela sitt vuxna liv arbetat för kurdernas rättigheter i Turkiet. 1977 valdes han till borgmästare i Diyarbakir. I samband med militärkuppen 1980 arresterades han och torterades svårt under en månads tid. Han dömdes till 42 års fängelse och under fängelsetiden torterades han dagligen under långa perioder. Mehdi Zana är ett av många tortyroffer i Turkiet. För att ge medicinsk och psykologisk hjälp till människor som utsatts för tortyr har Human Rights Foundation of Turkey (Stiftelsen för mänskliga rättigheter i Turkiet) öppnat rehabiliteringscentra i flera städer i landet. Amnestyfonden har alltsedan starten 1990 följt organisationens arbete och givit den ekonomiskt stöd och därmed har flera tusen människor, som utsatts för tortyr, fått möjlighet till rehabilitering.

En januarimorgon 1977 lämnade den 17-åriga Dagmar Hagelin sitt hem i Buenos Aires för att besöka en väninna. Hon möttes av civilklädda män, blev rädd och började springa från platsen. Hon förföljdes och blev träffad av ett skott, men hon levde när hon kastades ner i bagageluckan på en bil och fördes till marinens tekniska högskola. I 19 år har Ragnar Hagelin sökt sanningen om dottern Dagmar Hagelins "försvinnande". Fallet har tagits upp i argentinsk domstol under 1996, men fortfarande är hennes öde till stora delar höljt i dunkel, halvsanningar och rena lögner. Amnestyfonden har gett ekonomiskt bidrag till rättshjälp, för att få fram sanningen om Dagmars öde, och för att de ansvariga ska ställas inför rätta.

Ahmed Mohamed Halla var polislöjtnant i Somalia. 1982 avskedades han utan någon angiven orsak och straxt därefter arresterades han. Han utsattes för svår tortyr, han hölls isolerad i ensamcell i mörker och inga besök tilläts. Han dömdes till döden, men dödsstraffet omvandlades senare till 24 års fängelse. Efter påtryckningar utifrån, bl a från Amnesty, släpptes Ahmed ur fängelset 1989. Sviterna efter tortyren var omfattande, bl a hade han hjärtproblem, nedsatt syn, minnesluckor och svårigheter att tala. Med hjälp av Amnestyfondens bidrag kunde han få medicinsk vård och behandling efter att ha kommit ut ur fängelset, och 1996 kunde han, åter med stöd från Amnestyfonden, återförenas med sin dotter i Sverige.


Skiss till insamlingsaktivitet med "galakaraktär"

Svenska Amnestyfonden grundades 1966 av Hans Alfredson och Tage Danielsson för att stödja samvetsfångar och deras familjer. Grundplåten till verksamheten kom från Hasse & Tage revyn
"Å vilken härlig fred". Den värme, humor och medmänsklighet som de står för skall också spegla TV-galan. Endast artister med ett känt intresse och engagemang för Amnesty kommer att delta i galan och deras inslag skall ha ett budskap oavsett om det är musik, teater eller komik.

Hans Alfredson har vid samtal sagt sig vara positiv till att delta i galan om han har möjlighet. Övriga artister som har ett känt amnestyengagemang och kan komma att tillfrågas är Gösta Ekman (som var med i samma amnestygrupp som Hasse & Tage), Stellan Skarsgård, Nils Landgren, Cindy Peters, Galenskaparna, Marie Fredrikson, Anneli Rydé, Niklas Strömstedt, Ulf Lundell och många fler. Kända personer från näringslivet och idrottsvärlden med ett intresse för Amnesty intervjuas och ger sin syn på varför allmänheten skall ringa in sitt bidrag. I programmet skall också tas med filmade inslag eller intervjuer på plats med människor som via Amnestyfonden fått hjälp. Ett exempel är Ragnar Hagelin, far till Dagmar Hagelin som "försvann" i Argentina för 20 år sedan.


Beskrivning över hur Amnestyfonden kommer att agera för att nå insamlingsmålet.

Amnestyfonden är en del av svenska sektionen av Amnesty International. Svenska Amnesty består av ca 70.000 medlemmar, 300 aktiva lokalgrupper fördelade på 20 distrikt. Alla medlemmar kommer att hållas informerade via vår medlemstidning, Amnesty Press, vilket innebär att de som normalt inte är aktiva kan göra en insats i samband med Höstinsamlingen. Lokalgrupperna och distrikten informeras om Höstinsamlingen så snart beslut fattats av Radiohjälpen, och kan därmed tidigt planera sina aktiviteter. Ex. på aktiviteter är loppmarknader, auktioner, lotterier, konserter etc. Grupperna ansvarar också för att ta kontakt med företag och fackföreningar för att sprida information om Höstinsamlingen. På distriktsmöten, årsmöten och via regelbundna utskick får de sedan veta vilket centralt stöd som kommer att erbjudas i form av material, vilka aktiviteter som planeras i de olika distrikten och vilka resultat som uppnås. Med hjälp av den centrala mediaplanen kan medlemmarna lokalt/regionalt arbeta med lokala media.

Mediaplan:

Annonsering
* 3-5 annonsenheter 1/1-sidor och 1/2- sidor
Morgonpress storstad (DN,SVD,GP,Sydsv)
Morgonpress lokalt
Kvällspress (Exp, AB,GP,KvP)
Utvalda fack-och populärpresstidningar

Utomhusreklam
* Affischtavlor storstad
Bussreklam lokalt

Radioreklam
* Lokalt

TV-reklam
* I samarbete med SVT

I annonser och på övriga sätt i media skall vi lyfta fram Hasse & Tage (detta är redan överenskommet med Hans Alfredson) samt ge exempel på personer som via Amnestyfonden fått hjälp till ett drägligare liv. Sektionens nationella insamlingsdag, då alla grupper förväntas samla in pengar till Amnestyfonden, flyttas 1998 till oktober, första helgen efter det att Radiohjälpen i media informerat om Höstinsamlingen. Alla dessa samlade aktiviteter tillfaller Höstinsamlingen och redovisas i samband med TV-galan.

Annonsbyrå, artister m.fl arbetar redan nu ideellt för Amnesty och därmed kommer kostnaderna för Höstinsamlingen att hållas på lägsta möjliga nivå.





Faktauppgifter kring insamlingsändamålet

Amnesty International bildades 1961 och har idag drygt 1 miljon medlemmar och bidragsgivare i 192 länder. Alltsedan starten har ekonomiskt bistånd varit en del av Amnestys åtagande. Svenska Amnesty är en stiftelse knuten till den svenska sektionen av Amnesty International och ansvarar för biståndsverksamheten inom Svenska Amnesty.

Ekonomiskt stöd ges till samvetsfångar och deras familjer, samt till anhöriga till "försvunna" och utomrättsligt avrättade, bl a för bostad, mat, medicin och skolavgifter. Bistånd ges också till rättshjälp, rehabilitering av tortyroffer och till personer som på grund av dödshot tvingas fly till säker plats. Omfattande stöd ges till enskilda mottagare, men även till större eller mindre projekt. Biståndet är alltid direkt relaterat till behov som uppstått på grund av kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom Amnestys mandat.

Under 1996 förmedlades ca 7 milj. kronor från Amnestys internationella biståndsbudget till förtyckets offer i över 40 länder fördelade över samtliga världsdelar. Större bidrag gavs särskilt till tortyrreha- biliteringsprojekt och många tusen människor fick på så sätt medicinsk och psykologisk vård och behandling för sina tortyrskador. Amnestyfonden bidrog också till självhjälpsprojekt där anhöriga till "försvunna" eller utomrättsligt avrättade på olika sätt gavs möjlighet till självförsörjning och ett värdigare liv.

Amnestyfonden är i stort behov av bidrag från enskilda givare, eftersom organisationen enligt internationella regler inte tar emot statliga bidrag. Medel från Höstinsamlingen skulle säkerställa Amnestys fortsatta biståndsverksamhet. Biståndet kommer att kanaliseras via Svenska Amnestyfonden och Amnestys internationella sekretariat i London.

Namn på kontaktpersoner

Amnestyfondens sekreterare
Annika Lindgren
Amnestyfonden, Box 23 400, 104 35 Stockholm
Tel: 08 - 729 02 08, Fax: 08 - 34 16 08

Projektledare
Anställs om Amnestyfonden får Höstinsamlingen

      PM ang Sveriges Television och Stiftelsen Radiohjälpens höstinsamling 1998

      Bakgrund Stiftelsen Radioljälpens verksamhet innefattar fr o m 1 juli 1996 dels en nationell insamling (nationaldagsinsarmlingen) som pågår året runt med tyngdpunkt i samband med nationaldagsfirandet, dels tidsbegränsade insamlingar varav höstinsamlingen är den mest omfattande med ett flertal insamlingsaktiviteter inklusive informativa program samt ett större TV-sänt evenemang, i första hand en artistgala eller dylikt. Vidare förekommer en särskild radiohjälpsperiod på våren för handikappförbund samt akuta katastrofinsamlingar och insamlingar i anslutning till särskilda TV-program.

      Insamlingskonto Endast Radioljälpens post- och bankgirokonto 90 19 50-6 används i insamlingskampanjer i Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.

      Artistgala Sveriges Television (SVT) sänder artistgalan i TV. Sändningen regleras i avtal mellan Sveriges Television och den/de organisation/er som stiftelsen utser för höstkampanjen 1998. Organisationen/erna förutsätts svara för kostnaderna för scenproduktionen av artistgalan inklusive erforderliga rättigheter.

      SVT ansvarar för och betalar samtliga för tv-produktion nödvändiga kostnader för upptagning av ljud och bild samt TV-sändningen. För rätten att få sända från scenförestallningen erlägger SVT därtill ett belopp.

      Vid insamlingsgalor finns ett informationsintresse beträffande de största gåvobeloppen. Enligt praxis informerar SVT om vilka personer och företag som ger minst 50 000 kr genom att visa namnen i s k rulltext i TV. Än större intresse knyts till gåvor som uppgår till miljonbelopp eller i vart fall flera hundratusen kronor. I sådana fall är det ofta befogat att uppmärksamma gåvan i TV-sändningen även på annat sätt än i rulltext.

      Artistgalan skall vara utformad så att SVT genom sin sändning inte bryter mot reglerna för programverksamheten enligt Radio- och TV-lagen, SVTs sändningstillstånd och SVTs programetik och policy för insamlingsprogram.

      Organisationen/erna har inte rätt att i artistgalan medge kommersiell reklam mot vederlag eller i övrigt gynna särskilda intressen på ett sätt som kan sätta SVTs opartiskhet eller oberoende ställning i fråga och skall i sina avtal med de medverkande ta in motsvarande förpliktelser. SVT ansvarar för s k creditlista (sluttexter).

      Marknadsföring av artistgalan skall ske i samråd mellan Organisationerna och SVT. Sändningar av programmet kommer ej att bli föremål för sponsring. Scenproduktionen kan sponsras; sponsors namn kan anges i tidningsannonser etc. För att sponsor av scenproduktionen skall namnges i TV-sändningen måste särskilda skäl föreligga.

      Reportage SVT avser att sända ett eller flera reportage/program om insamlingens ändamål.

      Ovanstående beskrivning får ses som preliminära riktlinjer för Sveriges Televisions engagemang i Radiohjälpens höstinsamling 1998. Eventuella frågor besvaras gärna av undertecknad.

      Hans Hernborn
      Programsekretariatet, Sveriges Television, 105 10 Stockholm, Tel 08-784 85 52.


1998 är det 50 år sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs. Detta kommer att uppmärksammas världen över av Amnesty International, i egenskap av att vara världens största människorättsorganisation.

Radiohjälpens Höstinsamling har under 1998 möjlighet att bli en stor och viktig manifestation för de mänskliga rättigheterna. Både som en aktiv och framgångsrik insamlingsaktivitet och som ett opinionsbildande forum. Genom Amnestyrörelsens lokala grupper finns en unik möjlighet att under Höstinsamlingen 1998 nå ut till det svenska folket med information om vad de mänskliga rättigheterna innebär, och hur vi kan arbeta för att de bättre ska respekteras under de kommande 50 åren.

Texten ovan är de formuleringar vi använt för att motivera varför just Amnesty ska få Radiohjälpens Höstinsamling 1998. För oss själva - Svenska Amnestyfonden och sektionen - är det dessutom en naturlig avslutning och höjdpunkt för kampanjen AFMR 50 år 1998. En fantastisk chans att göra en kraftfull insats för att nå vårt första mål enligt handlingsplanen för 1996-2000: Att göra alla svenskarna medvetna om vad MR innebär.

Det är Amnestyfonden som har sökt och fått Radiohjälpens Höstinsamling 1998. Men även sektionen kommer givetvis att fokusera sina insamlande och medlemsvärvande aktiviteter runt denna aktivitet. Vi kommer att göra det genom annonsbyrån Nord & Co (fondens och sektionens gemensamma byråkontakt), och styra all vår kommunikation (annonser, etermedia, dr-brev, ibladningar, etc) mot samma mål för att nå maximal effekt.

Det betyder ett intimt samarbete mellan fonden och sektionen, eftersom vi i kommunikationen mot allmänheten inte upplevs annat än som Amnesty. Vi kan också dra nytta av det internationella kampanjupplägget för AFMR 50 år med bl a "On the dotted line..." där världens ledare och alla andra uppmanas att skriva under (Nelson Mandela har sagt ja till att vara den förste) och göra ett personligt ställningstagande till förmån för AFMR. "On the dotted line..." har enligt liggande förslag ambitionen att bli världens största bok, som ska gå på turné i världen. Självklart är det då lämpligt att den anländer och visas upp på Radiohjälpens galakväll.

Att genomföra Radiohjälpens Höstinsamling kräver extraordinära resurser från deltagande organisationer. Även detta faktum ställer krav på ett väl fungerande samarbete mellan fonden och sektionen. För att ytterligare stärka den gemensamma plattformen för fonden och sektionen i fråga om Radiohjälpens Höstinsamling, kan det därför finnas anledning att se om några av sektionens utåtriktade mr-projekt t ex "Projekt Baltikum" skulle kunna accepteras som ett mål för insamlade medel utöver fondens projekt. Denna gemensamma plattform skulle vara till gagn för hur vi på ett effektivt sätt kan använda fondens och sektionens resurser i arbetet med Radiohjälpens Höstinsamling.

Det är först i augusti Radiohjälpens styrelse tar ställning till beredningsgruppens förslag. Amnestyfonden har fått insamlingen med det förbehållet att man kan samarbeta med andra organisationer. Det är en självklarhet om det finns lämpliga partners. Men för att Amnesty ska få sin självklara ledande roll i detta sammanhang krävs att vi - fonden och sektionen - använder våra samlade resurser. Till augusti bör vi ha mobiliserat dem.