Amnestys medlemskap i Rådgivningsbyrån Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 1997

Till: Styrelsen
Från: Madelaine Seidlitz, Danne Grundin
Datum: 1997-06-02

Amnestys medlemskap i Rådgivningsbyrån

Vid sitt majmöte diskuterade sektionsstyrelsen frågan om hur sektionen skulle ställa sig i händelse att styrelsen för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB), som Amnesty är medlem i, beslutade att ansöka om statliga medel för verksamheten. Sektionsstyrelsens beslut från majmötet (§ 157) lyder:

att meddela Amnestys representanter i Rådgivningsbyråns styrelse att Amnesty inte kan
ställa sig bakom att Rådgivningsbyrån söker statliga bidrag,

att förklara beslutet omedelbart justerat,

att uppdra åt ordföranden och generalsekreteraren att tillskriva Amnestys
internationella styrelse med anledning av det besked sektionen fått angående statliga bidrag till
Rådgivningsbyrån.

Vid Rådgivningsbyråns styrelsemöte 1997-05-16 informerades om sektionsstyrelsen beslut, dvs att Amnesty inte kan ställa sig bakom att RGB söker statliga bidrag.

RGB befinner sig i en svår ekonomisk situation, en situation som endast kan förbättras genom fler permanenta och långsiktiga intäktskällor. Om RGB inte finner någon ekonomisk lösning måste personal på RGB varslas senast den 1 juli för uppsägning från den 1 januari 1998. RGB avvaktar Amnestys diskussion och inställning till sitt styrelsemöten den 25 juni, för att eventuellt kalla till extra årsstämma.

Bakgrund
Rådgivningsbyråns (RGB) verksamhet har sedan starten i huvudsak finaniserats av dess stiftarorganisationer. Några av dessa (t ex Rädda Barnen och Svenska flyktingrådet) har sökt statliga bidrag för "sin" del av RGB-verksamheten och låtit dem ingå i RGB:s budget. Statliga medel har med andra ord alltid utgjort en del av RGB:s finansiella bas.

Sedan RGB omvandlats till Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och därmed blivit en egen juridisk person har förutsättningarna förändrats. Rädda Barnen och Flyktingrådet kan inte längre söka medel i RGB:s namn. Anslagen har av bl. a. av denna anledning minskat från några medlemmar. RGB förväntas själv söka extern finansiering till verksamheten, utöver medlemsavgifter och anslag från medlemmarna.

RGB är sedan 1995 en egen juridisk person med en egen styrelsen etc. Amnesty är en av stiftarorganisationerna och sektionsstyrelsen utser en representant till RGB:s styrelse. Amnesty bidrar till finasiering av RGB:s verksamhet genom medlemsavgift och ett årligt bidrag motsvarande ungefär 0.5 tjänst. Vi nyttjar RGB främst för handläggning av enskilda flyktingärenden, som vi inte själva har kapacitet att sköta och som inte omedelbart kan avgöras om de är "Amnestyfall". Samarbetet i RGB inleddes 1991 och sektionens bidrag till verksamheten per år var fram till 1994 cirka 60 000 konor. Från och med 1995 ökades bidraget till drygt 200 000 kronor.

Frågor att diskutera och besvara
Sektionsstyrelsen bör ta ställning till följande frågor:

Skall Amnesty utträda ur Rådgivningsbyrån? Om så beslutas måste utträde ske senast den 1 juli för att träda i kraft den 1 januari 1998.

Vilka blir konsekvenserna för Amnesty vid ett utträde? En ökad belastning avseende handläggning av enskilda fall på sekreteriatets flyktinghandläggare blir en följd. (En utökning av flyktingtjänsten med minst 25% måste då beaktas i budgeten för 1998.)

Kan Amnesty alternativt finnas med i RGB:s styrelse med någon form av observatörsstatus, utan rösträtt, något som skulle ge RGB möjligheten att söka och sannolikt erhålla statliga bidrag? Kan Amnesty utse en ledamot som sitter i egenskap av privatperson och inte som representant för Amnesty? Det senare är föhållandet i Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, där Jesús Alcalá, ingår i styrelsen i egenskap av privatperson.

Kan Amnesty tänka sig att öka sitt bidrag till RGB så att statliga bidrag inte skulle behöva sökas för att upprätthålla nuvarande verksamhetsnivå?

Vilken är Amnesty inställning till att en annan av medlemsorganisationerna ansöker om statliga medel med det direkta syftet och uttalade målet att öka sitt bidrag till RGB? Detta borde inte medföra problem eftersom RGB sedan starten finansierat en stor del av sin verksamhet med statliga medel via till exempel Rädda Barnen.

Vi föreslår styrelsen

att diskutera Amnestys engagemang i RGB utifrån ovan nämnda frågeställningar för att senast till RGB:s nästa styrelsemöte 1997-06-25 inkomma med en slutgiltig ståndpunkt i frågan.