Strategi för undervisning och information om mänskliga rättigheter Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 1997

Till: Styrelsen
Från: B-utskottet
Datum: 1 juni 1997


Förslag till strategi för svenska sektionens arbete med undervisning OCH information om mänskliga rättigheter


INLEDNING OCH BAKGRUND
Det finns många samverkande faktorer som lett fram till behovet av en
strategi för svenska Amnestys arbete med information och undervisning om
mänskliga rättigheter (MR):
- Information och undervisning om mänskliga rättigheter är en del av
Amnestys åtagande.
- I handlingsplanen som antogs på Amnestys årsmöte 1996 anges i mål 1:
"Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad
mänskliga rättigheter innebär". Vidare anges att styrelsen ska "ta fram en
strategi för att få in människorättsfrågor i olika utbildningsprogram".
- I direktiven för B-utskottet 1996-97 står följande: "MR-undervisning:
Utskottet skall utarbeta en strategi för hur svenska Amnesty ska arbeta för
att MR-undervisning tas upp i olika utbildningar samt för hur Amnesty ska
medverka i undervisningen. Utskottet ska också utarbeta förslag på hur
sektionen i övrigt ska föra ut information om MR".
- I Amnesty Internationals Human Rights Education Strategy (POL 32/02/96)
fastslås att MR-arbetet är decentraliserat till sektionerna, och att varje
sektion bör utveckla ett eget program för arbetet med HRE, anpassat till
landets förutsättningar. Här beskrivs bakgrunden till Amnestys arbete med
MR. I dokumentet klargörs också avgränsningar och definitioner samt
redogörs för tidigare internationella beslut kring MR mm.
- I den nya läroplanen tas undervisning om mänskliga rättigheter upp som en
viktig del i skolans uppgift.
- Nyligen färdigställde Amnesty - tillsammans med Mångfald och Dialog (MOD)
och Röda korset - ett metodmaterial avsett för arbete med mänskliga
rättigheter i skolan. Det är nu angeläget att vi på bästa sätt förvaltar
materialet och på ett medvetet sätt för ut det i skolorna.
- Sedan ca två år tillbaka finns ett samarbete mellan Försvarshögskolan
(FHS), SWEDINT och svenska Amnesty. Sekretariatspersonal har tillsammans
med MEK/MSP-gruppen deltagit i utbildning om mänskliga rättigheter inom FHS
och SWEDINT:s utbildningar. Amnestys medverkan har varit mycket uppskattad
och lett till ökade krav och förväntningar på Amnesty från externa
intressenter.
- 1998 är det 50 år sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna undertecknades. Inför jubileet är det självklart av stor vikt
att Amnesty är väl förberett på såväl central och lokal nivå. Det är
viktigt att jubileumsåret lyfts fram samtidigt som arbetet med MR efter
1998 måste ges en stabil grund att stå på.

Problemformulering:
Avgränsningar:
Vi anser att mål 1 i handlingsplanen är både för brett och för smalt.
Rubriken "göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga
rättigheter innebär" ger oss ett arbetsfält som i realismens namn är för
stort. Vi har därför i detta förslag, i enlighet med handlingsplanens
direktiv, definierat nyckelgrupper som vi anser bör prioriteras. Vidare
kommer vi att föra fram förslag på organisation, kompetens och resurser som
kommer att krävas för att arbetet skall bli framgångsrikt.
För smalt blir mål 1 när det anger att vi ska "ta fram en strategi för att
få in människorättsfrågor i olika utbildningsprogram". Om detta innebär att
man bara avser att få in det "på papperet" så gör det uppgiften för smal,
ställd i relation till Amnestys åtagande. Detta förslag till strategi avser
också uppmuntra till att det också bedrivs aktiv undervisning om mänskliga
rättigheter.

Definitioner:
Inom Amnesty blandas ofta undervisning om mänskliga rättigheter,
information om mänskliga rättigheter och information om Amnesty ihop.
Givetvis finns det naturliga beröringspunkter mellan dessa tre ämnen, men
B-utskottet anser det viktigt att i informations- och
undervisningssammanhang skilja ut MR från Amnesty. Detta ger Amnesty en
annan roll och legitimitet för att få komma in i olika utbildningar mm.

I detta dokument används termen "MR-arbete" för att generellt beskriva
Amnestys arbete för mänskliga rättigheter. MR-arbetet har vi vidare delat
upp i undervisning om mänskliga rättigheter (MR-undervisning) och
information om mänskliga rättigheter (MR-information).

Med MR-undervisning avses då målgruppen (t ex skolan, läraren) själv
bedriver undervisning om mänskliga rättigheter, eller då Amnestyaktivister
med kompetens inom området (t ex specialgruppernas medlemmar) medverkar i
utbildningar. Den engelska termen för detta är Human Rights Education
(HRE). I POL 32/02/96 anges att målet med HRE är att skapa medvetenhet och
förståelse för grundtanken i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna
m fl dokument. Amnestys roll inom MR-undervisning kan också vara att
tillhandahålla kvalificerat lärarmaterial, t ex det nyligen utarbetade
metodmaterialet.

Med MR-information avser vi de fall där Amnesty på ett eller annat sätt
förser målgruppen (ex. skolan, läraren) med information om mänskliga
rättigheter. Detta kan ske genom personlig medverkan, muntlig information,
trycksaker, utställningar mm. MR-information måste tydligt särskiljas från
AI-information och medlemsvärvning. MR-information har som huvudsakligt mål
att skapa en allmän känsla för vad mänskliga rättigheter innebär, det som
på engelska brukar kallas "human rights awareness" (HRA).

Det är också nödvändigt att skilja mellan direkt och indirekt MR-arbete.
Med direkt MR-arbete avser vi då Amnestyaktivister genomför MR-utbildningar
eller ger information om MR. Med indirekt MR-arbete avser vi t ex
lobbyarbete med målet att få in MR i olika kursplaner. Andra typer av
indirekt arbete är informationsspridning i form av t ex foldrar,
skolmaterial mm.

DISKUSSION:
Målet för svenska Amnestys MR-arbete är:
- att genom lobbyarbete verka för att undervisning om mänskliga rättigheter
skrivs in i kursplaner/utbildningsprogram
- att verka för att det bedrivs undervisning om mänskliga rättigheter inom
olika utbildningar.
- att ge definierade nyckelgrupper en allmän känsla för och insikter i
mänskliga rättigheter (skapa Human Rights Awareness).

Definition av nyckelgrupper:
I handlingsplanens mål 1 anges att styrelsen ska definiera nyckelgrupper i
arbetet med mänskliga rättigheter. Nedan finns en lista över målgrupper som
vi bedömt vara intressanta och relevanta. Målgrupperna är prioriterade i
tre steg, se nedan.

Vi anser att arbete ska bedrivas mot flera av målgrupperna samtidigt.
Arbetet ska ha sin utgångspunkt i en inventering av dagsläget och en dialog
med målgruppen. Amnesty bör ha en egen strategi för varje målgrupp där mål,
resurser och tidsplan fastställs. De olika målgrupperna ska - i den mån det
är möjligt - integreras på ett tidigt stadium, så att strategin är anpassad
till både målgruppen och Amnesty.

Samarbete med andra icke statliga organisationer (NGO:s)
Det är av stor vikt att vi etablerar ett samarbete med andra NGO:s och
institutioner i just frågan om undervisning om mänskliga rättigheter. Genom
att samarbeta och dela upp olika målgrupper mellan oss kan Amnesty fokusera
sig på vissa målgrupper och arbeta mer riktat. Samarbete med andra NGO:s
bör kunna förekomma på olika nivåer, och på det lokala planet variera från
ort till ort.

Utifrån de första erfarenheterna av ett strategiskt arbete med
MR-undervisning och MR-information är det sedan nödvändigt att gå vidare,
definiera nya nyckelgrupper och sätta upp nya strategier och mål.

1.
- Skola

2.
- Militärer
- Poliser
- Fängelser/kriminalvården
- Företag/näringsliv
- Hälso- och sjukvården
- Fackföreningar
- Jurister

3.
- Kyrkor/samfund/religiösa sammanslutningar
- Studieförbund
- Politiker
- Myndigheter (t ex SIDA)
- Media


1. Skola och fritidsverksamhet
Motiveringen för att prioritera skolan som den viktigaste målgruppen är att
vi genom ett konsekvent MR-arbete i skolan på lång sikt når hela Sveriges
befolkning. Mänskliga rättigheter tas i allt större utsträckning upp i
läroböcker, varför "kunskapen" alltså borde finnas inom skolväsendet.
Amnesty bör dock vara med och medverka till att även "känsla och handling"
uppnås. Vi vet att undervisning om mänskliga rättigheter inte är så
frekvent som den borde vara och framför allt vet vi att det är stora
skillnader mellan olika skolor. Skolledningar och rektorer på såväl
grundskolor som gymnasier bör påverkas så att de initierar MR-undervisning
på sina skolor. Mänskliga rättigheter måste bli en självklar del i
undervisningen, och inte vara beroende av enskilda lärares engagemang för
frågorna. Amnestys nya metodmaterial (riktat till högstadier och gymnasier)
kommer att spela en viktig roll i detta arbete. För att på bästa sätt nå ut
till skolan anser B-utskottet att den primära målgruppen bör vara rektorer
och skolledningar. Eftersom alla kommuner har egna skolplaner bör arbetet
med att påverka rektorer och skolledningar initieras från Amnesty centralt
medan enskilda aktivister/grupper svarar för lokala kontakter och
uppföljningar med MR-information.

Med tanke på de nya skolformerna där skola, fritids och förskola integreras
i varandra faller det sig naturligt att i den prioriterade målgruppen även
inkludera ledningen för fritidshem och förskola.

2. Militärer, Poliser, Fängelser/kriminalvården, Företag/näringsliv, Hälso-
och sjukvården, Fackföreningar och Jurister
B-utskottet har här tagit fasta på målgrupper där det redan finns ett
etablerat samarbete kring och målgrupper som vi anser har nyckelroller i
arbetet med mänskliga rättigheter:

Specialgruppen för MEK/MSP bedriver sedan en tid tillbaka ett framgångsrikt
arbete vad gäller MSP-frågor. Arbetet bedrivs bl a tillsammans med bl a FHS
och SWEDINT. Detta arbete bör fortsätta och utvecklas till att omfatta
andra målgrupper som faller inom MEK/MSP-området (polis, företag,
näringsliv, kriminalvården m fl). Det är önskvärt att strategier för de
olika målgrupperna inom MEK/MSP-området utformas och att Juristgruppen och
Fackliga gruppen integreras i arbetet så att kompetensen inom gruppen blir
bredare i takt med att arbetsområdet utökas.

Hälso- och sjukvårdens personal anser vi vara en angelägen målgrupp,
eftersom de kommer i kontakt med människor i utsatta situationer. En
grundläggande känsla för mänskliga rättigheter och en förståelse för vad t
ex flyktingar kan ha genomgått är oerhört viktig för denna grupp. Amnestys
Hälso- och Sjukvårdsgrupp bör därför etablera kontakter med t ex
läkarutbildningar, vårdhögskolor m fl institutioner med målsättningen att
utarbeta strategi för undervisning om MR inom vårdsektorn.

Juristgruppen bör på ett liknande sätt som Hälso- och sjukvårdsgruppen
etablera ett samarbete med jurister, såväl yrkesverksamma som de under
utbildning.

Det är av stor vikt att vi når ut till redan yrkesverksamma journalister,
lärare, läkare, poliser, jurister m fl. Fackliga gruppen bör därför
initiera samarbete med de större fackliga organisationerna och formulera en
strategi för vidare arbete med. Målet att undervisning och information om
mänskliga rättigheter i ökad grad tas in i de fackliga organisationernas
verksamhet.

3. Kyrkor/samfund/religiösa sammanslutningar, Studieförbund, Politiker,
Myndigheter (t ex SIDA) och Media
Grupperna ovan är sådana där vi idag inte har någon naturlig
beröringspunkt. Utskottet anser därför att dessa grupper i detta skede bör
prioriteras lägre. Det är dock viktigt att det redan nu görs en inventering
av hur dessa grupper bedriver MR-undervisning och/eller arbetar med
MR-frågor.

Kompetens, utbildning och organisation:
För att kunna uppnå denna strategis mål är det nödvändigt att resurser
frigörs för samordning av utbildningar och lobby, inventeringar, samarbete
med andra NGO:s, samordning och uppföljning av specialgruppers och
aktivisters arbete med MR-undervisning och MR-information mm.

Lobbyverksamhet med målet att föra in MR-undervisning i olika sammanhang
bör initialt skötas från Amnesty centralt tillsammans med distrikten.
Därefter bör lokala aktivister följa upp med lobbyverksamhet mot enskilda
skolledare och kommuner.

De redan existerande nätverken av aktivister som är utbildare och/eller
informatörer ska integreras i arbetet med MR-information. I många fall är
det de lokala kontakterna som ger djup och bredd i arbetet med att skapa en
allmän känsla för vad de mänskliga rättigheterna innebär. Lyckas man skapa
engagemang lokalt för människorättsfrågor så kommer detta också att gagna
lokala Amnestygrupper i form av ett ökat antal aktivister.

För att kunna uppfylla strategins mål är det väsentligt att Amnesty
erbjuder sina medlemmar kvalificerade utbildningar i mänskliga rättigheter.
Utbildningarna bör erbjudas såväl specialgrupper som enskilda aktivister.
Det är naturligt att det måste erbjudas olika typer av utbildningar,
beroende på vilket arbete som skall utföras. Ett studiecirkelsmaterial om
mänskliga rättigheter kan vara ett bra komplement för de lokala aktivister
som vill bredda sin kompetens inom området.

Distrikten bör uppmuntras att i samband med den nya distriktsorganisationen
också beakta vikten av att det är lätt att få kontakt med Amnesty lokalt.
Kanske kan en funktion som "informationsombud" vara ett sätt för
allmänheten att lätt komma i kontakt med Amnesty då man vill beställa
informationsuppdrag av olika slag.

Resurser:
Omvärldens intresse för mänskliga rättigheter har ökat. Reaktionerna på
MEK/MSP-gruppens arbete är bara ett exempel på detta. Hur vi tar betalt för
vår expertkunskap inom området MR måste diskuteras. Utskottet anser att
Amnesty ska ta betalt för sin MR-undervisning och MR-information. Att ta
betalt är för det första ett steg mot att öka intäkterna, men det är också
ett sätt att markera organisationens kompetens och höga ambitionsnivå inom
MR-området. Hur debitering ska ske - och i vilken omfattning - bör
diskuteras vidare. Ett första steg är att ta fram en mall för debitering
som grupperna kan använda när de ägnar sig åt MR-information.

Förslag till beslut:
B-utskottet föreslår styrelsen att besluta:
- att låta undersöka vilka resurser som kommer att tas i anspråk, för att
samordna och driva den verksamhet som detta dokument föreslår

- att under 1998 skapa resurser för svenska sektionens MR-arbete i enlighet
med denna strategi.

- att i arbetet med att skapa resurser även låta undersöka vilka
förutsättningar det finns att Amnestys arbete med undervisning och
information om de mänskliga rättigheterna kan bli en inkomstkälla

- att uppdra åt sekretariatet att i samarbete med distrikten inventera vad
andra NGO:s i nuläget bedriver för verksamhet inom området MR-undervisning
och MR-information och att utifrån denna inventering uppdra åt
specialgrupperna samt sekretariatet att skapa kontakter med andra NGO:s för
att undersöka möjligheten att skapa ett gemensamt forum för frågor kring
MR-undervisning och MR-information.

- att uppdra åt sekretariatet att genomföra en inventering med syfte att
kartlägga i vilken omfattning och på vilket sätt undervisning om mänskliga
rättigheter i nuläget bedrivs inom olika utbildningsprogram i svenska
grundskolor och gymnasier.

- att uppdra åt sekretariatet att i samarbete med distrikten utarbeta en
konkret plan för hur arbetet med den primära målgruppen, skolan, ska ske.

- att uppdra åt MEK/MSP -gruppen att i samarbete med juristgruppen,
fackliga gruppen och sekretariatet utarbeta en strategi för hur man ska
arbeta vidare med att föra in undervisning om mänskliga rättigheter inom
polis, militär och näringsliv mm.

- att uppdra åt fackliga gruppen att söka kontakt med de stora fackliga
organisationerna med målet att föra in undervisning om mänskliga
rättigheter i deras verksamheter.

- att uppdra åt hälso- och sjukvårdsgruppen att inventera i vilken
omfattning det idag undervisas om mänskliga rättigheter inom denna sektor
och utifrån denna inventering utarbeta en strategi för Amnestys arbete med
undervisning om mänskliga rättigheter inom hälso- och sjukvårdssektorn.

- att uppdra åt juristgruppen att inventera i vilken omfattning det idag
undervisas om mänskliga rättigheter inom juridiken och utifrån denna
inventering utarbeta en strategi för Amnestys arbete med undervisning om
mänskliga rättigheter inom juridikens område.

- att uppdra åt sekretariatet att inventera övriga nyckelgruppers
befintliga verksamhet inom området mänskliga rättigheter och att utifrån
inventeringarna utarbeta strategier för ett arbete med dessa grupper.

- att uppdra åt sekretariatet att initiera olika typer av utbildningar om
MR för specialgrupper och enskilda Amnestyaktivister .

- att uppdra åt sekretariatet att se över befintligt material för
MR-information, såväl internt som externt, och eventuellt komplettera
detta.

- att verka för att distrikten prioriterar arbetet med MR-information och
på lämpliga sätt knyter lokala kontakter med de målgrupper som fastställs i
denna plan.