Etappmål 2008 - rapport september-december (3:e tertialet) Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2009

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 26 februari 2009

Några reflektioner om arbetet under perioden september-december 2008 och året 2008

Dödsstraffet har fått mycket uppmärksamhet under perioden. Ett brett arbete med många aktiviteter ute i landet av våra grupper på världsdagen mot dödsstraffet den 10 oktober, vårt arbete med riksdagens MR-grupp som resulterat i många vädjanen och blixtaktioner och lobbyarbete från sekretariatet i frågan om resolutioner i FN visar att vi fortfarande lägger stor vikt vid en av våra "kärnuppgifter". Sammantaget är det ett bra arbete som pågår och som självklart måste fortsätta, dels för att hålla fast i frågorna och dels för att det är en av våra "traditionella" Amnestyfrågor. Arbetet mot tortyr har också varit synligt under perioden med två stora seminarier som fått mycket media och för året gäller samma reflektion som för vårt arbete mot dödsstraffet. Det är en viktig kärnfråga som vi ska fortsätta att arbeta med.

Arbetet med individer pågår enligt uppsatta mål och nya fall delas ut. Arbetet pågår också på andra områden med exempelvis vädjandefall inom ramen för kampanjer. Det är ett arbete som fungerar bra och som kommer att fortsätta att utvecklas med Individuals at Risk-databasen. Nu när året är slut kan vi konstatera att arbetet är väl organiserat genom den nya IAR-databasen och att vårt mål att aktivister kan arbeta med individer i detta program är väl uppfyllt. Vi har fört en diskussion med IS om de fall som förs in i IAR-databasen och den kommer att fortsätta.

När det gäller kvinnors rättigheter har vi fokuserat på den 8 mars under året när det gäller aktiviteter, vilket innebar att aktiviteterna den 25 november inte blev så många som vi satt upp som mål. Men detta var en medveten strategi och det har varit aktiviteter trots detta i Göteborg, Stockholm och Malmö den 25 november. Sektionen har arbetat på eget land genom den nordiska rapporten "Fallet nedlagt. Våldtäkt och mänskliga rättigheter i Norden", som publicerades i september. Rapporten har givit upphov till många aktiviteter som fortsätter under 2009. Vi har arbetat väl med dessa frågor under perioden. Och kvinnors rättigheter kommer i fokus under första fasen av Demand Dignity-kampanjen. Det är dock på sin plats att säga att frågor om rätt till hälsa, fokuserat på mödradödlighet och HIV/AIDS är viktiga att jämtegrera så att vi ser både kvinnor och män i arbetet.

Om man ska sammanfatta året har vi har arbetat med något färre internationella SVAW-aktioner jämfört med tidigare år. Det beror dels på att arbetet kring våldtäkt i Sverige har prioriterats, och att två nationella rapporter har publicerats under året. Aktiviteten kring 8 mars var mycket stor, då medlemmar genomförde en enkätundersökning i 35 städer och orter som låg till grund för den ena av dessa rapporter. Antalet temagrupper för kvinnors rättigheter, som "prenumererar" på alla aktioner som berör kvinnors rättigheter uppgick i slutet av året till 21 stycken - och har varken ökat eller minskat under året. Ytterligare en kvinnorättsgrupp (specialgrupp) startade under året i Malmö. Arbetet för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa har upprioriterats genom vårt deltagande i 09-nätverket, som utgör en gemensam plattform för att få upp frågorna på den politiska dagordningen under Sveriges ordförandeskap i EU.

När det gäller förberedelserna inför Demand Dignity-kampanjen fortskrider utbildningarna och i enlighet med målen har nya ESK-grupper bildats. Arbete med utbildningsmaterial har pågått under perioden och ska användas under 2009 och framåt. Pilotprojektet Human Rights Footprint, att kartlägga MR-perspektivet i svenskt bistånd till Burkina Faso, pågår. Det har förberetts under perioden och projektet ska slutföras under första delen av 2009. För året kan man konstatera att arbetet med att förbereda Demand Dignity-kampanjen flutit på enligt planerna.

När det gäller ABG:s integrering i sektionen kan jag konstatera att det gått enligt planerna. Specialgruppen är konsoliderad och nya arbetsgrupper har bildats med nya inriktningar inför kommande Demand Dignity-kampanj, där företagens ansvar för MR-kränkningar har en stor plats. Det finns också arbetsgrupper som arbetar med informatörsverksamhet, riskrapporter samt aktieägaraktivism . Det är en kursändring av arbetet för att markera att arbetet nu inriktas på ansvarsutkrävande av ekonomiska aktörer när det gäller brott mot mänskliga rättigheter. Vi har hållit utbildningar för företag, både skräddarsydda och mer allmänna, och företagsdialoger har förts som tidigare. Arbetet med ett Alumninätverk påbörjas nu. Det ska syfta till att tillvarata den kompetens som fanns i AGB-styrelsen och hos andra intressenter i tidigare ABG.

Amnesty har under perioden varit aktivt och synligt. Vi har deltagit på European Social Forum i september med många olika aktiviteter. Vi har varit med på Bokmässan. Vi har haft seminarier i Göteborg, Stockholm och Sunne om våld mot kvinnor. Under 2008 genomfördes över 200 utåtriktade aktiviteter i samband med olika kampanjer och aktioner, vilket var dubbelt så många som målsättningen. Sektionens strategi att koncentrera de utåtriktade aktiviteterna till speciella aktionsdagar har visat sig mycket framgångsrik. Centrala teman för aktionsdagarna under året var förhållandena på Guantánamo, kvinnors rättigheter, människorättssituationen i Kina, dödstraffet i Asien samt 60-årsfirandet av de mänskliga rättigheterna. Vår sommarkampanj är också viktig när det gäller aktiviteter och där många av våra aktivister deltagit. Det är dock viktigt att inte bara räkna kvantitet utan också kvalitet. Vi bör framöver hitta sätt att mäta kvalitet och påverkansgrad. Kort sagt ta reda på vilken effekt våra aktiviteter har.

Under perioden har vi haft färre mediaklipp än under samma period förra året. Det beror med all sannolikhet på att den finansiella krisen fått stort mediautrymme på vår bekostnad. Vi har dock nått nya grupper genom intervjuer i kanaler som når andra än P1-lyssnare. Vi har dock under hela året haft exceptionellt bra mediatäckning vad gäller vårt arbete inför och under OS i Kina. Vi nådde då också många nya grupper. Så totalt anser vi att mediaåret varit bra. En reflektion dock när det gäller nyckeltal för media. De fokuserar enbart på kvantitet och inte kvalitet. Att Amnesty omnämns med en rad kan inte mätas med en hel artikel om en rapport eller intervjuer med företrädare för Amnesty. Vi bör se över hur vi mäter vår synlighet i media utifrån kvalitet.

När det gäller mångfald tog styrelsen beslut om sektionens mångfaldsstrategi och det återstår att se vilket resultat den kommer att ge när det gäller mångfalden inom sektionen. Utan att föregripa verksamheten 2009 kan jag bara hoppas att vi genom den projektanställning som nu finns för mångfalds- och ungdomsarbetet ska garantera att mångfaldsstrategin och den nyligen antagna ungdomsstrategin genomförs i praktiken i hela sektionen.

Som framgår av siffrorna i etappmålsrapporten har vi överträffat målet för 2008 när det gäller antalet medlemmar och bidragsgivare. Vi har också lägre andel som hoppar av än som vi antog i etappmålet. Vi kan således vara nöjda över arbetet med medlems- och bidragsgivarvärvning under året. Vi har utvärderat face-to-face och analyserat flaskhalsarna som främst har varit rekrytering av värvare och kommer att vidta de förändringar som krävs för att hålla värvningen på en hög nivå framöver.

Det faktum att vi nu är förmånstagare i Postkodlotteriet, PKL, kommer att ge oss fördelar framöver, inte bara i reda pengar utan också som en möjlighet att nå ut till nya grupper. I olika utskick genom PKL kommer vi att kunna informera om vår verksamhet och vid särskilda aktiviteter som Grannyran kan vi på plats möta människor och informera om Amnesty. I TV4 kommer vi att visa filmer om vår verksamhet.

Vi har under hösten genomfört ett stort projekt med arbetsvärdering på sekretariatet som nu är klart och som har givit oss kunskap och struktur på befattningar och löner idag och framöver. Ledningsgruppens arbete börjar anta bra former. Jag ser också att den nya organisationen har bra effekt på verksamheten även om det förstås återstår arbete innan allt är på plats både praktiskt och inte minst mentalt.

Lise Bergh
Generalsekreterare

Etappmål 2008 - rapport september-december (3:e tertialet)

5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

- Dödsstraffet

Arbetet mot dödsstraff har haft påtagliga framgångar under perioden 2004-2006. Genom beslut i USA:s högsta domstol i maj 2005 har dödsstraffet för minderåriga formellt avskaffats i hela världen, men enligt Amnestys senaste rapport om dödsstraffet i världen avrättar ett antal länder fortfarande personer som var under 18 år när brottet begicks. Vi ska fortsätta prioritera arbetet mot dödsstraff.

Svenska sektionens mål 2008:

5.1.1 Förbudet mot dödsstraff för minderåriga ska följas i hela världen.
5.1.2 Dödsstraffet för personer med psykiska funktionshinder ska avskaffas.
5.1.3 Dödsstraffet ska avskaffas i Västafrika.
5.1.4 Allmänhetens medvetande om Kinas särställning när det gäller dödsstraffet ska öka och antalet brott belagda med dödsstraff i Kina ska minska.

Målstyrning

5.1.1-4:

- Vi ska fortsätta prioritera arbetet med den internationella dagen mot dödsstraffet (10 oktober) och verka för att dagen blir allmänt känd.

- Under perioden ska minst sex ambassadbesök göras bl a till länder som avrättar minderåriga och/eller psykiskt funktionshindrade. Valet av ambassader görs även utifrån de länder i Västafrika som kommer att prioriteras under 5.1.3. Om möjligt ska besöken samordnas med övriga nordiska sektioner.

- Inför OS i Kina 2008 kommer det att anordnas en aktion och hållas utbildningar för journalister och idrottare som tar upp kränkningar av mänskliga rättigheter och då inte minst frågan om dödsstraffet. Sektionen kommer att skriva debattartiklar, medverka i seminarier och olika mediatillfällen för att väcka debatt och opinion inför OS. Vi kommer även rikta vårt arbete mot målgrupper som har ett särskilt intresse för landet, bl. a. svenska företag och kommuner.

- Minst en nationell utbildning om dödstraffet ska hållas under perioden.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.1.1-4
Den 10 oktober, världsdagen mot dödsstraffet, hölls ett seminarium som uppmärksammade Stockholmskonferensen mot dödsstraffet 1977. Talade gjorde bland andra Erik Prokosch (f d dödstraffsexpert på IS) som belyste Stockholmskonferensens betydelse för arbetet mot dödsstraffet. Brita Grundin gav en historisk bakgrund till konferensen och advokaten Colin Gonsalves, ledare för Human Rights Law Networks i Indien talade om dödsstraffet i Indien. Martin McPherson från det internationella sekretariatet i London talade om FN:s moratorium mot dödsstraffet. Representanter från såväl UD som ambassader deltog på seminariet.

I övrigt uppmärksammades världsdagen i 24 svenska städer och sammanlagt genomfördes 39 olika aktiviteter. Fokus för gruppernas aktiviteter under dagen var dödsstraffet i Asien med fokus på Indien, Japan, Pakistan, Sydkorea, Taiwan och Vietnam. Uppföljande ambassadbesök på nämnda länder ska ske under 2009.

Under hösten har även riksdagens MR-grupp deltagit i dödsstraffsaktionen gällande Indien och som vanligt skrivit många vädjandebrev gällande dödsstraff.

Täta kontakter har hållits med UD gällande flera resolutioner i FN:s generalförsamling, bl a om moratorium för dödsstraffet. Brev skickades till Sydafrikas ambassad gällande medförslagsställan i moratorieresolutionen och Sydafrika blev medförslagsställare.

- Tortyr

Vi ska också arbeta mot tortyr, framför allt i samband med ”kriget mot terrorism”.

Svenska sektionens mål 2008:

5.1.5 Urholkningen av förbudet mot tortyr i samband med kriget mot terrorism ska upphöra.
5.1.6 Tortyr ska uttryckligen förbjudas i svensk lag.

Målstyrning

5.1.5-6: Vi ska under 2007 bedriva en nationell kampanj mot tortyr och terror. En kampanjplan med tydliga målsättningar upprättas under hösten 2006.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.1.5-6
"Tortyr för säkerhets skull?": Mycket välbesökt seminarium tillsammans med Helsingforskommittén och ABF i Stockholm 9 september, medverkade gjorde:
Ekaterina Sokirianskaia från organisationen Memorial,
Amina Masood Janjua, MR-försvarare från Pakistan,
Adil Hakim, uighur från Kina som som suttit på Guantánamo och nu söker asyl i Sverige, samt
Thomas Hammarberg, Kommissionär för de mänskliga rättigheterna, Europarådet.
Efter de inledande anförandena hölls en paneldebatt med riksdagsledamöter om tortyr.

Amina Masood Janjua besökte även UD där hon hade ett möte med Caroline Stein, ansvarig för frågan på UD/FMR. Amina Masood var på internationell talarturné samordnad av IS där Sverige var ett av länderna. Aminas man är en av de "försvunna" inom ramen för "kriget mot terrorismen" i Pakistan och fallet finns i en färsk Amnestyrapport, "State of denial". Amina har tidigare medverkat i MR-workshops i Pakistan finansierade av Amnestyfonden.

Den 6 oktober arrangerades ytterlligare ett seminarium på ABF med Maja Åberg som samtalsledare och Thommas Hammarberg som talare.

Under perioden har brev skickats till justitieministern gällande EU:s terrorlistor.

- Arbete för individer

I Internationella sekretariatets plan för perioden tas Amnestys arbete för individer upp under en särskild Cross-cutting strategy. Den brittiska sektionen erbjuder sina aktivister att arbeta för individer under programmet Individuals at Risk.

Svenska sektionens mål 2008:

5.1.7 Under perioden ska vi vara drivande i den internationella utvecklingen kring arbetet för enskilda individer i syfte att öka möjligheterna för aktivisterna i svenska sektionen att långsiktigt arbeta för enskilda individer.

Målstyrning

5.1.7: Vi ska under 2007 inrätta en arbetsgrupp med syfte att aktivister under 2008 kan delta i ett "Individuals at Risk-program".

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.1.7
94 grupper i sektionen jobbar med aktionsfall i 29 länder. Några av grupperna har mer än ett fall.
19 nya fall från IAR har placerats ut i 31 grupper.
"Månadens aktion" tar för det mesta upp något av IAR-fallen som sektionen arbetar med. Även Kortkampanjen tar ibland upp "svenska" fall.


5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Arbetet för att slå vakt om kvinnors rättigheter fokuseras på diskriminering av och våld mot kvinnor. Svenska sektionen deltar även fortsättningsvis i den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, även om de senaste årens intensiva arbete gällande situationen i Sverige nu avtar.

Svenska sektionens mål 2008:

5.2.1 Nationella rättssystem som diskriminerar kvinnor eller misslyckas med att skydda kvinnor mot våld ska reformeras.
5.2.2 Effektiv tillämpning av lagar så att kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld får upprättelse. Kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för våld ska få stöd och skydd.
5.2.3 Förebygga och synliggöra effekten av sådant våld som drabbar flickor och kvinnor i den så kallade offentliga sfären.
5.2.4 Tidigare ställda rekommendationer till svenska myndigheter inom ramen för kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor" ska vara uppfyllda.

Målstyrning

5.2.1-3:
- Vi ska delta i de SVAW-aktioner som syftar till att reformera nationella rättssystem. Målsättningen är att täcka aktioner på de länder där vi har landprogram, samt sådana aktioner som Kvinnorättsgrupperna prioriterar.
- Minst 1-2 aktioner per år ska vara en sektionsangelägenhet, dvs skickas ut till samtliga arbetsgrupper.
- Minst två nationella utbildningar ska hållas kring de olika tema som utgör innehållet i SVAW-kampanjen de kommande fyra åren.
- Vi ska fortsatt uppmärksamma våldet mot kvinnor i samband med internationella kvinnodagen (8 mars) samt internationella dagen för avskaffande mot våld mot kvinnor (25 november). Målsättningen är att arrangera minst 10 utåtriktade arrangemang per år den 25 november.

5.2.4:
- Vi ska följa upp resultaten av vårt arbete kring kommunernas ansvar att tillhandahålla adekvat stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor. Vi kommer att följa utvecklingen gällande en ny lag som tydligt klargör kommunernas ansvar, samt andra föreslagna åtgärder.
- Vi ska följa upp vårt arbete kring bristande implementering av lagstiftningen på områden som är relevanta, däribland gällande våldtäkt och sexuellt våld.
- Vi ska svara på remisser på området
- Vi ska, i samråd med IS, bidra till FN:s CEDAW-kommitté med en skuggrapport om våld mot kvinnor, i samband med att svenska regeringens periodiska rapport granskas av kommittén under 2007/2008.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.2.1-3
Den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, 25 november, uppmärksammades av kvinnorättsgrupperna bland annat genom seminarier/paneldebatter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sunne. Målet på 10 utåtriktade arrangemang uppnåddes inte, eftersom vi under året istället prioriterat 8 mars som nationell aktionsdag.

5.2.4
I september publicerades en gemensam nordisk rapport om våldtäkt: "Fallet nedlagt. Våldtäkt och mänskliga rättigheter i Norden." Framtagandet av rapporten var ett samarbetsprojekt mellan Amnestysektionerna i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni lät utfärda ett pressmeddelande kring rapporten och frågan diskuterades personligen med ministern vid ett möte i november. Jämställdhetsministern aviserade senare att hon eventuellt kommer att presentera en särskild handlingsplan kring sexuellt våld, vilket var ett av Amnestys krav. Genom interpellationer och motioner i riksdagen har Amnestys rekommendationer tagits upp av enskilda riksdagsledamöter.

Ytterligare en fråga som tagits upp med jämställdhetsministern är det pågående arbetet i Europarådet med att utarbeta en konvention mot våld mot kvinnor. Amnesty oroas av att den svenska regeringen vill begränsa omfattningen av konventionen till enbart ett fåtal former av könsbaserat våld.


5.3 Skydda flyktingars rättigheter

En ny instans- och processordning för asylprövning har nyligen införts i Sverige. Denna är särskilt viktig eftersom ny praxis utarbetas.

Svenska sektionens mål 2008:

5.3.1 Alla som söker asyl i Sverige ska ha tillgång till en rättssäker asylprocess samt beviljas skydd i de fall man vid en avvisning eller utvisning riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
5.3.2 Ingen person ska avvisas, utvisas eller utlämnas från Sverige med hänvisning till att så kallade diplomatiska försäkringar har erhållits i syfte att "eliminera " en annars förekommande risk för tortyr.
5.3.3 Sverige och övriga stater inom EU ska i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitisk respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter i enlighet med FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning samt UNHCR:s handbok och rekommendationer.
5.3.4 Vi ska utveckla nya arbetssätt som ger fler möjligheter för medlemmarna i sektionen att arbeta för flyktingars rättigheter.

Målstyrning

5.3.1: Åtminstone 100 asylsökande per månad ska vid periodens slut ha fått stöd i form av relevant landinformation, juridisk rådgivning eller information i asylprocessen av sektionen eller Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB).

5.3.2: Svenska regeringen ska ha tagit avstånd från s k diplomatiska försäkringar senast vid periodens slut. Vi ska ta upp frågan med regeringen i samband med uppföljning av tidigare korrespondens angående de två avvisade egyptiska männen, Mohammed El Zary och Ahmed Agiza. Diplomatiska försäkringar ingår i kampanjen mot tortyr där en rad aktiviteter kommer att gå av stapeln. Frågan lyfts vid relevanta föreläsningar och seminarier om asylrätt och EU.

5.3.3: Svenska regeringen ska ha skrivit under FN:s konvention för migranters rättigheter senast vid periodens slut. Vi ska uppnå detta genom påverkansarbete i såväl Sverige som i EU-sammanhang. Det senare eftersom Amnesty via IS och EU-kontoret har lyft frågan bland annat i EU. En brevkampanj som sprids via flyktingombuden och som riktar sig mot relevanta beslutsfattare i Riksdagen och dess utskott samt regeringen ska genomföras.

5.3.4: Åtminstone ett nytt arbetssätt för flyktingars rättigheter ska vara etablerat vid periodens slut.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.3.1
Under perioden genomfördes de två planerade utbildningarna för jurister som åtar sig uppdrag som offentliga biträden. Såväl utbildningen i Stockholm i september som den i Malmö i december var mycket uppskattade enligt utvärderingarna. Vid båda utbildningstillfällena var antalet anmälda intresserade fler än antalet platser. Det finns ett tydligt behov av utbildningar och de två som nu har genomförts kan också i vissa delar förbättras. Man skulle i framtiden kunna tänka sig mer tematiska utbildningar, exempelvis om EU:s lagstiftning inom detta område samt om anmälningar till internationella fora.

Vårt krav på obligatoriska och regelbundna kunskapstester för alla jurister som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden fortskred också bland annat i samtal i den så kallade Utvärderingsutredningen. Vi ser också ett stort behov av utbildning inom Migrationsverket (och även domstolarna) och det är viktigt att fortsätta uppmärksamma detta både i kontakter med myndigheten som vid samtal i Justitiedepartementet. Vi deltar i arbetet inom EU kopplat till inte bara en rättssäker asylprocess i sig utan även tillgången till denna.

Arbetet med enskilda ärenden är mycket viktigt, både för individerna men också för att vi ska kunna få en uppfattning om vad som fungerar och vad som inte fungerar i processen, för att kunna se mönster. Sammantaget kan man säga att trycket är stort både på Amnesty men också på exempelvis RGB. Det gäller att vi blir bättre på att vara proaktiva och inte enbart reaktiva. Detta gäller alldeles särskilt exempelvis tolkningen av Migrationsöverdomstolens domar där vi behöver komma ut mycket snabbt och offentligt publicera vår analys innan Migrationsverket har tagit tolkningsföreträdet. Vad gäller antaler personer som per månad erhåller någon form av stöd från sektionen eller Rådgivningsbyrån torde antalet som omfattas klart överstiga hundra.

Vi har fortfarande bara initierat men behöver nu komma till skott med kontakterna med Kriminalvården och förvarstagna personers som är häktesplacerade möjligheter att ha kontakt med omvärlden och med Amnesty. Svårigheterna gäller såväl att få rätt att ringa som att ta emot besök.

5.3.2
Frågan har liksom tidigare lyfts i olika sammanhang såsom föreläsningar vid universitet och högskolor, debatter och möten med bland andra migrationsministern samt tjänstemän inom Justitiedepartementet och utbildningar. Vi har regelbunden kontakt med såväl Ahmed Agizas som Mohammed El Zarys juridiska ombud samt med Ahmed Agiza genom hans hustru i Sverige. Det är mycket viktigt att vi fortsätter att vara aktiva både för frågans skull men också för Ahmed Agizas och Mohammed El Zarys skull.

5.3.3
Vi arbetar fortfarande något i motvind med denna fråga. Vi fortsätter att i alla relevanta sammanhang lyfta dess betydelse. Vissa frågor som för närvarande är aktuella på EU-nivå kommer sannolikt att ge andra och fler möjligheter att lyfta frågan. Ett sådant sammanhang blir implenteringen av det så kallade Återvändandedirektivet. Kommissionen har också inititeriat diskussioner kring frågan om arbetskraftsinvandring där migranters rättigheter kommer att behöva bli ett vikigt inslag.

5.3.4
Några av flyktingombuden utsågs vid senaste flyktingombudsmötet till att arbeta fram en gemensam databas för utbyte av information. Till nästa möte i mars bestämdes att samtliga flyktingombud (förhoppningsvis) ska delta i syfte att gemensamt inventera behov av material och diskutera arbetsmetoder.


5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Många länder har fortfarande inte implementerat den internationella lagstiftning som finns. Det finns behov och möjligheter att reformera rättssystemen i många länder.

Svenska sektionens mål 2008:

5.4.1 Nationella rättssystem, däribland det svenska, ska förbättras så att hinder för att ställa förövare till svars för deras brott ska bli färre.
5.4.2 Fler stater ska, i sin nationella lagstiftning, implementera dels Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, dels regler om universell jurisdiktion för grova internationella brott.
5.4.3 Internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond ska fungera effektivt i sitt arbete med att hjälpa brottsoffer och fler stater ska bidra ekonomiskt till fondens verksamhet.

Målstyrning

5.4.1-2: 102 länder har idag ratificerat Romstadgan. Under den kommande etappmålsperioden ska Amnesty International verka för att ytterligare 20 länder ratificerar Romstadgan. Av dessa har svenska sektionen valt två länder, Thailand och Filippinerna, för att få deras regeringar att ratificera (och implementera) Romstadgan senast vid periodens slut.

5.4.1-2: Svenska sektionen ska - delvis i samarbete med andra NGO:s - under perioden arrangera minst ett seminarium eller en debatt, skriva debattartiklar, bedriva lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter samt skriva brev till Sveriges Justitieminister och ha löpande kontakter med relevant handläggare på Justitiedepartementet för att förmå den svenska regeringen att implementera Romstadgan i nationell rätt senast vid periodens slut.

5.4.3: Svenska sektionen ska under perioden skriva debattartiklar, bedriva lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter samt skriva brev till Sveriges Utrikesminister och ha löpande kontakter med relevant handläggare på Utrikesdepartementet för att förmå den svenska regeringen att börja ge löpande finansiellt stöd till internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond senast vid periodens slut.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.4.1-3
ICC-gruppen har haft ett möte med Ingemar Isaksson, chef för Rikskriminalpolisens nyinrättade (eller nygamla) Krigsbrottskommission, för att diskutera frågor som rör området.

De har även fortsatt sitt arbete tillsammans med IS gällande rapporten om universell jurisdiktion med fokus på Sverige (del av en serie rapporter på temat). Flera av juristgruppens medlemmar har varit engagerande i skrivandet av rapporten. Rapporten släpptes i februari 2009.


5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Åtagandet vidgades 2003 till att omfatta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna på samma villkor som de rättigheter Amnesty arbetat för sedan begynnelsen. Den globala kampanjen "Human Dignity", som omfattar en del ESK-rättigheter, planeras starta 2008/2009.

Svenska sektionens mål 2008:

5.5.1 Svenska sektionen ska delta i den globala kampanjen "Human Dignity" som inleds 2008/2009 och ska under perioden genomföra förberedelser för den.

Målstyrning

5.5.1:

- Vi ska skapa organisationsformer för aktivister som vill arbeta med ESK-rättigheter vilket innebär bildande av minst en specialgrupp för ESK-rättigheter samt tre lokala kampanjgrupper.

- Minst sex ESK-utbildningar ska genomföras under perioden.

- En nationell kampanjstrategi samt kampanjplan ska ha upprättats innan kampanjstart.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.5.1
En regional ESK- och Demand Dignity-utbildning hölls för aktivister i Malmö. Demand Dignity var också huvudtemat på årets Aktivistseminarium.

Sektionen deltog på European Social Forum som hölls i Malmö i september. Planeringen och genomförandet skedde i samarbete med IS.

Tre lokala Demand Dignity-/ESK-kampanjgrupper har startats i Uppsala, Stockholm och Öresundsregionen.

Intensivt lobbyarbete har bedrivits gällande Sveriges hållning till utkastet till tilläggsprotokoll till ESK-konventionen. Detta har skett i samverkan med andra organisationer. Den 10 december 2008 antogs tilläggsprotokollet enhälligt av FN:s medlemsstater. Protokollet är ett instrument för att stärka skyddet för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och möjliggör klagomål från enskilda individer.

Ett nätverksutskick kring ESK-rättigheter har startats av specialgruppen för ESK-rättigheter.

Amnesty arrangerade och deltog i ett seminarium om mödradödlighet under Bokmässan i Göteborg i september.

En referensgrupp med personer från flera olika specialgrupper tillsattes i slutet av året, bland annat med uppgift att gå igenom alla strategi- och policydokument rörande Demand Dignity-kampanjen. I referensgruppen ingår även en styrelseledamot samt sekretariatspersonal.

Arbetet med att ta fram en nationell strategi för Demand Dignity-kampanjen påbörjades i slutet av året. Beräknas vara klar i februari/mars 2009.

En arbetsgrupp som ska jobba med Human Footprint-projektet tillsattes.


5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna

I en globaliserad ekonomi, där ekonomiska aktörer får allt större inflytande på samhället, riskerar svenska företag att bidra till att mänskliga rättigheter kränks runt om i världen där de är verksamma.

Svenska sektionens mål 2008:

5.6.1 Vi ska öka svenska företags kunskaper och kartläggning gällande risker för att deras verksamhet bidrar till att kränka mänskliga rättigheter.
5.6.2 Vi ska bidra till att den svenska finanssektorn tar hänsyn till risken för människorättskränkningar vid fondförvaltning och kreditgivning.

Målstyrning

5.6.1: Vi ska öka andelen företag som redogör för arbetet med att motverka kränkningar av MR i den egna verksamheten på ett transparent, systematiskt och trovärdigt sätt (dvs genom att publicera en externt reviderad hållbarhetsredovisning), till över 15%. Idag gör 8% det.

5.6.2: Vi ska inleda företagsdialog med minst hälften av de medverkande företagen från finanssektorn.

Rapportering: Amnesty Business Group genomför årligen undersökningen Amnesty Business Rating/Survey för att kartlägga beredskapen att hantera risken för människorättskränkningar i Sveriges drygt 100 största företag.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.6.1-2
En utbildning genomfördes den 6-7 september för ABG:s aktivistgrupper med syftet att utveckla nya tekniker för arbete på aktivistnivå gentemot företag. Inom specialgruppen har det efter utbildningen etablerats nya arbetsgrupper, bland annat med inriktning på kampanj respektive aktieägaraktivism.

Två skräddarsydda utbildningar har hållits för Business Forum-företag, generella och landspecifika.

ABG har under perioden givit formella kommentarer på ett antal hållbarhetsredovisningar och i samband med detta framhållit våra krav på trovärdig rapportering.

Vi har också medverkat i mer generella intressentdialoger med ett antal företag avseende deras proaktiva arbete med mänskliga rättigheter.

Tillsammans med forskargruppen Sustainability Research Group vid Handelshögskolan i Stockholm arrangerades ett seminarium om rättsutvecklingen kring företag och mänskliga rättigheter. Bland annat presenterade en representant för International Commission of Jurists deras nya rapport "Corporate Complicity in International Crimes". I november arrangerade ABG ett Business Forum på temat MR-kränkningar inom råvaruindustrin, med fokus på ett antal länder på den afrikanska kontinenten. I december arrangerade ABG/Amnesty tillsammans med FIAN och ActionAid ett seminarium om utomterritoriella skyldigheter gällande mänskliga rättigheter (med fokus på ESK-rättigheter) och företag. I samband med seminariet producerade ABG ett antal landriskrapporter på utvinningsindustrin i ett antal länder.

ABG har också medverkat i en paneldebatt under Rättvis Handels forum, hållit föredrag om företag och mänskliga rättigheter för upphandlare för kommun och landsting samt gett föreläsningar vid universiten i Stockholm och Uppsala. Vi har också medverkat i UD:s referensgrupp för frågor rörande företags sociala ansvar.


5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald

Svenska sektionens mål 2008:

5.7.1 Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande 100 utåtriktade aktiviteter per år under 2007 och 2008.
5.7.2 Under perioden ska vi använda den nya metod för att mäta och rapportera aktivismen som kommer att tas fram under hösten 2006 i enlighet med vår aktiviststrategi.
5.7.3 Vi ska öka vår synlighet i massmedia (radio, tv, press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför från nuvarande ca 2 300 pressklipp per år till 2 700 pressklipp år 2008, vilket är året då sektionen inleder arbetet med nästa globala temakampanj.
5.7.4 Våra aktiviteter ska genomföras med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning

5.7.1: Med utåtriktad aktivitet avses och kommer mätas:
a) Antal utåtriktade aktiviteter inom ramen för prioriterade kampanjer exempelvis Kampanjen mot tortyr, globala kampanjer eller sektionskampanjer.
b) Utåtriktade aktiviteter i samband med aktivitetsdagar som t.ex. 8/3 (int kvinnodagen), 10/10 (int dagen mot dödsstraffet) och 10/12 (MR-dagen).
c) Utåtriktade aktiviteter genomförda av specialgrupper och landprogram.

5.7.2: Vi ska ta fram mer kunskap om hur vår aktiva medlemskår ser ut, för att veta vilka insatser som kan göras för att flera från olika grupper i samhället kan bli aktiva. Detta ska göras genom uppföljningar av den nya metoden för att mäta och rapportera aktivismen plus andra eventuella studier. Målstyrning för att mäta aktivismen formuleras i november 2007

5.7.3: Ökad satsning på centralt och lokalt mediaarbete i enlighet med kommunikativ plattform. Vi ska öka bredden av mediakanaler för att nå ut till nya målgrupper i samhället.

5.7.4: Vi ska sträva efter att nå fler grupper i samhället än vi gör idag med vårt utåtriktade arbete genom att
- ta fram en strategi för vårt framtida mångfaldsarbete,
- årligen ordna utbildningar i mångfald och jämställdhet på alla nivåer i organisationen, samt
- ta fram introduktionsmaterial på lätt svenska samt lägga ut på vår externa hemsida information om Amnesty på lätt svenska samt strategiskt valda främmande språk.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.7.1a
- Sektionen deltog på European Social Forum i Malmö september. En rad olika events arrangerades inom ramen för Stoppa våldet mot kvinnor, Counter terror with justice samt den kommande Demand Dignity-kampanjen. Arrangemanget genomförde i samverkan med IS.
- Rapportsläpp och seminarium 16 september, "Fallet nedlagt. Våldtäkt och mänskliga rättigheter i Norden.".
- Monter och seminarier på Bokmässan, Säg nåt!-kampanjen.
- Seminarium i Stockholm och Göteborg 25 november på temat Stoppa våldet mot kvinnor.
- Seminarium i Sunne om våldtäkt och kvinnofrid.

5.7.1b
- Aktionsdag 10 oktober mot dödsstraffet, aktiviteter i 24 städer.
- Aktionsdag 6 december, MR 60 år, aktiviteter i 56 städer.

5.7.1c
- Filmfestival i Stockholm i oktober arrangerat av Kulturgruppen.
- Seminarium i Göteborg 3 december om nya diskrimineringslagen arrangerat av HBT- samt juristgruppen.
- Seminarium i december arrangerat av kvinnorättsgruppen i Malmö om våld mot kvinnor i Sydafrika.
- Balkanseminarium arrangerat av landprogrammet Balkan 11 december i Stockholm.

Summa tertial 3: 90 aktiviteter

Sammanfattade kommentar över helår
Målet på 100 utåtriktade aktiviteter har överträffats med råge: 203 utåtriktade aktiviteter genomfördes, att jämför med förra årets 146. En stark bidragande orsak till detta har varit sektionens fem aktionsdagar över året samt en sommarkampanj (Säg nåt!). För att underlätta mätning har mycket stora events som i vissa fall innehåller flera aktiviteter räknats som ett. Detta gäller t.ex European Social Forum och aktionsdagar där vissa städer har haft flera parallella events under dagen. Det bör även påpekas att kvaliten på de enskilda eventen givetvis varierar. Det är därför viktigt att sektionen inte uteslutande mäter och och bedömmer kvantiteten utan även den kvalitet och potentella påverkansgrad varje aktivitet har.

5.7.2: (Nyckeltal för aktivismen)

Nyckeltal för perioden september-december 2008 (siffrorna inom parentes avser motsvarande period 2007)

Mäts varje tertial
1. Antal besök i skolor i storstadsregionerna : 28 (31)
2. Antal besök i underrepresenterade områden i storstadsregionerna : 3 (6)
3. Antal bildade ungdomsgrupper som ett resultat av informationspass i skolor i storstadsregionerna : 3 (5)
4. Antal bildade ungdomsgrupper i underrepresenterade områden i storstadsregionerna: 0 (3)
5. Antal informationspass : 51 (41)
6. Antal informationpass i underrepresenterade områden : 3 (14)
7. Antal pressklipp genererade ur lokal aktivitet : 24 (29)
8. Antal pressklipp som skildrar lokal aktivitet : 78 (113)
9. Antal underskrifter på veckans vädjande: 2 895 (2 819)
10. Antal SMS-aktivister/vädjanden: 8 662 (11 148)
11. Antal arbetsgrupper: 157 (165)
12. Antal tematiska grupper: 11 (28, förra året räknades även de grupper som arbetade med SVAW in)
13. Antal ungdomsgrupper: 31 (27)
14. Antal aktiva specialgrupper: 11 (ABG, AMD, Arbetsgruppen för tortyrfrågor, ESK-gruppen, Fackliga gruppen, HBT-gruppen, HSV, Juristgruppen, Kvinnorrättsgruppen, Kulturgruppen, Översättargruppen. Tre grupper finns på flera orter: ESK i Stockholm och Göteborg, Juristgruppen i Lund, Göteborg, Örebro, Stockholm, Umeå och Uppsala. Kvinnorättsgruppen finns i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.) (12, Barngruppen och MSP-gruppen nedlagda)
15. Antal aktiva landprogram : 10 (Burma, Balkan, Brasilien, Colombia, Israel/OT, Kina, Nigeria, Nordafrika, Turkiet, Zimbabwe) (9)
16. Antal utförda aktioner av landprogram: 15 (14)
17. Antal aktioner utförda av specialgrupper: 3 (9)
18. Antal events och seminarier anordnade av landprogram och specialgrupper: 9 (ingen uppgift)

Mäts en gång per år (årsskiftet)
19. Antal deltagare i FRI-programmet: 19 (24)
20. Antal deltagare som slutför FRI-programmet: 19 (ingen uppgift)
21. Antal män som deltar i FRI-programmet: 3 (3)
22. Antal personer med utländsk bakgrund i FRI-programmet: 2 (3)
23. Antal FRI-deltagare med formellt förtroendeuppdrag: 11 (ingen uppgift)
24. Antal kampanjutbildningar: 6 (5)
25 .Deltagare på kampanjutbildningar: 220 (138)
26. Antal deltagande orter på aktionsdagar: 128 (96)

Nya nyckeltal 2008 (mäts varje tertial)
39. Antal skolbesök Sneställt: 3
40. Antal informatörspass Sneställt: 5
41. Distriktsgrupper (grupper som inte ryms inom definitionen arbetsgrupper eller specialgrupper): 18

5.7.3
Under perioden har vi haft en markant minskning i antalet klipp. Vi har tydligt märkt av att finanskrisen fått mycket stort utrymme i media och att våra frågor har kommit i skymundan. Under september hade vi 170 klipp, oktober 133, november 102 och december 108. Sammantaget blir det 513 klipp, ett snitt på 128 klipp/månad jämfört med 185 klipp/månad totalt under året. För hela året blir summan 2 169, det vill säga drygt 500 mindre än målet för 2008. Under hösten har vi även haft en viss minskning i tv-intervjuer och radiointervjuer, men vi har nått ut till nya målgrupper, bland annat genom intervjuer i en kurdisk TV-kanal Newroz, men även ett antal intervjuer i radiokanaler som riktar sig till andra målgrupper än den "klassiska" P1-lyssnaren. Amnestygruppernas lokala aktiviter den 6 december fick bra utrymme med 37 klipp och dessutom tolv insändare.

Under hösten 2008 gjordes, inom projektet mångfald, en medieanalys "Bilden av Amnesty i tryckt media 2004-2007" där samtliga pressklipp från dessa fyra år gicks igenom. Analysen tittade på frågor som: I vilka medier förekommer vi mest (storstads-eller landsortspress)? Vilken bild ges av Amnesty i media? Hur presenteras Amnesty - som aktör eller uppgiftslämnare? Vem representerar Amnesty - ålder, kön, utländsk eller svensk bakgrund?

5.7.4
Mångfaldsstrategin med namnet "Mångfald i Amnesty 2009-2016: en strategi, fyra mål och 35 åtgärder" färdigställdes under perioden. Kopplat till strategin finns åtgärder som ska genomföras under kommande etappmålsperiod (2009-2010). Styrelsen tog beslut om strategin på decembermötet.


5.8 Växa med mångfald

2005 ökade antalet medlemmar i den svenska sektionen för första gången på många år. Vid ingången av 2006 hade vi 61 332 medlemmar och bidragsgivare. Sektionen ska fortsätta växa, både i antal medlemmar och ekonomiskt. Medlemsbortfallet ska minska.

Svenska sektionens mål 2008:

5.8.1 Vi ska vara 78 000 personer som stödjer Amnesty som medlemmar eller bidragsgivare vid utgången av 2008.
5.8.2 Det årliga bortfallet av medlemmar ska minska till 11,5% år 2008.
5.8.3 Antalet aktiva medlemmar ska öka i samma takt som totala antalet medlemmar enligt det nya sätt att mäta aktivismen som nämns i 5.7.2.
5.8.4 Vi ska öka sektionens årliga intäkter från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 61 300 000 kr 2008.
5.8.5 Vi ska växa med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning

5.8.1: Vi ska öka antalet medlemmar och bidragsgivare 2007-2008 genom ett program baserat främst på face-to-face och telemarketing i egen regi. Programmet utarbetas med start hösten 2006. Nyckeltal över medlemmar och bidragsgivare redovisas liksom tidigare månadsvis. Av 78 000 personer ska 72 000 vara medlemmar vid utgången av 2008.

5.8.2: Vi föreslår att nyckeltalet avseende bortfall, efter internationell förebild, räknas exklusive det första året för medlemmar via autogiro.

5.8.3: Vi ska sträva efter att rekrytera aktiva medlemmar från fler grupper i samhället än vi vanligen vänder oss till. Målstyrning för att mäta aktivismen formuleras i november 2007.

5.8.4: Som etappmål för 2008 föreslås att sektionens intäkter ökas från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 61 300 000 kr 2008.

5.8.5: Vi ska ta fram mer kunskap om hur vår stödjande medlemskår ser ut, för att veta vilka insatser som kan göras för att bli mer attraktiva för olika grupper i samhället. Vi ska vid periodens slut genomföra en medlemsundersökning utifrån samma parametrar som användes i medlemsundersökningen 2006 och analysera ev. förändringar i medlemskåren.

Rapport 3:e tertialet, september-december 2008:

5.8.1
Vid utgången av 2008 (31/12) har Amnesty 80 039 personer som medlemmar och bidragsgivare (samma period förra året var vi 74 541). Av dessa är 74 628 medlemmar (samma period förra året var vi 68 636). Vi har således överträffat målet för 2008 med 2 039 medlemmar och bidragsgivare.

5.8.2
Definitionen på avhopp är följande: bland de medlemmar som hade ett aktivt AG eller betalat full avgift den 31/12 2008 har vi ett avhopp på 6 616 medlemmar vilket motsvarar 9,6%. Det betyder att vi fortsätter att ligga på ett lägre avhopp än etappmålet på 11.5%. En viktig anledning till detta är att så hög andel som 77% av våra medlemmar betalar via autogiro (86% bland de nyvärvade), vilket visar att den autogirostrategi som sektionen har arbetat utifrån under hela 2000-talet har varit mycket framgångsrik och gör att vi kan bibehålla en låg avhoppsnivå.

5.8.3
Se rapport mål 5.7.4.

5.8.4
Intäkterna för 2008 är 61 628 tkr att jämföra mot budget 61 300 tkr (+328 tkr) vilket innebär att vi har uppnått etappmålet. Anledningen till att budgeten har kunnat uppnås är framför allt att Amnesty blev förmånstagare i Svenska Postkodlotteriet och mottog 5 000 tkr i slutet av året. Intäkterna från flera av de budgeterade aktiviteterna blev däremot tyvärr lägre än budgeterat. F2F-värvningen har gått sämre än förväntat, vid årets slut har vi värvat in 9 700 medlemmar mot budgeterade 11 000. Detta framför allt på grund av svårigheten att hitta bra rekryterare på vissa orter. Glädjande nog för intäkterna har dock medelgåvan ökat och vi har bra kvalitet i vår värvning vilket betyder färre avhopp. Andra aktiviteter som gått sämre än beräknat är insamlingsbreven och ospecificerade gåvor. Vi har också fått in markant färre testamenten till sektionen i år än vi i genomsnitt brukar få (utfall 544 tkr, budget 1 680 tkr). Utfallet för testamenten är alltid svårtbudgeterat och vi utgår därför från ett medeltal från de fem senaste åren. Det största utslaget är dock utfallet från Humanfonden som är blev betydligt sämre än budgeterat på grund av finanskrisen (utfall 3 656 tkr, budget 5 660 tkr), detta trots att Humanfonden redan är lågt budgeterad till 70% av utfallet 1 april 2007. Trots att flera intäkter har blivit lägre än beräknat har intäkterna ökat med 7 680 tkr jämfört med 2007 vilket innebär att svenska sektionen även i år kan redovisa en kraftig ekonomisk tillväxt med 15%.

5.8.5
Utvecklingen av SCB-parametrarna, tertial 3:2008. Nyckeltalen bifogas.

[nyckeltal_mngfald081231.xls]

Påpekas bör att detta är de övergripande nyckeltal som vi har följt upp mångfald utifrån under de senaste åren. Inom ramarna för mångfaldsprojektet redovisades, i samband med tertialrapport 2, en kontrollmätning på individnivå. Denna mätning visade att vårt sätt att mäta, där vi använder postnummerschabloner och inte faktiska uppgifter, i vissa fall tyvärr inte ger en helt korrekt bild av våra medlemmar. Däremot kan dessa nyckeltal fortfarande visa på övergripande trender.