Motioner till årsmötet 2009 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2009

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 20 februari 2009

Nedanstående motioner till årsmötet 2009 har inkommit inom föreskriven motionstid. De är inte sorterade i någon särskild ordning. Sekretariatet kommer i ett särskilt underlag att ge kommentarer till motionerna inför styrelsens yttranden, samt föreslå en indelning av motionerna i beredningsgrupper på årsmötet.

a) Arbeta för enskilda dödsdömda - motion
b) Uppdaterade direktiv för Granskningskommittén - motion
c) Tillägg diskriminering på grund av ålder och könsidentitet i mångfaldspolicy –motion
d) Irreguljära migranter i Sverige - motion
e) Kampanj mot kränkningar av romer - motion
f) Förslag om två skramlingsdagar - motion
g) Effektiv och rättvis hushållning med bidrag till Amnesty - motion
h)Rapportering gällande Nordkorea - motion

a) Arbeta för enskilda dödsdömda
På grund av nya tekniska och medicinska landvinningar – främst DNA-tester – har det blivit möjligt att granska tidigare rättsfall. I USA har hittills 130 dödsdömda kunnat friges efter att de befunnits vara oskyldiga till det brott som de dömts för. I genomsnitt har dessa dömda avtjänat 9 år i dödscell. Nick Yarris, som besökt svenska Amnesty, satt inspärrad i 21 år innan han frikändes. Men i några delstater har man i flera fall vägrat dömda personer att få en ny prövning. Medlemmar av grupp 168, Laholm, har i snart åtta år – och i samarbete med nationella organisationer för dödsstraffets avskaffande – arbetat med sådana fall. Det skulle underlätta om vi kunde göra det i Amnestys namn. De nationella organisationerna mot dödsstraffet har med framgång kombinerat arbetet för enskilda fall med det generella arbetet för dödsstraffets avskaffande. Amnesty borde kunna göra detsamma.

En motion med liknande innehåll avslogs av årsmötet 2008, enligt vår mening främst på grund av missförstånd och förvanskningar av sakläget. En genomgång av fjolårets argument kommer att distribueras vid årsmötet.

Årsmötet föreslås därför besluta

att det ges möjlighet för grupper att i Amnestys namn arbeta för enskilda dödsdömda som begärt granskning av bevismaterial och ny rättegång men ännu inte fått detta beviljat.

Åke Sintring
Bo Lindblom
Grupp 168, Laholm


b) Uppdaterade direktiv för Granskningskommittén
Gällande direktiv för Granskningskommittén antogs av årsmötet 1996. Kommittén benämndes då Finansutskottet. Året därpå ändrades namnet utan att ändra direktivets innehåll. Granskningskommittén föreslår härmed en uppdatering med två mindre ändringar. Den ena förändringen är att byta ut ordet "räkenskaper" till "ekonomi". Den andra förändringen vi föreslår är att stryka punkten "-vara remissinstans i frågor inom Finansutskottets verksamhetsområde". Granskningskommittén kan när det är lämpligt med fördel yttra sig i remisser från styrelsen riktade till hela den svenska Amnestyrörelsen, men bör för att uppfattas som opartisk inte fungera som en särskild remissinstans åt styrelsen. Granskningskommittén har i praktiken heller aldrig fungerat som en sådan särskild remissinstans, så den punkten är onödig att ha med i direktivet.

Årsmötet föreslås därför besluta

att följande direktiv ska gälla för Granskningskommitténs verksamhet:

Granskningskommittén ska följa upp och för medlemmarna redovisa Svenska sektionens och Svenska Amnestyfondens ekonomi och förvaltning genom att

- granska att verksamheten bedrivs i enlighet med Amnestys stadgar, med intentioner och mål i handlingsplanen, med årsmötesbeslut och med övriga beslut som är styrande för verksamhetens inriktning

- granska att verksamheten löpande utvärderas och rapporteras till berörda

- granska utfallet av och eventuella avvikelser i sektionens och fondens budget, dess orsaker och det resultat dessa har för svenska Amnesty

- granska att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga former och med ändamålsenliga rutiner

- granska att berörda delar av sektionen erhåller relevant information om verksamheten och den ekonomiska utvecklingen

- skriftligen och löpande rapportera om sina iakttagelser och slutsatser till respektive styrelse

- skriftligen rapportera om sin verksamhet, sina iakttagelser och slutsatser till årsmötet avseende det föregående verksamhetsåret och till budgetmötet såvitt avser sektionen, avseende det innevarande räkenskapsårets första och andra tertial.

Dessutom ska Granskningskommittén utföra särskilda granskningar eller utredningar på uppdrag av årsmöte eller budgetmöte.

Granskningskommittén


c) Tillägg diskriminering på grund av ålder och könsidentitet i mångfaldspolicy
Amnestys årsmöte 2005 antog en mångfaldspolicy för svenska sektionen av Amnesty. Det är givetvis mycket positivt att organisationen har en sådan policy och vi menar att innehållet i policyn är bra förutom att den bör kompletteras när det gäller vilka diskrimienringsgrunder Amnesty ska jobba emot internt.

Punkt 5 i mångfaldspolicyn har följande lydelse:
"Inga former av negativ särbehandling eller diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, utbildning, social bakgrund, religion, sexuell läggning eller funktionshinder ska förekomma."
Sedan I januari 2009 så har Sverige en sammanhållen lag mot diskriminering. Två nya typer av diskriminering blev då förbjudna, nämligen p.g.a. ålder och könsidentitet. Det senare är till för skydda transpersoner, alltså personer som biologiskt tillhör ett kön, men helt eller delvis identifierar sig med det andra könet.

Debatten om de här två typerna av diskriminering var inte så vanlig i samhället 2005 så det är nog orsaken till att det inte redan är med i mångfaldspolicyn. Men idag bör vi inte utelämna det i ett så centralt dokument. Mycket tyder på att både diskriminering av äldre och transpersoner är vanligt och det kan givetvis även existera inom Amnesty. Det har dessutom ett värde i sig att synliggöra de här typerna av diskriminering som ibland blir bortglömda.

Årsmötet föreslås därför besluta

att ändra punkt 5 i mångfaldspolicy till följande lydelse:

"Inga former av negativ särbehandling eller diskriminering på grund av kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, utbildning, social bakgrund, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder ska förekomma"

Grupp 142 - HBT-gruppen i Malmö


d) Irreguljära migranter i Sverige
I december 2008 trädde en ny lag om arbetskraftsinvandring i kraft. De irreguljära migranterna, de s.k. papperslösa, omfattas inte av lagen. Migrationsminister Tobias Billström föreslår att dessa ska återvända till sina hemländer och söka ett arbete i Sverige därifrån.
All fler människor lever utanför de officiella systemen. De papperslösa syns inte i statistiken men uppskattas till mellan 10.000 och 30.000 i Sverige. Eftersom de varken har uppehållstillstånd eller medborgarskap, saknar de grundläggande mänskliga rättigheter som rätt till bostad, skola och sjukvård.
Papperslösa är ingen enhetlig grupp. En del har fått avslag på sin asylansökan och valt att gå under jorden. Andra flyr hit därför att de i sitt hemland berövats möjlighet att försörja sig . Det de har gemensamt är att de hellre lever rättslöst i Sverige än återvänder till sitt hemland.
I juli förra året antogs en ny lag vad gäller vård av asylsökande. Vårdlagen gäller inte vuxna asylsökande som fått avslag på sin ansökan, inte heller de papperslösa som valt att inte söka asyl men vistas här utan papper. Lagen innebär i praktiken att medicinsk personal ska behandla människor olika, efter deras juridiska ställning och inte efter deras behov av vård.
De irreguljära migranternas svåra situation är dold för många.

Årsmötet föreslås därför besluta

att Amnesty aktivt arbetar för att belysa de irreguljära migranternas situation i Sverige och andra länder,

att Amnesty aktivt arbetar för att de irreguljära migranterna ska få ovillkorlig rätt till skola och hälsovård.

Sigbrit Nordvall
Amnesty grupp 129, Sandviken


e) Kampanj mot kränkningar av romer
Den norska forskaren Jahn Otto Johansen ger i boken Folket som ingen vill ha en sammanfattande bild av de ofattbara kränkningar som romer i Östeuropa har utsatts för och fortfarande dagligen riskerar att utsättas för. På många håll har romer fått det svårare efter kommunismens fall. Då fanns lagstadgat arbete. Idag blir romer utestängda från arbeten, hänvisas till usla bostäder utan el och vatten i gettoliknande bostadsområden, där gatorna inte asfalteras, utsätts för våld utan att myndigheter ingriper, är rättslösa i rättssystemet och de första att utses till syndabockar och riskera att misshandlas och mördas av rasister. I Tjeckien och Slovakien är fördomar mot romer grundmurade. I Bulgarien går allt färre romska barn i skolan. När Jugoslavien föll samman försämrades romernas situation i alla länder utom Makedonien. Också som flyktingar riskerar romer att vara de första som avvisas när de söker asyl. Fattigdom och stigmatisering av romer ökar från dag till dag. Förföljelse och diskriminering är av en sådan omfattning att vi har svårt att förstå vidden av de fasor som romska familjer utsätts för.

Johansen visar också att västeuropeiska länder inte är utan skuld. Även om romer i Sverige inte får sina bostäder nerbrända, blir utsatta för ständiga hot och våld som myndigheter nonchalerar eller öppen diskriminering i skolor och på arbetsplatser, så florerar fördomar och ojämlik behandling av romer också i Sverige och andra västeuropeiska länder.

Under fjolåret genomförde Amnesty en mindre kampanj som handlade om hur romska barn i Slovakien placeras i undermåliga specialskolor. Men det räcker inte.

Årsmötet föreslås därför besluta

att svenska sektionen arbetar för att Amnesty International på bred bas engageras i en stor kampanj för att motverka diskriminering och påverka fördomsfulla attityder samt med kraft hävda romers mänskliga rättigheter i alla länder med romsk befolkning.

Anita Grünbaum
Amnesty grupp 129, Sandviken


f) Förslag till två skramlingsdagar
Amnesty skall synas och höras ute i samhället. Aktivitetsdagarna den10 oktober och 10 december är speciella sådana tillfällen, men dessa är oftast förlagda inomhus, och då når vi i allmänhet inte ut till så många. Mycket bra tillfällen var också de årligen återkommande böss-skramlardagarna som vi tidigare haft. Då mötte vi oftast en bredare allmänhet som vi informerade om vår verksamhet. Vi värvade medlemmar och
samlade in pengar. Dessa dagar förstärkte känslan av gemenskap hos oss medlemmar och det bidrog till att vi bättre kunde nå allmänheten med vår verksamhet.

Årsmötet föreslås därför besluta

att Amnesty i Sverige från och med 2009 skall ha två årliga insamlings-dagar, föslagsvis i maj och september.

Kerstin Bäckström
Grupp 251 i Härnösand


g) Effektiv och rättvis hushållning med bidrag till Amnesty
Världen genomgår drastiska förändringar och för att behålla Amnestys trovärdighet och aktualitet måste vi som organisation aktivt se över hur vi på bästa sätt använder våra resurser. För att behålla det förtroende våra bidragsgivare har gett oss måste vi se till att deras pengar används på ett ansvarsfullt sätt genom att de gör så stor nytta som möjligt. Flera gånger har medlemmar reagerat över hur slösaktigt vi inom svenska sektionen spenderat dessa pengar, exempelvis på dyra hotell, överproduktion och onödigt dyrt kampanjmaterial. Eftersom vi är en utav de rikare sektionerna som faktiskt haft råd med denna lyx borde vi ta vårt ansvar och se till att pengarna fördelas rättvisare inom organisationen.

Årsmötet föreslås därför besluta

att svenska sektionen inom Amnesty aktivt verkar för en öppnare syn på organisationens ekonomi där rika sektioner delar med sig av sina tillgångar så att pengarna hamnar där de behövs och gör störst nytta,

att vi som sektion aktivt tar ställning för ett sådant synsätt på nästa ICM.

Anna Olsson
Amnesty grupp 129, Sandviken


h) Rapportering gällande Nordkorea
I ingressen till avsnittet om Nordkorea i Amnestys årsrapport 2006 står det:
“Fundamental rights including freedom of expression, association and movement continued to be denied. There were reports of public executions, widespread political imprisonment, torture and ill-treatment. Access by independent monitors continued to be restricted.”

Två år senare, i årsrapporten 2008, kan vi om Nordkorea läsa följande:
“Systemic violations of human rights continued, including capital punishment, torture and the political and arbitrary use of imprisonment. Dissent of any kind, including leaving the country without permission and unauthorized assembly or association, was severely punished and national and international media were strictly controlled. Access by independent human rights monitors continued to be denied.”

Vi har noterat att vid sökning på Amnestys internationella hemsida finner man under rubriken North Korea en lång rad rapporter om förhållanden i Kina, Japan, Taiwan och Sydkorea, men under perioden juli 2008 – februari 2009 inte en enda rapport om förhållanden eller händelser i Nordkorea. Vi har vidare noterat att såsom underlag till årsrapporternas omdömen måste Amnesty ändå ha en viss bevakning av vad som händer i Nordkorea, och vi har genom egna efterforskningar kunnat konstatera att det faktiskt inte är omöjligt att få fram en hel del pålitlig och aktuell information om tillståndet i landet. Detta blir inte mindre intressant av att nordkoreanska ledare tycks söka ett utvidgat samarbete med andra diktaturer, till exempel Burma.

Årsmötet föreslås därför besluta

att svenska styrelsen verkar för en viss uppgradering av bevakning och rapportering gällande Nordkorea, inte minst med tanke på att landet framstår som ett av de svåraste problemområdena i dagens värld då det gäller mänskliga rättigheter – detta enligt Amnestys egen rapportering i årsrapporterna.

Lars-Erik Jonsson
Bo Lindblom
Grupp 168, Laholm