Inkomna motioner till årsmötet 2007 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2007


Till: Styrelsen
Från: Medlemmar/Sekretariatet
Datum: 2007-02-20


Inkomna motioner till årsmötet 2007


(Motionerna står angivna i den ordning de inkommit till sekretariatet.)


1. Ändrad benämning - obligatoriskt bidrag istället för avgift

Förslag till årsmötesbeslut
att gruppernas avgifter till sektion och distrikt ska kallas obligatoriskt bidrag istället för avgift.
ELLER
att gruppernas avgift till sektionen ska kallas obligatoriskt bidrag istället för avgift och avgiften till distriktet ska kallas rekommenderat bidrag.

Motivering
När vi har gjort en insamlingsinsats så känner vi både tillfredställelse över vad vi åstadkommit och glädje att vi har bidragit till Amnesty. Vi vet att större delen av de pengar vi samlat in går till att utreda och motarbeta kränkningar av MR. Vi samlar pengar för att vi vill bidra till Amnesty, inte för att vi måste betala vissa avgifter till sektionen och distriktet. Vi tycker att ordet avgift bär en negativ klang. Vi upplever ordet bidrag som mer positivt laddat och att det bättre speglar vad det är, nämligen gruppernas bidrag till resten av Amnestyrörelsen, ett ekonomiskt bidrag som uppnås genom frivilligarbete. Vi föreslår därför att benämningen avgift ersätts med bidrag. Det finns både tidigare årsmötesbeslut och förslag till det här årsmötet, om att grupperna genom att betala avgifter ska bidra med vissa minimibelopp till sektionen och distrikten. Om även det här årsmötet anser att det ska finnas ett minimiåtagande, så bör det kallas obligatoriskt bidrag, för att undvika missförstånd.
Årsmötet 2005 beslutade att varje grupp (ej U-grupper) skulle betala 2000 kr till sektionen och rekommenderades betala minst 2000 kr per år till sitt distrikt. Vi anser att det är tydligast och bäst om båda bidragen benämns obligatoriska, men ett alternativt förslag till årsmötesbeslut finns ovan om årsmötet 2007 vill göra en liknande skillnad som årsmötet 2005.

Grupp 212 i Bollnäs


2. Insamlingsmål för grupper och deras bidrag till resten av amnestyrörelsen

Förslag till årsmötesbeslut
att amnestygrupper som ej är ungdomsgrupper, årligen bör sätta ett insamlingsmål som, utöver vad gruppen behöver för sin egen verksamhet, bör uppgå till minst summan av vad årsmötet beslutat som gruppavgifter (obligatoriska bidrag) till sektion och distrikt.
att avgiften (/det obligatoriska bidraget) till sektionen för grupper som ej ingår i något distrikt ska uppgå till summan av vad årsmötet beslutat som gruppavgifter (obligatoriska bidrag) till sektion och distrikt.

Motivering
Före år 1996 var gruppernas avgift till sektionen 7000 kr per år, vilket alltså var ett basinsamlingsmål för grupperna. Därutöver samlade grupperna även in medel för att bidra till distriktens ekonomi i varierande grad enligt vad varje distrikt bestämde. Detta ansågs vara ett för högt ställt mål för många grupper och årsmötet 1996 beslutade därför att gruppernas avgift till sektionen skulle sänkas till 1500 kr per år, vilket skulle ha gett utrymme för grupperna att både öka sin egen verksamhet och bidra med mer pengar till distriktens verksamhet, om grupperna hade haft samma insamlingsmål som tidigare. Emellertid visade det sig att många grupper sänkte sin insamlingsambition och bidrog med betydligt mindre pengar totalt till resten av amnestyrörelsen än tidigare. Årsmötet 2005 beslutade därför att varje grupp (ej U-grupper) skulle betala 2000 kr till sektionen och rekommenderades betala minst 2000 kr per år till sitt distrikt. Det innebar ett basinsamlingsmål på 4000 kr per grupp, alltså i praktiken nästan en halvering jämfört med insamlingsmålet före 1996. Tanken var att de distrikt som inte hade behov av att få 2000 kr från varje grupp, skulle ge överskottet vidare till sektionen.
Jag har hört att det finns ett antal grupper som inte har betalat avgifterna till sektionen och/eller distriktet samt att det finns grupper som inte vill ingå i något distrikt. Det bör i första hand avhjälpas med mer information till grupperna om hur Amnestys pengar används i sektion och distrikt, så att det känns motiverande att bidra ekonomiskt och så att de inser nyttan av att ingå i ett distrikt. Men om det ändå skulle finnas grupper som inte vill ingå i ett distrikt, så anser jag att sådana grupper i solidarisk anda ska bidra med mer pengar direkt till sektionen, så att dessa grupper har minst samma insamlingsmål som alla andra grupper.

Maria Eklund, Bollnäs


3. Motion för undersökning av livsfarliga läkemedel i Världen.

Förslag till beslut

att Amnesty ska ta fram ett beslutsunderlag till ett nytt arbetsområde – farliga läkemedel.

Hela Amnestys arbete utgår från ”Universal Declaration of Human Rights” antaget av FN 1948. Artikel 25 lyder:

(1) Everyone has the right to a standard of living adequate for the health and well-being of himself and of his family, including food, clothing, housing and medical care and necessary social services, and the right to security in the event of unemployment, sickness, disability, widowhood, old age or other lack of livelihood in circumstances beyond his control.
(2) Motherhood and childhood are entitled to special care and assistance. All children, whether born in or out of wedlock, shall enjoy the same social protection.

- Enligt RFHL finns det i Sverige runt 200 000 som är beroende av lugnande och sömngivande medel.

- I Norge 2001 fann man att 18 % av alla dödsfall på en medicinklinik var direkt eller indirekt kopplade till läkemedelsbiverkningar.

- 1994 var läkemedelsbiverkningar den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA, värre än kategorierna ”lungsjukdomar” och ”olycksfall”.

- I Niger vaccinerades 1995 50 000 människor med pirattillverkat vaccin – 2500 dog.

    Det här är idag olika exempel på två av världens stora problem med farliga läkemedel:
    pirat- och undermåligt tillverkade läkemedel samt läkemedel som skadar patienten eller är fosterskadande.

    Pirat och undermålligt tillverkade läkemedel
    1999 dog 30 människor i Kambodja på grund av uselt pirattillverkad malariamedicin. 2001 undersökte WHO problemet i regionen och fann att 38 % av alla malariamedicinerna var pirattillverkade. WHO undersökte 20 andra länder och fann att 60 % av all pirattillverkad medicin återfanns i fattiga länder och de återstående 40 % i rika länder. I USA har ”Centre for Medicines” förutspått en 90 % global ökning av pirattillverkade mediciner tills 2010 som då kommer att omsätta över 75 miljarder USD.

    Patientskadande eller beroendeframkallande läkemedel
    Under 1950-60 talet föddes över 10 000 neurosedynskadade barn i världen. Under de senaste två åren har det fötts tre neurosedynskadade barn i Brasilien trots att läkemedlet har funnits där i 40 år. Under 1980-talet introducerads i USA ”retinoider” mot olika hudsjukdomar trots dokumenterad kunskap om medicinens farlighet. Det föddes över 100 missbildade barn.

    Idag finns det bevisligen ett femtiotal fosterskadande substanser hos det svenska Apoteket. En medicin som misstänkts ge fosterskador kan köpas utan recept, är smärtlindraren Ipren.

    Jag vill att Svenska Amnesty ska arbeta för att Amnesty International ska åta sig att ta fram ett beslutsunderlag för eventuellt framtida arbetsområden med inriktning på:

    - hur pirattillverkade läkemedel drabbar världen idag. Vilka effekter de har, vart de tillverkas och hur de distribueras/säljs?
    - hur många farliga och beroendeframkallande läkemedel det finns i världen idag och hur riskerna med dessa kan minimeras.
    - hur de läkemedelskadades MR tillgodoses?
    - hur de institutioner/organisationer, t ex WHO och FN, som ska leda, reglera/övervaka och förbättra säkerheten och användningen av läkemedel i världen idag sköter sitt uppdrag ur ett MR-perspektiv?

    Jag är fullt medveten om att motionens verksamhetsområde är gigantiskt och frågan är mycket komplex, men tyvärr existerar problemen även om vi inte ser dem – jag tycker vi måste våga se problemen, ta fram fakta, ta beslut, forma en strategi och agera. Vi kan inte lösa alla problem på en gång – men varje litet protestbrev är ett brev mot en bättre värld. Många fina ord, ja visst Men tänk på att de som mest kommer att gynnas av vårt eventuella arbete kan inte ens läsa. Vi är lyckligt lottade att vara medvetna och därför måste VI våga!

    Michael Nilsson


    4. Lokal utbildning

    Förslag till årsmötesbeslut
    att amnestyakademin är ett bra komplement och får inte utgöra ett hinder mot lokala utbildningar som arrangeras av Amnestys aktivister, exempelvis distrikten.
    att distrikten uppmuntras att ordna grundkurser och liknande gratis eller till lågt pris för att främja rekryteringar av nya aktivister och för att ge även medlemmar med låg inkomst möjlighet att delta.

    Motivering
    Amnestyakademin är ett samarbete mellan Amnestys sekretariat och studieförbundet Sensus, vilken startades upp vårterminen 2007 i Stockholm, Göteborg och Malmö. Amnestyakademin har ett brett kursutbud, från endags grundkurs om Amnesty för 450 kr, över mer avancerade kurser exempelvis tvådagskurs om asyl och flyktingfrågor för 950 kr, till Amnestys frivilligledarskapsprogram som omfattar fyra terminer. Att kurser kostar är oundvikligt, men jag oroar mig över att det kan bli svårt att värva nya aktivister om Amnestyakademin i framtiden skulle vara det enda sättet att skaffa sig de grundkunskaper som behövs för att bli aktiv i Amnesty. Framförallt riskerar kurskostnaden att bli ett hinder mot vår ambition att öka mångfalden i rörelsen och få fler låginkomsttagare bland våra medlemmar. Många distrikt och grupper ordnar sedan länge grundkurser, som leds av ideellt arbetande aktivister och de kan därför ofta ordnas till låg kostnad. Då dessa kurser erfarenhetsmässigt visat sig vara ett bra sätt att rekrytera och utbilda nya aktivister, så bör alla distrikt uppmuntras att ordna detta. Det är principiellt viktigt att Amnestyakademin inte blir ett hinder mot lokala utbildningar som arrangeras av Amnestys aktivister, exempelvis distrikten.

    Maria Eklund, Bollnäs


    5. Distriktens månad

    Förslag till årsmötesbeslut
    att en månad per år primärt ska vara distriktens månad för insamlingsverksamhet riktad till medlemmar i distriktet enligt färskt medlemsregister som erhålls från sekretariatet.
    att även grupper får bedriva motsvarande insamlingsverksamhet under den månaden, förutsatt att den samordnats/godkänts av distriktet.
    att distrikt/grupper som vill utnyttja adresslistan för insamling ska meddela detta till sekretariatet, så att de kan undvika att rikta centrala insamlingsinsatser till samma individer under en viss tid därefter.
    att styrelsen uppdras att i samråd med sekretariatet bestämma lämplig månad under det första kvartalet.

    Motivering
    Grupper och distrikt kan erhålla adressetiketter från sekretariatet för att göra informationsutskick till alla medlemmar i givna postnummerområden, vilket är ett bra sätt för lokala aktiviststrukturer att få kontakt med medlemskåren och göra lokala aktiviteter synliga för människor som skulle kunna bli nya aktivister. Portokostnaden kan dock innebära att vissa grupper/distrikt inte har möjlighet att göra sådana utskick om de inte får be om ett ekonomiskt bidrag samtidigt. I nuläget finns regler som förbjuder grupper och distrikt att be om bidrag vid användning av adresser som erhålls från sekretariatet. Anledningen är att sekretariatet bedriver insamlingsverksamhet riktad till medlemmar genom utskick och telemarketing baserade på noga planerade urval ur medlemsregistret, varvid okoordinerade utskick från aktivister skulle störa och riskera att skapa irritation hos medlemmar som råkar bli kontaktade flera ggr inom en kort tidsrymd.
    Jag har förståelse för detta, men tycker det är synd att det råder ett förbud för grupper/distrikt att bedriva sådan insamlingsverksamhet och hoppas att det skulle gå att hitta ett system där det skulle vara tillåtet men inom vissa ramar så att den inte stör sekretariatets insamlingsverksamhet. Behovet av lokala utskick torde generellt vara störst under det första kvartalet, då lokala årsmöten arrangeras.

    Maria Eklund, Bollnäs


    6. Motion om att anta Control Arms kampanjen som global kampanj inom Amnesty International

    Förslag till årsmötesbeslut
    att den svenska sektionen ger sitt fulla stöd till den norska sektionens resolution till ICM att anta Control Arms kampanjen som global kampanj inom Amnesty International

    Bakgrund

    Vid en mycket stor del av de grova människorättsövergrepp som sker används lätta vapen. Diktaturstater, krigsherrar, milisgrupper, kriminella syndikat och privatpersoner kan enkelt skaffa sej vapen på en växande och alltför oreglerad marknad. Mot den bakgrunden beslutade sej Amnesty International att 2003 gå med i kampanjen Control Arms tillsammans med Oxfam och IANSA (paraplyorganisation där bl.a. Svenska freds ingår) för att skapa en folkrörelse-
    kampanj med målet att skapa en allomfattande kontroll av vapenhandeln genom en FN-konvention, Arms Trade Treaty.

    Kampanjen har varit en stor framgång och i oktober 2006 röstade FN´s generalförsamling igenom ett beslut att påbörja arbetet för Arms Trade Treaty .
    Under hela Control Arms kampanjen har AI varit tongivande och särskilt belyst människorättsaspekten i en kommande vapenkonvention. Ett omfattande och betydelsefullt arbeta har lagts ner av många medlemmar runt om i världen.
    För att målet ska kunna uppnås måste dock arbetet fortsätta med kanske ännu större intensitet. Skulle AI minska sitt engagemang i kampanjen är risken stor att det får konsekvenser för den slutliga vapenhandelskonventionen. Ska MR-övergreppen i världen kunna förhindras måste också den okontrollerade vapenhandeln förhindras. Något som även är viktigt för oss i svenska sektionen att uppmärksamma på nationell nivå.

    För att på ett effektivt sätt kunna fortsätta med kravet att mänskliga rättigheter sätts som villkor för vapenhandel och för att kunna fortsätta bygga på den världsomfattande folkrörelse som har startat är det av stor vikt att Control Arms kampanjen antas som global kampanj inom AI.

    Fredrik Johansson
    DO Jönköping
    MSP-gruppen

    Bilaga:
    CM resolution AI Norway: AI will adopt the international campaign Control Arms as a global campaign.

    The International Council

    recalling Decision 10 of the 2001 ICM which determines that AI will have up to seven permanent global campaigns;

    noting that status as global campaign ensures proritisation by the global movement as well as allocation of resources at the international secretariat which enables continued popular campaigning, research and lobbying;

    inspired by the experience and results to date of the campaign which has shown the ability of NGOs including AI to raise public concern about the uncontrolled arms trade's devastating impact on human rights and to mobilize this concern into achieving a resolution at the United Nations General Assembly adopted by a majority of 156 states;

    recognizing that AI has been the driving force in Control Arms to campaign on human rights issues and ensuring that human rights language is included in government texts;

    also recognising that the campaign has been an overwhelming success with members in both North and South through the Million Faces petition and as such also has contributed to growth;

    acknowledging that whilst much has been achieved to date, continued civil society involvement through campaigning and lobbying is necessary to ensure that governments remain focused on achieving an Arms Trade Treaty based on human rights and international humanitarian law;

    Decides that AI will adopt the international campaign Control Arms as a global campaign.


    7. Motion om utjämningssystem för årsmötesresekostnader


    Förslag till årsmötesbeslut
    att till årsmötet 2008 ha infört ett utjämningssystem för årsmötesresekostnader som minskar skillnaden i totalkostnad för att delta i sektionens årsmöten för medlemmar som bor i olika delar av landet. Systemet ska vara enkelt och kräva minimalt med administration från sekretariatspersonalen och i huvudsak administreras från distrikten.
    att den obligatoriska årsmötesavgiften höjs med ett belopp, som beslutas av sektionsstyrelsen, och bildar en pott för utjämningsbidrag, som fördelas mellan distrikten beroende på avstånd till den ort där årsmötet arrangeras samt antal deltagare från respektive distrikt.
    att uppdra till sektionsstyrelsen att senast i september 2007 presentera ett förslag till utjämningssystem för årsmötesresekostnader, vilket ska diskuteras i distrikten under hösten och fastställas slutligen av sektionsstyrelsen i december 2007.
    att uppdra till samtliga distriktsstyrelser att senast i februari 2008 fastställa hur utjämningssystemet ska utformas i sitt distrikt.

    Bakgrund

    När Svenska Amnesty i slutet av 1980-talet avskaffade reseersättningssystemet som då fanns var tanken att distrikten istället skulle ge ekonomiskt stöd till medlemmar för att de skulle kunna åka på sektionens årsmöten. Problemet är att distrikten idag har väldigt olika förutsättningar för att kunna bidra med ett sådant stöd. Att införa ett utjämningssystem skulle vara ett stort steg för att ge medlemmar från olika delar av landet samma möjligthet att delta på årsmöten.

    Vi tycker inte att det ska handla om millimeterrättvisa. Systemet måste vara enkelt, överskådligt och kräva så lite administration från sekretariatets personal som möjligt. Därför bör så mycket som möjligt av administrationen hållas på distriktsnivå. Förutom att det underlättar för personalen på sekretariatet så innebär det också att de olika distrikten kan utveckla system som bäst lämpar sig för medlemmarna där.

    Maria Eklund, DO Södra Norrland
    Anton Lidström, DO Västerbotten
    Fredrik Johansson, DO Jönköping
    Åsa Jacobs, DO Dalarna-Gästrikland
    Sara Stylbäck, DO Stockholm