Yttranden över motioner som inkommit Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2001

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 28 februari 2001

Motioner till årsmötet i Visby 2001



Ankom
Titel
Från
Utskott/Ansvarig
19 februari 2001 Förläggning av årsmötet Distrikt Södra Norrland C-utskottet
20 februari 2001 Språkgranskning vid sekretariatet Översättargruppen, genom Barbro Holmbäck B-utskottet
21 februari 2001 Utvidgning av Amnesty Internationals mandat Grupp 13, genom Ingeborg Widebeck A-utskottet
23 februari 2001 Amnestys mandat/åtagande Hälso- och Sjukvårdsgruppen A-utskottet
26 februari 2001 Om poströstning på årsmötena Eduar Wiazowich C-utskottet










Förläggning av årsmötet

Vid årsmötet i Malmö år 2000 deltog åtta medlemmar från Södra Norrland, en från Norrbotten och tre från Västerbotten.

Man kan förmoda att huvudorsaken till denna dåliga uppslutning är de långa, dyra och mycket tidskrävande resorna. Även om flyget är ett snabbt transportmedel kan tillfartsvägarna ta betydligt längre tid än själva flygresan. Förutsättningarna att kunna delta i årsmötet är mycket olika i vårt avlånga land.

För närvarande förläggs årsmöten i det distrikt eller på den ort som själva anmäler sitt intresse. Vi tror att det har betydelse ur fler aspekter var årsmötet förläggs.

Av det skälet anser vi att en förutsättningslös utredning och jämförelse av tre alternativ till förläggning av årsmötet ska göras, nämligen:

¤ enligt nuvarande princip
¤ till stockholmstrakten
¤ enbart till orter med goda kommunikationer och relativt centralt belägna i Sverige

De aspekter som ska beaktas är:
- den demokratiska, dvs. ökat deltagande från alla delar av landet
- den ekonomiska, dels om val av förläggning påverkar årsmötets totala kostnad (såväl sektionens som distriktens och gruppernas kostnader och inte enbart sektionens budgeterade), dels fenomenet att vissa grupper alltid missgynnas ekonomiskt.

Vi föreslår

att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att förutsättningslöst utreda och jämföra tre olika alternativ till förläggning av årsmötet, nämligen
¤ enligt nuvarande princip
¤ till stockholmstrakten
¤ enbart till orter med goda kommunikationer och relativt centralt belägna i Sverige

att utredningen beaktar både den demokratiska och den ekonomiska aspekten

Distrikt Södra Norrland

Förslag till yttrande:

Språkgranskning vid sekretariatet

I den handlingsplan som antogs vid årsmötet 2000 står:
  • Vi ska översätta, redigera och sprida aktionsmaterial om människorättsförsvarare
  • För alla kampanjer ska användbart underlag produceras på svenska
  • Alla centrala strategi- och åtagandedokument ska översättas och sammanfattas

Det finns översättare men ingen på sekretariatet som har ansvar för produktion och granskning av material.

En organisation som Amnesty måste vara helt trovärdig och välformulerad i sina skrivelser, vädjandebrev, rapporter etc. Det är därför oerhört viktigt att en anställd på sekretariatet har ansvar för språk, policy och faktagranskning av material. Hittills har frivilliga skött det mesta av detta arbete, med det går inte längre att enbart lita till frivilligarbetare. Någon bör anställas på sekretariatet för detta ändamål. Alternativt får någon redan anställd i uppgift att som en del av sin tjänst (c:a 30%) ha ansvar för produktion och granskning av material samt för korrekturläsning, även gällande Amnesty Press. Vederbörande ska också erbjudas vidareutbildning.

Denna person ska:
  1. ha kunskap om hela mandatet/åtagandet
  2. ha vana vid granskning och korrekturläsning
  3. kunna uttrycka sig på god svenska samt ha fullgoda kunskaper i engelska och helst även i franska
  4. kunna ansvara för layout o.d.

Vederbörande ska också ha rätt att lägga andra uppgifter åt sidan, t.ex. när ett manus snabbt behöver granskas eller korrekturläsas.

Vi föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag
att snarast anställa en person på sekretariatet som har ansvar för produktion och språkgranskning av material eller
att se till att en redan anställd får denna uppgift.

Översättargruppen, genom Barbro Holmbäck

Förslag till yttrande : En av sekretariatets viktigaste uppgifter är att se till att Amnestys material håller en hög kvalitet såväl språkligt som innehållsmässigt. Under många år har detta arbete skötts av både anställda och frivilliga, inte minst Översättargruppen, och så sker fortfarande.

Ansvaret för produktion av material ligger på flera team på sekretariatet, beroende på vilken typ av material som produceras. Den första granskningen av material görs av respektive team, i de flesta fall görs även en språk- och faktagranskning av informationsteamet. Dessutom finns en frivillig på
sekretariatet med korrekturläsning och språkgranskning som arbetsuppgifter.

Styrelsen är medveten om att handlingsplanens mål att i högre utsträckning än tidigare översätta kampanjmaterial till svenska kräver ökade resurser, både i pengar och frivilligkraft. Frågan om översättning av material diskuteras som bäst inom ramen för det arbete kring en kommunikations- och
mediastrategi som styrelsen och sekretariatet bedriver tillsammans med en extern samarbetspartner, Spider Communications.

Hur sekretariatet fördelar sina arbetsuppgifter och vilka tjänster som behövs för att bedriva den verksamhet som finns angiven i sektionens handlingsplan är frågor som styrelsen delegerat till generalsekreteraren. Det är styrelsens åsikt att årsmötet inte bör fatta beslut om enskilda tjänster på sekretariatet.

Styrelsen avstyrker motionen.


Utvidgning av Amnesty Internationals mandat

Grupp 13 uppmanar årsmötet 2001

att rösta för bibehållet mandat och ej utvidga detta.

För grupp 13 med vänliga A.I - hälsningar

Ingeborg Widebeck
grupp-sekreterare


Förslag till yttrande:





Amnestys mandat/åtagande
(Rekommendation till Styrelsen, kan även utgöra underlag för en motion till årsmötet)

En av många viktiga faktorer för Amnestys styrka är det mandat, som man inom organisationen kommit överens att arbeta med. Mandatet definierar inom vilka gränser vi skall verka och också de facto vad vi arbetar med. Under de senaste åren har allt fler propåer kommit från olika håll att mandatet skall utvidgas ytterligare att även omfatta aktivt arbete med de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna samt med kränkningar som ej utövas av stater eller organisationer, t.ex. våld i hemmet.

Utan att förringa betydelsen i stort av en kamp för alla mänskliga rättigheter och mot alla former av kränkningar vill vi dock ifrågasätta om Amnesty verkligen är betjänt av en vidgning av mandatet. Brott mot de mänskliga rättigheterna inom våra ”klassiska” områden har knappast minskat de senaste åren, och mycket återstår att göra innan t.ex. dödsstraffet är borta ur alla länders strafformer och tortyr också tillhör historien. Många andra organisationer agerar i dag i kampen för mänskliga rättigheter i olika delar av världen och på olika sätt, medan vi i Amnesty var nästan ensamma på arenan på 1960-talet.

Vi anser att Amnestys resurser i dag knappt räcker till för att uträtta det nödvändigaste inom det befintliga och accepterade åtagandet. En utökning av detta skulle innebära en ytterligare påfrestning för dem som verkar inom organisationen, både som anställda och frivilliga och en splittring av resurserna. Att arbeta med de mänskliga rättigheterna med dagens mandat är förvisso inte helt problemfritt. Debatten inom vår rörelse visar att gränserna visst inte är skarpa för vad vi får/bör arbeta med. Varje övertramp riskerar att tära på vårt trovärdighetskapital. En ytterligare utvidgning av mandatet skulle sannolikt skapa än större problem.

Amnesty är en rörelse med många starka viljor agerande i rörelsens namn i olika frågor. Mandatets gränser är viktigt i detta sammanhang. Vi tror att en vidgning av åtagandet skulle kunna bli ett verkligt hot mot sammanhållningen inom organisationen. Oenighet om målet med arbetet skulle kunna riskera att Amnesty delas upp i flera organisationer och därmed starkt försvagas. Vi vill givetvis inte medverka till detta utan anser att vårt arbete bäst gagnas av ett fortsatt snävt och jämförelsevis klart mandat.

Hälso- och Sjukvårdsgruppen uppmanar därför svenska sektionen att på alla sätt och med kraft verka för att gällande mandat för Amnesty International bibehålls.


Förslag till yttrande:



Om poströstning på årsmötena

Mig veterligt har ovan rubricerade fråga aldrig blivit föremål för den uppmärksamhet den förtjänar, och själv har jag alldeles för länge förhållit mig passiv till frågan. Av tidsnöd är jag förhindrad från att författa en tillräckligt detaljerad och uttömmande motion i ämnet.

Dock förefaller mig frågan enkel och solklar. I ett demokratiskt forum är det självklart att medlemmarna bereds tillfälle att göra sin egen röst hörd vid åtminstone ett tillfälle under en mandatperiod. Så är fallet i bl. a. Sverige vid politiska val. Även flera fackförbund och försäkringsbolag vars försäkringstagare är delägare erbjuder denna möjlighet vid styrelseval. Detta är ännu viktigare för en organisation som arbetar för befrämjandet av mänskliga rättigheter.

Det är obegripligt att detta inte har slagits fast inom AI ännu, och detta kastar en mörk skugga över organisationen.

Enbart rätten att nominera personer till sektionen är otillräcklig. Och att rösta via ombud är ett illusionstrick, enär många medlemmar inte delar gruppmajoritetens åsikt. Det är ett demokratiskt minimikrav att varje enskild medlem får ha ett ord med i laget. Som jag ser det är detta ett viktigt steg för att öka medlemmarnas engagemang och vitalisera sektionen.

Jag hemställer att årsmötet beslutar att medlem skall kunna poströsta vid val till sektionens olika organ. Jag har inte hunnit lusläsa stadgarna för att kontrollera om stadgeändring behövs för ett sådant beslut. Men om så är fallet, hemställer jag att årsmötet också fattar beslut om erforderliga stadgeändringar.

Skeninge 22/2-2001

Eduar Wiazowich
medlem 48694

Förslag till yttrande: