- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Förslag från styrelsen: Enskilda aktivister Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2001
Till: Styrelsen
Från: B-utskottet
Datum: 18 februari 2001
B-utskottet föreslår att följande underlag presenteras för årsmötet, enligt den fjärde att-satsen i beslut 56/1998.
Uppföljning av årsmötesbeslutet om Enskilda Aktivister (nr 56/1998)
Efter en tid med ett minskande gruppantal och svårigheter med att starta grupper på nya orter antog Årsmötet 1998 en motion om att erbjuda möjlighet för personer att arbeta som enskilda aktivister i svenska sektionen. Syftet var att erbjuda andra aktivitetsformer än arbetsgruppen, samtidigt som dessa aktivister skulle kunna fungera som rekryteringsbas för nya grupper.
Beslut:
att en tidsbegränsad försöksverksamhet inleds med enskilda aktivister varav hälften skall ha tidigare erfarenhet av arbete i en grupp,
att styrelsen tillsätter en mindre projektgrupp med deltagande från sekretariat, aktiva och styrelsen med uppgift att
a) föreslå formerna för antagande och löpande kontakt med enskilda aktivister
b) samordna de enskilda aktivisterna under försöksperioden
c) utvärdera verksamheten vid försöksperiodens slut samt då också
d) föreslå formerna för fortsatt verksamhet eller avveckling eller
att lägga dessa uppgifter på ett utskott samt
att arbetet med detta startar så att beslut om fortsättning eller
avveckling kan tas vid årsmötet 2001.
Styrelsen presenterar enligt beslutet följande utvärdering av de enskilda aktivisternas arbete. Utvärderingen bygger på intervjuer med enskilda aktivister, distriktsombud och sekretariatspersonal.
Utvärdering
Det fanns i februari 2001 tolv enskilda aktivister i den svenska sektionen. I stort sett alla blev rekryterade på central nivå, d.v.s. genom sektionens hemsida på internet, en annons i AmnestyPress och sekretariatets kontakter med gruppsekreterare för nedlagda grupper. För att utöka eventuell fortsatt verksamhet krävs det att en fungerande rekrytering av enskilda aktivister sker på grupps- och distriktsnivå.
De flesta personerna som började som enskilda aktivister anger antingen brist på Amnestyaktivitet i närområdet eller livsstilar som inte är förenliga med grupparbete som orsak till att de valt att arbeta på detta
sätt. Den vanligaste aktiviteten är brevskrivande och kampanjarbete och de flesta har hållit sig till dessa aktiviteter. Ett fåtal personer har föreläst, ordnat informations- och filmkvällar samt utställningar. I Frövi
och Östhammar har nya grupper bildats som en följd av enskilda aktivisters arbete. Många var väldigt entusiastiska inför framtida aktiviteter som de ännu inte hunnit med.
De enskilda aktivisterna har fått utskick med allmänt informationsmaterial om Amnesty samt handledningsmaterial. Detta har följts upp med telefonkontakt och hänvisning till distriktsombud samt andra aktivister i närheten. De får Grupptrycket, precis som andra aktivister. En särskild utbildning för enskilda aktivister hölls i april 2000. En andra utbildning fick ställas in p.g.a. för få anmälningar. Under våren och sommaren 2001 kommer en ny handbok för amnestyaktivister att utarbetas, vilken kommer att vara till hjälp för enskilda aktivister (liksom för övriga aktiva amnestymedlemmar). Majoriteten av de enskilda aktivisterna säger att de är nöjda med det stöd de har fått från sekretariatet. I de fall där de inte har haft så mycket kontakt med sekretariatet har de inte heller efterfrågat mer. Dock påpekar vissa att en mer regelbunden eller pådrivande kontakt med sekretariatet skulle stimulera dem mer i deras arbete. Sekretariatet anser att ett omfattande stöd från sekretariatet är en förutsättning för att de enskilda aktivisternas arbete ska fungera och utvecklas.
De enskilda aktivisternas kontakt med distriktsombud och grupper har genomgående varit mycket begränsad. Några av de enskilda aktivisterna önskar att de blev mer inkluderade i distriktets utåtriktade verksamhet och
möten, medan andra som blivit kontaktade inte funnit ett behov att engagera sig i distriktets aktiviteter. Vid eventuell fortsatt aktivitet måste denna kontakt etableras och klargöras för att enskilda aktivister ska få del av
det stöd som distrikten kan ge dem, men även för att distrikten ska kunna ta del av den resurs som de enskilda aktivisterna utgör.
För att komma igång som enskilda aktivister och hålla aktiviteterna uppe tyckte de att de behövde stöd och praktiska råd från sekretariatet och distriktet. Vissa uttryckte även behovet att träffa andra enskilda
aktivister för att kunna utbyta erfarenheter och knyta kontakter.
Ingen av de distriktsombud, enskilda aktivister eller sekretariatsanställda som intervjuats ansåg att denna form av aktivism borde avvecklas. Detta för att det erbjuder ett alternativ för dem som av geografiska eller personliga skäl inte kan eller vill arbeta i en grupp. De enskilda aktivisterna uppger att flexibiliteten att kunna arbeta hemifrån, styra hur mycket tid och när man arbetar är en klar fördel. Däremot fanns det ingen enhetlig syn på enskilda aktivisters roll inom sektionen, få hade funderat över den. Den vanligaste synen var att varje enskild aktivist måste arbeta utifrån sina egna förutsättningar, på den nivån som är mest lämplig, och att det därför blir en fråga om personlig drivkraft och intresse som avgör vilken roll de får inom sina distrikt och i sektionen.
Rekommendationer för fortsatt utveckling
För att arbetet i framtiden ska fungera bättre skulle följande åtgärder kunna vidtas:
* Kontakten mellan de enskilda aktivisterna och distrikten bör förbättras. Detta för att de enskilda aktivisterna ska bli mer delaktiga och känna större ansvar för arbetet. Ett absolut krav är att enskilda aktivister inbjuds till möten, utbildningar och aktiviteter på samma vilkor som arbetsgrupperna.
* Eftersom många enskilda aktivister är relativt nya i Amnesty vore det önskvärt med något slags faddersystem för enskilda aktivister inom distrikten. Troligen skulle det öka de enskilda aktivisternas känsla av delaktighet och bidra till att synliggöra de enskilda aktivisternas arbete.
* Rekryteringen av nya enskilda aktivister bör förbättras. I första hand måste aktiva medlemmar i distrikt och grupper se över sina möjligheter att rekrytera enskilda aktivister i sitt närområde. Även rekryteringen på
central nivå kan förbättras, t.ex. med återkommande annonser i AmnestyPress, på hemsidan och i kampanjmaterial.
* Den nya handboken bör vara anpassad även för enskilda aktivister och innehålla en särskild del om enskilt arbete.
* Det aktiva stödet från sekretariatet bör bli tätare och mer regelbundet. Detta för att kompensera de enskilda aktivisternas brist på regelbundna möjligheter att diskutera och utveckla sitt arbete tillsammans med andra.
Förslag till beslut
Styrelsen anser att svenska sektionen även i fortsättningen ska erbjuda personer möjlighet att arbeta som enskilda aktivister. Detta av följande skäl:
1. Det finns en stor potential i det enskilda arbetet. Vi har medlemmar på oerhört många fler orter än vi har grupper. Om vi lyckas rekrytera enskilda aktivister på dessa orter skulle vi nå ut med vårt budskap till många som vi inte når idag. Vi ser även att de enskilda aktivisterna i sin tur skulle kunna rekrytera många medlemmar, både aktiva och stödjande, och att de skulle kunna bilda nya grupper.
2. Vi anser att det har ett värde i sig att kunna erbjuda ALLA möjlighet att arbeta aktivt i Amnesty. Vi vill inte att någon ska utestängas från den möjligheten bara för att denne inte passar in i förutbestämda strukturer.
3. Arbetet kräver inte några omfattande resurser, vare sig räknat i kronor eller arbetstimmar. Vi anser heller inte att det finns några formella problem eller risker av betydelse.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
att sektionen även i fortsättningen ska ge personer möjlighet att arbeta som enskilda aktivister.