DUG förslag: Årsmötet Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2001

Till: Styrelsen
Från: DUG
Datum: 16 februari 2001

Årsmötet

Bakgrund
Årsmötet är sektionens högsta beslutande organ. Demokratiutredningsgruppen har därför ägnat ganska stort utrymme åt att se över organisationen av och formerna för det beslutande årsmötet. Årsmötet fungerar på det stora hela bra, men det finns saker som ur ett demokratiskt perspektiv skulle tjäna på att förändras.

Sedan 1998 verkar den svenska sektionen genom beslutande årsmöten vart annat år. Dessa årsmöten utformas i hög grad likadant som tidigare år när sektionen anordnade beslutande årsmöten varje år. Detta innebär att den tid som på årsmötet används till diskussion och beredning av sektionens högsta beslut i praktiken har halverats.

Sektionens årsmöten arrangeras av olika distrikt och på olika platser i landet varje år. Platsen för årsmötet styrs i stor utsträckning av vilket eller vilka distrikt som är villiga att ta på sig uppgiften. Medlemmarnas möjligheter att delta i årsmötet (restid och reskostnader) avgörs till viss del av var årsmötet arrangeras. En årsmötesavgift tas ut för deltagande i årsmötet. Fullt deltagande i årsmötet med avgift, kost, logi samt reskostnader kan bli relativt kostsamt.

Förutom de rent praktiska årsmötesförberedelserna finns det mycket som ska organiseras inför varje årsmöte. Viktigast är nog att ta fram en bra dagordning med tider som håller. I stort sett varje årsmöte drabbas av tidsbrist. Årsmötets organisation kan förbättras. Vid förbättringar av årsmötets funktion bör vi prioritera sådana förändringar som syftar till att öka tillgängligheten och möjligheten för varje årsmötesdeltagare att aktivt delta i beredning, debatter och beslut. Ansvaret för de ”politiska” förberedelserna av mötet ligger på sektionens styrelse.

Vårt årsmötespresidium (ordförande i plenum samt ordförande i beredningsgrupperna) väljs vid sittande årsmöte efter förslag från styrelsen. I den internationella amnestyrörelsen väljs den här gruppen redan på föregående rådsmöte. Detta ger presidiet betydligt längre förberedelsetid och bättre möjligheter att sätta sig in i de aktuella frågorna inför årsmötet. Därmed har de också mycket bra förutsättningar för att sammanställa en väl fungerande dagordning och avsätta korrekt tid till de olika frågorna som ska behandlas.

Årsmötets utformning
Eftersom de beslutande årsmötena hittills har haft exakt samma utformning som tidigare, med mycket småmöten, seminarier och anförande, innebär reformen i praktiken att vi har halverat den tid som under årsmötet används till diskussion och beslutsfattande. För att inte demokratin ska bli lidande bör det beslutande årsmötets utformning förändras. Antingen bör det renodlas eller förlängas. Demokratiutredningen har kommit fram till att längre årsmöten ytterligare skulle begränsa möjligheterna till deltagande. Därför bör de beslutande årsmötena utformas på ett sådant sätt att mer tid frigörs för behandlingen av motioner och förslag. En sådan förändring skulle i praktiken innebära att vi accepterar att avstå diverse småmöten till förmån för seminarier kring de aktuella årsmötesfrågorna. Genom en sådan renodlad dagordning skulle vi också tydligare befästa årsmötesreformen genom att skilja våra beslutande årsmöten från mr-konferenserna.

Bredare deltagande
En majoritet av dem som besvarade demokratiutredningsgruppens enkät ansåg att vi bör utreda möjligheterna att, med hjälp av ny teknik, delta i årsmötet på distans. Sektionen har de senaste åren genomfört ett par it-utredningar. Hanteringen av dessa har inte varit tillfredsställande och detta är en fråga som i ett större it-perspektiv bör utredas vidare. Redan idag görs ett stort arbete med att dokumentera årsmötet via Internet. Det finns däremot inga möjligheter att på distans uppleva känslan av deltagande i mötet genom att följa diskussioner och beslut i realtid. Att ge medlemmarna möjlighet att följa och på olika sätt delta i årsmötet på distans skulle innebära en demokrativinst som vi inte bör låta gå förlorad. Tekniken är idag inget problem, och de nödvändiga kunskaperna finns inom organisationen.

Förberedelser och organisation
Förslag på årsmötespresidium (ordförande i plenum samt ordförande i beredningsgrupperna) väljs vid sittande årsmöte efter förslag från styrelsen. Det är vår mening att den här viktiga gruppen bör beredas bättre möjligheter att förbereda sig än vad som idag är fallet. De bör till exempel beredas möjligheter att diskutera inkomna motioner tillsammans med förslagsställarna vilket kan förbättra kvaliteten på våra beslutsunderlag. De bör också ha möjligheter att påverka den slutliga dagordningen, vilket skulle öka möjligheterna till en tidsmässigt mer realistisk planering av mötet.

Årsmötet beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att från och med årsmötet 2002 ge alla sektionens medlemmar möjlighet att följa årsmötet i realtid på distans.

att ge styrelsen i uppdrag att ur ett vidare perspektiv utreda möjligheterna för och lämpligheten i att erbjuda sektionens medlemmar att aktivt delta i hela, eller delar av, årsmötet på distans.

att ge styrelsen i uppdrag att från och med det beslutande årsmötet 2003 förändra årsmötets utformning så att mer tid avsätts åt beredning och beslut. På dagordningen skall – utöver förhandlingar i plenum – endast ges utrymme åt beredningsgrupper och seminarier kring de aktuella årsmötesfrågorna, samt gästanförande.

att ge styrelsen i uppdrag att senast sex månader före årsmötet fastställa sitt förslag på årsmötespresidium inför kommande årsmöte.