DUG förslag: Personalens roll i organisationen (stadgeändring) Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2001

Till: Styrelsen
Från: DUG
Datum: 16 februari 2001


Personalens roll i organisationen (stadgeändring)

Bakgrund
Tjänstemännen utgör en mycket viktig del av organisationen. Deras roll i organisationen måste dock vara både väldefinierad och tydlig. I takt med att organisationen har vuxit har också behovet av klara rollfördelningar ökat. Vikten av tydliga roller understryks också i rapporten från den översynskommitté som tillsattes i samband med den konflikt som drabbade svenska Amnesty för ett par år sedan. Rollerna måste renodlas och sektionen måste fungera som en professionell arbetsgivare på alla sätt.

Roller
I en aktivistorganisation blir behovet av klara roller extra viktigt. Det måste vara tydligt för alla var ansvaren för beslut och verkställighet ligger och hur arbetsuppgifterna fördelas mellan anställd personal och ideellt arbetande aktivister. Medlemmarna äger organisationen. Detta måste alltid vara en självklar utgångspunkt i en medlemsorganisation.

Utgångspunkten är att medlemmarna – genom årsmötet – fattar de »politiska» besluten (visioner och övergripande prioriteringar i verksamheten). Medlemmarna väljer även en styrelse med uppgift att leda organisationen mellan årsmötena och att omvandla årsmötesbesluten till praktiska målsättningarna som därefter verkställs av personalen. Den här tydliga rollfördelningen fungerar emellertid sällan fullt ut i praktiken. Det är visserligen svårt att renodla roller i en ständigt växande organisation, men också nödvändigt för att bibehålla aktivisternas viktiga funktion samt för att sektionens styrelse ska kunna fungera som en tydlig och professionell arbetsgivare.

Inflytande
Tjänstemännen har stort inflytande i organisationen. Detta en realitet som ständigt måste hanteras och balanseras.

I andra ideella organisationer – jämförbara med svenska Amnesty – är det vanligaste förfarandet att tjänstemännen har facklig representation i styrelsen utan rösträtt. Svenska Amnesty har istället valt en modell där personalen som kollektiv inom sig utser en fullvärdig styrelsemedlem med personlig suppleant. I och med att tjänstemännen – såsom medlemmar – också bereds möjlighet att delta i valen på årsmötet har de, såsom grupp, stort inflytande på styrelsens slutgiltiga sammansättning. Detta förhållande innebär i raktiken att sektionen har »olika sorters» medlemmar med olika stort inflytande i de demokratiska processerna. Detta är att betrakta som ett demokratiskt dilemma.

Svensk arbetsrättslagstiftning har av goda skäl också uttryckligen gjort undantag för ideella organisationer vad gäller styrelserepresentation för personalen, såtillvida att sådan inte alls fordras. Likväl skall naturligtvis personalen beredas stort utrymme såsom arbetstagare. Stort medbestämmande och inflytande på arbetsplatsen är naturligtvis önskvärt. Här har generalsekreteraren det främsta ansvaret och en mycket viktig uppgift. Personalen bör också stadgemässigt ges utrymme och mandat att genom facklig representation, dock utan rösträtt. framföra personalens synpunkter i styrelsens arbete.

Årsmötet beslutar

att avskaffa det nuvarande systemet för personalens representation i sektionsstyrelsen och att ersätta det med ett system som ger personalen rätt till facklig representation i sektionens styrelse utan rösträtt.

att ändra svenska sektionens stadgar, paragraf 9, enligt följande (text inom [] tas bort och understruken text är ny eller ändrad):

9.1 Styrelsen består av: ordförande, kassör[, personalrepresentant och] samt ytterligare sex ordinarie ledamöter, två suppleanter och fackliga representanter utsedda av personalen [, varav en är personlig ersättare för personalrepresentanten]. De fackliga resentanterna har närvaro- och yttranderätt.

9.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extra medlemsmöte förrätta fyllnadsval.

[9.3 Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. Personalrepresentanten deltar i beslut om alla frågor, utom sådana som är föremål för förhandlingar. Personalrepresentant och dess suppleant kan återväljas. Personalrepresentant skall inte samtidigt vara styrelsens sekreterare.]

9.3 De fackliga representanterna deltar ej i behandlingen av frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller i styrelsens beredning och beslut i frågor som kommer att förhandlas med de fackliga organisationerna. De fackliga representanterna deltar ej heller i beredning, beslut och uppföljning av de tjänstetillsättningar som styrelsen ej delegerat

9.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden.

9.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt.

9.6 För styrelsebeslut fordras att minst fyra närvarande ordinarie ledamöter är ense. [Deltar inte personalrepresentanten i beslutet, räcker det med att fyra ledamöter är ense.] Vid lika röstetal gäller den mening som sektionens ordförande eller - vid dennes frånvaro - mötesordförande biträder.

9.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter.

9.8 Styrelsen äger att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt.

9.9 Styrelsen äger att inom sig utse arbetsutskott.

9.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma.

att ersätta det nuvarande systemet med ett system som innebär att personalgruppen utser fackliga representanter i sektionens styrelse utan rösträtt.

att det beslutet omedelbart justeras och att det nya systemet träder i kraft i samband med styrelsens konstituerande möte 2001.