Förslag till verksamhetsberättelse 2000 Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2001

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 26 februari 2001



FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2000
SVENSKA SEKTIONEN AV
AMNESTY INTERNATIONAL



Verksamhetsberättelse 2000, med utgångspunkt från målen i sektionens handlingsplan 1996-2000.


1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Styrelsen ska
* ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika
utbildningsprogram
* definiera nyckelgrupper som vi ska påverka
* utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer
* föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella
människorättsdagar.

Fokus för sektionens utbildningsaktiviteter ligger på skolungdom. Skolorna har visat ett fortsatt intresse för Amnesty och skolmaterialet "Födda Fria"*. Både medlemsutbildare och informatörer deltog i tema-dagar om mänskliga rättigheter, arrangerade av skolor runt om i landet.

Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte både på regional och central nivå. Amnesty var med som arrangör av SAMFI:s Lärarutbildarkonferens samt Ungdomsforum för gymnasieelever.

Regionkontoret i Göteborg gav löpande service till allmänheten, svarade på förfrågningar och skickade ut material, informerade om MR och Amnesty vid olika skolor, föreningar mm. Regionsamordnaren höll ett antal föreläsningar och MR-utbildning inom regionen på skolor, folkhögskolor, universitet och för andra organisationer.

På regionkontoret i Göteborg arrangerades "Veckans Amnestykväll" med föreläsningar kring mänskliga rättigheter och anknytande frågor, öppet för såväl Amnestymedlemmar som allmänheten. "Veckans Amnestykväll" hölls under 2000 vid 8 tillfällen på Regionkontoret, och samlade ett stort antal åhörare under året.

Sektionens nya kvinnorättsgrupp arrangerade i samband med internationella kvinnodagen, den 8 mars, en rad seminarier i Göteborg. I Stockholm arrangerade Juristgruppen sin årliga tema-afton på Café String, tema denna gång var bl a hedersmord.

Den 19 mars arrangerades ett dödsstraffseminarium på Stadsbiblioteket i Göteborg. Cirka 180 personer kom för att lyssna på den amerikanske dödsstraffmotståndaren Rick Halperin samt journalisten Folke Rydén.

Den 9 september genomförde grupp 204 och 343 en seminariedag om Human Rights Defenders på Göteborgs universitet i samarbete med andra organisationer. Cirka 50 personer deltog

*"Födda Fria" är ett metodmaterial för arbete med mänskliga rättigheter i klassrum med utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Materialet är en samproduktion mellan Amnesty, MOD (Mångfald och Dialog), Röda korset och Utbildningsradion.

2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas.

Styrelsen ska
* skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att
delta aktivt
* förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser
samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen
* utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla
medlemmar
* framhäva det aktiva arbetet i medlemsvärvningen
* fortsätta att bredda medlemsbasen
* betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under
insamlingar och i andra sammanhang.


Medlemsvärvning och andra aktiviteter riktade till medlemmar
Medlemsåret 2000 inleddes 18 oktober 1999 i samband med Amnestyveckan och Wantedkampanjen.De medlemsvärvningsaktiviteter som genomfördes under hösten/vintern 1999-2000 skedde inom ramarna för Wantedkampanjen.

I oktober togs basmaterial fram i form av en värvningsfolder samt en affisch.

En kampanjsida för Wanted fanns på internet fr o m oktober 1999 till oktober 2000. När den togs bort hade totalt 3 720 personer varit inne på sidan och utfört en aktiv handling, antingen genom att ha anmält sitt intresse för Amnesty eller agerat för en människorättsförsvarare. 924 personer av dem som ville ha mer information blev i slutändan medlemmar. Banners spreds också till andra sajter för att dra besökare till vår kampanjsida.

I november gjordes ett stort utskick på köpta adresser på Wantedtemat. Samtidigt gick även ett utskick för att återvärva gamla medlemmar. Totalt fick 200 000 personer brev från Amnesty. I november syntes också Amnesty på pelare runt om i Sverige samt på skyltar i Stockholms tunnelbana. Annonser spreds också till alla större tidningar.

I december 1999 skickades aviseringen för 2000 ut till samtliga medlemmar. Under våren skickades sedan 3 påminnelser varav den sista var ett handskrivet brev från Carl Söderbergh. Den fjärde påminnelsen skedde i form av en telemarketingaktivitet i maj där vi för första gången värvade medlemmar via autogiro. Aktiviteten var mycket lyckad, av 2 887 uppringda personer tackade 867 personer ja till att betala sitt medlemskap via autogiro (30%).

I februari gjordes ett utskick till aktiva givare i vårt register, ca 11 000 personer. Samma månad hade Amnesty också en kupong med i MailBus Kuponghäfte som gick ut till 1,3 miljoner hushåll i Sverige. Under våren gjordes också ibladningar i Natur & Kulturs tidning samt Lyssnarklubben.

Under våren fanns Wanted-vykort vid tre tillfällen i vykortsställ på caféer och restauranger i storstäder samt studentstäder, totalt ca 105 000 kort.

I mars gjordes ett utskick till 50 000 hushåll i Sverige, varav hälften var på temat Wanted och hälften hade ett mer insamlingsinriktat tema.

I april introducerades betalningslösningen på internet vilket innebär att det nu är möjligt att betala sitt medlemskap via nätet.

I maj-juni klingade Wantedkampanjen sakta ut, men en medlemsvärvningstävling pågick bland grupperna. Grupp 151 i Stockholm vann tävlingen genom att värva 37 medlemmar. Priset var ett studiebesök på IS i London, vilket genomfördes i oktober och blev mycket uppskattad av gruppen. I samband med tävlingen togs också hårda affischer med inbetalningskort fram som grupperna kunde sprida på sin ort. Temat var tortyr för att även kunna användas under höstens kampanj mot tortyr.

I juli skickades ett brev från den nya ordföranden Hanna Roberts till alla medlemmar i medlemsvårdande syfte. Brevet visade också på alla de möjligheter som finns att aktivt engagera sig i Amnesty.

Under året skedde också löpande medlemsvärvning via spontana intresseanmälningar, grupperna, Amnestys automatiska medlemstjänst, Amnestys hemsida på Internet, kupongen i AP samt kuponger för medlem-rekommenderar-medlem. Till personer som anmält intresse för att bli medlemmar men sen inte betalade gjordes varje kvartal ett påminnelseutskick.

Under medlemsåret värvades genom samtliga aktiviteter totalt 5 653 nya medlemmar. Per den 31 december 2000 hade Amnesty 61 464 medlemmar, att jämföra med 66 162 medlemmar vid samma tidpunkt året innan, d v s 4 698 färre än 1999. Dessa siffror betyder att den negativa trenden i medlemsutvecklingen inte kunde vändas, trots Wantedkampanjen. De extra pengar som satsades verkar däremot ha inneburit att vi nådde upp till den nivå för värvning som har varit "normal" under senare år.

Insamling
Under året skickades sex givarbrev till sektionens bidragsgivare. Temat för respektive brev anpassades efter aktuella aktioner och kampanjer. Vi skrev bl a om kvinnors rättigheter, Saudiarabien, Sierra Leone och tortyr. Sektionen hade under året ca 30 000 aktiva givare och dessa bidrog via insamlingsbreven med ca 7,1 miljoner kronor.

Humanfonden marknadsfördes genom utskick till alla medlemmar och givare samt ibladning i Natur och Kulturs tidning i augusti. Börsen svängde mycket under året och vi tappade tyvärr en del sparare, men tack vare värvningsaktiviteterna har vi fortfarande strax över 11 000 sparare och är därmed den organisation av totalt ca 65 som får mest pengar från Humanfonden. Av dessa finns ca 9 000 i våra egna register och stödjer alltså Amnesty på fler sätt än via Humanfonden. Den totala utdelningen från Humanfonden för 2000 blev 74 miljoner varav Amnestys del blev 9 115 338 kronor.

Hjälpfonden påverkades också av årets turbulenta börsklimat. Årets utdelning blev 650 994 kronor, dvs något lägre än föregående år. Trots att inga särskilda marknadsföringsåtgärder genomfördes ökade dock antalet sparare återigen.

Temat för 2000 års almanacka var människorättsförsvarare och almanackan anknöt i utformningen till Wantedkampanjen. Den skickades till alla medlemmar ibladad i AmnestyPress i oktober 1999 och inbringade under 2000 ca 930 000 kronor.

Under våren genomfördes ibladningar i insamlingssyfte i Natur & Kultur samt Lyssnarklubbens utskick. Temat var människorättsförsvarare inom ramen för Wantedkampanjen.

I mars gjordes ett utskick till 50 000 hushåll i Sverige, varav hälften var på temat Wanted och hälften hade ett mer insamlingsinriktat tema.

I april introducerades betalningslösningen på Internet vilket innebär att det nu är möjligt att ge en gåva direkt via hemsidan med hjälp av sitt bank/kontokort eller s k direktbetalning.

Antalet givare via autogiro förändrades ganska drastiskt under året i och med att autogirosatsningen drog igång. Aktiviteterna genomfördes dock sent på året vilket gör att resultatet rent intäktsmässigt syns först år 2001.

Sponsoravtalet med SCA Fine Paper avslutades under andra halvåret 2000, men inbringade 125 000 kronor till sektionen, hälften i pengar och hälften i papper. Pappret användes till produktionen av Amnestys almanacka. Förhandlingar gällande ett fortsatt samarbete med Metsäsärla (nuvarande ägare efter diverse uppköp) inleddes av Fundraisingteamet på IS men har i dagsläget inte lett till något nytt avtal.

Under året har antalet AmnestySupporterföretag växt från 93 till 98. Tyvärr har några gamla fallit bort men detta har kompenserats med att nya kommit till. Arbetet med att värva nya företag har drivits helt och hållet av frivilligkrafter och man har framförallt arbetat med olika typer av utskick. En enkät bland AmnestySupporter-företagen har gjorts och sammanställts. Syftet var att få fram ett underlag för en framtida utveckling av Supporterkonceptet och enkäten gav en hel del intressant information. Idéer kring vidareutveckling togs fram men har ännu inte satts i verket.

First Hotels, ett av Supporterföretagen, erbjuder fr om juni 2000 sina kunder lösa in ihopsparade hotellvouchers till förmån för Amnesty.

Ett samarbete inleddes med konferensbokningsföretaget Bokningsbolaget där företagets kunder kan skänka en procentsats av sin bokning till Amnesty.

Flera överenskommelser har gjorts under året med olika marknadsundersökningsföretag som erbjuder deltagarna i sina undersökningar att skänka sitt deltagararvode till Amnesty.

I oktober gjordes ett utskick till alla Supporterföretag samt ett 100-tal företag i kommunikationsbranschen. Syftet var att få dem att köpa julgåvokort från Amnesty i stället för att ge anställda och kunder en traditionell julklapp.

Nyvärvning av givare gjordes i november genom ett utskick på köpta adresser till 70 000 personer. Tema: Tortyr för nybörjare. Nytt för året var att 10 000 personer fick en s k påminnare ca 2 veckor efter första utskicket och 2000 personer fick ett uppföljningssamtal per telefon.

Under hösten arbetade fundraisingteamet och D-utskottet med att ta fram en strategi för arbetet med testamenten samt ett policydokument för hur testamentesärenden ska hanteras. Produktionen av en testamentesfolder inleddes men hann inte slutföras under året.

I maj deltog 3 personer vid FRIIs insamlingsseminarium i Saltsjöbaden.

Övrig verksamhet
Under året utvecklades och fördjupades samarbetet med ett nätverk av samarbetspartners: annonsbyrån Garbergs, DM-byrån GADD och webbyrån Wide, alla inom Audumblagruppen, mediaförmedlaren MediaBroker, reklambyrån Podium samt registeranalysföretaget Acti (tidigare Claritas och B2B). Samarbetet med dessa företag sker helt på ideell basis. Under året inleddes också ett samarbete med PR-byrån Tatoo Communications vilka senare dock valde att avsluta detta.

En s k personnummersättning av Amnestys medlems- och givarregister genomfördes strax före jul.

Under våren genomfördes ett antal undersökningar. I januari gjordes en mindre enkät på internet, under perioden mars - maj deltog Amnesty i TEMOs Organisationsindex, under januari-juni gjorde Observer en kostnadsfri publicitetsundersökning för Amnesty.

Ett helt nytt utställningsmaterial blev klart i april. Materialet består av s k rullgardinsskärmar med basinformation om Amnesty och AmnestySupporter. Materialet användes bl a vid vårt deltagande på Utemässan i Älvsjö samt Bokmässan i Sollentuna, båda två under våren. Utställningen har även lånats ut till intresserade grupper.

I november genomfördes en Fundraisingutbildning för gruppmedlemmar på Mariefreds kursgård. Desutom informerades om fundraising vid ett flertal distriktsmöten under året.

Autogiroprojektet
Under hösten tog satsningen på autogiro ordentlig fart. En projektadministratör rekryterades och började arbeta i slutet av oktober. Arbetet inleddes med att skapa nya rutiner i medlems- och givarregistret och förbereda för en omläggning från manuell till datoriserad hantering av autogiromedgivanden. Två större aktiviteter genomfördes innan årets slut. Den första var en telefonaktivitet där ett antal befintliga medlemmar ringdes upp och erbjöds att betala sin medlemsavgift via autogiro i stället för inbetalningskort. Aktiviteten var mycket lyckad och ca 55 % av de uppringda tackade ja till autogiro. Den andra aktiviteten var en avisering där alla medlemmar fick ett brev där de erbjöds betalning via autogiro i stället för inbetalningskort. Detta brev skickades ut i mitten av december. En ny autogirofolder togs också fram.

Kampanjen mot tortyr
Under hösten inlemmades temat tortyr i medlemsvärvning, insamling och marknadsföring inom ramarna för kampanjen mot tortyr. Garbergs tog fram en kommunikativ kampanjidé för kampanjen på temat "Gör det ont att bara se på" Detta tema användes framför allt i externa kanaler. Tejpen och IS idé om tortyrfria zoner utnyttjades i material riktat till våra egna medlemmar. Under hösten producerades följande enheter/ ägde följande aktiviteter rum på temat tortyr:
Manifestation på Sergels torg den 18 oktober
Bilaga i Aftonbladet storstad den 22 oktober
Medlemsvärvnings- och insamlingsfolder
Medlemskort
Affischserie
Kampanjsajt på internet
E-mailutskick till Sprays/ Föräldranätets medlemmar i oktober
Banners på Sprays sajt under november
Annonser: personlig mediabearbetning av de stora dagstidningarna + CD-skiva med annonser till övriga viktiga tidningar

AmnestyPress
Sektionens medlemstidning utkom med 6 nummer under året. Den genomsnittliga upplagan var drygt 60 000. Antal prenumeranter var 771 st.

3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik.

Styrelsen ska
* utveckla massmediestrategier
* utveckla kontakter med opinionsbildare och använda
effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap.

Mediearbetet
Amnesty i medierna dominerades under årets första månader av anklagelserna mot Jesús Alcalá.

Sekretariatet höll presskonferens i samband med publiceringen av årsrapporten i juni. Förutom fallet Osmo Vallo uppmärksammades tre nya dödsfall i Sverige i samband med omhändertagande av polis resp fångvårdare. Regeringen beslutade att tillsätta en utredningskommission gällande Osmo Vallos död efter upprepade påtryckningar från bl.a. Amnesty.

Flera debattartiklar publicerades under året i olika dagstidningar, bl.a. om Turkiet och Schengensamarbetet och olika företrädare för sektionen medverkade i etermedia vid återkommande tillfällen. En av de händelser som fick bred medietäckning var besöket av den amerikanske f .d. bödeln, numera dödsstraffsmotståndaren, Don Cabana.

Flera av årets kampanjer och rapporter återgavs i medierna. En av dem gällde Sudan där det svenska oljebolaget Lundin Oil har verksamhet. Detta i kombination med ett ökat intresse för företag och mänskliga rättigheter, ledde till flera artiklar och intervjuer.

Lokala arrangemang i samband med kampanjen mot tortyr och andra aktioner täcktes ofta av de lokala medierna. Ett stort antal insändare från Amnestymedlemmar publicerades i lokalpressen.

Nyhetsnotiser på svenska lades ut dagligen på sektionens hemsida och sändes även via e-post till prenumeranter som vid årets slut uppgick till drygt 300.

Antalet besök under året på hemsidans första sida var c:a 220 000 (i snitt 600 per dag) jämfört med omkring 180 000 under 1999. Mer resurser lades på att veckans alla dagar uppdatera hemsidan och följa nyhetsrapporteringen ur ett mr-perspektiv.

Lobby
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet och EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet. Det gäller bl.a. FN:s MR-kommission. En annan viktig fråga under året var framtagandet av en Europeisk stadga om de grundläggande rättigheterna.

Arbetet med EU-frågor var från november fokuserat på förberedelser inför det kommande svenska ordförandeskapet. Dick Oosting från Amnestys EU-kontor i Bryssel besökte den svenska sektionen i början av december. I samband med detta besök genomfördes ett arbetsmöte med UD inför ordförandeskapet. Den 13 december träffade Carl Söderberg m fl. Anna Lindh för att presentera den svenska sektionens memorandum inför det svenska ordförandeskapet.

Kontakter togs under året med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper. Den svenska sektionen genomförde också flera ambassadbesök. Den 1 mars besöktes USA:s ambassad och den 14 mars Vietnamns ambassad. Sri Lankas ambassad besöktes både den 9 maj och den 28 augusti. Den svenska Amnesty sektionen besöktes i sin tur av personal från de etiopiska och eritreanska ambassaderna

Amnestys kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte under året. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier. Gruppen träffas en gång i månaden, och representanter från Amnesty deltar i varje möte. Riksdagsgruppen sände iväg 44 vädjandebrev baserade på Amnestys information, till presidenter och makthavare i 26 länder.

En företagsgrupp bildades och den 8 maj hölls ett möte med Lundin Oil om Sudan.

4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Styrelsen ska
* utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när
omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna
inträffar
* verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade
aktiviteter
* analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering
* verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer
* verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP
* utveckla samarbetet med andra organisationer
* utveckla lobbyarbetet
* utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna
* verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten.

Kampanjer och aktioner
Saudiarabien stod i fokus för en stor aktion som inleddes i mars och pågick fram till november. Ett 60-tal grupper deltog i arbetet. Aktionens syfte var att bryta den tystnad som råder om de omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i Saudiarabien. Under aktionens gång släpptes flera rapporter med olika tema, bl a om det juridiska systemet och om kvinnors situation. Fackliga aktionen (1 maj) tog upp situationen för gästarbetare i Saudiarabien. Som en del av aktionen skickade grupperna informationsmaterial om mänskliga rättigheter och Amnesty på arabiska till olika organisationer och institutioner i Saudiarabien. Som en avslutning på aktionen besökte en delegation saudiska ambassaden i Stockholm i december, för att lämna över namnlistor med närmare 7 000 underskrifter från danska, norska och svenska sektionerna.

Under året arbetade grupper också med aktioner på följande länder:
Afghanistan - aktionen tog i tre delar upp kvinnor och barns situation, flyktingar och etniska minoriteter, och grymma och omänskliga straff och hur det civila sammhället slagits sönder efter 20 års krig.
Israel - förstörandet av palestinska bostäder
Irak - aktionen syftade till att uppmärksamma de systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av regimen.
Nepal - aktionen tog upp flera fall av "försvinnanden"
Österrike - polisbrutalitet och straffrihet
Indien - uppmärksammade de övergrepp som begås mot MR-aktivister i Indien
Colombia - i juni inleddes en årslång aktion som gäller mr-försvarare

Utöver dessa aktioner arbetade sektionen även med att uppmärksamma femårsdagen av Srebrenicas (fd Jugoslavien) fall. I april kom en aktion som gällde oljeexploateringen i Sudan, där ett svenskt företag var inblandat. I oktober inleddes en krisaktionen på Israel och de ockuperade områdena.

Den 18 oktober startade den årslånga kampanjen mot tortyr med en manifestation på Sergels torg och en utställning på Kulturhuset.

Aktionsfall
167 grupper av 231 totalt arbetade med 305 aktionsfall på 57 länder och 61 grupper var med RAN (Regionalt aktionsnätverk)

MEK-MSP
En föreläsning hölls för sistaårselever på Polishögskolan i april. Föreläsningen behandlade polisens uppdrag att främja och försvara mänskliga rättigheter i internationella FN-operationer.

Sektionen deltog i förberedelserna för "Viking 01", en datastödd övning i fredsbevarande insatser med särskilt fokus på militärt och civilt samarbete. Övningen kommer att äga rum i december 2001. Amnesty inledde samarbete med ett nätverk "SANSA" som har till syfte att sprida information och kunskap kring lätta vapen .

(MEK betyder militära, ekonomiska och kulturella förbindelser och beaktar möjligheterna att påverka företag och sammanslutningar, som har anknytning till ett land där mänskliga rättigheter kränks. MSP betyder överföring av kunskap och utrustning till annat lands militär, säkerhetstjänst och polis och berör företeelsen att man från ett land till ett annat kan överföra kunskap om effektiva sätt att utöva förtryck, samt utrustning för detta ändamål.)

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var vid årets slut 13 stycken. Flera distrikt saknade flyktingombud och där fungerade distriktsombudet som kontaktperson. I Göteborg fanns under året inget flyktingombud men istället en flyktinggrupp. Utbildningen för flyktingombud genemfördes i samband med utbildningen inför tortyrkampanjen. Under året hölls två möten med flyktingombuden.

Under året bildades grupper för besök av förvaren i både Stockholm och Göteborg. Besöksverksamheten beräknas komma igång under 2001. Sedan tidigare finns en besöksgrupp i Malmö.

Flyktingavdelningen har en egen hemsida, länkad från den svenska sektionens hemsida. På denna finns information om Amnestys flyktingarbete, svensk flyktingpolitik, EU:s asylpolitik, intern information m.m. Hemsidan uppdateras varje vecka med en kort text om något aktuellt ämne.

Under året gjordes ett antal uttalanden i enskilda asylärenden. Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade inga ärenden under året. Gruppen träffades dock regelbundet under hösten och fungerade då som planerings- och referensgrupp för flyktinghandläggaren.

Den 1 januari 2000 utträdde Amnesty ur föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, men sedan dess har styrelsen beslutat om ett återinträde. Amnesty återinträdde i Rådgivningsbyrån den 1 januari 2001.

Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings Working Group on Refugees.

I maj anordnade Amnesty, tillsammans med kannt, Rådgivningsbyrån och Röda Korset utbildning om "Följdverkningarna av tortyr" för Migrationsverkets personal. Flyktingavdelningen deltog dessutom vid ett stort antal tillfällen i föreläsningar och seminarier för Amnesty medlemmar och allmänhet.

I samarbete med andra frivilligorganisationer lade sektionen ner mycket tid på att arbeta mot regeringens massflyktsproposition. Regeringen drog sedemera tillbaka propositionen.

Även regionkontoret i Göteborg gav löpande service till asylsökande och deras ombud och flyktinggruppens arbete fortsatte. Tillsammans med Röda Korset, Caritas och Göteborgs stift startades en studiecirkel och utbildning av frivilliga som ska ingå i en besöksgrupp på förvaret i Göteborg.

Blixtaktioner
Under 2000 förmedlades från det internationella sekretariatet 389 blixtaktioner, 92 "EXTRA" (Express Transmission for Rapid Action) samt 347 uppföljningar. Vädjanden skickades till 85 olika länder.
Antalet BA-mottagare per post är för närvarande cirka 460, utöver dessa finns ett fåtal som får BA via e-post. Under 2000 har BA-handläggaren uppmanat prenumeranter som får BA per post att själva hämta BA från svenska sektionens webbsidor.

Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer (junior-BA) är 73.

Det finns ett växande antal personer som arbetar med BA via Amnestys webbsidor. "Veckans vädjande", ett BA-vädjande som skrivs av BA-handläggaren och finns på hemsidan med länkar till BA-sidan och årsrapporten, har lockat alltfler deltagare. Antalet personer som vill att deras namn finns med på vädjandet har ökat under året från i genomsnitt mellan 100-150 varje vecka till mellan 300-400 varje vecka.

MR-information
Sekretariatet har under året mottagit en mängd frågor via främst e-post och telefon, men även via fax och brev, från allmänheten och då framförallt skolelever. De flesta frågor gäller dödsstraffet, Amnestys verksamhet, hedersmord och barnets rättigheter. Andra frågor gäller situationen i ett visst land eller om situationen för mänskliga rättigheter generellt. Vi har då kunnat hänvisa till Amnestys hemsida, www.amnesty.se, då de flesta som hör av sig till oss har tillgång till internet. I övriga fall har vi samlat fakta och skickat informationen via post.Amnestys hemsida, www.amnesty.se, har utvecklats under året, samt nytt informationsmaterial producerats. Sekretariatet har under året mottagit ett antal anmälningar angående människorättskränkningar runt om i världen. Relevant information har vidarebefordrats till vårt internationella sekretariat. Under året har sekretariatet haft studiebesök från skolor, folkhögskolor, universitet m m.

Publikationer
Kortkampanjen utkom 2000 med elva nummer. Antalet prenumeranter var 2936 enskilda personer och
104 grupper.

Övrigt
Sekretariatet har tagit emot studiebesök från bl a Etiopien, arrangerade av Raul Wallenberg Institutet.

5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet.

Styrelsen ska
* ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet
* utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för
styrelsens uppdrag
* ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd
som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet
* verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig
inom områden som har betydelse för sektionens arbete.


Medlemsutbildning
Under året har följande centrala utbildningar anordnats för Amnestys medlemmar:
Gruppsekreterarkurs (2 st)
Åtagandeutbildning (2 st)
Utbildning för enskilda aktivister
Fundraisingutbildning
Utbildning för samordnare
Utbildning för nya distriktsombud

Fyra regionala träffar/utbildningar hölls för ungdomar under året. Inför Kampanjen mot tortyr hölls fyra regionala möten och en central utbildning. Totalt har ca. 170 personer deltagit i någon av sektionens utbildningar. Därtill har många orter förbättrat sin lokala utbildning med temakvällar/föreläsningar av olika slag. I Uppsala, Göteborg och Stockholm har den typen av utbildningstillfällen arrangerats regelbundet under året.

På regionskontoret i Göteborg gavs introduktionskurser för nya medlemmar som vill arbeta aktivt vid 4 tillfällen under året. Regionssamordnaren höll också en utbildning för juristgruppen vid två tillfällen. För kontorets frivilliga arrangerades en utbildningsserie om fyra tillfällen.

Den 18 mars arrangerade regionskontoret en utbildningsdag inför Tortyrkampanjen. 22 personer från från Region Väst och Skaraborgs distrikt deltog. Inför Tortyrkampanjen arrangerades även en utbildningskväll.

Man arrangerade även en seminariedag om Human Rights Defenders vilket var en uppföljning av regiondagen 1999.

Personalutbildning
Under året har personalen fått utbildning i teamarbete under ledning av Ledarinstitutet. Dessutom har de sekretariatet arrangerat månatlig utbildning inom olika områden, t ex Amnestys åtagande, folkrätt och mänskliga rättigheter och ergonomi.

Varje team har under året tagit fram en långsiktig utbildningsplanering.

Under året gjorde fyra sekretariatsanställda en studieresa till IS och den brittiska sektionen.

6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Styrelsen ska
* utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering
* stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin
* analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter
* bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten
* verka för att samordna och sprida den kunskap som olika
utvärderingar ger
* verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete.

Verksamhetsplanering
Verksamhetsplaneringen präglades under året av sektionens nya handlingsplan 2000-2004, som antogs av årsmötet i Malmö i maj. Sektionens handlingsplan bygger på den internationella handlingsplan (Troía Action Plan) som antogs av ICM 1999. Sekretariatets och styrelsens planering utgår ifrån denna nya handlingsplan. Styrelsen har fattat beslut om en prioritering bland målen i handlingsplanen fram till 2004.

Sekretariatet har under året haft planerings- och utvärderingsdagar.

7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation.

Styrelsen ska
* se över sektionens organisation på alla nivåer
* besöka alla distriktsmöten
* stimulera till diskussioner i aktuella frågor
* skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen
* utveckla informationshanteringen så att fler enkelt kan ta del av
information och kunskap.


Distrikten
Bland distrikten är det som vanligt ett antal distrikt som fungerar bra, med en välfungerande samordning och mycket aktiviteter, medan andra distrikt inte är särskilt aktiva. Inom flera distrikt förbättrade man under året sina rutiner beträffande kontakt med nya medlemmar och tillsatte särskilt ansvariga personer för detta. Detta ledde ledde t.ex. till att man bildade fyra helt nya grupper i Uppsala.

Region väst
Under året hölls tre möten med Regionrådet.

Samordningsgrupper och specialgrupper
Samordnings- och specialgrupper fick fortsatt service och regelbundna utskick och med material från sekretariatet.

Flera möten, utbildningar och seminarier anordnades för, i samarbete med och självständigt av samordnings- och specialgrupperna. Däribland kan nämnas ett intersektionellt Colombiamöte i Stockholm den 26-28 maj, ett intersektionellt Syrienseminarium i Göteborg den 2-3 december, Nordafrika seminarium den 14 oktober, Indien seminarium 14-15 oktober, seminarium om fredsövervakning i Chiapas 27 november, seminarium om homosexualitet i Zimbabwe i samarbete med RFSL, Forum Syd, Gaystudenterna och Svenska kyrkan. Vidare arrangerade Södra Afrika samordningen ett seminarium om jordreformen i Zimbabwe och Sydafrika i samarbete med Afrikagrupperna den 5 december.

Sedan april 2000 har tjugo nya samordnare rekryterats. En ny tvådagars utbildning för samordnare har utformats och handledningen för land och RAN-samordnare har uppdaterats. En intern webbsida, innehållande bl a landinformation, för samordnare har också utvecklats, vilken ligger ute på Amnestys interna hemsida.

De flesta specialgrupper har regelbundet haft möten på sekretariatet.

Utöver den ordinarie verksamheten ansvarade juristgruppen i Stockholm för Amnestys engagemang vid MR-dagarna. Två nya specialgrupper har bildats under året, Kvinnorrättsgruppen och Business Group.

Under året skapades en webbsida med information om kvinnors mänskliga rättigheteter samt en webbsida om Amnestys arbete för människorättsförsvarare. Under hösten startade ett elektroniskt nätverk mot övergrepp som speciellt drabbar kvinnor. Nätverket är kopplat till Kvinnorättsgruppen som även står för utskicken. Antalet medlemmar i nätverket var vid årets slut 130.

HRD-nätverket, som inte är någon formell specialgrupp, har bytt namn till MR-aktivister. Antalet medlemmar var i slutet på december 70 st. Nätverket är elektoniskt uppbyggt och medlemmarna får ett månatligt utskick med aktuella aktioner. Dessa aktionerna kommer från IS. Meningen är att de ska leda till brevkampanjer gentemot berörda parter.

Under året fattades beslut att ej fortsätta med Country Linking Indonesia i den svenska sektionen, beroende på att samordningen inte fungerat tillfredsställande samt att sekretariatet ej har resurser att bygga upp ett aktivt arbete inom detta område.

Amnestygrupper
Antalet arbetsgrupper fortsatte att minska under år 2000. 45 grupper lades ner och 18 nya grupper bildades. Det stora antalet nedlagda grupper består ungefär till en tredjedel av grupper som inte haft någon verksamhet på flera år. Vid årets slut hade sektionen 259 grupper.

Ungdomsarbetet
Bland ungdomsgrupperna var det som vanligt stor omsättning på medlemmar och många grupper som tvingades lägga ner arbetet. Dock tycks arbetet ha stabiliserat sig något det senaste året och ungdomsgrupperna är betydligt bättre etablerade i arbetet på lokal nivå än för något år sedan. Sommarens planerade ungdomsläger fick ställas in på grund av för få anmälningar. Därför beslutade ungdomsrådet att under 2001 ersätta lägret med ett nationellt möte liknande Landstreff for Ungdom , som genomförts med ett stort antal deltagare under många år i den norska sektionen. Två representanter från den svenska sektionen
deltog på den norska träffen i mars 2000.

Enskilda aktivister
Försöksverksamheten med s.k. enskilda aktivister har fortsatt under året. Vid årets slut fanns 13 enskilda aktivister. Därtill har två helt nya grupper under året bildats som en direkt följd av de enskilda aktivisternas arbete.

Årsmötet
Vid årsmötet som hölls i Malmö den 5-7 maj deltog 240 medlemmar. Dessutom gästades mötet av följande personer Chandani Wijetunge, journalist från Sri Lanka, Dimitrina Petrova från ERRC i Ungern, Valiantsin Stsefanovich från VIASNA '96 i Vitryssland, Per Stenbeck, generalsekreterare för Greenpeace, Helen Bamber från "The Medical Foundation for the Care of Victims of Torture" i England, Mary Gray, Amnestys internationella kassör, Kastytis Ramkevicius från Amnesty i Litauen och Gregor Noll , folkrättsforskare vid Lunds universitet . Representanter från andra amnestysektioner var Anwar Sadat Khan från Bangladesh, Tommy Lindgren från Finland, Piotr Skrzypczak från Polen samt Bodil Röyset och Patricia Kaatee från Norge.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 11 november. I mötet deltog representanter från 10 distrikt, sekretariatet, styrelsen och Granskningskommittén. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 2001 samt tog del av Granskningskommitténs rapport.

DUG
Under året arbetade även Demokratiutredningsgruppen (DUG), tillsatta av styrelsen på uppdrag av årsmötet. DUGs uppgift är att se över demokratin inom den svenska sektionen av Amnesty och gruppen lämnade en delrapport till årsmötet 2000. DUG fortsatte sitt arbete under år 200 och arrangerade bl.a. ett öppet seminarium den 9 september. Gruppen kommer att inkomma med sina förslag till årsmötet 2001.

Sekretariatet
Sekretariatet genomgick under året en omorganisation och består nu av fyra team; informationsteamet, aktivistteamet, fundraisingteamet och informationshanteringsteamet. Sekretariatet leds av generalsekreteraren, som delegerat samordningen av sekretariatets interna arbete till kontorschefen. Till kontorschefen finns knuten en grupp bestående av ekonomi- och personalfunktionerna.

Personal
Sekretariatet hade per 31 december 2000 26,25 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 31 personer. Av dessa var fyra personer vikariatsanställda p g a tjänstledigheter och vakanser. Dessutom hade sekretariatet samma datum 2,5 projekttjänster. Projekten avsåg ungdomsarbetet, samordnarna samt projektanställning på Amnestyfonden. Två av sekretariatets fast anställda arbetade på regionkontoret i Göteborg.

Frivilliga
Per den 31 december 2000 arbetade cirka 40 personer i Stockholm ideellt med distribution, registrering, flyktingfrågor, blixtaktioner, korrekturläsning, arkivering och allmän avlastning av enskilda handläggare. Under året hade sekretariatet även ett 20-tal praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor. Dessa praktikanter arbetade främst med flyktingfrågor och mr-information. På regionkontoret i Göteborg arbetade cirka 10 personer ideellt.

8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter.

Styrelsen ska
* utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner
* vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen
* medverka till genomförandet av internationella möten
* stärka sektionens profil internationellt
* utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av
Amnestyrörelsen
* öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen
och med andra sektioner och grupper
* stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger
i andra länder
* utveckla arbetet med Amnestys EU-förening**.


Internationellt kontaktnät
Sektionen var representerad på de tunisiska, polska, tyska, holländska och norska sektionernas årsmöten. På norska sektionens årsmöte höll generalsekreterare Carl Söderbergh dessutom ett anförande. Generalsekreteraren representerade även sektionen på det internationella generalsekreterarmötet i Kathmandu i november. I april deltog Carl Söderbergh i ett möte i Bryssel för generalsekreterare inom Amnestys EU-sektioner. Sektionen deltog i EU-föreningens** årsmöte som hölls den 13-14 maj i Portugal. I anslutning till detta, den 12 maj, hölls ett möte med sektionernas EU-kontaktpersoner då man bl a gjorde en genomgång av de aktioner som genomförts de senaste tolv månaderna.

Sektionen tog även aktiv del i arbetet med den internationella mandatöversynen och deltog i ett internationellt referensmöte i Rom i oktober.

Under hösten deltog en representant från sektionen i ett internationellt Amnestymöte om utbildning av poliser.

En samordnare och kontaktpersonen för den nystartade Kvinnorättsgruppen deltog i samordnarutbildning på IS. Sektionens Perusamordnare deltog i ett intersektionellt samordnarmöte i London. Dessutom besökte handläggare för samordnare/specialgrupper IS under två dagar i november.

Juristgruppen deltog på intersektionellt juristgruppsmöte på Irland. De flesta representanterna kom från Europa, men Kanada, USA och Tunisien var också representerade. Södra Afrikasamordningen deltog i Country Review möte i Köpenhamn.

I april deltog två representanter för den svenska sektionen i Fundraising Skill Share Conference i London, anordnat av Fundraisingteamet på IS. I samband med mötet hölls även ett kortare möte med representanterna från den norska sektionen för att stämma av fundraisingfrågor.

Två representanter från svenska sektionen deltog i the International Fundraising Workshop i Holland i oktober. Evenemanget är årligen återkommande och samlar ca 1000 personer från hela världen. De senaste rönen inom fundraising presenteras i form av seminarier och workshops under 4 dagar.

Maria Ros valdes under hösten in i Fundraising Working Group, en grupp vars syfte är att utarbeta internationella strategier inom fundraisingområdet, vara rådgivande till den internationella styrelsen samt utgöra stöd för sektioner och strukturer i frågor relaterade till fundraising. Varje medlem i gruppen har ett specifikt ansvarsområde och Maria ansvarar för träning/utbildning av små sektioner.

Svenska sektionen var fortsättningsvis representerad i Section Development Committee genom Anita Klum.

Sektionen och Amnestyfonden gav gemensamt stöd till sektionen i Sierra Leone och mr-försvarare i landet.

Amnesty Open University/samarbete med Amnestystrukturer på Balkan
En MR-utbildare från svenska sektionen genomförde en helgutbildning i mänskliga rättigheter i Albanien tillsammans med en representant från irländska sektionen. Initiativet var taget av irländska sektionen på förfrågan från den Amnestystruktur som finns i Albanien. Ca 50 personer deltog i seminariet som var mycket uppskattat.

En person från sektionen höll även i workshops om mänskliga rättigheter i Sarajevo i Bosnien och i Prishtina, Kosovo. Detta på förfrågan från internationella sekretariatet.

** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening,
som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna
------------------------------------------------------------------
Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 2000 och årsskiftet hade styrelsen tre protokollförda möten. Fram till årsmötet 2001 kommer ytterligare tre styrelsemöten att ha ägt rum.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse. Tre protokollförda AU- möten ägde rum under sommaren/ hösten 2000 och ytterligare tre AU- möten är schemalagda under våren 2001.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi. För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) har under det gångna verksamhetsåret haft som sin främsta uppgift att följa den pågående mandatöversynen. I detta syfte har utskottet formulerat svenska sektionens svar på den permanenta mandatkommitténs olika diskussionspapper. Christian Gräsklund deltog i det internationella mandatmöte som hölls i Rom 27 - 29 oktober. Rapporten från detta möte var ett av de dokument som diskuterades vid svenska sektionens åtagandeseminarium den 9 december. A-uskottet har senare formulerat styrelsens förslag till sektionens årsmöte avseende de speciella frågor som den permanenta mandatkommittén lyft fram.

A-utskottet har också gett underlag för styrelsens yttranden över två SCRA-rapporter, vilka behandlade den ekonomiska sektorn samt sanktioner mot stater.

A-utskottet har i samråd med flyktingombuden gett styrelsen underlag för omprövning av det tidigare beslutet att utträda ur Rådgivningsbyrån. På grundval av detta underlag har styrelsen beslutat att ansöka om återinträde.

A-utskottet har diskuterat frågan om indirekt statligt stöd. Ett förslag har formulerats till årsmötet som innebär att frågans omfattning ska utvärderas och gruppernas och disktriktens åsikter inhämtas.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) deltog under året i den internationella debatten om Amnestys arbetsmetoder och följde arbetet i det internationella styrelseutskott som hanterar dessa frågor (SCRA). B-utskottet har tillsatt en "gruppbildargrupp", som har till uppgift att stödja det lokala arbetet med att rekrytera fler aktivister och bilda nya grupper. Gruppbildargruppen ordnade ett seminarium i samband med årsmötet, de har kommit med förslag på nytt material och förmedlat sina idéer till resten av sektionen genom Grupptrycket och på distriktsmöten. Medlemmarna i gruppbildargruppen har också varit direkt inblandade i arbetet med att bilda nya grupper i Karlstad, Växjö, Uppsala, Göteborg och Simrishamn. B-utskottet följer också projektet med enskilda aktivister och har påbörjat en utvärdering av projektet, vilken skall redovisas för årsmötet 2001. Utskottet har planerat och ordnat utbildning av styrelsens ledamöter vid två tillfällen under året. Utskottet har även påbörjat diskussioner om hur medlemsutbildningsverksamheten samt arbetet med MR-information på skolor o dyl skulle kunna förbättras och utvecklas.

Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottet) har under verksamhetsåret främst arbetat med distriktens juridiska och ekonomiska status samt aktivistcentret i distrikt Skåne-Blekinge.

En första kartläggning av distriktens juridiska och ekonomiska status avslutades under första halvan av verksamhetsåret. Frågan har därefter utretts vidare i samarbete med D-utskottet. För ändamålet har en undergrupp till de båda utskottet tillskapats i vilken två medlemmar från respektive utskott ingår. Gruppen har främst analyserat på vilket sätt den nya bokföringslagen kan komma att påverka kraven på distriktens ekonomiska redovisning samt deras juridiska status. En delrapport med förslag till vidare åtgärder kommer att presenteras under våren 2001.

C-utskottet har vidare för styrelsens räkning följt arbetet med att etablera ett aktivistcenter i distrikt Skåne-Blekinge. En kontinuerlig dialog har förts med distriktsstyrelsen där för att säkerställa att erforderliga frågor kan lösas av respektive styrelse. Nicklas Liss-Larsson deltog den 28 oktober, tillsammans med sektionens ordförande Hanna Roberts, vid distriktets extra medlemsmöte där aktivistcenterfrågan diskuterades. Vid mötet beslöts att centret förläggs till Malmö där också en lämplig lokal har hittats. C-utskottet har i kontakter med distriktsstyrelsen även enats om en preliminär tidsplan för etableringen. Enligt denna skall ett aktivistcenter i Malmö kunna vara i drift under under hösten 2001. Utskottet har även fört en dialog med distriktsstyrelsen om vilka uppgifter som sektionsstyrelsen behöver för att kunna fatta nödvändiga beslut i frågan. I sektionens budget för 2001 har 100 000 kronor reserverats för att täcka lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter för en planerad anställd person vid centret från och med september 2001.

I slutet av verksamhetsåret aktualiserades även specialgruppernas roll och funktion i sektionens verksamhet. C-utskottet påbörjade behandlingen av frågan i samråd med bl.a. styrelsens kontaktperson för specialgrupperna, David Langlet. Frågan kommer att fortsätta behandlas innevarande verksamhetsår.

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) har under året fortsatt arbetet med att bevaka och förbättra den svenska sektionens ekonomiska planering. Utskottet följde sektionens arbete med att bredda den finansiella basen och tillskrev styrelsen angående detta. En översyn av sektionens arbete med testamente gjordes. Tillsammans med C-utskottet har utskottet påbörjat arbetet med att utreda distriktens status i sektionen (årsmötesbeslut 52/2000). Utöver detta har utskottet följd sektionens löpande ekonomi, Humanfondens utveckling och den internationella rörelsens ekonomiska utveckling.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 2000)

Ordinarie ledamöter:
Hanna Roberts, Malmö (ordförande)
Christian Gräslund, Sollentuna (vice ordförande)
Binnie Kristal- Andersson, Stockholm
Maria Eklund, Bollnäs
Nicklas Liss-Larsson, Hässelby
Tina Lundh, Stockholm
Jan Odqvist, Stockholm (personalrepresentant)
Torbjörn Söderberg, Malmö
Henrik Zetterquist, Göteborg (kassör)

Suppleanter:
David Langlet, Solna
Susann Olsson, Växjö

Ordinarie personalrepresentant Magnus Killander är tjänstledig t o m 30 juni 2001 och personalrepresentantsuppleant Lisbeth Segerlund slutade sin tjänstgöring vid sekretariatet i augusti 2000. Ingen personlig suppleant till den nu sittande personalrepresentanten har valts.

Sektionens generalsekreterare Carl Söderbergh och kontorschef Dan Grundin var adjungerade till styrelsen och arbetsutskottet.

Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut
(siffrorna inom parentes hänvisar till § i årsmötesprotokollet)

Motioners utformning (47)

Beslut
att bifalla motionens första att-sats;
att den svenska styrelsen måtte verka för en större enkelhet, konkretion och klarhet i de förslag till resolutioner som lämnas till rådsmötet.

Åtgärd:


Bättre handlingsplaner (48)

Beslut
att bifalla motionen med den nya att-satsen;
att svenska sektionens styrelse genom skrivelse till IEC senast våren 2001 kommer med förbättringsförslag gällande den internationella planeringsprocessen och den internationella handlingsplanen.

Åtgärd:


Förändrat arbetssätt för sektionsstyrelsen (49)

Beslut
att bifalla motionen med den förändrade att-satsen;
att ge styrelsen i uppdrag att - med syfte att minska arbetsbördan för styrelsens ledamöter - förändra sitt arbetssätt så att styrelsen blir mindre operativ.

Åtgärd:


Distriktens ekonomi (51)

Beslut
att bifalla motionen med de tre att-satserna;
att ge styrelsen i uppdrag att utreda hur uttaget av avgifter från grupperna till sektion och distrikt på bästa sätt kan harmoniseras så att en långsiktig stabil lösning kan nås,
att göra detta med beaktande av de mycket skiftande behov och möjligheter som föreligger i de olika distrikten och
att vidare beakta nyttan av att synas bland allmänheten i samband med insamling samtidigt som man uppmärksammar att denna effekt kan nås på många alternativa sätt.

Åtgärd:


Statligt stöd (53)

Beslut
att bifalla styrelsens förslag;
att sektionen fortsatt ska avstå från statligt stöd vad gäller sektionens biståndsverksamhet,
att uppdra åt styrelsen att internationellt verka för att Amnesty inte tar emot statligt stöd för biståndsverksamhet.

Åtgärd:


Etablering av aktivistcenter (56)

Beslut
att sektionen stödjer distrikt Skåne-Blekinge i arbetet att etablera ett aktivistcenter,
att distrikt Skåne-Blekinge och eventuella andra deltagande strukturer har det övergripande (även ekonomiska) ansvaret för etablering och drift av ett aktivistcenter,
att sektionen, om behov finns, lämnar ekonomiskt stöd under en uppbyggnadsfas och
att sektionen har arbetsgivar- och löneansvaret för anställd personal.


Åtgärd:
Sammankallande i C-utskottet har utsetts som kontaktperson för distrikt Skåne-Blekinge med anledning av arbetet med att etablera ett aktivistcenter. Vidare står i C-utskottets direktiv för 2000/2001 att man för styrelsens räkning skall följa, och vid behov bereda frågor i samband med etableringen av aktivistcentret. Sammankallande i C-utskottet, Nicklas Liss-Larsson, och sektionens ordförande, Hanna Roberts, har deltagit i distrikt Skåne-Blekinges extra medlemsmöte den 28 oktober 2000 vid vilket aktivistcenterfrågan behandlades. I sektionens budget för 2001 har 100 000 kronor avsatts för att täcka lönekostnaderna för en planerad anställd person vid aktivistcentret från och med september 2001.


Specialgruppernas ställning (57)

Beslut
att svenska sektionens styrelse internationellt verkar för att det skall vara omfattningen av en sektions totala aktivitet som skall ligga till grund för beräkning av antalet delegater till internationella rådsmöten och i andra liknande sammanhang.


Åtgärd:
På den internationella styrelsens möte i juni 2000 beslutades att alla registrerade grupper inom en sektion skall inkluderas då sektionens röstantal vid ett internationellt rådsmöte räknas fram. Detta inbegriper lokala grupper, barn- och ungdomsgrupper, grupper med temabaserat arbete och grupper som arbetar med en viss typ av aktioner, oavsett om de arbetar med aktionsfall eller RAN. (ORG 50/02/00)


Flyktingarbetet (63)

Beslut
att ge den nya styrelsen i uppdrag att, efter samråd med flyktingombuden, ompröva beslutet att lämna huvudmannaskapet för Rådgivningsbyrån.

Åtgärd:


Reviderade riktlinjer för sektionens flyktingarbete (64)

Beslut
att styrelsen ska omarbeta riktlinjerna i samarbete med flyktingombuden och
att styrelsen ska fastställa riktlinjerna.

Åtgärd:


Beslut om Handlingsplan 2000-2004 (68)

Beslut
att anta huvudstrukturen i förslaget till handlingsplan för 2000-2004,
att dödsstraffet lyfts in i huvudmålet "Bekämpa tortyr",
att uppdra åt styrelsen att arbeta in de motioner och förslag som antagits av årsmötet i den slutgiltiga handlingsplanen och
att anta förslaget till handlingsplan 2000-2004 samt uppdra åt styrelsen att göra de textändringar som är konsekvensen av fattade beslut vid detta årsmöte.

Åtgärd:


Beslut från tidigare årsmöten

Årsmötet i Växjö 1998:

Enskilda aktivister (56)

Beslut
att en tidsbegränsad försöksverksamhet inleds med enskilda aktivister varav hälften skall ha tidigare erfarenhet av arbete i en grupp,
att styrelsen tillsätter en mindre projektgrupp med deltagande från sekretariat, aktiva och styrelsen med uppgift att
a) föreslå formerna för antagande och löpande kontakt med enskilda aktivister
b) samordna de enskilda aktivisterna under försöksperioden
c) utvärdera verksamheten vid försöksperiodens slut samt då också
d) föreslå formerna för fortsatt verksamhet eller avveckling eller
att lägga dessa uppgifter på ett utskott samt
att arbetet med detta startar så att beslut om fortsättning eller avveckling kan tas vid årsmötet 2001.

Åtgärd:
Verksamheten startades upp 1999 och utvärderades i februari 2001. Styrelsen föreslår årsmötet 2001 besluta att sektionen även i fortsättningen ska ge personer möjlighet att arbeta som enskilda aktivister.


58. Demokratin i svenska Amnesty (2.5)

Beslut
att uppdra åt styrelsen att snarast tillsätta en fristående arbetsgrupp med uppgift att göra en grundlig och djupgående utvärdering av sektionens demokratiska process och dess strukturer,
att styrelsen i arbetsgruppens direktiv inkluderar att se över och eventuellt föreslå revideringar beträffande
- årsmötet
- budgetmötet
- sektionens stadgar - framför allt de delar som har inverkan på demokratin
- sektionens arbetsordning
- distrikten och deras roll i sektionen
- arbetsgruppernas demokratiska status i förhållande till andra strukturer
- sektionsstyrelsens sammansättning och arbetssätt
- personalens roll i den demokratiska processen
- röstförfarande och rösträtt
- gruppers, distrikts och enskilda medlemmars roll i processen mellan årsmöten,
att arbetsgruppen ges möjlighet att under arbetets gång ge förslag på utökning av direktiven.
att arbetsgruppen avlägger en delrapport till årsmötet 1999 och en slutrapport med förslag på förändringar till årsmötet år 2000.

Åtgärd: