DUG förslag: Representativ demokrati Underlag till styrelsemöte 1-2 mars 2001

Till: Styrelsen
Från: DUG
Datum: 16 februari 2001

Representativ demokrati

Bakgrund
Sedan starten 1964 har den svenska sektionen av Amnesty International verkat genom direktdemokrati – en medlem en röst. Alla medlemmar i sektionen har också förslags- och yttranderätt vid årsmötet.

Direktdemokratin innebär att alla medlemmar har en teoretisk möjlighet att delta i den demokratiska processens högsta instans. I ett direktdemokratiskt system kan också alla komma till tals, formaliseringen minskar och det ger utrymme för en mindre hierarkisk organisation. Men direktdemokratin har också sina brister.

Under de senaste tio åren har i genomsnitt 360 personer deltagit vid varje årsmöte. Vi kan också se en trend där allt färre deltar. Det innebär i praktiken att ungefär en halv procent av sektionens medlemmar – eller knappt tio procent av de aktiva medlemmarna – direkt deltar i sektionens högsta beslutande organ samt vid val av sektionens styrelse. Motioner och förslag till årsmötet diskuteras under våren både på grupp- och distriktsmöten, men det finns inga reglerade krav på en sådan process.

Arbetsgruppen har en central roll i hela amnestyrörelsen. Enligt internationella riktlinjer bör minst två tredjedelar av sektionens grupper vara representerade vid årsmötet. Detta utgör ett praktiskt problem för en sektion som helt och hållet bygger på direktdemokrati. Det finns ingen anledning för oss att reglera hur många arbetsgrupper som deltar i årsmötet eftersom dessa inte har någon representativ roll i vårt demokratiska system.

Direktdemokratins olika sidor
Man kan med rätta hävda att direktdemokratin är den högsta formen av demokrati. Direktdemokratin ger en känsla av delaktighet – var och en har möjlighet att påverka sektionens utveckling och framtid. Svenska Amnestys struktur och den praktiska verkligheten leder ändå till problem i genomförandet av den direkta demokratin. Risken finns att vi lurar både oss själva och allmänheten att tro att vi har ett bättre system än vi i själva verket har.

Några exempel på direktdemokratins brister i svenska Amnesty:

• En mycket liten del av medlemmarna deltar
• Representationen är slumpmässig
• Ansvaret för beslutens genomförande och uppföljning blir otydligt
• Kontinuiteten brister
• Risken för »kupper» ökar

Representativ demokrati
Det finns flera fördelar med ett representativt system, framför allt i vår organisation som bygger på arbetsgrupper och distrikt. Risken finns naturligtvis att den enskilda medlemmens inflytande minskar, men det behöver inte vara så. Ett väl fungerande representativt system återspeglar hela medlemskåren i varje enskilt beslut. Ett ombudsmannaskap manar också till ansvar och medför också att fler involveras i en bättre beredning och förankring av frågor som är aktuella för beslut. Representativiteten ökar möjligheterna till bra kontinuitet och väl informerade beslut samtidigt som aktivitet och mångfald uppmuntras.

I svenska Amnesty finns det goda möjligheter att utveckla ett demokratiskt system som kombinerar fördelarna hos den direkta demokratin med dem hos ett representativt system. I svenska Amnesty har vi redan mycket väl etablerade strukturer för att bygga ett sådant system. Det finns ojämnheter i våra strukturer som kan leda till att vi under en övergångsperiod stöter på en del rent organisatoriska problem. Detta gäller dock alltid vid genomförandet av större förändringar i en organisationsstruktur. Dessa ojämnheter är redan idag ett problem för organisationen och därför också föremål för översyn genom sektionsstyrelsens försorg.

Förslag
• Från och med årsmötet 2002 tillämpar svenska sektionen ett demokratiskt system som bygger på ombudsmannaskap.

• Varje medlem i sektionen har rätt att delta i årsmötet med förslags- och yttranderätt.

• Varje distrikt i sektionen har rätt att delta i årsmötet med ombud enligt följande:

upp till 10.000 medlemmar – 3 röstberättigade ombud
10.001-15.000 medlemmar – 4 röstberättigade ombud
15.001-20.000 medlemmar – 5 röstberättigade ombud
över 20.001 medlemmar – 6 röstberättigade ombud

• Varje i sektionen permanent och registrerad grupp – arbetsgrupper, ungdomsgrupper, samordningar, specialgrupper, aktionsgrupper etc – har rätt att delta i årsmötet med ett ombud.

• Tillfälliga grupper, projektgrupper och nätverk tilldelas inga röster eftersom de i de allra flesta fall består av personer som även är medlemmar i permanenta grupper.

• Det åligger varje enskild grupp att tillse att gruppen är registrerad i sektionen.

• Grupperna har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet – inklusive resor och logi. Grupper som inte har möjlighet att bära dessa kostnader skall i första hand ges ekonomiskt stöd från distriktet. Om gruppen inte tillhör något distrikt skall kostnaderna bäras av sektionen.

• Distrikten har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet – inklusive resor och logi

Årsmötet beslutar

att sektionen från och med årsmötet 2003 inrättar ett demokratiskt system som bygger på representation enligt förslaget ovan

att ge styrelsen i uppdrag att slutföra arbetet med att se över sektionens strukturer och deras roller i sektionen – distrikt, samordningsgrupper etc – så att alla eventuella ojämnheter eller oklarheter är utredda i god tid innan det nya systemet tas i bruk.

att ge styrelsen i uppdrag att i alla nödvändiga delar justera sektionens stadgar så att de återspeglar beslutet och dess innebörd.

att ge styrelsen i uppdrag att tillse att det nya systemet utvärderas efter årsmötet 2005 och att årsmötet 2007 fattar beslut om huruvida sektionen därefter skall fortsätta att verka genom representativ demokrati.