Protokoll från svenska sektionens budgetmöte den 24 oktober 2009 Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2009

Protokoll från svenska sektionens budgetmöte den 24 oktober 2009

1. Mötet öppnas

Mötet öppnas av sektionens vice ordförande Ida Burlin, som hälsar mötesdeltagarna välkomna.

2. Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare

Mötet väljer David Langlet till ordförande, Dan Grundin till sekreterare och Lars Olsson till justerare.

3. Fastställande av dagordning

Mötet fastställer dagordningen så som framgår av protokollet nedan.

4. Presentation av mötesdeltagare

Presentation av närvarande deltagare görs.

5. Mötets syfte och förutsättningar

David Langlet redogör för syftet med budgetmötet. Sekretariatet har tagit fram ett förslag till budget för 2010, som budgetmötet ska ha synpunkter på. Därefter ger styrelsen sina synpunkter och sekretariatet återkommer med ett slutligt förslag till budget som styrelsen fattar beslut om i december. I år har man även att beakta de beslut som tagits av det internationella rådsmötet (ICM) och i synnerhet beslutet " From Assessment to Distribution", som innebär en fortsatt ekonomiskt tillväxt för Amnesty International samt ett nytt sätt att fördela resurserna så att sektionerna i slutet av den kommande handlingsplaneperioden kommer att bidra med 40% av sina intäkter till den internationella rörelsen, istället för dagens 30%.

6. Presentation av sekretariatets förslag till budget 2010

Annica Blidegård presenterar sekretariatets förslag till budget 2010. Förslaget bygger på en prognos för 2009 som visar på ett överskott på 6 600 tkr, främst beroende på en ökad utdelning från Postkodlotteriet, men även på en ökning av antalet medlemmar och givare via autogiro. Intäkterna 2010 beräknas bli ca 74 000 tkr, vilket är en ökning med 1 900 tkr, eller 2%, jämfört med prognosen 2009. Kostnaderna 2010 uppgår tillsvidare till ca 70 500 tkr, vilket är en ökning med ca 5 000 tkr, eller 7%, jämfört med prognosen 2009. Budgetförslaget innebär tillsvidare ändamålskostnader på ca 73,5% och kostnader för insamling och administration på 22%. (Att de totala kostnaderna inte summerar till 100% beror på att budgetförslaget innebär ett överskott, alla insamlade medel omsätts m a o inte i kostnader 2010 i budgetförslaget.)

Fredrik Kron redogör för planerade aktiviteter 2010 inom områdena Kampanjer och Stöd till aktivismen. Miriam Isaksson redogör för aktiviteter inom områdena Information och kommunikation samt Insamlingsarbete. Annica Blidegård redogör för aktiviteter inom områdena Medlemmar och organisation, Gemensamma kostnader samt Internationella rörelsen. Därefter öppnas mötet för frågor och kommentarer på förslaget till budget.

Mårten Rosander önskar ett förtydligande vad gäller den planerade valkampanjen 2010 och det faktum att Amnesty kommer att ha egna valstugor. Fredrik Kron förtydligar att Amnesty kommer att informera om MR-frågor i valstugorna och inte göra partipolitiska ställningstaganden. Ulf Gustavsson frågar vilka frågor Amnesty kommer att uppmärksamma under valkampanjen, men får svaret att detta ännu ej är klart.

Ernesto Katzenstein ber om en förklaring till varför området Kampanjer får mindre resurser 2010 än 2009 och på det svarar Fredrik Kron att styrelsen 2009 sköt till extra resurser i samband med lanseringen av kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga", vilket förklarar skillnaden.

Lisa Dahl frågar om budgetförslaget innehåller stöd till distrikten i den händelse de förlorar intäkter som en konsekvens av årsmötesbeslutet att grupperna får välja om de vill vara redovisningsgrupper med egen ekonomi eller grupper knutna till sektionens ekonomi, s k sektionsgrupper. Sekretariatet svarar att det finns resurser inlagda under programmet Grupper och distrikt, men även på andra håll i budgeten, t ex resurser för deltagande i av sektionen anordnade utbildningar.

Ernesto Katzenstein undrar varför budgeten för programmet Utveckla aktivismen är så mycket högre 2009 än 2010 och på det svarar Fredrik Kron att det i budgeten 2009 finns kostnader för en projekttjänst inom området mångfald och ungdom som i budgetförslaget 2010 är flyttade till programmet Personal.

7. Granskningskommitténs rapport avseende sekretariatets förslag till budget 2010

Öjar Janhager redogör för Granskningskommitténs (GK) rapport som i korthet innebär att GK anser förslaget till budget 2010 vara realistiskt mot bakgrund av de ökade intäkter sektionen fått.

8. Amnestyfondens budget 2010

Amnestyfondens budget för 2010 presenteras av Ulrika Sandberg och Eva Rimsten. Amnestyfondens ekonomi är god och intäkterna 2010 planeras bli 6 700 tkr, varav 6 400 tkr är intäkter från samarbetsavtalet med sektionen. Verksamhetskostnaderna beräknas bli 2 147 tkr och utbetalningarna beräknas uppgå till 5 775 tkr, vilket innebär ett underskott i budgeten som delvis balanseras av att man löser upp en del, 700 tkr, av det arv till förmån för arbetet mot tortyr som Amnestyfonden erhållit. Resultatet för 2010 beräknas bli - 522 tkr. Bland utbetalningarna räknar man med att öka stödet till Asien och i viss utsträckning även till Europa och Mellanöstern.

9. Granskningskommitténs rapport avseende Amnestyfondens budget 2010

Öjar Janhager redogör för GKs syn på Amnestyfondens budget som i korthet innebär att GK ser positivt på utvecklingen av Amnestyfondens ekonomi.

10. Presentation ICM-beslut 15 ”From Assessment to Distribution” samt sektionens ekonomi 2010-2016

Maria Eklund redogör för ICM-beslutet som ska ses mot bakgrund av processen att skapa "One Amnesty" och behovet av att Amnesty International ökar sina samlade intäkter och att mer resurser fördelas till globala syd och öst. ICM enades om tre saker: 1) Den internationella tillväxten under perioden 2010-2016 ska vara 35%, 2) sektionernas bidrag till den internationella rörelsen ska öka från 30% av intäkterna till 40% 2016, 3) under perioden 2010-2011 ska övergången till det nya systemet ske genom frivilliga bidrag och slutligt beslut om ett nytt fördelningssystem fattas av ICM 2011.

Maria Eklund visar vidare att sektionens intäkter under perioden 2004-2009 ökat med 7-15% årligen, vilket är mer än den föreslagna tillväxttakten fram till 2016. Dock visar en prognos gjord av sekretariatet att den svenska sektionen år 2014 kommer att redovisa ett negativt resultat om bidraget till den internationella rörelsen ska öka år från år. Detta kan motverkas genom ökade intäkter och/eller minskade kostnader.

Avslutningsvis redogör Maria Eklund kort för den organisationsöversyn som genomförs av styrelsen som ett resultat av årsmötesbeslut 51 om gruppernas ekonomi och samverkansformer.

Efter detta övergår mötet till att i mindre grupper diskutera följande frågeställningar:

1) Synpunkter på förslaget till budget 2010.
2a) Vilken ambitionsnivå bör vi ha för svenska sektionens tillväxt av intäkter till 2016 för att bidra till den internationella rörelsen?
2b) Vilken ambitionsnivå bör vi ha för verksamheten i sektionen, i termer av storlek på sekretariatet, till 2016, större, mindre eller lika med 2010?
3) Vilket stöd kan distrikten behöva med anledning av årsmötesbeslut 51 och särskilt de distrikt som får många sektionsgrupper?

11. Redovisning av gruppdiskussioner

Grupp 1
Tora Törnquist redogör för gruppens diskussion som till största delen handlade om frågan om distriktens ekonomi. Gruppen undrar om det finns utrymme i budgeten för att kompensera för det inkomstbortfall som hotar de distrikt där många grupper blir sektionsgrupper utan egen ekonomi. Vidare undrar man om det finns en administrativ beredskap på sekretariatet för att hantera alla eventuella ansökningar om extra ekonomiskt stöd. På frågorna om sektionens tillväxt i förhållande till den internationella tillväxten menar gruppen att man ser en utveckling mot att sektionerna i globala nord arbetar med fundraising och sektionerna i syd med mr-arbete. Gruppen undrar om det finns ett intresse av en sådan utveckling.

Grupp 2
Lars Olsson redogör för gruppens synpunkter. Budgetförslaget 2010 är bra, speciellt lyfter man fram redesign av Amnesty Press och att grupperna kan söka ekonomiskt stöd för olika aktiviteter. Vad gäller sektionens intäktsmål så är det svårt att tänka sig att man ska överträffa den internationella ambitionsnivån. Gruppen tror att det finns stort stöd för en omfördelning av resurser, men det är viktigt att IS blir mer transparent i redovisningen av hur de internationella resurserna används. När det gäller distrikten är det viktigt att lösa intäktsfrågan i synnerhet för de distrikt som har lokaler. Gruppen menar att man behöver diskutera distriktens framtida roll och undrar om sektionen i allt högre utsträckning kommer att diktera villkoren för distriktens arbete genom det föreslagna systemet med ansökningar om extra resurser för aktiviteter.

Grupp 3
Åsa Jacobs beskriver att diskussionsgruppen består av olika distrikt som har olika stort behov av stöd för sin verksamhet. Det är en viktig pedagogisk fråga att visa hur pengarna används i Amnesty för att göra störst nytta och komma bort från inställningen att det rör sig om gruppernas "egna pengar". När det gäller förslaget till budget är gruppen positiv till en redesign av Amnesty Press. Man tycker att intäktsbudgeten är försiktig och menar att medlemsavgiften skulle kunna höjas. Sektionen bör ha ett starkt sekretariat som kan fungera som ett stöd till grupperna, men det är samtidigt viktigt att ha en bra kontroll över personalkostnaderna.

Grupp 4
Jan Bos redogör för gruppens diskussioner. I förslaget till budget 2010 efterlyser man en större satsning på utbildning och då även utbildning som kan generera intäkter, t ex utbildning gentemot företag inom ramen för kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga". Ett tillväxtmål på 35% låter realistiskt med tanke på Amnestys potential, det är dock fortsatt viktigt att många medlemmar och givare utgör basen i våra intäkter. Sekretariatet bör inte minska i storlek, i synnerhet inte om man vill göra större satsningar t ex inom utbildning. När det gäller distriktens ekonomi så såg gruppen som bestod av distrikten Västerbotten och Södra Norrland inga större problem, men förstår att distrikt med större verksamhet och höga kostnader i form av lokaler kan drabbas av inkomstbortfall.

Efter gruppredovisningarna släpps ordet fritt.

Fredrik Kron berättar att budgetförslaget innehåller flera aspekter av stöd till grupper och distrikt, utöver de summor som lagts in för aktivitets- och verksamhetsbidrag. Däremot finns inte kostnadstäckning för andra lokaler än de där sektionen har anställd personal.

Tora Törnquist beskriver hur frågan om gruppernas ekonomi kan komma att påverka Göteborgsdistriktet. I framtiden är det enbart redovisningsgrupperna som ekonomiskt kan ta ansvar för de lokalkostnader distriktet har, bör då redovisningsgrupperna vara de enda som får utnyttja lokalen?

Maria Eklund informerar budgetmötet att styrelsen kommer att diskutera denna och liknande frågor med distriktsombuden på deras möte senare i eftermiddag och dessutom på morgondagens styrelsemöte.

Lisa Dahl undrar om sekretariatet redan nu har en aning om hur många grupper som kommer att välja att bli redovisnings- respektive sektionsgrupper. Mats Engman svarar att det är för tidigt att säga något om detta än, i december kommer vi att veta mer.

Ulla Kullenberg berättar att vid en första rundringning i Stockholmsdistriktet svarade ca två tredjedelar av grupperna att man avsåg att ha en egen ekonomi.

Jan Bos menar att distrikten måste ha en viss ekonomi för grundläggande utgifter, men blandningen av grupper bör inte ses som ett problem, eftersom alla pengar tillhör Amnesty.

Åsa Jacobs undrar hur mycket pengar som finns ute i grupper och distrikt. På det svarar Mats Engman att det varierar mycket, men många grupper har idag inte verksamhetskostnader som överstiger 2 000 kr. Endast ett fåtal grupper/enheter i sektionen har årliga intäkter som överstiger 50 000 kr. En sammanfattning av gruppernas och distriktens ekonomi 2008 finns i verksamhetsberättelsen i sektionens årsredovisning. En fullständig redovisning finns tillgänglig på sekretariatet.

David Langlet ställer en fråga till budgetmötet angående de nationella respektive internationella målen för tillväxt, varpå budgetmötet uttrycker åsikten att målet att åtminstone behålla nuvarande nivå på sektionens verksamhet tillsvidare känns viktigare än det tentativa målet att ge 40% av sektionens insamlade medel till den internationella rörelsen. Budgetmötet är dock av den uppfattningen att sektionen bör sträva efter samma tillväxttakt som den internationella rörelsen, d v s 35% fram till 2016.

12. Budgetmötets rekommendationer

David Langlet ger mötet möjlighet till ytterligare kommentarer i samband med de rekommendationer man förväntas ge till styrelsen.

Ernesto Katzenstein efterlyser mer långsiktiga satsningar på utbildningar med mångfaldsperspektiv, t ex genom samarbeten med Riksidrottsförbundet och pensionärsorganisationer. Företag är andra viktiga aktörer att nå med utbildning, menar han och påminner om möjligheten att använda statliga medel för mr-utbildning. Fredrik Kron påpekar att påverkansarbetet gentemot företag är tänkt att fortsätta som tidigare genom dialog bl a via Business Forum och att det arbetet har fått en allt viktigare roll inom ramen för den globala kampanjen Demand Dignity.

Ulla Kullenberg undrar om det gjorts en kartläggning av Amnestys utbildningsarbete gentemot skolan. På detta svarar Miriam Isaksson att det inte gjorts någon sådan på senare år, men att det ska göras inom ramen för en ny strategi för mr-utbildning som sektionen avser att ta fram.

David Langlet sammanfattar budgetmötets rekommendationer till styrelsen utifrån diskussionsfrågorna som följer:

1. Budgetförslaget 2010 är bra.

2a. Sektionen bör sträva efter en tillväxttakt som motsvarar den internationella, d v s 35% tillväxt under perioden 2010-2016, vilket motsvarar ca 5% per år.

2b. Mötet rekommenderar styrelsen att garantera sektionens nuvarande verksamhetsnivå före målet att
öka sektionens bidrag till den internationella rörelsen till 40 % 2016 om dessa två mål kolliderar med varandra.

3. Distriktet vill bli bättre informerade och involverade i den organisationsöversyn som pågår.

13. Övriga frågor

Jan Bos efterfrågar, mot bakgrund av sommarens medlemsvärvning, en bättre information om sekretariatets arbete med face-to-face ute i landet så att det kan samordnas med de lokala gruppernas aktiviteter. Miriam Isaksson beklagar att det funnnits brister i kommunikationen vad gäller medlemsvärvningen i Härnösand och Linköping, meningen är att information ska gå ut till distrikten, dessutom finns en uppdaterad planeringskalender på sektionens webbplats där man kan se var i landet face-to-face ska bedrivas.

14. Utvärdering av mötet

En utvärderingsblankett delas ut till mötesdeltagarna.

15. Mötet avslutas

Maria Eklund tackar mötesdeltagarna och meddelar att styrelsen kommer att arbeta vidare med budgetmötets rekommendationer. Även mötesordförande David Langlet tackar mötesdeltagarna och avslutar därefter mötet.


David Langlet Dan Grundin
Mötesordförande Sekreterare


Lars Olsson
Justerare


Bilaga - Deltagarförteckning budgetmötet 2009

Mårten Rosander Distrikt Östergötland, Södra Sörmland
Tora Törnquist Distrikt Göteborg
Lisa Dahl Distrikt Göteborg
Ulf Gustavsson Distrikt Värmland, Dalsland
Anton Bertell Distrikt Uppsala
Jaqueline Beaulac Distrikt Uppsala
Åsa Jacobs Distrikt Gästrikland, Dalarna
Jan Bos Distrikt Södra Norrland
Andreas Sundberg Distrikt Västerbotten
Ulla Kullenberg Distrikt Stockholm
Karin Hede Aktionsgruppen mot dödsstraffet

Öjar Janhager Granskningskommittén

Eva Rimsten Amnestyfondens styrelse
Ulrika Sandberg Amnestyfonden

Ida Burlin Styrelsens vice ordförande
Maria Eklund Styrelsens kassör
Maria Landenius Styrelsen
Sofia Halth Styrelsen
Ernesto Katzenstein Styrelsen
Lars Olsson Styrelsen
Marie Norling Styrelsen
Mahyad Tavakoli Styrelsen

Lise Bergh Generalsekreterare
Fredrik Kron Chef Opinion & påverkan
Miriam Isaksson Chef kommunikation & fundraising
Dan Grundin Chef Resurser & organisation/mötessekreterare
Annica Blidegård Ekonomi/sekretariatet
Elisabet Dunder Ekonomi/sekretariatet
Mats Engman Aktivistsamordnare/sekretariatet

David Langlet Mötesordförande