Protokoll december 2009 Protokoll från 1-2 december 2009

[protokoll_januari_justerat.pdf]

PROTOKOLL FRÅN MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE
Tid: 5 december 2009
Plats: Sekretariatet, Alsnögatan 11, Stockholm.
Ordförande: Anna Nilsdotter
Vice mötesordförande: Anton Lidström
Justerare: Lars Olsson

Närvarande
Ledamöter
Maria Landenius
Ida Burlin
Sofia Halth
Ernesto Katzenstein
Anna Nilsdotter
Maria Eklund
Lars Olsson
Sara Ångström
Anton Lidström
Mahyad Hassanzadeh Tavakoli
Marie Norling (§102-113)

Sekretariatet
Fredrik Jansson
Lise Bergh
Dan Grundin (§ 98-113)
Fredrik Kron (§ 100-113)
Miriam Isaksson (§ 100-113)

Valberedningen
Maria Lindgren (§ 100-113)
Nina Virkkala (§ 100-113)

Ej närvarande
Madeleine Seidlitz

§ 87 Mötet öppnas
Mötet öppnas av Anton Lidström.

§ 88 Fastställande av dagordningen
Dagordningen fastställs med tillägg av tre övriga frågor:
- Arbetet med kommunikationsplattformen
- Standardstadgar för distrikt
- Brevet från grupp 59

Beslut
att med denna ändring anta dagordningen.


§ 89 Protokoll från möte med sektionens styrelse 24 - 25 oktober 2009
Styrelsen går igenom protokollet. Lars Olsson påpekar att § 80, budgetmötets rekommendationer, skiljer sig innehållsmässigt från det som står i protokollet från budgetmötet. Detta beror på att de rekommendationer som fanns i styrelsens protokoll endast återgav en muntlig rapport från budgetmötet som hölls dagen innan och inte rekommendationerna så som de senare återgavs i det justerade protokollet. Budgetmötets rekommendationer från det justerade mötesprotokollet är:
1. Budgetförslaget 2010 är bra.

2a. Sektionen bör sträva efter en tillväxttakt som motsvarar den internationella, d v s 35% tillväxt under perioden 2010-2016, vilket motsvarar ca 5% per år.

2b. Mötet rekommenderar styrelsen att garantera sektionens nuvarande verksamhetsnivå före målet att öka sektionens bidrag till den internationella rörelsen till 40 % 2016 om dessa två mål kolliderar med varandra.

3. Distriktet vill bli bättre informerade och involverade i den organisationsöversyn som pågår.

Beslut
att med detta tillägg lägga protokollet till handlingarna.


§ 90 Uppföljning av öppna beslut
Styrelsen går igenom listan med ej åtgärdade beslut och stryker de som är åtgärdade. Ida Burlin påpekar att det fortsättningsvis gärna får framgå i beslutslistan vilka beslut som styrelsen beslutat att implementera vid ett senare skede än det ursprungliga beslutet angav.

Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.


§ 91 Utvärdering av styrelsemötet 24 - 25 oktober 2009
Ida Burlin går igenom resultatet av webbenkäten. Det är få som svarat vilket verkar bero på tekniska problem. Till nästa utvärdering kommer ett annat system att användas som förhoppningsvis fungerar bättre. Bland de som svarat är det blandade svar, viss kritik framkom gällande sena underlag.


§ 92 Rapport om beslut per capsulam
Styrelsen går igenom listan över beslut fattade sedan senaste styrelsemötet per capsulam i styrelsens webbforum.


9 november 2009

Nominering till Global Governance Taskforce
att nominera Hanna Roberts till IEC:s kommitté Global Governance Taskforce.


10 november 2009

Plan för svenska sektionens arbete med abortfrågan fram till ICM 2011
att utse Ida Burlin som styrelsens kontaktperson.

att tillsvidare anta nedanstående plan för svenska sektionens arbete med abort fram till ICM 2011. Planen ska ses som ett utgångsdokument och kan revideras löpande i samråd med Ida Burlin.

att välja Karin Tomzcak som ny medlem i Amnestys Internationella Kommitté.

Årsmötet 2009 beslutade att uppdra åt styrelsen att till årsmötet 2010 återkomma med en konkret plan för hur frågan om laglig, säker och tillgänglig abort för alla kvinnor kan drivas inför ICM 2011.

Förklaring till planen
Planen bygger på två delar; lobbying och kommunikation både inom svenska sektionen och med andra intressenter inom AI, samt en listning av material som behöver tas fram.

Ett nyhetsbrev som skickas ut till alla sektioner kvartalsvis skulle kunna fungera både som ett sätt att hålla abortfrågan på agendan och som ett sätt att lobba på sektioner som är tveksamma eller behöver kunskap. Nyhetsbrevet bör bestå av globala nyheter inom området abort och SRHR och ska syfta till att ge ökad kunskap om abortfrågan samt vad som händer på MR- och lagstiftningsområdet.

Vad gäller material tror vi att vi under 2009 bör ta fram två olika dokument. Det ena är ett ”position paper” för den svenska sektionen, dvs en kort text med våra bästa argument och med en kort bakgrund som kan användas av alla i svenska sektionen i möten med andra sektioner eller andra inom AI. Detta skulle också kunna skickas ut som en sammanfattning till andra sektioner om de vill veta var svenska sektionen står i frågan.

Vi behöver också skapa ett internt, strategiskt dokument för svenska sektionen där vi går igenom vad de andra sektionerna tycker, gör en uppdatering av vad som har hänt inom AI sedan beslutet 2007 och försöker förhålla oss till de starkaste argumenten från de tveksamma sektionerna. Detta bör också kopplas till det pågående arbetet med mödradödlighet. Vi kan använda en enkät för att hämta in information från de andra sektionerna. Detta argument- och bakgrundspapper kan sedan ligga till grund för att slipa argumentationen och öka kunskapen i samband med lobbyarbetet och resolutionskrivandet.

Arbetet ska synliggöras på den interna svenska hemsidan.

Vi föreslår att uppdra åt Amnestys Internationella Kommitté, AIK, att ansvara för samordningen av arbetet och sätta samman de kompetenser som behövs i ett abortnätverk. Nätverket får en styrelsemedlem som kontaktperson. Kontaktpersonen förväntas inte utföra något operativt arbete. AIK föreslås samtidigt

Tidsplan:

[plan_abortarbetet.pdf]


15 november 2009

Nominering till Diversity and gender mainstreaming taskforce
att stödja Finlands nominering av Pia Puu Oksanen till Diversity and gender mainstreaming taskforce som IEC ska tillsätta.

30 november 2009
____________________________________________________________________________
Nominering av Carl Söderbergh till Strategy Committee
att nominera Carl Söderbergh till IEC:s Strategy Committee.


§ 93 Rapport från sekretariatet
Lise Bergh går igenom den rapport som skickats ut till styrelsen gällande sekretariatets arbete.


§ 94 Rapport från Amnestys internationella kommitté (AIK)
Mahyad Hassanzadeh Tavakoli redogör för AIK:s arbete. Sedan senaste styrelsemötet har AIK haft ett fysiskt möte i Stockholm på sekretariatet den 14 november.


§ 95 Rapport från Amnestyfonden
Maria Landenius meddelar att Amnestyfonden har sitt styrelsemöte imorgon den 6 december. Inget övrigt finns att rapportera.


§ 96 Rapport om Amnestys deltagande i utbildning av militärer och civila för fredsbevarande uppdrag
Styrelsen diskuterar rapporten som skickat in av Tina Lundh. Några frågor kommer upp gällande bland annat hur vår representation i dessa uppdrag utses, hur det relaterar till vårt övriga arbete och om det finns liknande arbete i andra sektioner. Sekretariatet ber att få återkomma med svar. Lars Olsson ska formulera dessa frågor i styrelsens webbforum för sekretariatet att besvara.


§ 97 Förslag till årsmöteskallelse 2010
Styrelsen går igenom förslaget till kallelse. Ida Burlin påpekar att det är viktigt att information finns med i kallelsen om vart deltagare med särskilda behov ska vända sig för hjälp.

Beslut
att med detta tillägg anta förslaget till innehåll i kallelsen till årsmötet 2010.


§ 98 Förslag till årsmötesdagordning 2010
Styrelsen går igenom förslaget till dagordning. Ida Burlin påpekar att vi inte väljer kassör i år men att vi istället väljer ordförande för sektionen, något som bör korrigeras i dagordningen. Man diskuterar tidpunkten för valen, som i år kommer hållas på lördagen istället för på söndagen som året innan. Detta blir möjligt då årsmötet 2010 hålls över tre dagar, och man kan på så vis undvika att valen hålls under tidspress på söndag eftermiddag då även årsmötesdeltagare som rest långväga kan vara tvungna att avvika. Styrelsen är överens om att det är viktigt att valtorget blir bra på fredagskvällen så att deltagarna är väl förberedda för personvalen som hålls på lördagen. Valtorget måste därför mycket tydligare vara en formell punkt direkt efter fredagens middag.

Beslut
att med detta tillägg tillsvidare anta förslaget till innehåll i dagordning till årsmötet 2010.


§ 99 Global Priority Statement 2010-2011
Lise Bergh föredrar. Dokumentet "Global Priority Statement (GPS) - 2010-2011: Transition into the new ISP" (POL 50/012/2009) innehåller fem Cross-Cutting Themes, som har sitt ursprung i de "key directions" som anges i ISP, som ska finnas med i alla våra aktiviteter. Dessa är:

- Focusing on Individual Rights Holders at Risk (samvetsfångar, tortyröverlevare, mr-försvarare, social activists m fl)
- Challenging Global Leaders (BRICS, USA och EU)
- Integrating Gender (fokus på kvinnors rättigheter och "jämtegrering")
- Promoting Active Participation (här ingår, bland mycket annat, MR-utbildning)
- Engaging Partners (betonar samarbete med den övriga MR-rörelsen som Amnestys nyckelmetod)

Gällande det första temat ska vi t ex när vi har en kampanj om mödradödlighet ta upp fall och exempel utifrån individnivå. Gällande det andra temat och BRICS-länderna handlar det t ex också om att bevaka hur dessa länder påverkar mänskliga rättigheter i de områden de närvarar i, t ex Kina som expanderar i många länder i Afrika.

GPS pekar också ut elva prioriterade verksamhetsområden (Portfolios) och åtta högprioriterade projekt (Flagship Projects) inom dessa verksamhetsområden. Ett högprioriterat projekt är Millenniemålen för bekämpning av fattigdom, vilket Lise Bergh berättar var det projekt som diskuterades mest på Directors Forum.
Det fanns frågor kring målen i sig och hur man ska jobba med dem. IEC lovade att återkomma med mer detaljerade svar kring detta. De framkom också att många sektioner i jämförelse med den svenska sektionen inte hade kommit så långt i sitt arbete inom t ex Dignity. Inom ramen för verksamhetsområdet Dignity
kommer vi inom europaarbetet fokusera på romers situation (tvångsvräkningar, lagstiftning), antidiskrimineringsdirektivet i EU samt diskriminering av HBT-personer (alla sektioner i Europa ska t ex jobba med Pride) samt att stärka Amnesty i European Regional Space.

Lise Bergh berättar att ISOP, IS operativa plan, kommer att antas i april och även den utgå från GPS. ISOP blir mer viktig för IS än för sektionerna. På det internationella kampanjmötet utlovades en prioritetslista skulle komma till årsskiftet gällande arbetet med dödsstraffet och millenniemålen. Denna lista kommer alltså att föregå ISOP.


§ 100 Lägesrapport för arbetet med planen 2010-2011
Dan Grundin föredrar. I arbetet med sektionens kommande plan för 2010-2011 har man under hösten inväntat beslut på internationell nivå om de globala prioriteringar som ska gälla för perioden. Nu finns dessa i form av dokumentet "Global Priority Statement (GPS) - 2010-2011". Sekretariatet föreslår att
utgångspunkten för den svenska sektionens plan 2010-2011 ska vara GPS, eftersom det är GPS i högre grad än ISP som kommer att styra den internationella planeringen och rapporteringen under perioden. GPS godkändes på senaste Directors Forum men ska formellt också antas av IEC. Planerings- och
aktivitetsrapporterna kommer att utgå från den struktur som finns i GPS, vilken i sin tur kopplar an till ISP, i GPS finns det t ex hänvisningar till "boxar" i ISP.

Sektionens plan 2010-2011 kommer därför innehålla både globalt prioriterade områden som definieras i GPS men också nationella prioriteringar från arbetsområden som finns med i ISP. Utöver detta finns dokumentet European Priority Statement, EPS, där bl a kampanjen mot diskriminering ingår, som vår sektion
kommer att arbeta med. ISP ska därför ses som en "strategisk karta" att referera till i vår plan, medan det i GPS ges instruktioner för hur arbetet ska prioriteras utifrån denna karta.

Sekretariatet ser att följande sektionsspecifika arbetsområden skulle kunna ingå i sektionens plan för 2010-2011, eftersom det finns behov av mål inom dessa områden för att styra sektionens arbete:

- Diskriminering (där vi till stor del kommer att utgå från de prioriteringar som gjorts inom Europaarbetet, EPS)
- Kvinnors rättigheter (slutföra tidigare uppställda mål för SVAW gällande arbete på eget land, agera på "programmatic work" gällande kvinnors rättigheter inklusive kvinnliga MR-försvarare)
- Företag och mänskliga rättigheter (de aspekter av arbetet som faller utanför ramen för kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga")
- Utbildning
- Aktivism (kan även ingå i Growing in the 21st Century)
- Media

Styrelsen tycker att dessa områden preliminärt låter rimliga. Handlingsplansgruppen arbetar vidare utifrån detta för att se om/hur de kan komplettera övriga mål.

När det gäller de fem Cross-Cutting Themes så är tanken att dessa ska "gå på tvären" genom hela planen, men inte finnas med som egna rubriker.

När det gäller att mäta resultat kommer vi gå mer mot att försöka mäta vilken verklig påverkan en viss aktivitet har haft för att förbättra mänskliga rättigheter, och mindre fokusera på sådan statistik som är lätt att mäta men som kanske inte alltid säger så mycket om vilken verklig påverkan en aktivitet haft. Att mäta verklig inverkan är dock en utmaning då det i många fall är mycket svårare.


§ 101 Budgetmötet 2009
Dan Grundin föredrar. Det var generellt bra betyg i utvärderingen. Det var dock få deltagare och styrelsen diskuterar tänkbara orsaker till det. Anna Nilsdotter påpekar att hon i kommande utvärderingar vill se att man kan jämföra med resultat från utvärderingar av tidigare budgetmöten.


§ 102 Resultatrapport oktober 2009
Dan Grundin presenterar rapporten. Det är en ökning av intäkterna till ca 52 mkr jämfört med 43 mkr perioden januari-oktober förra året. Ökningen beror framförallt på de 5 mkr sektionen fick genom Postkodlotteriet samt på en ökning av gåvor via autogiro. Intäkter via Humanfonden blev mer än budgeterat men antalet sparare har minskat. Dock är det värt att påpeka att Swedbank-Robur, som nyligen övertog förvaltningen av Humanfonden, inte ännu gått ut och marknadsfört fonden mot de 4 miljoner Swedbank- kunder som har möjlighet att välja Humanfonden för sitt sparande. Face-to-Face går också mycket bra, ca 11 000 värvade medlemmar i år, vilket bland annat beror på att vi har haft bra värvare som stannat länge och att man inte märkt av lågkonjunkturen när det gäller medlemsvärvningen. Alla i styrelsen gratulerar sekretariatet till ett bra arbete med fantastiska resultat.


§ 103 Prognos 2011-2016
Dan Grundin föredrar. Prognos för intäkter år 2010 är 73 995 tkr. Gällande kostnader år 2010 är prognosen 71 700 tkr, vilket är 1 145 tkr mer än i budgetförslaget som presenterades i oktober. Detta beror på ett större bidrag till IS än sekretariatet kom fram till enligt sin första tolkning av hur ICM-beslutet skulle tolkas. Efter förtydligande från den internationella styrelsen har det budgeterade bidraget dubblerats från 750 tkr till 1 500 tkr. Noteras bör att den svenska sektionen, under förutsättning att antal anställda förblir detsamma och att vi inte tar emot internationell finansiering för uppdrag som lagts ut på svenska sektion, kommer att behöva samla in ytterligare ca 8 000 tkr år 2016 för att göra ett balanserat resultat. Gåvor via autogiro och antalet värvade medlemmar via Face-to-Face beräknas öka.

Anna Nilsdotter påpekar att kostnaderna ökar stabilt i prognosen, men inte intäkterna. Dan Grundin förklarar att detta beror på att det är lättare att förutspå kostnader än intäkter, t ex vet vi att lönerna kommer att öka eftersom vi har kollektivavtal som innebär en viss löneökning varje år. Däremot är det svårare att förutsäga intäkterna, nu har vi t ex en stor inkomstkälla i Postkodlotteriet. som vi inte hade en aning om för några år sedan. Anna Nilsdotter påpekar att detta gör prognosen mycket osäker.

Styrelsen efterfrågar en alternativ plan om intäkterna inte ökar i den takt man tror idag, med den särskilda förutsättning det innebär att vi ska betala 40% av våra intäkter till IS år 2016. Lise Bergh svarar att sekretariatet ska göra en långsiktig riskanalys för detta scenario. Frågan är dock om det är meningsfullt så långt fram i tiden som 2016, vi kan säga vad vi skulle dra ner på idag om inkomsterna skulle minska, men det är svårare om fyra år eftersom verksamheten kan se väldigt annorlunda ut då.

Anna Nilsdotter påpekar att frågan om hur vi hanterar överskott framöver är nära förbunden med våra prognoser, d.v.s. hur vi ska balansera den internationella rörelsens behov av finansiering och vår önskan att bidra så mycket som möjligt, med våra egna behov av att investera exempelvis i fundraising för att nå upp till målet på 40%. Detta blir en fråga som vi kommer att behöva återkomma till årligen i samband med budgetarbetet.

Beslut
att sekretariatet får i uppdrag att till junimötet 2010 göra en analys av hur det påverkar sektionen att man ska betala 40% till den internationella rörelsen 2016 om intäkterna inte ökar i den takt man tror idag.


§ 104 Förslag till budget 2010
Dan Grundin föredrar. Budgeten för 2010 är inte balanserad, utan man har budgeterat för att sektionen gör ett överskott 2010. Det frivilliga bidraget till IS är budgeterat till 1500 tkr. Anna Nilsdotter understryker att vi behöver investera för att kunna uppnå målen och att vi måste vara försiktiga så att vi inte bromsar för mycket med konsekvensen att vår tillväxt stannar av. Hon frågar sekretariatet om de upplever att resurserna i den föreslagna budgeten är tillräckliga för ett fortsatt expansivt fundraisingarbete under nästa år, vilket Miriam Isaksson svarar att de är.

Sara Ångström, personalrepresentant i styrelsen, lyfter att personalen fortfarande anser att det behövs förstärkning inom press och media och att styrelsen bör beakta detta när man pratar om nya tjänster och beslutar om budget.

Styrelsen har träffat personalrepresentanterna angående deras förslag före styrelsemötet samt har även diskuterat frågan internt före styrelsemötet. Styrelsen ser det inte som sin uppgift att diskutera specifika tjänster utan överlåter åt sekretariatet att prioritera när det gäller det operativa arbetet. Det som ligger strategiskt på styrelsens bord är däremot visioner om vilken slags arbetsplats sekretariatet ska vara, exempelvis övergripande vision när det gäller arbetsförhållanden, utvecklingsmöjligheter och lönenivåer. Det var länge sedan styrelsen hade en strategisk och visionär diskussion om detta och styrelsen ser gärna att sekretariatet lyfter detta för diskussion till styrelsen på övergripande nivå när budgetarbetet inleds nästa år. Styrelsen vill också framföra till sekretariatet att alla är medvetna om att det är en stor arbetsbörda just nu och att det är en fråga som ska beaktas när vi går vidare med arbetet med handlingsplanen nästa år.

Styrelsen diskuterar det budgeterade överskottet 2010 och vill att detta överskott istället budgeteras som ett extra frivilligt bidrag till den internationella rörelsen, utöver det som redan finns inlagt i budget, så att budgeten därmed blir balanserad.

Beslut
att revidera budgeten så att den är balanserad och att det budgeterade överskottet istället budgeteras som ett frivilligt IS-bidrag,
att sekretariatet kan återkomma med revideringar av budgeten i samband med att styrelsen beslutar om planen 2010-2011,
att med dessa ändringar tillsvidare anta budgeten för 2010.


§ 105 Beslut om överskott 2009
Styrelsen diskuterar hur sektionens överskott 2009 ska hanteras. Man är överens om att sektionen bör ge hela överskottet till IS, vid sidan av det bidrag som ska ges till Rådgivningsbyrån. Styrelsen vill ge ett större bidrag till Rådgivningsbyrån än det som budgeterats och ber sekretariatet att komma med ett förslag på storlek för ett beslut per capsulam. När det gäller bidraget till IS vill styrelsen inte öronmärka utan ge IS fria händer att fördela det inom rörelsen. Lars Olsson föreslår att Rådgivningsbyråns årsrapport i framtiden skickas ut till styrelsen.

Beslut
att sektionen 2009 ger ett extra ekonomiskt bidrag på minst 500 tkr till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och att sekretariatet återkommer med förslag på summa för beslut per capsulam,
att sektionen 2009 ger ett bidrag motsvarande det prognostiserade resterande överskottet till den internationella rörelsen via IS.


§ 106 Ekonomisk konsekvens analys av årsmötes beslut 51:2009
Dan Grundin presenterar den ekonomiska konsekvensanalysen av årsmötesbeslut 51:2009 som sekretariatet har gjort. En del av beslutet löd att "styrelsen och sekretariatet uppdras att senast vid årsmötet 2010 presentera en konsekvensanalys av beslutet att göra distrikten frivilliga, och att en plan görs för hur det stöd grupperna hittills fått av distrikten istället ska tillgodoses". Det bör betonas att det ska tolkas " förslaget att göra distrikten frivilliga", eftersom något sådant beslut ännu inte är fattat.

Årsmötesbeslutet innebar bland annat också att det är frivilligt för distrikten att ha egen ekonomi samt att flera grupper kommer att välja att inte ha egen ekonomi.

Ett distrikt som inte har egen ekonomi kan inte heller ta ut avgifter av grupperna, något som de ska göra enligt sektionens stadgar. Detta är ett problem som måste lösas med det förslag som styrelsen lägger till årsmötet 2010. I praktiken är det dock flera distrikt som inte har någon ekonomisk verksamhet eftersom aktiviteten ligger nere, samt många verksamma distrikt som har grupper som struntar i att betala avgiften till sitt distrikt.

En annan farhåga har varit att det skulle påverka distrikten negativt, i form av minskade intäkter, om många av deras grupper väljer att inte ha egen ekonomi. Utifrån den information sekretariatet samlat in gör man bedömningen att distriktens ekonomi kommer att påverkas mycket lite av årsmötesbeslutet. Vissa distrikt har distriktskontor eller lokaler som utgör en stor del av deras utgifter, där kommer sektionen att budgetera för att vid behov kunna ge extra ekonomiskt stöd.


§ 107 En mer flexibel distriktsorganisation
Anton Lidström presenterar de synpunkter på organisationsöversynen som styrelsen samlat in från distrikten. Där framkommer att det finns ett stöd för nuvarande distriktsorganisation men att det finns ett behov av större flexibilitet och anpassning gällande sekretariatets stöd till distrikten, samt på vad distrikten förväntas göra, beroende på de olika distriktens olika förutsättningar och behov. Det finns också behov av hjälp av sekretariatet med en tydligare prioriteringsordning, samt klarare information om vilken typ av stöd grupper och aktiva ska få från sekretariatet och vad de ska förvänta sig från sitt distrikt.

Förslaget innebär att vi i nuläget inte går vidare med några strukturella förändringar av organisationen samt att det tidigare inriktningsbeslutet om att vi på sikt bör ha regionkontor som kompletterar de lokala strukturerna inte längre gäller.

Styrelsen och sekretariatet diskuterar förslaget till beslut. Alla är överens om att de tre första beslutssatserna i underlaget inte är beslutssatser i egentlig mening, utan information som istället bör inkluderas i underlaget som ska beslutas om i mars 2010.

De insamlade synpunkterna från distrikten visar på tydliga önskemål om mer stöd till lokal aktivism. Sekretariatet påpekar att man, i enlighet med de internationella strategierna, prioriterar att stödja aktivism inom ramen för aktiviteter där man kan se tydliga resultat gällande vårt arbete för mänskliga rättigheter. Vad som görs och vilken verklig påverkan det har är viktigare än hur och i vilken form. Styrelsen delar denna uppfattning, men flera personer påpekar samtidigt att det finns olika syn på vilka de mest effektiva metoderna för påverkan är och att detta är en fråga där många aktivister har en annan uppfattning än sekretariatet. Styrelsen konstaterar också att det är viktigt att diskutera denna fråga på nytt i styrelsen samt ser att den naturliga formen för detta är den kommande operativa planen för 2010-2011.

Beslut
att uppdra till sekretariatet att, i samråd med styrelsens organisationsöversynsgrupp, ta fram ett förslag till ett nytt styrdokument "Distriktens roll och uppgifter samt sekretariatets stöd till distrikt och grupper i vilande distrikt". Efter diskussion i styrelsens forum skickas förslaget ut på remiss i organisationen. Ett reviderat förslag till styrdokument läggs fram till beslut senast på styrelsens möte i mars 2010.


§ 108 Sekretariatets stöd till grupper och distrikt
Fredrik Kron presenterar underlaget. Stödet till grupper och distrikt har ökat men ändrat form under åren. Fokus ligger på aktiviteter där vi kan mäta resultat, allt i enlighet med de internationella strategierna där det betonas att aktivismens främsta uppgift är att förverkliga våra mål i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Till exempel var det under den senaste aktionsdagen för Bhopal 49 städer som deltog, medan vi för några år sedan bara fick ihop ett 20-tal städer på aktionsdagarna. På sekretariatet arbetar tio anställda med att direkt stödja aktivister i olika former. Idag erbjuder vi aktivistkåren ett stort stöd i form av aktiviteter, arbetsmaterial och specialutbildningar. I många fall gör aktivisterna mycket kvalificerade arbetsuppgifter, ett exempel är de lobbyister som arbetade i EU-kampanjen. Stödet syftar till att ge stöd till verksamhet som uppnår våra mål. Hur arbetet är organiserat, t ex om distrikten är en frivillig eller obligatorisk nivå, spelar mindre roll för aktivismens utveckling och möjlighet att uppfylla målen. I framtiden kommer vi också i större utsträckning involvera aktivister som inte är medlemmar i Amnesty för att uppnå dessa mål.


§ 109 Förslag till standardstadgar för distrikt
Dan Grundin presenterar sekretariatets förslag. Tidigare har man tagit fram standardstadgar för grupper. Både grupper och distrikt som hanterar pengar måste vara juridiska personer och därför ha stadgar. Stadgar för distrikt måste se lite annorlunda ut därför att de till skillnad från grupperna bara kan upplösas av årsmötet eller sektionsstyrelsen. Eftersom underlaget kom så sent och de flesta ledamöter inte har haft tid att läsa igenom det är styrelsen överens om att ta beslut i frågan i webbforumet efter styrelsemötet.


§ 110 Arbetet med kommunikationsplattformen
Marie Norling informerar om att hon varit i kontakt med Miriam Isaksson från sekretariatet för att få mer information om arbetet med en kommunikationsplattform som har påbörjats med hjälp av reklambyrån IK Stockholm. Detta arbete är sammankopplat med arbetet att ta fram en plan för sektionens arbete de kommande åren. Styrelsen är överens om att det vore bra med ett informationspass och diskussion om detta arbete tillsammans med reklambyrån och sekretariatet. Styrelsen tycker att man borde involverats tidigare i detta arbete som handlar om organisationens identitet. Styrelsen ska fortsätta dialogen kring detta i sitt webbforum.


§ 111 Brev från grupp 59
Lise Bergh och Ernesto Katzenstein har besökt grupp 59 i Örebro med anledning av det brev man skrivit till styrelsen. Man samtalade och inhämtade synpunkter kring bland annat kampanjmaterial och arbetet med den nya kampanjen Fattigdom - en rättighetsfråga.


§ 112 Mötet avslutas
Mötet avslutas av Anna Nilsdotter.





Anna Nilsdotter
Ordförande




Anton Lidström
Vice mötesordförande




Fredrik Jansson
Sekreterare




Lars Olsson
Justerare



Förklaringar:
IFM – International Finance MeetingFRII - Frivilligorganisationernas Insamlingsråd
IS - Internationella Sekretariatet
ISP (Integrated Strategic Plan) - den Internationella Strategiska Planen som omfattar en period på sex år
ICM (International Council Meeting) - det internationella rådsmötet
AIK - Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
Per Capsulam - beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på hemsidan
IEC – Amnestys internationella styrelse
GS – Generalsekreterare
ABG – Amnesty Business Group
AMD – Aktionsgruppen mot Dödsstraff
IAR – Individuals at Risk